• No results found

Ekonomiskt bistånd Riktlinjer för handläggning Gäller från

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Ekonomiskt bistånd Riktlinjer för handläggning Gäller från"

Copied!
51
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Ekonomiskt bistånd

Riktlinjer för handläggning

Gäller från 2008-01-01

Sociala sektorn

(2)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. ALLMÄNT 3

1.1 Fem viktiga perspektiv. 4

2. FÖRSÖRJNINGSSTÖDET 4 KAP. 1 § 4

Särskilda skäl att beräkna kostnader till en högre nivå 5

Särskilda skäl att beräkna kostnaderna till en lägre nivå 6

2.2 Försörjningsstöd - skäliga kostnader för poster utanför riksnormen enligt 4 kap 3§ p 2 6

Boende 6

Boendekostnad 6

Hushållsel 9

Arbetsresor 9

Hemförsäkring 10

Medlemskap i fackförening och arbetslöshetskassa 10

Umgängeskostnader 10

3. LIVSFÖRING I ÖVRIGT (4 kap. 1 §) 10

Hälso- och sjukvård 12

Tandvård 12

Hemutrustning 13

Rekreation 13

Skulder 14

Social hemtjänst och särskilda boendeformer 14

Spädbarnsutrustning 14

Telefonabonnemang 14

Tvättmaskin/ Diskmaskin 14

Umgängesresor 15

Underhållsstöd 15

Vistelse i f.d. hemland 15

Återföreningsresor 15

Återvandringsresor 15

4. ÖVRIGT BISTÅND (4 kap 2 §) 15

5. INKOMSTBERÄKNING 16

Bilinnehav 18

Bostadsbidrag Fel! Bokmärket är inte definierat.

Tidigare normöverskott 18

6. SÄRSKILDA GRUPPER 19

Egna företagare 21

Vårdtagare vid institution 21

Häktade personer eller personer inskrivna för kriminalvård, rättspsykiatrisk undersökning eller vård 21

Personer med elektronisk övervakning, s.k. fotboja. 22

Hushållstyper 22

Utländska medborgare 23

7. ÖVERKLAGANDE (16 kap. 3 §) 23

8. ÅTERKRAV ( 9 kap 1-4 §§) 24

9. UTBETALNING AV EKONOMISKT BISTÅND 29

10. HANDLÄGGNINGSRUTINER M.M. 31

Bilagor

Bil. 1: Handlingsplan "Att se barnet" 33

Bil. 2: Riksnorm för försörjningsstöd under 2008 51

Bil. 3: Riktlinjer gällande boendekostnad i Eksjö 53

Bil. 4: Konsumentverkets beräkningar av förhöjda matkostnader 54

Bil. 5: Sammanställning av vissa tilläggsbelopp 55

(3)

1. ALLMÄNT

Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av kommunstyrelsen för sin försörjning (försörjningsstöd ) och för sin livsföring i övrigt enligt Socialtjänstlagen ( SoL) 4 kap. 1 §. Försörjningsstödet är uppdelat i två delar, dels en lagstadgad riksnorm för täckande av vissa specificerade kostnader, dels vissa andra preciserade kostnadsposter där den enskilde vid behov har rätt till den faktiska kostnaden, förutsatt att den är rimlig. Biståndet skall tillförsäkra den sökande en skälig levnadsnivå, och det skall utformas så att det stärker hans/hennes resurser att leva ett självständigt liv. När biståndet rör barnfamiljer skall särskilt beaktas vad hänsynen till barnets bästa kräver.

Kommunstyrelsen skall också pröva rätten till bistånd inom ramen för begreppet livsföring i övrigt. Här skall kommunen återigen ha såsom riktmärke att den enskilde genom biståndet skall tillförsäkras en skälig levnadsnivå.

Det ekonomiska biståndet utgår efter en individuell behovsprövning. Det är ett komplement till den egna inkomsten samt eventuella andra ekonomiska förmåner och utgör samhällets sista skyddsnät för personer med försörjningsproblem.

Det ekonomiska biståndet är inte villkorslöst. Den enskilde har alltid ett förstahandsansvar att efter förmåga försörja sig själv. Det innebär bland annat att vara aktivt arbetssökande om man saknar arbete, eller delta i verksamhet som anordnas för arbetslösa. Vissa grupper, exempelvis de som inte fyllt 25 år, kan för att vara berättigade till ekonomiskt bistånd krävas delta i praktik eller annan kompetenshöjande verksamhet med syfte att stärka den enskildes möjligheter att i framtiden försörja sig själv.

Riktlinjerna avser att ge vägledning vid bedömning av biståndsbehovet i det enskilda ärendet.

Riktlinjerna får inte uppfattas som en absolut gräns för att få bistånd eller inte. Den enskildes situation kan motivera såväl lägre som högre belopp än vad riktlinjerna anger. Såsom

komplement till kommunstyrelsens riktlinjer finns dessutom Socialstyrelsens Allmänna Råd SOSFS 2003:5 (S), Handbok Ekonomiskt bistånd. Stöd för rättstillämpning och handläggning av ärenden i den kommunala socialtjänsten(2003-101-2) samt den rättspraxis som föreligger.

Kommunstyrelsen får även ge bistånd i andra fall än de som omfattas av rätten till bistånd i 4 kap 1 § socialtjänstlagen om det finns skäl för det.

Sedan 2002-01-01 är det ekonomiska biståndet uppdelat i följande delar:

Försörjningsstöd Livsföring i övrigt

SoL 4 kap. 3 § p 1 SoL 4 kap. 3 § p 2 SoL 4 kap 1 § Riksnorm

(schablon)

Faktisk kostnad (skälig kostnad)

Exempel

Livsmedel Boende Barnomsorg

Kläder, skor Hushållsel Möbler/husgeråd

Lek och fritid Hemförsäkring TV m.m.

Hälsa och hygien Arbetsresor Skulder

Förbrukningsartiklar Fackavgift/A-kassa Tandvård

Dagstidningar Glasögon

Telefon Läkarvård/medicin

TV-avgift Rekreation

(4)

1.1 Fem viktiga perspektiv.

Följande fem viktiga perspektiv skall prägla handläggning, bedömning och beslut angående ekonomiskt bistånd.

• Barnens bästa

• Helhetssyn

• Låginkomstnivå

• Tillgänglighet / Service

• Respekt

När beslut rör barn ska särskilt beaktas vad hänsynen till barnens bästa kräver. I social-

tjänstlagens första kapitel ( kap 1: 2 § Socialtjänstlagen) har införts en bestämmelse som svarar mot artikel 3 i FN :s barnkonvention Bestämmelserna syftar till att stärka barnens ställning inom socialtjänsten. När det gäller det ekonomiska försörjningsstödet svarar biståndsrätten i

socialtjänstlagen ( kap 4:1 § SoL) mot artikel 27 i FN:s barnkonvention. Denna lyder:

”Konventionsstaterna erkänner rätten för varje barn till den levnadsstandard som krävs för barnets fysiska, psykiska, andliga, moraliska och sociala utveckling.”

Se vidare: Handlingsplan ”ATT SE BARNET” vid handläggning av ekonomiskt bistånd. Bil. 1.

En helhetsbedömning av den sökandes behov och förmåga ska alltid göras. Biståndet skall vara i nivå med vad en låginkomsttagare i allmänhet har råd att kosta på sig.

I de service- och kvalitetskrav som kan ställas på socialtjänsten ingår att det under ordinarie arbetstid alltid finns någon inom verksamheten som kan ta emot en tidsbeställning eller ett akut ärende.

Den enskilde skall alltid bemötas med respekt.

2. FÖRSÖRJNINGSSTÖDET 4 KAP. 1 §

2.1 Riksnorm 4 KAP. 3 § p 1

I Socialtjänstlagen anges vad som ingår i riksnormen. Den fastställs en gång per år av rege- ringen. Se bilaga 2.

Riksnormen omfattar:

Livsmedel

Utgångspunkten är en näringsmässigt fullvärdig och varierad kost. Det förutsätts att all mat tillreds hemma. För ensamhushåll beräknas en något högre kostnad med hänsyn till att det kan bli dyrare. Vissa halvfabrikat ingår samt inköp av allt matbröd.

Kläder och skor

Kostnadsberäkningen täcker det vardagliga klädbehovet för hela året samt skoreparationer och kemtvätt.

(5)

Lek och fritid

Avser aktiviteter som det är rimligt att alla får möjlighet till, t ex att läsa böcker, lyssna på musik och att utöva lek och idrott. I posten ingår också cykel, skidutrustning för längdåkning och skridskor. För yngre barn beräknas att cykel och skridskor köps begagnat.

Förbrukningsvaror

Här ingår kostnader för rengöring, skötsel och vård av bostaden samt klädvård m.m.

Hälsa och hygien

Avser kostnader för personlig hygien t ex tvål, tandkräm, blöjor, och hårklippning m.m.

Dagstidningar, telefon och TV-avgift

Här ingår kostnaden för ettårsprenumeration på en daglig tidning, abonnemangs och/eller samtalsavgifter för telefon, TV-avgift samt brevpapper, kort och frimärken.

Särskilda skäl att beräkna kostnader till en högre nivå

Beräkning av kostnad enligt riksnormen till en högre nivå bl.a.

- om den enskilde av medicinska skäl har behov av dyrare kost, - om den enskilde betalar avgift för skolmåltid,

- om den enskilde har höga livsmedelskostnader på grund av att kosten är inräknad i en avgift, - om den enskilde på grund av funktionshinder eller andra skäl har svårigheter att upprätthålla

kontakten med andra människor eller delta i samhällslivet och därför har extra utgifter, för t.ex. telefon och tidningar eller fritidsaktiviteter, som inte täcks av annat stöd,

- om det är en förutsättning för att barn skall kunna delta i fritidsaktiviteter,

- om det är en förutsättning för att en förälder skall kunna ha umgänge eller kontakt med sitt barn i en rimlig omfattning och därför har extra utgifter för t.ex. lek och fritid samt telefon, - om den enskilde har ett tillfälligt och visst behov av att köpa kläder och skor,

- om ett spädbarn saknar nödvändig klädutrustning (jfr avsnittet ”spädbarnsutrustning”), - om den enskilde har tillfälligt höga kostnader, t.ex. för livsmedel, kläder och skor, som beror

på att han eller hon varit utsatt för brott.

Kostförstärkning

Skälet till behov av särskild kost ska alltid styrkas med läkarintyg. Det skall framgå av intyget hur länge läkarens bedömning gäller. Tillägg kan göras för fördyrad kost enligt

Konsumentverkets beräkningar av förhöjda matkostnader vid olika kostbehov. Se bilaga 4.

Om den sökande har väsentligt ökade matkostnader, ska möjligheten till handikappsersättning undersökas.

Vid vissa sjukdomar kan den sökande vara i behov av särskilt näringstillskott. I de fall

näringstillskott är ordinerat av läkare kan normen höjas med merkostnaden om det inte står helt klart att näringstillskottet ersätter vanlig mat och innebär någon merkostnad.

Uteätartillägg

Den som saknar matlagningsmöjligheter kan erhålla förhöjning av normalbeloppet. Tillägget får bedömas efter prövning i varje enskilt ärende och utgå med högst 1,5 % av basbeloppet per månad (2008: 615 kronor)

(6)

Särskilda skäl att beräkna kostnaderna till en lägre nivå

Beräkning av kostnad enligt riksnormen till en lägre nivå bl.a.

- om den enskilde hamnat i en akut nödsituation och endast behöver tillfälligt ekonomiskt bistånd för att få möjlighet att reda upp den,

- om den enskilde har för avsikt att endast vara en kortare tid i vistelsekommunen, eller

- om den enskilde inte har vissa kostnader för poster som ingår i riksnormen eller dessa är lägre än riksnormen, t.ex. under vistelse i heldygnsvård.

Alla avsteg från riksnormen ska tydligt motiveras.

2.2 Försörjningsstöd - skäliga kostnader för poster utanför riksnormen enligt 4 kap 3§ p 2 I Socialtjänstlagen 4 kap 3 § p 2 preciseras vilka andra kostnadsposter den enskilde har rätt till utöver riksnormen. Här ingår skäliga kostnader för boende, hushållsel, hemförsäkring,

arbetsresor, avgift till fackavgift och A-kassa. Bistånd av detta slag varierar från person till person och prövas mot den enskildes behov.

Boende

Skälig boendekostnad

Bidragsberättigade har rätt till ekonomiskt bistånd för skäliga bostadskostnader. När det gäller att avgöra om en bostadskostnad är skälig eller inte måste hänsyn tas till lokala förhållanden

avseende hyresnivåer. En individuell bedömning måste också göras av vad som är skäligt för just den aktuelle biståndssökanden.

Utgångspunkten vid den bedömningen bör vara vad en låginkomsttagare på orten normalt har möjlighet att kosta på sig jämfört med vad den biståndssökande har för faktiska kostnader. I Eksjökommun har skälig boendekostnad utgjorts av hyresnivåer hos det kommunala bostadsföretaget. Boendekostnaden har också satts i relation till bidragshushållets storlek.

Bonormen för år 2008 är upp till:

Familjetyp Boendekostnad t o m 081231

Ungdomar - 28år 3 300

1-2 vuxna 4 700

1-2 vuxna + 1 barn 5 400

1-2 vuxna + 2 barn 6 700

1-2 vuxna + 3 barn eller fler 7 300 Se bil.4.

För umgängesberättigad förälder med regelbundet umgänge tas hänsyn till behov av större lägenhet.

(7)

Vid beräkning av skälig boendekostnad för personer som erhållit bistånd till boendet med stöd av 5 kap 5 § Socialtjänstlagen eller 5 kap 7 § Socialtjänstlagen skall denna boendekostnad ligga till grund för bidragsprövningen.

Om kostnaden för bostaden är oskäligt hög bedöms från fall till fall om hela kostnaden eller bara en del av den ska täckas med ekonomiskt bistånd. Hjälpbehovet kan t ex vara kortvarigt. Med ett kortvarigt bidragsbehov avses i detta sammanhang ett bidragsbehov som understiger 3 månader i följd. I ett sådant fall är det inte rimligt att den enskilde byter bostad. Det kanske inte heller är möjligt att byta bostad. Finns det inget billigare boende att få tag i är detta ett förhållande som måste beaktas. Det kan också finnas starka sociala och/eller humanitära skäl för att en familj ska få bo kvar i sin bostad.

Om det bedöms att den enskildes boendekostnad inte kan anses som skälig, bör den faktiska boendekostnaden vanligtvis godtagas under en övergångstid. Denna tid kan variera men bör normalt inte understiga fyra månader ( skäligt rådrum) räknat från det att den enskildes informerats om förhållandet.

Hyreslägenhet

Vid beräkning av den faktiska boendekostnaden för en hyreslägenhet beaktas hyran inklusive uppvärmning och obligatoriska avgifter. Om lägenheten hyrs i andra hand, bör kommunstyrelsen godta den hyra som lägenhetsinnehavaren och andrahyresgästen har avtalat, under förutsättning att den är skälig.

Inneboende

Den faktiska boendekostnaden för en inneboende bör vara den hyra som avtalats och som betalats fram till ansökan om bistånd. Personer som ingår i en hushållsgemenskap med bostadsinnehavaren bör inte räknas som inneboende.

Hemmaboende vuxet barn med egna inkomster samt annan som ingår i hushållsgemenskap med bostadsinnehavaren.

Hemmavarande vuxet barn med egna inkomster skall bidra till bostadskostnader.

Beräkningsmodellen för boendekostnaden följer Riksförsäkringsverkets föreskrifter om

beräkning av boendekostnader. Den faktiska boendekostnaden för ett hemmaboende vuxet barn samt för annan person som ingår i en hushållsgemenskap med bostadsinnehavaren bör beräknas som den andel av bostadskostnaden som motsvarar det antal rum som den sökande disponerar i förhållande till det totala antalet rum i bostaden. Varje rum bör då räknas som två enheter och köket som en enhet.

Exempel: Den sökande disponerar ett rum i sina föräldrars bostad om fyra rum och kök, dvs. den sökande disponerar två av totalt nio enheter. Hela bostadskostnaden är 6 000 kr per månad. Den sökandes andel av bostadskostnaden bör då beräknas som 2/9 x 6 000=1 333 kr per månad.

Ekonomiskt bistånd avseende boendekostnad till ickestuderande ungdomar som bor kvar hos föräldrar efter avslutade gymnasiestudier skall normalt ej utgå till de ungdomar som ej tidigare betalt hyresdel (se även Regeringsrättsdom 1994-10-17). Se vidare Allmänna Råd från

Socialstyrelsen SOSFS 2003:5 (S) Ekonomiskt bistånd, boende sidan 6-7.

Boendekostnader för ungdomar i eget boende

Utgångspunkten vid prövning skall vara starka sociala skäl.

(8)

Sökande som delar lägenhet

När sökande delar lägenhet med andra bör den faktiska boendekostnaden beräknas delad med antalet boende i lägenheten.

Andra boendeformer

Vid andra boendeformer för personer som saknar permanent bostad bör den faktiska

boendekostnaden avgöras med hänsyn till omständigheterna i varje enskilt fall, t.ex. husvagn eller hotell.

Magasineringskostnad

Bistånd till kostnad för magasinerat bohag kan beviljas den som har fortlöpande försörjningsstöd om den sökande inom överskådlig tid förväntas kunna få ny bostad. Vid bedömningen ska också följande beaktas:

• Kostnaderna för magasinering i förhållande till kostnad för nyanskaffning av hemutrustning

• Bohagets innehåll och skick

• Konsekvenser för den enskilde vid eventuell försäljning av bohaget Bostadsrätt

Vid beräkning av den faktiska boendekostnaden för en bostadsrättslägenhet beaktas

månadsavgiften, uppvärmningskostnaden och räntekostnaden för lån som tagits för inköp och underhåll eller liknande av lägenheten. Vid beräkning skall beaktas om den enskilde har rätt till skattejämkning för räntekostnaden.

Egen fastighet

Vid beräkning av den faktiska boendekostnaden för eget hus, i förekommande fall, beakta

tomträttsavgälden och räntekostnaden för lån som tagits för inköp och underhåll eller liknande av fastigheten. Vid beräkning beakta om den enskilde har rätt till skattejämkning för räntekostnaden och tomträttsavgälden. I den faktiska boendekostnaden bör dessutom nödvändiga driftskostnader räknas in, t.ex. för uppvärmning, vatten och avlopp, sophämtning, fastighetsskatt och försäkring.

Ekonomisk utredning upprättas på särskild blankett.

Egen fastighet/bostadsrätt kan vara en realiserbar tillgång som i vissa fall bör avyttras.

Garage mm

Hyra för garage och bilplats ingår inte i godtagbar bostadskostnad såvida inte särskilda undantag om bilinnehav godtagits vid prövningen.

Boendekostnad vid kort- och långvarigt biståndsbehov

Vid ett kortvarigt biståndsbehov godtas den faktiska boendekostnaden. Med kortvarigt avses en period om maximalt tre sammanhängande månader.

Om behovet av ekonomiskt bistånd bedöms bli längre än fyra sammanhängande månader, skall den faktiska boendekostnaden prövas om den är skälig. I prövningen skall beaktas skälig levnadsnivå, att hänsyn tas till den enskildes möjlighet att byta till en billigare bostad eller på annat sätt sänka boendekostnaden. Kommunstyrelsen skall också ta hänsyn till om det i individuella fall finns särskilda skäl mot byte av bostad eller bostadsområde som t. ex.

- om det finns risk för att byte medför negativa sociala konsekvenser,

(9)

- om en barnfamilj genom att flytta skulle tvingas bryta upp från barnomsorg, skola och socialt nätverk,

- om en ensamstående vuxen, t.ex. med funktionshinder eller sociala problem och äldre med sviktande hälsa, har ett särskilt behov av kontinuitet i det sociala nätverket eller den fysiska miljö som hänger samman med det nuvarande boendet,

- om bostaden är anpassad till boendes funktionshinder, eller

- om den enskilde har begränsad möjlighet att bli godkänd som hyresgäst, t.ex. vid arbetslöshet eller betalningsanmärkning.

Skäligt rådrum för bostadsbyte

Om kommunstyrelsen bedömer att boendekostnaden inte är skälig, bör den i regel ändå godkännas under en övergångstid så att den enskilde ges skäligt rådrum att förändra sin boendekostnad. Med skäligt rådrum avses en tidsperiod som i regel inte understiger fyra månader från den tidpunkt då den enskilde fick information om kommunstyrelsens bedömning.

Den faktiska boendekostnaden bör även godkännas så länge den enskilde aktivt medverkar till att finna ett billigare boende eller på annat sätt försöker sänka sina boendekostnader. Ovanstående bör inte tillämpas, om boendet är en särskilt dyrbar nödlösning, t.ex. boende på hotell, och ett billigare alternativ med godtagbar standard kan erbjudas i avvaktan på permanent lösning.

Om den enskilde efter information från kommunstyrelsen och efter skäligt rådrum väljer att behålla ett boende med en kostnad som inte är skälig, bör ekonomiskt bistånd beräknas utifrån den boendekostnad som bedöms skälig för en låginkomsttagare på orten och den bonorm som är fastställd av kommunstyrelsen.

Byte till dyrare bostad

Om den som får ekonomiskt bistånd har ett önskemål om att flytta till ett dyrare boende, bör kommunstyrelsen ge bistånd beräknat på den nya boendekostnaden under förutsättning att flyttningen är nödvändig för att den enskilde skall uppnå en skälig levnadsnivå. Det kan t.ex.

gälla

- om det finns medicinska eller starka sociala skäl som styrker behovet av flyttning, - om det finns svåra personliga motsättningar mellan hushållsmedlemmarna, t.ex. mellan

föräldrar respektive styvföräldrar och ett vuxet barn eller mellan makar eller samboende, - om bostadens standard inte är skälig vad avser fysisk miljö och utrustning,

- om ett vuxet barn genom att bo i föräldrahemmet förhindras att leva ett normalt vuxenliv och bli självständig,

- om den enskilde varit utsatt för brott och till följd av detta måste flytta, eller - vid trångboddhet.

För att ett hushåll inte skall anses trångbott bör det, utom för ensamstående utan barn, ha sovrum utöver vardagsrum och kök eller kokvrå. Två barn bör kunna dela sovrum. Med beaktande av stigande ålder och personlig integritet, bör barn emellertid inte behöva dela sovrum.

Hushållsel

Faktiska och skäliga kostnader för hushållsel godtages. En ansökan om bistånd till en räkning som förfallit till betalning inom en månad före tidsbeställningsdagen bör inte beaktas som en skuld utan prövas som försörjningsstöd enligt SoL 4 kap 3 § p 2.

Arbetsresor

Skälig kostnad för arbetsresor bör i regel motsvara utgiften för ett månadskort för lokala resor och bör betraktas om en godtagbar kostnad.

(10)

Arbetssökarresor, som inte bekostas av AF, kan också betraktas som en godtagbar kostnad. Med arbetsresor likställs också resa för att kunna delta i andra arbetsskapande eller

rehabiliteringsåtgärder som kommunen eller annan myndighet anordnar.

Om den enskilde behöver bil för arbetsresor skall de faktiska kostnaderna för arbetsresorna användas som underlag vid beräkning av skäliga bilkostnader, t.ex. för

- bensin - skatt

- försäkring, och - besiktning

Behov av bil kan t.ex. finnas om - allmänna kommunikationer saknas, - turtäthet är starkt begränsad,

- den enskilde lider av sjukdom eller funktionshinder, - utövande av umgänge med barn i vissa fall.

Vid beräkning av nödvändig körsträcka inkluderas resor till och från daghem eller motsvarande.

Om bidragsbehovet blir långvarigt bör möjligheterna till byte av bostadsort eller arbete undersökas.

Kommunstyrelsen bör vid beräkning av skäliga kostnader för resor med färdtjänst beakta färdtjänstavgiften.

Hemförsäkring

Premie för hemförsäkring betraktas som en godtagbar kostnad. Möjligheten till månadsin- betalning av hemförsäkring vid kortvarigt bidragsbehov bör nyttjas.

Medlemskap i fackförening och arbetslöshetskassa

Faktisk kostnad godtages, även vid arbetslöshet. I vissa fall dras avgiften direkt på lön, vilket då får beaktas vid biståndsberäkningen. Även avgift för enskild anslutning till arbetslöshetskassa godtages. Möjlighet till reducerad avgift skall undersökas.

Umgängeskostnader

Ekonomiskt bistånd kan utgå till föräldrar som utövar umgänge med sina barn. I normalfallet godtages två helger per månad (2 x 2 dagar) samt 14 dagar under semestern. Umgänget skall kunna styrkas av den andra föräldern. Mer omfattande umgänge skall styrkas genom dom eller avtal, och bör kunna regleras ekonomiskt mellan parterna. Bistånd bör utgå enligt samma regler som för hemmavarande barn för den tid som umgänget avser.

3. LIVSFÖRING I ÖVRIGT (4 kap. 1 §)

Kommunstyrelsen har skyldighet att pröva rätten till bistånd till kostnader utöver vad som ingår i försörjningsstödet 4 kap. 3 § socialtjänstlagen. I begreppet ”livsföring i övrigt” avses alla de olika behov som den enskilde kan ha för att tillförsäkras en skälig levnadsnivå och som inte omfattas av försörjningsstödet. Detta kan innebära bistånd till exempelvis följande ändamål:

(11)

Advokatkostnader Skuldsanering

Barnomsorg Social hemtjänst

Begravningskostnad Tandvård

Flyttningskostnad Tekniska hjälpmedel

Glasögon Telefonabonnemang Läkarvård/medicin/psykoterapi Tvättmaskin/diskmaskin

Möbler/husgeråd/TV m.m. Umgängesresor Semester och rekreation Underhållsstöd

Vistelse i f.d. hemland

Kommunen skall ha som riktmärke att den enskilde genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå.

Advokatkostnader

Bistånd till advokatkostnader bör som regel inte utgå. Bistånd kan dock beviljas till självrisken vid rättsskydd och till den kostnad som tillkommer sökanden vid statlig rättshjälp om målet gäller t.ex. familjerättsliga ärenden.

Rättshjälp beviljas enligt lagen om allmän rättshjälp och avgiften fastställs utifrån den enskildes inkomster. Rättsskydd tillgodoses genom hemförsäkring.

Barnomsorg

Avgift för kommunal barnomsorg godtas. Avgiften skall vara satt utifrån gällande barnomsorgstaxa.

Begravningskostnad

Dödsboets tillgångar (inkl eventuella försäkringar) skall i första hand användas till att täcka begravningskostnaderna. Privata och allmänna skulder får komma i andra hand. Räcker inte dödsboets tillgångar kan bistånd beviljas till mellanskillnaden upp till vad en enkel men värdig begravning kostar. Möjlighet att begära förhandsdeklaration hos skattemyndigheten.

Normalkostnad för en enkel begravning är 30% av basbeloppet

(2008: 12 300:-). Därutöver kan skälig kostnad för gravsten beviljas, 20% av basbeloppet (2008:

8 200:- ). Se vidare Allmänna Råd från Socialstyrelsen SOSFS 2003:5 (S) Ekonomiskt bistånd, sidan 15.

Föräldrar som är försörjningsskyldiga för sina barn är även skyldiga att efter egen förmåga stå för barnens begravningskostnader (RÅ 89 ref 64).

Flyttningskostnad

Vid flyttning av arbetsmarknadsskäl skall möjligheten att få bidrag från arbetsförmedlingen i första hand undersökas. Om sådant bidrag ej utgår eller om flyttningen är nödvändig av andra skäl, även inom kommunen, kan bistånd till flyttningskostnad beviljas.

Glasögon

Vid ansökan om bistånd till glasögon skall kostnadsförslag inhämtas. Kostnader för under- sökning, standardbågar och glas enligt grundstandard godkänns. Utgångspunkt vid beslut om

(12)

ekonomiskt bistånd till glasögon bör vara de lågprispaket eller liknande som numera erbjuds hos de flesta optiker.

I de fall bistånd beviljas för båge och glas separat, bör kostnaden för båge uppgå till högst 1,5%

av basbeloppet (2008: 615:-) och för glas oberoende av kostnad enligt ordination.

Bidrag till kontaktlinser kan beviljas med motsvarande kostnad som för glasögon.

Hälso- och sjukvård

Kostnader för läkarvård och receptbelagd medicin, som omfattas av hög-kostnadsskyddet betraktas som en godtagbar kostnad. Detta förutsätter att kvitton sparas efter läkarbesök, medicininköp, sjukgymnastik/behandling etc.

Möjligheten till delbetalning av medicinkostnad skall i första hand nyttjas.

Ekonomiskt bistånd bör omfatta kostnader för åtgärder som

- utgör sådan vård och behandling som avses i 1 § hälso- och sjukvårdslagen ( 1982:763) och som ett landsting är skyldig att svara för enligt 3 § samma lag, även i de fall insatserna tillhandahålls av en privat yrkesutövare som är ansluten till försäkringskassan,

- vidtas efter bedömning av hälso- och sjukvårdspersonal, och - görs i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet.

Ekonomiskt bistånd bör även omfatta skäliga kostnader för bl.a.

- hjälpmedel och förbrukningsmaterial som förskrivits av behörig hälso- och sjukvårdspersonal,

- läkemedel som omfattas av lagen (2002:160) om läkemedelsförmåner m.m. och som förskrivits av behörig hälso- och sjukvårdspersonal,

- resor som är nödvändiga för att vården skall kunna genomföras, eller

- resor som är nödvändiga för att hämta ut förskrivna läkemedel, hjälpmedel och förbrukningsmaterial,

- rekommenderad hälsoundersökning.

Psykoterapikostnad

Bedrivs psykoterapin inom landstingets hälso- och sjukvård med ordinarie patientavgift ses denna kostnad på motsvarande sätt som annan läkarvård. Den sökande skall utnyttja möjligheten att erhålla högkostnadsskydd.

Tandvård

Bistånd kan utgå till nödvändig tandvård. Till ansökan om tandvård, utöver akut tandvård, skall finnas ett kostnadsförslag från behandlande tandläkare. Kommunstyrelsen bör i regel grunda sin bedömning på behandlande tandläkares val av åtgärd och vad denne anser vara nödvändig tandvård men kräver att en förtroendetandläkare anlitas när behandlingskostnaderna överstiger 10 000:-. Möjlighet finns även att nyttja förtroendetandläkare i behandlingar med lägre kostnad men där det kan finnas alternativa behandlingsåtgärder.

Möjligheterna till avbetalningsplan/delbetalning efter varje behandlingstillfälle hos tandläkaren bör undersökas och vägas in vid biståndbedömningen. Om den enskildes behov av ekonomiskt bistånd bedöms vara av kortvarig art och denne själv kan tillgodose sitt behov inom rimlig tid, bör detta naturligtvis också vägas in i bedömningen av hur omfattande biståndet till tandvård skall vara. Tandvårdsframställningar, som bygger på kostnadsförslag med viss behandlingstid,

(13)

skall beviljas med förbehåll. Av förbehållet skall framgå att biståndet beviljas under förutsättning att biståndsbehovet kvarstår vid betalningstillfället.

Vid ansökan om tandvård ska alltid möjligheten till tandvård enligt gällande sjukvårdstaxa undersökas. Se Lagen om Allmän Försäkring beträffande de grupper med rätt till tandvård enligt sjukvårdstaxa.

I de fall då tandläkaren gör bedömningen att profylaxtandvård är en förutsättning för att behålla nuvarande tandstatus intakt eller att den enskilde i annat fall riskerar en kraftig försämring av sin tandstatus bör denna kostnad godtas.

Hemutrustning

Hembesök skall ske i samband med utredning av behov av mer omfattande hemutrustning. För flyktingar gäller särskilda bestämmelser för lån till hemutrustning. Den hemutrustning som avses skall kunna tillgodose behov som t.ex. matlagning, umgänge, sömn, förvaring, rengöring,

rekreation och information via radio eller TV.

Underhåll, reparation eller komplettering

Kommunstyrelsen bör, om det krävs för att den enskilde skall kunna bibehålla en skälig levnadsnivå, ge ekonomiskt bistånd till

- inköp av hemutrustning som behöver bytas ut, - underhåll av hemutrustning,

- reparation av hemutrustning, eller - inköp av kompletterande hemutrustning.

Hemutrustning vid bosättning

Kommunstyrelsen bör ge ekonomiskt bistånd till behövlig hemutrustning vid bosättning, om det finns särskilda skäl. Sådana skäl kan t.ex. vara att

- bostaden är ett led i en rehabilitering,

- den enskilde saknar möjligheter att förbättra sin ekonomi,

- den enskilde endast kan förbättra sin ekonomi på mycket lång sikt, eller

- den enskilde har varit utsatt för brott och omgående behöver flytta till en annan bostad.

När det gäller ungdomar som nyss flyttat hemifrån och som inte har barn, kan det ofta ses som skäligt med en mycket enkel standard som förbättras först på längre sikt (RÅ 1995 ref. 80). För den ensamstående studerande vid postgymnasial utbildning får det ofta anses skäligt med boende i basmöblerat studentrum eller inackorderingsrum.

För mera utsatta grupper måste dock en mer generös attityd intagas, t ex vissa barnfamiljer och skilsmässofamiljer. I samband med separation skall dock den sökande tillvarataga sina rättig- heter vid bodelningen innan bistånd beviljas.

Rekreation

En person eller familj kan i vissa fall vara beroende av särskild vila eller rekreation i någon form.

I vilken utsträckning en person eller familj skall beviljas bidrag till sådana kostnader måste i hög grad vara avhängigt av förhållanden i det enskilda fallet. Om en person eller familj av sociala skäl och i ett förebyggande perspektiv har behov av rekreation kan ekonomiskt bistånd till en

(14)

semesterresa utgå. I bedömningen om rätten till bistånd skall socialtjänstlagens barnperspektiv i 1 kap 2 § iakttagas, barnfamiljer som under lång tid på grund av ekonomiska problem inte kunnat få någon form av semester.

Bistånd beviljas till skälig kostnad för hyra av stuga, resa till släkting e d. Kostnaden ska vara rimlig i förhållande till vad barnfamiljer med låga inkomster i allmänhet har råd till.

Beslut om bistånd kan beviljas av handläggare upp till 2,6 % av basbeloppet

( 2008: 1066:-) per person, dock max 4000:- / hushåll. Beslut om bistånd därutöver fattas efter särskild prövning av enhetschef.

Skulder

Ekonomiskt bistånd utgår i normalfallet inte till skulder. Om det har en avgörande betydelse för den sökandes fortsatta försörjning, nödvändigt behandlingsarbete eller dennes livsföring i övrigt kan ekonomiskt bistånd utges till skuldsanering. Det kan t ex röra sig om skuld för hyra eller el som måste betalas för att den enskilde inte skall hamna i en oacceptabel situation. Det kan även gälla skulder som är så psykiskt påfrestande för den enskilde att ett meningsfullt behandlings- arbete omöjliggörs.

Även omständigheten då skulden uppstod bör beaktas. Skulden kan t ex röra utgifter som skulle ha beaktas om den enskilde i ett tidigare skede vänt sig till socialtjänsten. Om den enskilde i rätt tid vänt sig till socialtjänsten men p g a väntetider eller dylikt tvingats sätt sig i skuld i avvaktan på beslut föreligger rätt till bistånd vid s k normunderskott.

Ekonomiskt bistånd till skulder utges ej i de fall skulden kan regleras på annat sätt. Skulder rörande skatter, underhållsstöd, böter, studiemedel, bostadsbidrag etc. kan enligt skilda regler avskrivas, efterges eller på annat sätt regleras. I detta sammanhang bör uppmärksam-mas den skuldsaneringslag som gäller från och med 1994-07-01.

Social hemtjänst och särskilda boendeformer

Avgift för social hemtjänst och särskilda boendeformer godtas om avgifterna är reglerade efter de förutsättningar och krav som regleras i 8 kap 2-9§§ Socialtjänstlagen. Vid biståndsbehov skall alltid undersökas möjlighet till jämkning av avgift.

Spädbarnsutrustning

I samband med barns födelse bör beaktas att behovet av nödvändig spädbarnsutrustning till- godoses. Vid prövning bör undersökas vilken utrustning som redan finns. Ekonomiskt bistånd kan beviljas med högst 10% av basbeloppet (2008: 4 030:-) och innefattar grunduppsättning, säng med sängutrustning och begagnad barnvagn och barnstol. Avseende klädutrustning se avsnittet ”Särskilda skäl att beräkna kostnader till en högre nivå”.

Personer med rätt till hemutrustningslån kan få utökad lånesumman när familjen får tillökning.

Telefon

Bistånd till mobiltelefon eller öppning av nytt telefonabonnemang kan beviljas hushåll med särskilt behov av telefon.

Tvättmaskin/ Diskmaskin

Bistånd till inköp eller hyra av tvättmaskin eller diskmaskin beviljas om det finns ett medicinskt behov eller starka sociala skäl. Behovet bör styrkas med läkarintyg.

(15)

Umgängesresor

Skäliga resekostnader för att möjliggöra utövande av umgänge bör beaktas. Vid längre umgängesresor beviljas bistånd mer sällan. För övrigt se Socialstyrelsens anvisningar sid. 69.

Underhållsstöd

Att ta hänsyn till underhållsbidrag eller underhållsstöd som godtagbar kostnad vid beräkning av ekonomiskt bistånd är ej aktuellt.

För sambor där någon av parterna med inkomst har lagstadgad underhållsskyldighet enligt 7 kap 2 § 1 st. Föräldrabalken ska fastställd och betalad underhållsskyldighet räknas av från gemensam disponibel inkomst innan ekonomisk behovsprövning sker under förutsättning att rätt till anstånd med underhållsskyldigheten ej föreligger. ( Se dom i länsrätten i Jönköpings län 2003 06 18 mål nr 704-03).

Frågor om underhållsstöd kan diskuteras med försäkringskassan.

Vistelse i f.d. hemland

Personer som önskar besöka sitt f.d. hemland kan av handläggare beviljas bibehållet försörjningsstöd och bistånd till livsföring i övrigt under denna vistelse om den är högst tre månader lång och då vistelsen inte medför utebliven inkomst. Personerna måste ha ett nödvändigt reseskydd för utlandsresan.

För rätt till bibehållet försörjningsstöd vid längre vistelse än 3 månader i f.d. hemland krävs särskild prövning av enhetschef ( se dom i KamR i Jönköping 2002-07-11, mål nr 444- 2002).

Återföreningsresor

Ekonomiskt bistånd till denna typ av resor beviljas inte utan synnerliga skäl. Det gäller både för resor som den i Sverige bosatte gör för att leta efter anhöriga i utlandet och för anhörigas resor till Sverige. Undantag kan göras när Röda Korset beviljat hjälp till resekostnaden för ensamma barn som ska förenas med föräldrarna i Sverige. Vid sådan resa kan bistånd beviljas till

egenavgiften.

Återvandringsresor

Utländska medborgare som kommit till Sverige som flyktingar kan söka återvandringsbidrag hos Migrationsverket. Bidraget ges dels i form av resekostnad, dels som en allmän schablon per person. I de fall en person fått statligt återvandringsbidrag ska kommunen inte ge bistånd.

När det gäller personer som fått uppehållstillstånd i Sverige p.g.a. anknytning ska ansökan om bistånd för återflyttning till hemlandet prövas restriktivt av kommunen. Bistånd beviljas endast om det finns synnerliga medicinska och/eller sociala skäl. Om ekonomiskt bistånd ges ska det avse resekostnaden och 1 månads uppehälle efter flyttningen. Ibland önskar en person

rekognosera i hemlandet innan eventuell återvandring. Inte heller i dessa fall ska kommunen gå in med ekonomiskt bistånd till resekostnad annat än i undantagsfall

4. ÖVRIGT BISTÅND (4 kap 2 §)

Kommunstyrelsen får ge bistånd utöver vad som anges i 4 kap 1 § SoL. Beslut med stöd av 4 kap 2 § SoL kan förenas med villkor om återbetalning under förutsättning att detta skriftligt

meddelats den sökande vid beslutstillfället.

(16)

Bistånd kan utges när rätt till bistånd med stöd av 4 kap 1 § ej föreligger men det ändå finns skäl att bevilja bistånd exempelvis: skuldreglering av el, skuldreglering av hyror, kontraktsskrivning av kommunstyrelsen för uthyrning i andra hand, beslut om att öppna servicekonto (förvaltande av klientmedel) mm.

(se dom i KamR i Göteborg 2002-03-11, mål nr 1166-2002).

5. INKOMSTBERÄKNING

Inkomster som skall beaktas

Vid beräkning av ekonomiskt bistånd göres avdrag för alla nettoinkomster (med nettoinkomst avses inkomster efter avdrag för preliminär skatt). Exempel på inkomster kan vara:

- AMF/afa -pension/pension från tidigare arbetsgivare/egen pensionsförsäkring

- aktivitetsstöd - anhörigstöd - arbetsinkomst

- arbetslöshetsunderstöd

- barnbidrag inkl flerbarnstillägg (RÅ 1985 2:13) - bostadsbidrag

- familjebidrag

- familjehemsersättning (arvodesdel) - föräldrapenning

- garantipension/tilläggspension inkl barnpension eller efterlevandestöd till barn och barntillägg, dock ej handikappersättning

- hyresinkomst/boersättning - inkomst av kapital

- livränta - sjukpenning

- sjukersättning/tidsbegränsad sjukersättning/aktivitetsersättning - skadestånd

- skatteåterbäring

- studiebidrag (dock ej extra tillägg, se RÅ 1990 ref. 7) - underhållsbidrag

- underhållsstöd/utfyllnadsbidrag - vårdbidrag, arvodesdelen

- utryckningsbidrag, värnplikt.

- äldreförsörjningsstöd

- änkepension/efterlevandepension/särskild efterlevandepension Inkomster som inte skall beaktas

De inkomster som inte skall beaktas är handikappersättning, extra tillägg till studiebidrag (se RÅ 1990 ref. 7 samt RegR 1996-03-18, mål nr 6747-1994) samt tillfälliga mindre bidrag från fonder och stiftelser.

Inkomster som de enskilde inte kan förfoga över eller som är att betrakta som fiktiva bör inte beaktas. Som exempel på sådana inkomster kan nämnas:

(17)

- Skatteåterbäring som omhändertagits av kronofogdemyndigheten

- Barns inkomster från tillgångar som står under överförmyndarens kontroll och som genom särskilda bestämmelser (försäkringsersättningar som är avsedda att täcka framtida

inkomstbortfall, villkor i testamente, gåvobrev etc.) ej kan disponeras.

Vissa faktiska inkomster bör i normalfallet inte medföra reducering av försörjningsstödet.

Exempel på sådana inkomster är:

- Ersättning som betalas ut för merkostnader till följd av funktionshinder

- Ersättning för omkostnader i samband med åtagande t ex familjehemsersättningens omkostnadsdel

- Försäkringsersättningar som kompenserar försäkringstagaren för ekonomiska förluster med anledning av en händelse av ett visst slag och som inte utgör en ersättning för inkomstförlust (sakskada).

- Stipendier och fondmedel som är avsedda för ett visst ändamål t ex en resa.

Hemmavarande barns och ungdomars inkomster

Enligt en ny paragraf i socialtjänstlagen (SoL 4:1 a) skall från och med 2008-01-01

hemmavarande barns och skolungdomars – under 21 års ålder - inkomster av eget arbete inte beaktas vid bedömningen av rätten till bistånd. Till skolgång räknas studier i

grundskolan eller gymnasieskolan eller annan jämförlig grundutbildning. Inkomsterna får dock räknas med till den del de överstiger ett halvt prisbasbelopp per kalenderår (2008, 20.500:-).

Förbehållsbelopp och skattejämkning

Den enskildes möjlighet att få skattejämkning skall beaktas. De vanligast skälen för skatte- jämkning är höga resekostnader till och från arbete (se även avsnittet ”arbetsresor”), ränte- kostnader för egnahemsägare, vid ojämn inkomst eller vid inkomst endast del av året.

Vidare bör observeras möjligheten att erhålla skattebefrielse för t ex feriearbetande ungdomar.

Bestämmelserna för erhållande av förbehållsbelopp gällande återbetalning av kvarskatt och annan införsel via kronofogdemyndigheten skall beaktas.

Sparmedel och andra tillgångar

Vid bedömning av biståndsbehovet tas i skälig utsträckning hänsyn till sparmedel och övriga tillgångar. Det bör uppmärksammas att riksnormen förutsätter ett visst sparande för olika långsiktiga utgiftsposter som ingår i grundbeloppet (telefon, TV-licens, flerårskläder m.m.).

Särskilda regler gäller för ålderspensionärer. Sparmedel för denna grupp får utgöras av 0,5 basbelopp för ensamstående samt 1,0 basbelopp för makar/sammanboende.

Kontanter, banktillgodohavanden och andra lätt realiserbara tillgångar skall i första hand ianspråktagas till den enskildes försörjning innan ekonomiskt bistånd beviljas. Barns tillgångar får endast användas för barnets behov. Sparbelopp som härrör från föräldrars inkomst eller bidrag avsedda för barnets löpande behov ska accepteras upp till 15% av basbeloppet (2008 6.150:-)

Om tillgångar inte är omedelbart tillgängliga bör skäligt rådrum givas. Exempel på detta kan vara bilinnehav, egen fastighet eller bostadsrättslägenhet. Skälig tid att avyttra en bostad som representerar ett visst värde är 4 - 6 månader. En social och humanitär bedömning måste dock

(18)

göras innan man avslår en ansökan om ekonomiskt bistånd med motiveringen att bostaden utgör ett ekonomiskt värde.

Vid en försäljning bör den enskilde kunna använda intäkten till att betala eventuella lån som är kopplade till det som avyttras utan att detta medför en sänkning av försörjningsstödet.

Bilinnehav

Bilinnehav skall betraktas som en realiserbar tillgång. En individuell prövning måste dock göras innan man kräver att bilen avyttras för att rätt till bistånd skall uppstå. I denna prövning skall ingå en bedömning av biståndsbehovets längd. Även speciella omständigheter som kan motivera behov av bil för att ha en skälig levnadsnivå skall beaktas, exempelvis:

• Måste ha bil i sitt arbete

• Behöver bil för att ta sig till eller från sin dagliga sysselsättning t.ex. därför att tillgång till allmänna kommunikationsmedel inte finns med rimlig turtäthet eller inom rimligt avstånd från bostaden, eller

• Av medicinska eller sociala skäl är i behov av bil, t.ex. en förälder som behöver bil för att kunna umgås med sitt barn.

I vissa fall bör byte till en billigare bil kunna aktualiseras. Högsta godtagbara värde bör dock i normalfallet inte understiga ett basbelopp. Om den enskilde på grund av funktionshinder har en specialanpassad bil, bör denna godtas oavsett värde.

I övriga fall kan vid bedömningen av om en bil skall avyttras eller ej ett lägre värde, upp till ett halvt basbelopp (2008 20.500:-) accepteras. Se vidare under rubr. arbetsresor.

Tidigare normöverskott

Försörjningsstödet bör som regel beräknas utifrån de inkomster hushållet haft kalendermånaden innan utbetalningsmånaden. Inkomsterna som hushållet fått tidigare bör vanligtvis inte påverka försörjningsstödets belopp, om inte inkomsterna varit mycket höga eller varit avsedda för en viss längre tidsperiod. Framställans art har också betydelse för vilken inkomstperiod som behöver utredas. Se vidare under rubriken ” Skulder ”. Det kan då även vid ansökan om bistånd från någon som inte tidigare har uppburit ekonomiskt bistånd finns skäl att ta hänsyn till tidigare inkomstperioder.

När någon däremot fortlöpande uppbär ekonomiskt bistånd är det inte sällan motiverat att låta ett överskott som en månad uppkommer i förhållande till normen avräknas mot det bidrag som skall utgå för nästföljande månad. När löpande bidrag utgår kan det också ofta ställas krav på att bidragstagaren sätter av en viss del av bidraget för att kunna bestrida framtida utgifter av det slag som bidraget är avsett att täcka, exempelvis kläder (se bl.a. RÅ 1986 ref. 76).

Det bör påpekas att en person som vid sista inkomsttillfället vet att han inte har sin försörjning tryggad framåt har ett eget ansvar att efter förmåga planera för de nödvändigaste utgifterna. En person som t ex fått avgångsvederlag motsvarande sex månadslöner får anses ha ett eget ansvar att sörja för sin försörjning fram till nytt arbete eller till utbetalning av arbetslöshetsersättning.

Vid nyansökan som avser bistånd i annan form bör inkomstförhållanden tillbaka klarläggas för att kunna göra en helhetsbedömning av sökandens ekonomiska situation.

Det är med hänsyn till eventuella överskott viktigt att de sökande kontinuerligt men särskilt i början av kontakten får information om regler för beräkning avförsörjningsstöd och vilka inkomster som räknas t ex retroaktiva utbetalningar och överskjutande skatt. Har den sökande

(19)

varit medveten om hur förvaltningen räknar i samband med prövning av försörjningsstöd kan ansökan avslås om han eller hon haft inkomst över eller i nivå med normen.

6. SÄRSKILDA GRUPPER

Arbetslösa

På den som söker försörjningsstöd och är arbetslös men arbetsför ska följande villkor ställas:

• Vara inskriven på arbetsförmedling

• Aktivt söka arbete inom varierande yrkesområden

• Ta anvisat arbete förutsatt att det motsvarar hans eller hennes fysiska och psykiska förutsättningar

• Delta i av arbetsförmedlingen anvisad arbetsmarknadspolitisk åtgärd

• Vid behov delta i svenskundervisning

Socialtjänsten ska verka för att den arbetslöse aktiverar egna resurser. För att nå ett gott resultat för den enskilde är det viktigt att krav kombineras med aktiva och stödjande insatser. I arbetet ska stöd- och motivationssamtal ingå men även en skyldighet för den arbetslöse att redovisa sitt arbetssökande. Sådana redovisningar får dock inte formaliseras för hårt. Socialtjänstens krav på intensiteten i och redovisningen av arbetssökandet måste vara individuellt anpassade och rimliga i förhållande till sökandens ålder, utbildning och arbetslivserfarenhet. Krav på skriftlig

redovisning av sökta arbeten kan i många fall vara en bra rekommendation eftersom det kan vara en hjälp att strukturera sitt arbetssökande men bör inte ensamt utgöra krav eller insats.

Bedömningen av vad som är lämpligt arbete torde ofta, men inte alltid, överensstämma med arbetsmarknadsmyndigheternas bedömning. Med arbete jämställs här även arbetsmarknads- politiska åtgärder såsom arbetsmarknadsutbildning eller annan utbildning med utbildningsbidrag, offentligt skyddat arbete, arbetsträning, aktivitetsgaranti o dyl. Man kan även i vissa fall avse grundutbildning för vuxna, om det bedöms att grundutbildningen på sikt kan leda till arbete.

Rätt till bistånd föreligger ej om den hjälpsökande avvisat lämpligt arbete eller sagt upp sig utan giltiga skäl. Huvudprincipen är att försörjningsstöd inte ska kompensera för den avstängning från ersättning som det medför att säga upp sig på egen begäran. Den arbetslöse är berättigad till försörjningsstöd fr o m den dag rätt till arbetslöshetsersättning inträder. Socialtjänstens ansvar i en akut nödsituation får dock inte glömmas bort.

I de fall där den hjälpsökande kan bedömas vara berättigad till ersättning i form av a-kassa eller alfa skall det styrkas att sådan ansökan inlämnats. Kontinuerlig kontakt med arbetsförmedlingen bör hållas speciellt i ärenden beträffande ungdomar och personer med längre

arbetslöshetsperioder.

Med stöd av 4 kap 4 § socialtjänstlagen kan man även kräva att den:

1. som inte fyllt 25 år,

2. den som av särskilda skäl är i behov av det, 3. studerande under ferieuppehåll,

deltar i av kommunstyrelsen anvisad praktik eller annan kompetenshöjande verksamhet.

Insatsen skall ha såsom syfte att utveckla den enskildes möjligheter att i framtiden försörja sig själv. Insatsen skall vara tidsbegränsad och framgå av den individuella plan som upprättas

(20)

tillsammans med den enskilde. Samråd med arbetsförmedling skall göras innan åtgärd med stöd av 4 kap 4 § Socialtjänstlagen vidtages.

Om den sökande utan godtagbart skäl avböjer att delta i eller uteblir från sådan verksamhet kan fortsatt försörjningsstöd vägras eller nedsättas.

Studerande

Föräldrars underhållsskyldighet upphör när barnet fyllt 18 år. Går barnet i skolan vid denna tid- punkt är föräldrarna dock intill dess barnet fyller 21 år underhållsskyldiga så länge skolgången pågår. Till skolgång räknas studier i grundskolan eller gymnasieskolan och annan jämförlig grundutbildning. För de ungdomar med rätt till studielån skall detta gå före föräldrars underhållsskyldighet.

Praktikplats som anordnas enligt Lag om arbetsmarknadspolitiska program anses jämställt med annan jämförlig grundutbildning då den utgör alternativ till treårig gymnasieutbildning. ( se dom i Kamr i Jönköping 1996-04-19, mål nr 1545-1996).

Utbildningen i gymnasieskolan utgörs av utbildning på nationella program, som omfattar tre årskurser, dels av utbildning på specialutformade program, som också omfattar tre årskurser, dels utbildning på individuella program. Utbildningen är avsedd för ungdom att påbörjas efter

avslutad grundskoleutbildning fram till och med det första kalenderhalvåret det år den unge fyller 20 år.

Studerande i gymnasieskolan (även över 18 år) som bor hos föräldrarna räknas in i familjen vid bidragsprövning. Detta under förutsättning att studielån inte kan utgå till den unge.

Vuxenstuderande

.

Vuxna studerande skall i första hand försörja sig genom samhällets studiestödssystem eller mot- svarande. Om den andre parten i ett hushåll ej har tillräcklig försörjning räknas

studiemedel och studielån som inkomst i hushållet och kostnader för att bedriva studierna, böcker, resor etc. räknas som godtagbar kostnad vid beräkningen av biståndsbehovet.

Studiemedel och studielån bör anses gälla terminsvis. Från grundregeln kan undantag göras då särskilda skäl föreligger. Beslut om bistånd fattas efter särskild prövning av enhetschef.

Exempel på vad i en individuell behovsprövning utgör grund för biståndsrätt under studietiden kan vara:

• Studierna ingår i en arbetsplan som arbetsförmedling, den enskilde och socialtjänsten gemensamt gjort.

• Studierna ingår i en rehabiliteringsplan

• Studierna är en förutsättning för att den arbetslöse i framtiden ska bli självförsörjande

• Studierna utgör påbyggnad till SFI eller introduktionskurs för invandrare.

För vuxenstuderande som söker ekonomiskt bistånd under sommarferierna gäller följande:

Den sökande skall stå till arbetsmarknadens förfogande och aktivt söka arbete. Rätt till bistånd inträder tidigast från och med dagen efter att vårterminen är slut. Vårterminens studielån skall täcka hela juni månads hyra.

(21)

Om den sökande har feriearbete och väntar lön kan ekonomiskt bistånd beviljas i avvaktan på lön och mot återbetalning.

För studerande, som följer en utbildning med tillgång till studiefinansiering, får

kommunstyrelsen begära att den som uppbär försörjningsstöd under ferier skall delta i en av kommunstyrelsen anvisad praktik. Se vidare Socialtjänstlagen 4 kap 4 §.

Kurslitteratur

Om ekonomiskt bistånd ges av socialtjänsten för studier ska även en rimlig kostnad för böcker och annat studiematerial ingå i biståndet. Möjligheten att inköpa begagnade läromedel / boklån via bibliotek ska undersökas.

Egna företagare

Huvudregeln är att bistånd inte bör utgå till att finansiera affärsverksamhet eller till att reglera skulder som uppkommit i sådan verksamhet. Om verksamheten inte kan bedrivas vidare är försäljning, avveckling, konkurs eller ackord de utvägar som står till buds för den enskilds företagaren.

Om den enskilde driver ett företag som inte lönar sig och ansöker om bistånd, kan ansökan avslås med hänvisning till att den enskilde antingen kan ta ut avtalsenlig lön eller ställa sig till arbetsmarknadens förfogande. Krav på att företagaren skall sätta sitt företag i konkurs innan rätt till bistånd inträder kan inte ställas. Krav på att en enskild firma med ringa eller ingen

verksamhet skall avslutas innan rätten till bistånd inträder kan inte heller ställas.

Personer som beviljas startaegetbidrag kan efter särskild prövning av enhetschef beviljas ekonomiskt bistånd till normutfyllnad under högst 6 månader. Efter tre månader bör uttag ur firman redovisas.

Vårdtagare vid institution

För personer som vistas på hem för vård eller boende, sjukhus eller liknande och där behov av ekonomiskt bistånd till uppehälle normalt inte uppkommer skall bidrag till ”fickpengar” beviljas om behovet inte kan tillgodoses på annat sätt. Fickpengar utgör ett reducerat försörjningsstöd där följande normposter ingår:

- Lek och fritid - Hygien - Kläder skor - Tidning, telefon

Aktuellt månadsbelopp 2008 uppgår till 1 880:-/månad. Behov utöver dessa poster medges efter särskild prövning. Exempel: I de fall sökanden saknar basgarderob kan ett akut behov av kläder behöva tillgodoses utöver det s.k. fickpenningsbeloppet.

Häktade personer eller personer inskrivna för kriminalvård, rättspsykiatrisk undersökning eller vård

Personer som är häktade, erhåller ”fickpengar” från andra huvudmän.

Personer som är dömda till fängelse och flyttar till rättspsykiatrisk klinik ansvarar kriminalvårdsstyrelsen för.

(22)

Personer som är dömda till psykiatrisk vård ansvarar socialtjänsten för, beträffande t ex

fickpengar, om de saknar rätt till sjukpenning. För personer dömda till rättspsykiatrisk vård utgår ej bistånd till vårdavgift/egenavgift. ( Se dom 2413-1994)

Den som genomgår rättspsykiatrisk vård/undersökning eller är omhändertagen enligt

smittskyddslagen har rätt till ekonomiskt bistånd på samma villkor som personer inskrivna för vård inom socialtjänsten. OBS rätten till sjukpenning, pension, bostadsbidrag.

För personer inskrivna inom kriminalvården ska kriminalvårdsverket svara för alla kostnader under verkställighetstiden med undantag för den enskildes kostnader i form av hyra och

uppehälle under frigivningspermission. För hyra och andra kostnader förknippade med eventuell bostad gäller i vissa fall särskilda regler som beskrivs nedan. Sökandes möjlighet till inkomst från arbete inom kriminalvårdsanstalten ska alltid utredas innan ekonomiskt bistånd beviljas.

De personer som är häktade eller de personer som avtjänar fängelsestraff med en faktisk strafftid på sex månader eller mindre bör beviljas den faktiska boendekostnaden under hela häktnings- respektive strafftiden, om de annars riskerar att bli bostadslösa. Den som kan få tillstånd att hyra ut sin bostad i andra hand bör rekommenderas att göra det.

I samband med avslutning av kriminalvård ligger ansvaret för ekonomiskt bistånd ( 4 kap. 1 §) på folkbokföringskommunen under en övergångsperiod

( 16 kap 2 §). En rimlig övergångsperiod kan vara ca 1 månad.

Personer med elektronisk övervakning, s.k. fotboja.

Grundtanken med denna påföljd är att personer som dömts till korta straff ska kunna fortsätta att gå till arbete eller utbildning under verkställighetstiden. Med detta jämställes även deltagande i rehabiliterande verksamhet. Dessa personer med påföljden elektronisk övervakning har, under verkställighetstiden, rätt till bistånd från kommunen till sin försörjning om behovet inte kan tillgodoses på annat sätt.

Hushållstyper

Vuxna personer med gemensam bostad

Vid tillämpningen av riksnormen bör vad som gäller samboende tillämpas på makar, sambor som avses i lagen om sambors gemensamma hem och lagen om registrerat partnerskap.

Personer som har gemensam bostad får i första hand anses ha inkomster och utgifter gemensamt.

Underårig som bildat familj.

Förälder har kvar sitt försörjningsansvar för underårigt barn även om den underårige själv blir förälder. Föräldrarna har däremot inget försörjningsansvar för sitt barnbarn.

Vid giftermål övertar make försörjningsplikten för underårig eller gymnasiestuderande make upp till 21 år. Om maken inte kan fullgöra sin försörjningsplikt har föräldrarna fortsatt

försörjningsskyldighet /underhållsskyldighet.

Hushåll där barn bor växelvis hos föräldrarna.

Om barnet eller barnen bor ungefär lika mycket hos båda föräldrarna ska ½ barnbidrag räknas som inkomst och ½ norm. För barnomsorgsavgift skall separat inkomstberäkning begäras. I normalfallet skall den som uppbär försörjningsstöd vara avgiftsbefriad. Föräldrar med barn

(23)

som bor växelvis hos föräldrarna har hos försäkringskassan rätt att ansöka om utfyllnadsbidrag.

Sådant bidrag går före rätt till bistånd.

Hemmavarande barn som fyllt 18 år

Personer från 18 år som bor i föräldrahemmet och inte studerar betraktas i bidragshänseende som ensamstående med del av hushållets gemensamma kostnader.

Hemmavarande barn under 18 år

Hemmavarande barn under 18 år som har egen inkomst och vars föräldrar erhåller ekonomiskt bistånd skall i skälig utsträckning bidraga till bostadskostnaderna. Se även under rubrik ”Inkomst som inte skall beaktas”.

Utländska medborgare Utan uppehållstillstånd

Utländsk medborgare, turister eller affärsresande ska vid ekonomiska problem i första hand hänvisas till det egna landets ambassad eller konsulat. I princip föreligger rätt till ekonomiskt bistånd i en nödsituation och kommunen är skyldig att pröva biståndsbehovet i de fall behovet inte kan tillgodoses på annat sätt.

Asylsökande ska hänvisas till Migrationsverket.

Övriga som sökt uppehållstillstånd och av särskilda skäl medgetts rätt att vistas här ska beviljas ekonomiskt bistånd i form av dagersättning enligt LMA. Detta bistånd ska godkännas och återsökas från staten. I de fall personen inte omfattas av LMA gäller Socialtjänstlagen och ekonomiskt bistånd skall beviljas enligt samma regler som till övriga kommuninnevånare.

EU/EES-medborgare har rätt att resa in, vistas, söka arbete och arbeta i annat EU/EES-land.

Ekonomiskt bistånd kan utgå till den som är aktivt arbetssökande. (Utlänningslagen 2005:716)

Med uppehållstillstånd

Utländska medborgare med uppehålls- och arbetstillstånd i Sverige som vistas här har samma rätt till ekonomiskt bistånd som svenska medborgare, de ska kunna visa beslut om uppehålls- och arbetstillstånd.

Studenter ska inte beviljas ekonomiskt bistånd annat än i undantagsfall, exempelvis i en akut nödsituation.

EU/EES-medborgare kan ha uppehållstillstånd i Sverige för kortare eller längre tid. Reglerna gäller även make/maka, barn eller föräldrar som är beroende av EU/EES-medborgaren. Om deras försörjning visar sig otillräcklig kan uppehållstillståndet omprövas.

Dessa grupper ska för att få tillfälligt uppehållstillstånd kunna visa att försörjningen är tryggad under vistelsen. Söker någon ändå ekonomiskt bistånd hos kommunen prövas ansökan på samma villkor som för svenska medborgare. Det gäller även de medborgare som inte är folkbokförda i landet. Personer med uppehållstillstånd under ett år har oftast inte rätt att folkbokföra sig.

För nordiska medborgare gäller samma regelverk som för svenska medborgare.

7. ÖVERKLAGANDE (16 kap. 3 §)

Beslut om ekonomiskt bistånd får, enligt 16 kap 3 § SoL, överklagas till allmän för- valtningsdomstol om beslutet avser:

- försörjningsstöd och bistånd till livsföring i övrigt enligt 4 kap 1 § SoL

(24)

- vägran eller nedsättning av fortsatt försörjningsstöd enligt 4 kap. 5 § SoL

Kommunstyrelsens beslut om att begära deltagande i praktik eller kompetenshöjande verksamhet kan dock inte överklagas separat, inte heller verksamhetens innehåll.

Beslut om ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen är myndighetsutövning. Avslagsbeslut enligt 4 kap. 1 och 5 §§ socialtjänstlagen ska alltid vara skriftliga och motiverande samt delges den sökande. Av beslutet ska följande framgå:

• Vad ansökan avser

• Hänvisning till lagparagraf

• Eventuell tidsperiod

• Motivering till besluten, samtliga avslagsgrunder ska anges.

Beslut enligt 4 kap. 1 och 5 §§ socialtjänstlagen kan överklagas av den sökande genom förvaltningsbesvär. Besvärshänvisning ska lämnas liksom hjälp med överklagandet om den sökande behöver och begär det.

8. ÅTERKRAV ( 9 kap 1-4 §§)

Återkrav och återsökning av beviljat ekonomiskt bistånd

Rätten till ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen är det yttersta skyddsnätet i samhällets trygghetssystem. Huvudprincipen är därför att ekonomiskt bistånd enligt 4 kap. 1 § SoL beviljas utan återbetalningsplikt för den enskilde. Undantag från denna princip regleras i lagen om allmän försäkring (AFL) 17 kap 1 § och 9 kap. 1 och 2 §§ SoL.

Återkrav av ekonomisk bistånd kan endast ske enligt reglerna i socialtjänstlagen och endast mot förmån eller ersättning som den enskilde redan har eller som är beslutad. När det gäller förmån under prövning hos försäkringskassan och som kan komma att beviljas med retroaktivt belopp ges denna möjlighet i stället i AFL. Beviljat bistånd kan enligt AFL återsökas hos

försäkringskassan. För att kommunen ska kunna återsöka utbetalat bistånd ur retroaktiv periodisk ersättning (exempelvis förtidspension, sjukbidrag, vårdbidrag, bostadsbidrag, underhållsstöd) får kommunen inte använda fullmakt eller lägga upp återkrav. Biståndet ska enligt AFL ha getts utan villkor om återbetalning för att kommunen ska kunna återsöka beloppet, under aktuell period

Återsökning hos försäkringskassan enligt AFL

Lagstöd finns i lagen om allmän försäkring (AFL, 17 kap 1 § andra stycket). Kommunen ska återsöka bistånd som den enskilde beviljas under den tid försäkringskassan prövar en förmån som kan komma att utbetalas retroaktivt. Villkoret är att den enskilde för motsvarande period i väsentlig mån fått sin försörjning genom ekonomiskt bistånd från kommunen.

Om försäkringskassan felaktigt till den enskilde betalar ut retroaktiv ersättning som kommunen har rätt till finns möjlighet för stadsdelskommunstyrelsen att kräva försäkringskassan.

Försäkringskassan har sedan möjlighet att reglera den felaktiga utbetalningar med den enskilde.

Försäkringskassan kan själv ge förskott på sökt pension (enl. 20 kap 2 a § AFL) om det är troligt att förmånen kommer att beviljas men beslut eller uträkning av ersättningen dröjer. Denna

(25)

möjlighet ska undersökas innan ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen beviljas som förskott på sökt förmån.

Formella krav vid återsökning enligt AFL

När det gäller bistånd som kan komma att återsökas hos försäkringskassan enligt 17 kap 1 § AFL vid utbetalning av retroaktiv periodisk ersättning finns inga formella krav utom de som följer av förvaltningslagen. Som ovan nämnts ska det i dessa fall inte finnas fullmakt eller villkor som återbetalning men den enskilde ska givetvis vara informerad om att utbetalat belopp

kommer att återsökas hos försäkringskassan.

Handläggning av återsökning

Återsökning sker via framställan. När återsökning läggs upp görs en preliminär framställan till försäkringskassan. När försäkringskassan fattat beslut om förmånen ska kommunen på kassans begäran göra en slutlig framställan.

Det är försäkringskassan som fattar beslut om utbetalning och beslutet överklagas hos försäkringskassan. Kommunen ska ge information om vad som ingår i den framställan som gjorts.

Återkrav enligt SoL

Det finns två sätt för kommunen att få tillbaka utbetalat bistånd.

• Överenskommelse med den enskilde om att han eller hon ska betala tillbaka (9 kap. 2 § SoL).

• Krav till den enskilde om återbetalning av bistånd som han eller hon fått för mycket eller på oriktiga grunder (9 kap. 1 § SoL),

Återkrav av ekonomiskt bistånd ska bara göras mot en väntad faktiskt inkomst (utom i de fall den enskilde obehörigt fått ekonomiskt bistånd eller fått bistånd med för högt belopp).

Den väntade inkomsten måste antas ge ett överskott efter avdrag för den enskildes löpande levnadsomkostnader om ett återkrav ska vara meningsfullt. Kan det inte bli ett sådant överskott eller finns inte återbetalningsförmåga inom överskådlig tid ska återkrav inte läggas upp. Återkrav får inte göras mot framtida försörjningsstöd.

Akut utbetalning av matpengar som gjorts av sociala eller medicinska skäl ska inte återkrävas.

Om den akuta hjälpen ges på grund av att någon tillfälligtvis är förhindrad att disponera sina inkomster eller tillgångar kan den dock återkrävas. Även akut hjälp, t ex till en hyresskuld för att undvika avhysning, kan återkrävas om hushållet har inkomster över normen.

De formella kraven är absoluta och får inte åsidosättas. Vid en eventuella prövning i länsrätten innebär åsidosättande av de formella kraven att talan inte kan fullföljas.

Återkrav enligt 9 kap. 2 §, första stycket, SoL

Återkrav av ekonomiskt bistånd enligt 4 kap. 1 § SoL kan ske på tre grunder:

1. Bistånd som förskott på förmån eller ersättning.

References

Related documents

Krav till den enskilde om återbetalning av bistånd som han eller hon fått för mycket eller på oriktiga grunder (9 kap. Reglerna kring återkrav och handläggningen kring detta

Arbetsmarknads- och socialförvaltningen ska genomföra riskanalyser och egenkontroller i enlighet med Socialstyrelsens föreskrifter Ledningssystem för systematiskt

Om den enskilde på grund av sjukdom, ålder eller andra starka särskilda skäl inte klarar av att genomföra flytten på egen hand, kan bistånd beviljas restriktivt till skäliga

Bistånd till dator och bredband för barn som går i skolan Avsnittet som avser bistånd till bredband för barnfamiljer har reviderats och omfattar även bistånd till dator..

Förvaltningarna instämmer i SLK:s remissvar att staden mycket tydligare måste ställa krav på att personer som uppbär ekonomiskt bistånd ska ta arbeten som är belägna på

Försörjningsstöd beviljas till SAS (studier i svenska som andra språk åk 1-9 grundskolenivå) om det inte framkommit skäl för att annan planering är mer lämplig, t ex att

Om den enskilde inte bedöms uppfylla kraven att stå till arbetsmarknadens förfogande, exempelvis genom att inte söka arbete eller genom att vägra delta i

4 kap 1 § Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av kommunstyrelsen för sin försörjning