SAMRÅDSHANDLING
Detaljplan för Lomma 11:36 m fl FRITIDSHUSOMRÅDE HAGA M FL Lomma, Lomma kommun, Skåne län
PLANBESKRIVNING
HANDLINGAR Detaljplanen omfattas av följande handlingar:
- Grundkarta
- Fastighetsförteckning
- Plankarta med planbestämmelser - Planbeskrivning
- Genomförandebeskrivning -
PLANENS BAKGRUND OCH SYFTE Bakgrund
Fritidshusområdena Haga, Ängslyckan och Maltetorp saknar idag detaljplan, och ingår i ett område där, enligt Fördjupad översiktsplan för Lomma tätort antagen av kommunfullmäktige 2003-01-30, pågående markanvändning skall fortgå även i framtiden. Den fördjupade översiktsplanen anger att riktlinjer för bebyggelse, fas- tighetsrättsliga frågor mm bör läggas fast i särskild ordning i form av detaljplan, områdesbestämmelser, fördjupning/program eller dylikt.
I genomförandeplanen för Lomma tätort, godkänd av Kommunstyrelsen 2003-06- 18, beslutades, mot bakgrund av osäkerheten beträffande finansieringen av
planarbetet, att avvakta ett ställningstagande till att upprätta detaljplan och att åter pröva frågan, senast år 2005.
Miljö- och byggnadsnämnden har i tidigare beslut, 2003-08-26 § 94, uttalat att de- taljplaneuppdrag för fritidhusområdena Haga, Maltetorp och Ängslyckan samt in- tilliggande bebyggda fastigheter kommer att tas upp senast 2005. Om förutsätt- ningar finns för tecknande av plankostnadsavtal med berörda markägare, där dessa är beredda att gemensamt finansiera detaljplaneläggning, skulle frågan kunna prö- vas i ett tidigare skede.
Miljö- och byggnadsnämnden gav 2004-08-24 § 112 plan- och byggkontoret i uppdrag att upprätta detaljplan för fritidshusområde Haga m fl mot bakgrund av att finansieringsfrågan ansågs vara löst. Planarbetet sades kunna påbörjas så snart plankostnadsavtal tecknats med intressenterna. Plankostnadsavtal upprättades 2005-01-25 mellan Lomma kommun och intressenterna i området, med Stefan Håkansson, Bröderna Håkanssons Skånefastigheter AB, som ombud.
Det planarbete som härpå följde resulterade i en detaljplan som antogs av kom- munfullmäktige 2006-12-06. Detta beslut överklagades dock och upphävdes slut- ligen av regeringen 2008-05-15 eftersom de ansåg att detaljplanen reglerade be- byggelsens användning till enbart fritidsboende, något som inte är möjligt enligt plan- och bygglagen.
Syfte
Syftet med detaljplanen är att planmässigt reglera området i syfte att bibehålla och förstärka områdets karaktär av fritidshusområde med inslag av större bostadshus och att pröva möjligheten att avstycka lotter för bebyggelse av en karaktär som harmonierar med befintlig stugbebyggelse.
Detaljplanen behandlas med normalt planförfarande.
PLANDATA Läge och areal
Planområdet är beläget vid Oskarsfridsvägen norr om Lomma tätort. Området av- gränsas i norr och väster av Spångåkravägen, i söder av Oskarsfridsvägen och i öster av fastighet Lomma 11:19.
Planområdet omfattar ca 6,6 ha.
Markägoförhållanden
Lomma 11:37 ägs av medlemmarna i Ängslyckans ideella koloniförening och Lomma 11:38 av medlemmarna i Maltestorps ideella fritidshusförening. Lomma 11:36, Haga, ägs av Bröderna Håkanssons Skånefastigheter AB. Lotterna inom detta fritidshusområde arrenderas ut. Övriga fastigheter inom planområdet ägs av privatpersoner.
TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Rekommendation avseende bebyggelsen
1992-09-16 beslutade byggnadsnämnden att för de tre fritidshusområdena Haga, Maltetorp och Ängslyckan ”i avvaktan på att detaljplan över området upprättas,
…, rekommendera att de friliggande fritidshusens (inkl uterum) byggnadsyta be- gränsas till max 90 m2, och uthusen till max 10 m2, för att bibehålla den befintliga karaktären av området, dock med möjlighet till mindre avvikelse där särskilda skäl föreligger och åtgärden kan bedömas inte ändra områdets karaktär.”
Översiktsplan för Lomma kommun
I Översiktsplan för Lomma kommun, antagen av kommunfullmäktige 2001-05- 03, för planområdet sägs att pågående markanvändning ska fortgå.
Fördjupad översiktsplan för Lomma tätort
Planområdet ingår i ett område där, enligt Fördjupad översiktsplan för Lomma tätort antagen av kommunfullmäktige 2003-01-30, pågående markanvändning skall fortgå även i framtiden. För karaktären av Lomma som en sommarort sägs tätortens nuvarande områden med koloni- och fritidsstugor vara en viktig tillgång, som bör bevaras. Starkare styrning anses krävas för bevarande av deras karaktär eftersom de i olika grad är utsatta för ett förändringstryck i form av önskan att
förvandla sommarbostaden till permanentbostad. En sådan utveckling sägs bl a kunna hota områdenas karaktär, dvs de kvaliteter som kännetecknar ett sommar- boende i grönska. Den fördjupade översiktsplanen anger att riktlinjer för bebyg- gelse, fastighetsrättsliga frågor mm bör läggas fast genom detaljplan, områdesbe- stämmelser, fördjupning/program eller dylikt. Den fördjupade översiktsplanen sä- ger vidare att lotterna inte ska kunna avstyckas som fastigheter eller delas ytterli- gare i flera lotter.
Detta detaljplaneförslag frångår den fördjupade översiktsplanen avseende av- styckningsmöjligheter. Detaljplanen tillåter att lotterna avstyckas från nuvarande fastigheter då områdets speciella karaktär bedöms kunna bevaras med hjälp av fö- reslagna planbestämmelser.
Detaljplaner
Planområdet samt de markområden som gränsar till detta saknar detaljplan sedan tidigare. För ett område kring kraftvärmeverket, öster om planområdet, gäller de- taljplan för verksamhetsområde med kraftvärmeverk (del av Lomma 9:16 m fl), laga kraft 1994-08-01 och en ändring av denna som vann laga kraft 2006-10-27.
En detaljplan för ca 50 småhus samt befintliga dammar i Oskarsfridsområdet på den gamla tegelbruksmarken söder om fritidshusområdena vann laga kraft 2005- 12-30.
FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR Historik
Den äldsta byggnaden inom planområdet är bostadshuset på fastigheten Lomma 11:39, vilket troligen tillkom i samband med en hemmansklyvning på 1840-60- talet. Kring sekelskiftet 1900 bebyggdes området norr om den tidigare landsvägen mellan Lomma och Lund, öster om järnvägen, och då uppkom bostadshusen på fastigheterna Lomma 11:31, 11:111, 11:25, 11:43 och 11:18. Troligen beboddes husen ursprungligen av tegelbruksarbetare. Dessa äldre byggnader på större tom- ter fungerar fortfarande som stomme i området. Den äldsta byggnaden är, enligt Malmö kulturmiljös bebyggelseinventering år 2002, välbevarad med genuina ma- terial, medan de gamla arbetarbostäderna är kraftigt ombyggda genom bl a fasad- förändringar och tillbyggnader. Fritidshusbebyggelsen uppskattas ha sitt ursprung i 1960-talet.
Häradsekonomiska kartan, 1910-talet
Markanvändning och vegetation
Planområdet består dels av sex stycken bostadshus på egna fastigheter, dels av de tre fritidshusområdena Haga, Maltetorp och Ängslyckan där stugorna står på ofri grund. Stugorna inom fritidhusområdena fungerade tidigare som fritidshus, men idag bor flera av stuguägarna på sina lotter året runt. Områdenas speciella karaktär med låga, enkla byggnader på relativt små lotter med mycket grönska består dock.
Detaljplanen reglerar enbart utformningen av bebyggelsen i området. I denna planbeskrivning benämns emellanåt den befintliga och eventuellt tillkommande små stugorna för ”fritidshus”, med avseende på sin utformning och begränsade storlek. Begreppet ”fritidshus” syftar i detta sammanhang alltså inte till att reglera bebyggelsens användning.
Planområdet utgör en väl avgränsad enhet omgiven av den flacka åker- och ängs- marken. Växtligheten på fastigheterna inom planområdet är betydelsefull för om- rådets karaktär av lummigt stugområde med inslag av permanentbebyggelse utan- för tätorten. Särskilt viktig är den rika lövvegetation på fastigheterna Lomma 11:
39, 11:18 och 11:19 som ger en fin inramning av bebyggelsegruppen och en tydlig avslutning mot det öppna jodbrukslandskapet sett från norr och öster (se bild nedan och ortofoto på sid 1).
Planområdets grönska möter åkermark i öster.
Syftet med detaljplanen är att bevara områdets nuvarande enkla och lätta karaktär.
Ytterligare avstyckningar för bostäder skulle äventyra den luftighet och grönska som finns i området och tillåts i stort därför inte. Dock ger planen möjlighet till en viss förtätning i form av mindre hus som harmonierar med befintlig stugbebyggel- se. Inom fritidshusområde Haga ges utrymme för tre nya lotter för stugor som er- sättning för de växthusbyggnader som tidigare funnits på platsen. I planområdets östra del, på fastigheten Lomma 11:39 ligger ett bostadshus på en stor och rymlig tomt som gränsar till fritidshusområdet Ängslyckan. Planen medger här en viss förtätning i form av mindre hus, maximalt två stycken.
De båda fastigheterna Lomma 11:18 och 11:19 bildades genom en hemmansklyv- ning i slutet av 1800-talet. Lomma 11:18 används idag för bostadsändamål med ett byggnadsbestånd av såväl en huvudbyggnad som ett antal komplementbygg- nader, medan 11:19 är den enda fastighet i sitt slag i området endast är bebyggd med komplementbyggnad och således saknar huvudbyggnad. Detaljplanen med- ger mot denna bakgrund ett nytt bostadshus på Lomma 11:19.
Framtida avstyckningar för fritidshus och byggnation inom planområdet ska ske så att så mycket som möjligt av befintlig vegetation bevaras. Framför allt är vege- tationen i den östra delen av planområdet betydelsefull.
De befintliga fritidshuslotterna är till stor del avgränsade med häckar, låga staket och planteringar mellan sig. En eventuell fastighetsbildning av lotterna ska ske med utgångspunkt från de förhållanden som i dagsläget råder i området, dvs de nya fastigheterna ska i stort sett ha samma utbredning som lotterna idag.
Fritidshusområde Haga (Lomma 11:36) har 19 lotter. Tidigare har det funnits ett växthus i den södra delen av området. Byggnaderna har rivits och lämnat en större öppen gräsyta efter sig. Här föreslås, som ersättning för den tidigare bebyggelsen, tre nya fritidshuslotter och en grönyta, gemensam för stugområdet.
Fritidshusområde Ängslyckan (Lomma 11:37) har 19 lotter och en mindre gemen- sam grönyta. Maltetorp har 8 lotter som samlas kring en central gräsyta. Detalj- planeförslaget medger att fritidshusområdena avstyckas, men dagens täthet och lottstorlekar ska i huvudsak bestå. Det får inte bli fler fastigheter än det idag finns lotter inom Ängslyckan och Maltetorp.
De små nätta stugorna tillsammans med den generösa grönskan i form av stora träd, häckar, buskar och gräsmattor ger området dess speciella karaktär av fritids- husområde. De enklare materialen grus och gräs passar bra in i denna miljö, där asfalt, betongsten och plattor på gemensamma ytor inte hör hemma. Gatorna inom fritidshusområdena ska även fortsättningsvis vara grusade och stugträdgårdarna bör i huvudsak består av gräsytor och planteringar. Trädgårdarna avgränsas idag till stor del av buskar, häckar eller låga glesa trästaket, vilket också bidrar till om- rådets enkla och gröna karaktär.
De båda fritidshusområdena Ängslyckan och Maltetorp har varsin grönyta place- rad centralt i området. Dessa gräsytor utgör mötesplatser för de boende i fritidshu- sen och kan nyttjas t ex för midsommarfester, lek och picknick. Planförslaget ger utrymme för en liknande central samlingsyta även inom Haga fritidshusområde.
Vattentäkt
Norr om Spångåkravägen finns ett antal vattenbrunnar som utgör del i en reserv- vattentäkt för Lunds kommun. Vattnet hämtas ur Alnarpsströmmen. Vattentäkten är skyddad genom vattendom men har inget officiellt skyddsområde. I en krissitu- ation ska vattentäkt och vattenverk snabbt kunna leverera vatten till nätet i Lund.
Det är därför viktigt att vattentäkten är intakt och skyddas från föroreningar.
De flesta fastigheter inom planområdet är idag kopplade till det kommunala vat- ten- och avloppsnätet. Inom ett fåtal fastigheter, däribland fritidshusområde Haga,
pågår en överföring till det kommunala nätet. I och med detta bör reservvattentäk- ten vara tillräckligt säkrad från läckage. En anslutning av fastigheterna till det kommunala nätet kommer att innebära en långt bättre avloppslösning än den nu- varande och risken för föroreningar av vattentäkten kommer att minska.
Geoteknik
I samband med detaljplanearbete för det planerade bostadsområdet Oskarsfrid, söder om Oskarsfridsvägen, har markradonundersökningar utförts (PQ Geoteknik och miljö AB, 2003-10-25). Marken inom Oskarsfridsområdet har bedömts kunna klassas som lågriskmark, varför inga restriktioner har uppställts. Detsamma bör gälla för direkt anslutande områden. Därför bedöms restriktioner ej heller behövas för detta planförslag.
Även geotekniska utredningar har genomförts för Oskarsfrid (PQ Geoteknik och miljö AB, 2003-10-27). Markområdet strax söder om Oskarsfridsvägen har upp- mätts ha större mäktigheter med gyttja och torv. Därför har djupgrundläggning, företrädesvis med pålar, förordats. I samband med uppförande av nya huvudbtgg- nader på de föreslagna lotterna för fritidshus bör en geoteknisk undersökning utfö- ras, för att avgöra bästa möjliga grundläggningsåtgärder för bebyggelsen.
Fornlämningar
Inom planområdet finns inga kända fornlämningar. Skulle fornlämningar ändå på- träffas i samband med markarbeten inom planområdet ska arbetet avbrytas och Länsstyrelsen kontaktas, i enlighet med 2 kap 10 § kulturminneslagen.
Gator och trafik
Oskarsfridsvägen och Spångåkravägen fungerar idag som tillfartsvägar till bebyg- gelsen i området och kommer att göra så även fortsättningsvis. Inom de tre fritids- husområdena finns smala grusbelagda gator som används för tillfart till stugorna.
Gatorna säkras i planen som gator inom kvartersmark för bostadsändamål och bör ägas gemensamt av de lotter/fastigheter som nyttjar dem. Tillfart till de framtida fritidshusen i planområdets östra del ska lösas från Oskarsfridsvägen. Tillfarterna till fastigheterna ska samordnas så långt möjligt så att markytan för gata minime- ras.
Parkering löses i huvudsak på gräs eller grus inom den egna lotten, i dagsläget och även fortsättningsvis. I området finns också tre mindre gemensamma parkerings- ytor på Oskarsfridsvägens norra sidan. Dessa ytor säkras i detaljplanen och bör användas framför allt till gästparkering.
Grusväg inom fritidsområde Ängslyckan Parkering inom en av lotterna
Bebyggelse
Bebyggelsen inom planområdet är av två skilda slag. Bostäderna på fastigheterna 11:25, 11:111, 11:31, 11:43, 11:39 och 11:18 är större 1,5- plans byggnader med fasader av framför allt puts eller tegel och med inslag av trä.
Bebyggelsen inom fritidshusområdena består av mindre stugor i en våning och av lättare karaktär, dvs till stor del i trä och med lätta flacka tak. Fasaderna består of- tast av brun, vit, svart eller röd liggande eller stående träpanel och taken av svart papp eller plåt. Tegelpannor förekommer också på flera tak.
De förhållanden som råder i området idag har fått vara vägledande för detaljpla- nen eftersom dess syfte är att bevara dagens karaktär, framför allt vad gäller fri- tidshusområdenas utformning. Den bebyggda ytan i området bör i stort sett inte öka, dock kan mindre tillbyggnader och komplementbyggnader tillåtas i viss ut- sträckning. De riktlinjer som miljö- och byggnadsnämnden antagit avseende byggrätter fastläggs genom bestämmelserna i detaljplanen, dvs en största bygg- nadsarea av 90 m2 för huvudbyggnad och 10 m2 för komplementbyggnad (uthus).
Den lätta och enkla karaktären som är typisk för fritidsstugor bör bevaras inom området. Tillkommande bebyggelse i området ska ha fasader i huvudsak av trä och lätta tak av papp eller plåt. Byggnadshöjden begränsas i detaljplanen till en våning, för att anpassas till den befintliga bebyggelsen. De befintliga
Två av stugorna inom fritidshusområde Ängslyckan
”fritidshusen” är i regel inte hopbyggda med garage, förråd, carports eller liknan- de småbyggnader. Detta förhållande, dvs flera små byggnadsvolymer med gröns- ka emellan, är en del av områdets karaktär och föreslås råda även fortsättningsvis vid till- eller nybyggnad. Däremot ligger en del av komplementbyggnaderna i gräns mot en kvartersgata eller mot en grannlott. Vissa förråd är t o m hopbyggda över lottgränserna. Detaljplanen tillåter detta även fortsättningsvis, men granne måste tillfrågas vid byggnation i tomtgräns.
Höjden för de större bostäderna (B2) längs Oskarsfridsvägen begränsas i detalj- planen till 1,5 våning, i stort i överensstämmelse med befintlig bebyggelse på des- sa fastigheter. Även för denna bebyggelse ger detaljplanen ett visst utrymme för tillbyggnader samt nya komplementbyggnader. Befintlig bebyggelse påminner om äldre gårdsbebyggelse i jordbrukslandskap. Gårdarna får gärna vara kringbyggda och de olika byggnadskropparna kan vara sammanbyggda med varandra. Fasader-
na ska dock vara gestaltningsmässigt uppdelade så att husets olika delar, t ex bo- stadsdel, förråd, garage, framträder, trots att de är sammanbyggda. Det bostadhus som planen prövar lämpligt på fastigheten Lomma 11:19 ska placeras nära Oskarsfridsvägen.
De eventuella nya garage eller carportar som tillkommer i området ska placeras indragna från Oskarsfridsvägen och Spångåkravägen för att inte dominera över bostadshuset sett från gaturummet. Huvudbyggnadens fasad ska ligga närmare ga- tan än nytt garage/ny carport.
I och med att området detaljplaneläggs blir alla ny-, till- och ombyggnader inom planområdet bygglovpliktiga.
Störningar, risker
Buller från tågtrafik och vägtrafik
Akustikgruppen har beräknat buller från tågtrafik och vägtrafik (PM 2937.01 2005-12-16). Beräkningarna av buller från tågtrafik är baserade på nuläget samt prognosår 2015. Beräkningar av buller från E6 är baserade på Vägverkets uppgif- ter om antal fordon per årsmedeldygn. Som målsättning anges Riktvärden för tra- fikbuller vid nyanläggning eller väsentlig ombyggnad av infrastruktur, SNV 2001-12-20. Dessa riktvärden är:
Inomhus för väg- och tågtrafik: Dygnsekvivalent bullernivå högst 30 dBA. Max- imal bullernivå högst 45 dBA (får överskridas tre gånger per natt).
Utomhus: Dygnsekvivalent bullernivå högst 55 dBA på uteplats inkl fasadreflex. I övrigt 55 dBA vägtrafik och 60 dBA tågtrafik som frifältsvärde. Maximal buller- nivå högst 70 dBA på uteplats inkl fasadreflex (får överskridas fem gånger per maxtimme dag/kväll).
Beräkningar av bullernivåer från tågtrafik i dagsläget, dvs med nuvarande tåg- mängd och utan skärm mot järnvägen, har jämförts med beräknad bullernivå för prognosår 2015 med en 4 m hög skärm eller vall mot järnvägen i enlighet med de- taljplanen för Oskarsfrid, småhusområdet söder om planområdet. Det bullerskydd som är angivet i detaljplanen för Oskarsfrid sträcker sig norrut mellan järnvägen och fritidshusområde Haga, och är idag utbyggt. Skärmen ger enligt beräkningar- na en god effekt på maximala bullernivåer vid enstaka passager. Effekten av skärmen på ekvivalent bullernivå motverkas dock av trafikökningen, varför bul- lernivåerna kommer att minska eller öka något.
Bullernivåer från vägtrafiken på E6:an inom planområdet överskrider ej rekom- menderade riktvärden, inte heller med en viss ökning av antalet fordon. Troligen kommer man vid utformningen av den nya bebyggelsen i området längst i öster förlägga uteplatser i söder eller väster och då få en viss skärmning av bostadshu- set, vilket ger ytterligare lägre bullernivåer. I utredningen har inte funnits några skäl till att binda upp placeringen av uteplatser på grund av buller från E6.
I detaljplanen föreskrivs att aktuella rekommenderade riktvärden inomhus från tågtrafik och vägtrafik inte får överskridas vid nybyggnation. I dagsläget ser de rekommenderade riktvärdena ut som angivits ovan. Dessa kan dock komma att
revideras över tiden. I samband med bygglovgivning för ny bostadsbebyggelse ska då aktuella riktvärden för bullernivåer inomhus följas.
I detaljplanen föreslås även att uteplatser för ny bebyggelse i möjligaste mån skyddas från järnvägsbuller genom placering och utformning. Eftersom E6 even- tuellt kan vara en mer påtaglig bullerkälla i den östra delen av planområdet än järnvägen har planbestämmelsen fått omfatta även vägtrafik.
Farligt gods
Lommabanan, väster om planområdet, tillhör de av Räddningsverket utpekade le- derna för transporter av farligt gods. Länsstyrelsen förespråkar för närvarande ett minsta skyddsavstånd av 60 m mellan farligt godsled och bostäder. Föreslaget skyddsavstånd kan ersättas av en mängd olika åtgärder för riskreduktion, t ex val- lar.
Avståndet mellan närmaste bostadsfastighet i planområdet och järnvägsspåret är ca 60 m. Utmed järnvägen löper emellertid en ca 4 meter hög vall som utgör en barriär mellan bebyggelsen och järnvägen och reducerar riskerna.
Miljöbedömning
Eftersom detaljplanen inte medför någon nämnvärd förändring gentemot dagens situation, förutom att ett antal byggrätter för fritidshus och ett bostadshus av åre- truntkaraktär tillkommer, och därmed inte någon betydande påverkan på miljön, antas en miljöbedömning för planen inte behövas.
Miljökvalitetsnormer
Den föreslagna markanvändningen i denna detaljplan bedöms inte heller medver- ka till att någon miljökvalitetsnorm, enligt 5 kap. miljöbalken, överskrids.
Teknisk försörjning Vatten och avlopp
Det finns kommunala vatten- och avloppsledningar i och strax söder om Oskars- fridsvägen och i del av Spångåkravägen. Ledningarna kring Oskarsfridsvägen är säkrade genom ledningsrätt. I Oskarsfridsvägen ligger anslutningspunkter avsedda för var och en av fastigheterna utmed vägen. Vatten och avlopp är framdraget i gatan inom fritidshusområdena Ängslyckan och Maltetorp. Ledningarna är priva- ta. Inom Haga finns en kommunal VA-anläggning. Ledningarna inom planområ- det säkras genom planbestämmelser i detaljplanen.
Dagvatten från planområdet ska i första hand omhändertas lokalt. Mindre mäng- der kan dock tas upp av befintliga och tillkommande ledningar. Vid behov kan fördröjningsdammar anordnas inom områdets kvartersparker.
MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN Åse Andreasson, plan- och byggkontoret Per Nilsson, tekniska förvaltningen Lennart Persson, tekniska förvaltningen Torsten Lindh, tekniska förvaltningen
Miljö- och byggförvaltningen Plan- och byggkontoret
Lomma 2010-06-15
Eva Sjölin Magnus Juhlin
Chef för plan- och byggkontoret Planarkitekt
