• No results found

HUVUDKONTOR TILLVERKNING. Rottneros Bruk Rockhammars Bruk Utansjö Bruk Vallviks Bruk Miranda ROTTNEROS AB. Vallviks Bruk AB

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "HUVUDKONTOR TILLVERKNING. Rottneros Bruk Rockhammars Bruk Utansjö Bruk Vallviks Bruk Miranda ROTTNEROS AB. Vallviks Bruk AB"

Copied!
60
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)
(2)

Rottneros CTMP-massa som används vid tillverkning av bland annat kartong till mjölkförpackningar bidrar till att göra förpackningarna stabila och greppvänliga.

1 Detta är Rottneros 2 Året som gick 3 VD har ordet 6 Aktien

9 Affärsidé, mål och strategier 10 Värdeskapande för alla intressenter 12 Möjligheter och risker

15 Rottneros marknader 19 Rottneros produkter 22 Koncernens enheter 23 Rottneros Bruk 24 Rockhammars Bruk 25 Utansjö Bruk 26 Vallviks Bruk 27 Rottneros Miranda 28 Rottneros Baltic 28 Rockhammar Timber 30 Personal

31 Förvaltningsberättelse 35 Resultaträkningar 36 Balansräkningar 38 Kassaflödesanalyser 39 Tilläggsupplysningar 40 Noter

45 Revisionsberättelse 46 Sex år i sammandrag 47 Definitioner 47 Styrelsens arbete

48 Styrelse, ledande befattningshavare och revisorer 52 Rottneros miljöarbete

56 Bolagsstämma 56 Ordlista 57 Adresser

Innehåll

(3)

✚ Rottneros med anor ända tillbaks till 1600-talet är en oberoende och flexibel leverantör av kundanpassad, högkvalitativ pappersmassa. Genom ständig produkt- utveckling, hög leveranssäkerhet, teknisk support och service anpassar Rottneros sitt utbud till krävande kun- ders behov.

✚ Rottneros, som är en av världens ledande fristående pro- ducenter av avsalumassa är marknadsledande på slip- massa för avsalu och en betydande producent av övriga kvaliteter.

✚ Rottneros har en total produktionskapacitet på cirka 700 000 ton massa per år vid fem fabriker i Sverige och Spanien, vilket innebär att koncernen är en av de störs- ta leverantörerna i världen av avsalumassa.

✚ Ett allt intensivare produktutvecklingsarbete i samklang med kundernas önskemål bör leda till en stabilare och högre lönsamhet över en konjunkturcykel.

Detta är Rottneros

Rottneros Bruk T I L L V E R K N I N G

L o k a l t C e n t r a l t

C e n t r a l t

H U V U D K O N T O R

Rockhammars Bruk Utansjö Bruk Vallviks Bruk Miranda RÅVARU- ANSKAFFNING

LEVERANTÖRER KUNDER

FÖRSÄLJNING OCH MARKNAD

Rottneros Rockhammar AB

Rottneros Bruk

Rockhammars Bruk

Rottneros Madeira Lda Utansjö

Bruk AB

Vallviks Bruk AB

R O T T N E R O S A B

Rottneros Miranda SA

SIA Rottneros Baltic

Rockhammar Timber AB

Slipmassa CTMP

CTMP Vedråvara

Slipmassa Magnefitmassa

Sulfatmassa Sulfatmassa Vedråvara Sågade trävaror

(4)

✚ Trots en svag massakonjunktur kunde koncernen visa ett positivt resultat efter finansnetto för varje kvartal under 2001 och ett helårsresultat på 235 MSEK. En viktig del av Rottneros strategi är att undvika perioder med förlust.

✚ Rottneros har under året köpt egna aktier motsvarande 10 procent av aktiekapitalet. Genom återköp och utdelning har aktieägarna tillförts cirka 300 MSEK.

✚ Trots återköpsprogrammet som minskade koncernens egna kapital med 193 MSEK ligger soliditeten på 73 pro- cent.

✚ Rottnerosaktien utvecklades starkt och överträffade SAX-index med cirka 45 procentenheter.

ROTTNEROS I SIFFROR

2001 2000 1999 1998 1997 1996

Nettoomsättning, MSEK 2 741 3 385 2 101 1 603 1 614 1 533

Resultat efter finansnetto, MSEK 235 892 111 121 –38 –69

Investeringar i materiella anläggningstillgångar, MSEK 183 85 276 210 100 80

Relationstal, %

Soliditet 73 72 62 81 84 77

Avkastning på sysselsatt kapital 12 52 9 11 –2 –4

Avkastning på eget kapital efter skatt 8 40 7 10 –3 –5

Kronor/aktie

Resultat efter skatt 0,76 3,12 0,43 0,60 –0,20 –0,30

Utdelning 0,35 0,50 0,25 0,10 0,20 0,20

Övrigt

Likviditet, MSEK 1 253 1 499 599 672 735 896

Medeltal anställda 878 890 884 716 709 724

Antal aktier i tusental 188 399 209 332 209 332 209 332 209 332 209 332

R O T T N E R O S Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 0 1

2

Året som gick

KVARTALSDATA KONCERNEN

2001 2000 1999

Belopp i MSEK IV III II I IV III II I IV III II I

Nettoomsättning 633 620 661 827 924 828 823 810 681 600 491 329

Rörelseresultat före avskrivningar

och jämförelsestörande poster 13 26 53 206 347 263 223 172 122 69 15 –12

Avskrivningar –16 –24 –23 –24 –29 –27 –29 –27 –22 –25 –24 –22

Jämförelsestörande poster –6 4 –1 12 4 –2 24 –4

Rörelseresultat –3 2 24 182 322 235 206 145 104 42 15 –38

Finansnetto 7 3 13 7 –16 2 –2 –6 –4 –2

Resultat efter finansiella poster 4 5 37 189 306 237 206 143 98 38 15 –40

Skatt –11 –1 –11 –57 –73 –78 –54 –34 –14 –6

Resultat efter skatt –7 4 26 132 233 159 152 109 84 32 15 –40

Produktion massa, tusen ton 159,0 147,9 143,7 148,6 173,7 164,6 159,7 173,7 152,9 150,2 153,8 112,5 Leveranser massa, tusen ton 153,9 149,2 137,9 151,8 158,4 155,0 165,0 178,3 163,1 159,4 139,9 101,2

Produktion sågade trävaror, tusen m3 14,9 13,9 19,3 18,7 19,2 13,9 20,3 21,2 18,7 13,1 19,4 21,2

Leveranser sågade trävaror, tusen m3 8,4 18,8 15,9 19,3 21,1 18,8 22,4 21,9 15,5 13,9 17,8 15,0

(5)

Vi slog alltså börsindex med 45 pro- centenheter bland annat tack vare att marknaden började värdera aktien utifrån vår egen verksamhet och inte som en spegling av priset på pappers- massa. Vi har med andra ord lyckats med en av våra viktigaste målsätt- ningar – att skapa värde för aktie- ägarna. Därtill har vi tillfört aktie- ägarna i storleksordningen 300 MSEK genom återköp av egna aktier och utdelning.

Det återköpsprogram som har genomförts innebär att vi själva äger cirka 10 procent av aktierna. Syftet med återköpen var primärt att justera kapitalstrukturen. Trots att åter- köpen har kostat oss cirka 193 MSEK uppgår soliditeten till 73 procent, vil- ket innebär att vi står starkt rustade inför framtiden, med hög beredskap att göra förvärv.

Kapacitetsutnyttjandet som under 2000 var extremt högt med 95 pro- cent, låg under 2001 på 85 procent, vilket är i paritet med övriga aktörer i branschen. Naturligtvis eftersträvar vi ett så högt kapacitetsutnyttjande som marknaden tillåter – men efter ett år som 2000 var det nyttigt med ett något lugnare tempo med tid för underhåll och konsolidering.

Efterfrågan på Rottneros massa- kvaliteter var relativt god under 2001. Dock inleddes året med låg

efterfrågan på massa i framförallt USA, medan marknaden i Europa höll en acceptabel nivå. Eftersom slipmassa är vår enda globala pro- dukt påverkades vi kraftigt av avmattningen i USA. Som ett resul- tat av detta införde vi marknadsrela- terade stopp på framför allt slip- linjerna under första halvåret. Under sista kvartalet återhämtade sig dock marknaden vilket ledde till att massa- priset (NBSK-priset) vid årets slut låg på USD 470 jämfört med USD 450 när det var som lägst.

En positiv utveckling under året har varit att Rottneros i allt större utsträckning uppfattas som en nisch- ad leverantör med massa för specifika ändamål, vilket är en del av vår fram- tida strategi.

Framtidsprogrammet

Under 2000 lanserade styrelsen och ledningen ett framtidsprogram med kunder i fokus. Åtgärden berör de flesta medarbetarna i koncernen.

Även om programmet har löpt i ett år arbetar vi fortgående med den interna förankringsprocessen. Kund- fokuseringen måste komma inifrån och genomsyra hela företaget. Ambi- tionen är att alla, från cheferna till skiftgående personal, ska veta vad varje kund vill ha och veta till vilken kund den massa man för tillfället

arbetar med skall levereras. Vi har kommit en bra bit på väg med den interna förankringen, men är långt ifrån klara.

1. Bred kund- och marknadssatsning

För att öka direktkontakten med kunderna har vi minskat antalet agen- ter och i stället utökat vår egen sälj- organisation. Den förbättrade dialo- gen med kunderna har gjort att vi har fått bättre kunskap om deras önske- mål och prioriteringar, samtidigt som vi kan bearbeta marknaden mer selektivt.

Vi måste bli ännu bättre på att förstå pappersbrukens tekniska ut- veckling och helst kunna mer om massatekniken än kunderna själva.

Våra tekniker och säljare ska genom branschkunskap och kännedom om varje kunds specifika behov ha kom- petens att föreslå nya lösningar med en skräddarsydd råvara i form av pappersmassa.

I den breda kund- och mark- nadssatsningen ingår att bygga upp ett koncernövergripande IT-stöd för att kunna ge kunderna ökat stöd och förbättrad service. Arbetet, som har pågått under 2000 och 2001, börjar nu blir klart.

Nu har vi inlett arbetet med att utveckla IT till ett marknadsstöd.

VD har ordet –

framtidsprogrammet på väg att förverkligas

År 2001 var ett mellanår för Rottneroskoncernen men med en positiv utveckling av

aktiekursen. Trots de lägsta massapriserna på åtta år kan vi visa ett resultat på 235 MSEK,

och framförallt har vi klarat oss utan något kvartal med förlust. Börskursen steg från

7,55 SEK vid årets början till 9,85 SEK vid årets slut – en ökning med närmare 30 procent

medan Stockholmsbörsen sjönk med drygt 15 procent.

(6)

Under första halvåret 2002 öppnar vi till exempel en funktion som innebär att varje kund har en egen databas hos oss där han när som helst kan gå in och läsa av sitt orderläge.

2. Nischfokus

Den ökade marknads- och kund- orienteringen kompletteras av vår uttalade strategi att satsa på väl defi- nierade nischer och där söka nya

kunder. Vi inledde arbetet med att identifiera de kundsegment där vi anser att vi genom inriktning och produktutbud kan tillföra ett mer- värde.

R O T T N E R O S Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 0 1

4

(7)

Analysen har resulterat i att vi när vi söker nya kunder prioriterar drygt 150 pappersbruk som passar in i någon eller några av det 10-tal nischer vi har identifierat.

Nu är vi i full gång med att be- arbeta varje enskilt bruk med vår nya kunskap som stöd. Vi har gått igenom exakt vilka massakvaliteter vart och ett av de prioriterade bruken använ- der och vilka alternativ de har. Att nischstrategin är riktig har vi redan fått bekräftat. Kartan är ritad – nu gäller det att implementera strategin.

Målet är att hälften av försälj- ningen ska ske till kunder enligt nisch- strategin och hälften till de stora kunder som företrädesvis köper stan- dardkvaliteter. Att i alla lägen till- godose deras behov har högsta priori- tet. Det är detta som utgör basen för Rottneros verksamhet idag, och som gör det möjligt att utveckla nisch- strategin.

3. Risk management

Den tredje delen i framtidsprogram- met är fokusering på att skapa ytter- ligare aktieägarvärde. Vi har en över- gripande strategi som syftar till att jämna ut resultatet, det vill säga att undvika förlust när konjunkturen är svag. Därigenom skapar vi stabilitet och jämnhet i både bolaget och aktie- kursen. På lång sikt leder detta till att vi kan arbeta på ett effektivare sätt med kapitalstrukturen så att ännu bättre förutsättningar för ökad till- växttakt skapas.

För att uppnå detta har vi infört den operativa nischstrategin som stärks av en riskhanteringspolicy vilken inne- bär att vi i vår säkringsstrategi har ett portföljtänkande avseende våra

huvudrisker – massapriset, kursen på USD samt priset på el.

Det viktigaste i riskhanterings- strategin är att visa positivt resultat, dels för att skydda aktiekursen, dels för att det är svårt för ett företag som visar röda siffror att vara offensivt.

4. Tillväxt

Vi har en tradition att förvärva i låg- konjunktur, men under året har det inte funnits några intressanta förvärvs- objekt i Europa. Det finns objekt i USA men vi känner oss ännu inte mogna för att ta steget över Atlanten.

Till dess intressanta objekt kommer ut på marknaden har förvärv en begränsad prioritet. Det är även vik- tigt att den tillgängliga kapaciteten fungerar på ett optimalt sätt och att vi tar bort eventuella flaskhalsar som begränsar produktionen. Därför på- går, trots den svaga konjunkturen, ett investeringsprogram som syftar till detta.

5. Kompetensutveckling

Kompetensförsörjningen kommer att vara en nyckelfråga under de kom- mande fem åren, bland annat därför att vi står inför ett generationsskifte.

Vi har under 2001 förstärkt koncer- nens personalfunktion och arbetar just nu med en övergripande kompe- tens- och rekryteringspolicy. Vidare arbetar vi löpande med att kartlägga behovet av ledarutveckling. Vi håller också på och planerar för hur de kom- petenser som vi kan få brist på skall tillgodoses. En viktig del i detta är att fånga upp och stödja unga personer på de orter där vi är verksamma. Ett mål är att varje anställd ska ha grund- läggande IT-utbildning, tillgång till

dator och intranät, samt egen e-post- adress.

Framtiden

Mycket talar för att vi under 2002 kan vänta oss en försiktig återhämtning av massamarknaden, dock ej initialt.

Priserna började stabiliseras under slutet av 2001- en tendens som dock har försvagats under början av 2002. I ett marknadsläge som alltså förväntas vara långt ifrån starkt är det desto vik- tigare att identifiera och bearbeta kunder i de optimala nischerna. Det innebär att vi under 2002 kommer att arbeta enligt vår nya nischstrategi samt att fortsätta att fokusera på en kostnadseffektiv produktion.

Vi är finansiellt starka och väl positionerade för att agera offensivt både på marknaden och när det gäller att vidareutveckla den egna organisa- tionen.

Lars Blecko

Koncernchef och verkställande direktör

(8)

Rottnerosaktien är sedan november 1987 noterad på Stockholmsbörsens OTC-lista/O-lista. Från och med 1 januari 2001 är bolaget listat på Att- ract 40-listan. En börspost uppgår till 1 000 aktier.

Kursutveckling

Utvecklingen för Rottneros aktie- kurs under 2001 var mycket gynn- sam. Kursen under årets första börs- dag, den 2 januari, stannade på 7,55 SEK och slutade vid börsens stäng- ning under årets sista börsdag, den 28 december på 9,85 SEK. Detta mot- svarar en uppgång på 30,5 procent under 2001. Detta kan jämföras med SAX index som under 2001 sjönk med 15,6 procent. Årets lägsta res- pektive högsta notering för Rottne- ros var 6,25 den 13 mars och 10,10

den 19 november. Rottneros börs- värde vid årets slut uppgick till 2 062 MSEK (1 612).

Rottnerosaktien ger hög direkt- avkastning, det vill säga hög utdel- ning i förhållande till aktiekursen.

Detta innebär att den totala avkast- ningen på en investering i Rottneros förbättras väsentligt om utdelningen räknas med och återinvesteras. En investering i Rottnerosaktien i bör- jan av 1998 hade till slutet av 2001 ökat i värde med 51 procent ex- klusive utdelningen. Inkluderas ut- delningen uppgår värdeökningen till 73 procent.

Rottnerosaktiens 48 månaders betavärde var under 2001 i genomsnitt 0,90. Det visar att rörligheten i Rott- neros aktie i snitt är 10 procent lägre än för SAX index (betavärde 1,00).

Rottneros

återköpsprogram

Rottneros återköpte under året 10 procent av de utestående aktierna.

Återköpen fördelades över 67 dagar och återköptes till ett genomsnitts- pris av 9,24 SEK per aktie, totalt 193 MSEK.

Aktiens omsättning

Under året omsattes 169,0 (220,2) miljoner aktier på Stockholmsbörs- en, vilket motsvarar en omsättnings- hastighet på 83 (105) procent. Totalt omsattes under året aktier för 1 414,5 (2 025,8) MSEK. Varje börsdag om- sattes i genomsnitt 676 025 (880 650) aktier för i snitt 5,7 (8,1) MSEK.

Detta innebar en fortsatt hög likvidi- tet för Rottnerosaktien. Under sam- ma period var den totala omsättnings- hastigheten på Stockholmsbörsen 134 (107) procent.

Aktiekapital och ägarstruktur

Aktiekapitalet uppgår till 104,7 MSEK fördelat på 209 332 105 aktier om nominellt 0,50 SEK. Varje aktie, med undantag för återköpta aktier, berät- tigar till en röst på bolagsstämman och samtliga aktier äger lika rätt till andel i bolagets tillgångar och vinst.

Rottneros har återköpt aktier och äger 10,0 procent. Återköpta aktier ger ej rösträtt och ej rätt till utdelning.

Aktiekapitalets utveckling visas i tabell på sidan 8. Där visas också ägar- strukturen i Rottneros per den 31 december 2001. Svenska institutioner (inklusive aktiefonder) äger 19,6 (14)

R O T T N E R O S Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 0 1

6

Aktien

0 3 6 9 12 15

200 400 600 800 1000

NBSK SEK NBSK USD

Rottneros

jan-02 jan-01 jan-00 jan-99 jan-98 jan-97 jan-96 jan-95 jan-94 jan-93

Massapris USD Aktiekurs SEK

ROTTNEROSAKTIENS UTVECKLING

JÄMFÖRT MED MASSAPRISUTVECKLINGEN 1993-2001

(9)

procent av aktierna och utländska ägare äger 14,2 (16,8) procent, varav 5,1 procent är kända fonder.

Trebruk AB har ökat sitt innehav medan Robur har minskat. Flera utländska ägare har också minskat sina innehav i Rottneros. I övrigt skedde inga större förändringar i ägarstrukturen under året.

Antalet aktieägare uppgick den 31 december 2001 till 23 696 (27 823).

Utdelningspolitik

Utdelningen till aktieägarna är an- passad till Rottneros resultatnivå, finansiella ställning och framtida ut- vecklingsmöjligheter. Målsättningen

är att utdelningen under en kon- junkturcykel skall uppgå till cirka 25 procent av det ackumulerade resultatet efter skatt. Detta innebär att även de dåliga åren i en konjunk- turcykel måste vägas in i helheten när man bedömer ett enskilt års utdelning. För verksamhetsåret 2001 föreslår styrelsen en utdelning på 0,35 SEK per aktie vilket motsvarar 42 procent av resultat efter skatt.

Detta motsvarar en direktavkastning på 3,6 procent baserat på slutkursen 28 december 2001. Under den senaste cykeln 1996-2000 utdelades 35 pro- cent av det ackumulerade resultatet efter skatt.

AKTIEFÖRDELNING PER 2001 12 31 Antal aktier % av antal Andel av

ägare aktiekapital

1 500 37,9 1,0

501 5 000 50,3 10,8

5 001 10 000 6,5 6,2

10 001 50 000 4,4 11,1

50 001 – 100 000 0,5 4,7

100 001 0,4 66,2

TOTALT 100,0 100,0

Källa: SIS Ägarservice AB

AKTIEDATA

2001 2000 19991) 1998 1997 1996

Aktier, ingående2) Antal 209 332 209 332 209 332 209 332 209 332 209 332

Återköpta egna aktier 2) Antal 20 933

Aktier, utgående2) Antal 188 399 209 332 209 332 209 332 209 332 209 332

Genomsnittligt antal aktier2) Antal 204 099 209 332 209 332 209 332 209 332 209 332

Rörelseresultat/aktie SEK 1,00 4,34 0,59 0,57 –0,19 –0,42

Resultat efter finansnetto/aktie SEK 1,15 4,26 0,53 0,58 –0,18 –0,33

Resultat efter skatt/aktie SEK 0,76 3,12 0,43 0,58 –0,18 –0,33

Rörelsens kassaflöde/aktie3) SEK 0,50 4,28 –0,01 –0,10 –0,35 –0,81

Eget kapital/aktie SEK 9,40 9,07 6,13 5,83 5,45 5,83

Utdelning SEK 0,355) 0,50 0,25 0,10 0,20 0,20

Utdelning/eget kapital/aktie % 3,7 5,5 4,1 1,7 3,7 3,4

Börskurs vid periodens slut SEK 9,85 7,70 11,10 3,20 6,15 8,70

Börskurs/eget kapital/aktie ggr 1,0 0,8 1,8 0,5 1,1 1,5

P/E-tal/aktie ggr 13,0 2,5 25,5 5,5 neg neg

Direktavkastning4) % 3,6 6,5 2,3 3,1 3,3 2,3

Det finns inga program som medför utspädning. 3) Kassaflöde efter normala investeringar men exkl. strategiska investeringar.

1) Per 1 juni 1999 förvärvades sulfatmassafabriken Miranda från Kimberly-Clark. 4) Direktavkastning beräknas i förhållande till börskursen vid årets slut.

2) Antal aktier anges i tusental. 5) Föreslagen utdelning.

(10)

R O T T N E R O S Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 0 1

8

0 3 6 9 12 15

0 20 40 60 80 100 120

Omsatt antal tusen aktier Affärsvärldens Skogsindex

Affärsvärldens Generalindex Rottneros

jan-02 jan-01

jan-00 jan-99

jan-98 jan-97

jan-96 jan-95

jan-94 jan-93

ROTTNEROSAKTIENS UTVECKLING 1993-2001

Källa: SIX Tusen Aktier SEK

AKTIEKAPITALETS UTVECKLING

År Åtgärder Förändring av Aktiekapital Antal aktiekapital, TSEK TSEK aktier

1981 8 000 80 000

1987 Split 25:1 8 000 2 000 000

1987 Nyemission 8 075 16 075 4 018 583

1987 Fondemission 13 600 29 675 7 418 583

1988 Nyemission 15 442 45 117 11 279 289

1990 Nyemission 1 200 46 317 11 579 289

1991 Nyemission 8 000 54 317 13 579 289

1992 Nyemission 4 000 58 317 14 579 289

1992 Nedsättning -51 027 7 290 14 579 289

1992 Nyemission 50 000 57 290 114 579 289

1995 Apportemission 9 530 66 820 133 639 009

1995 Nyemission 19 096 85 916 171 832 105

1995 Konvertering 18 750 104 666 209 332 105

ÄGARSTRUKTUR PER 2001 12 31

Aktieägare Antal aktier Procentuell andel

av aktiekapital

Trebruk AB 51 366 484 24,5

Återköp av egna aktier 20 933 210 10,0

Hållsten Bertil bolag 4 688 000 2,2

Odin fonder (Norge) 4 483 000 2,1

Östersjöstiftelsen 4 110 000 2,0

Lönn Mikael 3 930 100 1,9

Banco fonder 2 368 479 1,1

Catella fonder 2 250 000 1,1

Johannesson Eskil 1 970 000 0,9

Robur fonder 1 751 000 0,8

Summa 10 största ägare 97 850 273 46,7

Övriga utländska ägare 25 316 665 12,2

Svenska institutioner 10 983 798 5,2

Övriga svenska aktiefonder 1 100 000 0,5

Övriga svenska privatpersoner 62 182 356 29,7

Övriga 11 899 013 5,7

TOTALT 209 332 105 100,0

Källa: SIS Ägarservice AB

ANALYTIKER SOM FÖLJER ROTTNEROSAKTIEN Alfred Berg Carl-Fredrik Lorenius

Carnegie Mattias Sjödin, Torbjörn Thufvesson, Leemon Wuu Danske Bank Jonas Laarm

Enskilda Securities Linus Larsson, Richard Nilsson, Leif Petersson Nordea Securities Johan Krigström

Swedbank Tomas Eriksson, Per Andersson UBS Warburg Michael Jåfs

(11)

Rottneros övergripande mål är att ge konkurrenskraftig avkastning åt aktie- ägarna över en konjunkturcykel. För att lyckas med denna uppgift måste koncernen skapa mervärde åt sina kunder, vara en attraktiv arbetsgivare och visa upp ett samhällsansvar. Mer- värde åt kunderna skapar Rottneros genom att tillföra nytt kunnande som stärker deras position på sina respek- tive marknader.

Affärsidé

Rottneros affärsidé är att vara en obe- roende och flexibel leverantör av högkvalitativ, kundanpassad pappers- massa. Denna affärsidé bygger på de framgångsfaktorer som styrelse och ledning identifierat, nämligen att vara ett kundbehovsstyrt, nischinriktat och renodlat företag med en effektiv produktion. Genom ständig produkt- utveckling, hög leveranssäkerhet, teknisk support och service anpassar Rottneros sitt utbud till krävande kunders behov.

Affärsidén ligger till grund för det framtidsprogram som började ge-

nomföras under 2001. Den framtida färdriktningen präglas av specialise- ring, nischtänkande och kundorien- tering. Stora resurser har satsats på produktutveckling, produktion, marknadsföring och IT för högre lönsamhet över konjunkturcyklerna.

Denna satsning, som fortgår även under 2002, kommer att komplette- ras med kompetensutveckling.

Mål och strategier

Koncernledningen har ett antal över- gripande mål för den operativa verk- samheten, som tillsammans ska leda till konkurrenskraftig avkastning på aktieägarnas kapital och att aktiens kursutveckling blir mindre volatil.

Redan under 2001 var kursen betyd- ligt stabilare än under tidigare år.

✚ Rottneros skall vara en renodlad, kundfokuserad massaproducent som är världsledande på mekanisk avsalumassa.

✚ Koncernens nya nischstrategi inne- bär att minst hälften av försälj- ningen i form av specialkvaliteter fokuseras mot lönsamma och väx- ande nischer av marknaden och den andra hälften går till ett be- gränsat antal långsiktiga kunder som till största delen köper stan- dardkvaliteter. Strategin började implementeras under 2001. Arbe- tet med detta kommer att inten- sifieras ytterligare under 2002.

✚ Rottneros skall sträva efter mins- kade svängningar i resultatet över en konjunkturcykel samt att även kortsiktigt undvika ett negativt resultat.

✚ Rottneros skall fortsätta att för- värva, för säljaren ej prioriterade, enheter i de marknadsnischer som är relevanta för Rottneros.

Affärsidé, mål och strategier

Affärsidé:

Rottneros är en oberoende och flexibel leverantör av kundanpassade, högkvalitativa pappersmassor.

Genom ständig produktutveckling, hög leverans- säkerhet, teknisk support och service anpassar Rottneros sitt utbud till krävande kunders behov.

Vision:

Rottneros skall uppfattas som marknadens ledande

alternativ för att lösa krävande massakunders

problem. Detta skall i sin tur leda till en stabil lön-

samhet över en konjunkturcykel.

(12)

Kundernas förtroende är Rottneros viktigaste tillgång. Detta förtroende kan koncernen behålla och utveckla endast genom att kontinuerligt skapa mervärde för kunder så att dessa i sin tur skapar mervärde åt sina kunder och konsumenter.

Grunden för Rottneros konkur- renskraft är produktionskunnandet, kvaliteten och anpassningen av den fiber koncernen levererar och den kompetens som ger anpassade lös-

ningar för kunden. En stark kapacitet är uppbyggd kring mekaniska massor där kompetens och marknadsandelar tillhör de främsta i världen. Dessa massor är attraktiva nischprodukter.

Därtill är kvalitetsutbudet markna- dens bredaste. Ett stort värde finns i Rottneros oberoende ställning. Den innebär att Rottneros skall vara spe- cialist på avsalumassor och ej vara integrerat i en större koncern och därmed kunna fatta beslut baserade

enbart på affärsmässiga faktorer i olika marknadslägen.

Mervärdet för kunderna har stärkts genom det pågående framtids- programmet som bland annat tar sikte på kvalitetshöjningar i alla led av verksamheten: produktutveckling, produktion, logistik, marknadsföring och försäljning med stöd i kompetens- utveckling samt satsningar på IT och kundvård.

R O T T N E R O S Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 0 1

10

Kunder

Rottneros styrelse och ledning har under de två senaste åren konsekvent strävat efter att minska koncernens riskexponering. I korthet kan den nya riskprofilen sammanfattas som en strävan efter resultatutjämning och att höja lönsamheten över kon- junkturcykeln genom att undvika förlust i lågkonjunktur.

Det yttersta syftet med att mins- ka riskexponeringen är att ge aktie- ägare en högre och stabilare avkast- ning på investeringar i Rottneros- aktien. En grundförutsättning är att koncernen har en över en konjunk- turcykel hög och stabil intjänings- förmåga och kassaflöde. Prioritering- en på en hög grad av intern finansie- ring ligger fortsatt fast.

Koncernen eftersträvar:

✚En inriktning av den operativa verksamheten på mindre volatila, mer lönsamma produkter och

marknadssegment samt en foku- sering på djupare och längre kund- relationer.

✚Effektivisering av produktion, marknadsföring och administra- tion.

✚En finanspolicy som optimerar det riskbärande kapitalet samt minskar de finansiella riskerna och rörelseriskerna.

Vidare krävs en optimal användning av koncernens kapital för att resur- ser för investeringar skall frigöras.

I tillägg till den operativa nisch- strategin skall resultatet utjämnas genom utarbetade finansiella pris- säkringsstrategier för framför allt massaprisrisker och valutarisker.

Rottneros har tidigare varit en av Stockholmsbörsens mer volatila aktier bland de etablerade och mogna före- tagen. Aktiekursen har svängt kraf- tigt i takt med konjunkturen och varit

starkt kopplad till massapriserna och USD-kursen. Aktiekursen har pend- lat mellan två och tre SEK i låg- konjunktur och tio SEK under hög- konjunktur.

Denna cyklikalitet i koncernens värdeutveckling påverkar kostna- derna för kapital och därmed också aktieägarnas avkastning. Rottneros justerade egna kapital har över en tidsperiod konsekvent värderats lägre än andra skogsföretags, även med hänsyn taget till värderings- faktorer som storlek, anläggningar, produktsammansättning, mark- nadsrisker och prisrisker. Detta trots att Rottneros visar en hög lönsamhet över en konjunkturcykel med en vinstmarginal på tio procent. Gapet mellan Rottneros och de andra skogsföretagen minskade under 2001, då aktiens kurs närmat sig den övre gränsen i det ovan nämnda intervallet.

Värdeskapande för alla intressenter

Aktieägare

(13)

Rottneros bygger på en brukskultur med starka band till de lokala samhäl- len där tillverkningen sker. Ofta är Rottneros anläggningar bland de största arbetsgivarna på orter med svag näringslivsutveckling, vilket läg- ger ett stort ekonomiskt och socialt samhällsansvar på koncernen.

Basen för värdeskapandet är hög och uthållig lönsamhet som tryggar anläggningarnas fortbestånd på orten och efterfrågan på arbetskraft. En väl avvägd kombination av framtidens krav och värden som har skapats under en 400-årig tradition skall göra

Rottneros till en attraktiv arbetsgiva- re som skapar lojalitet och engage- mang på arbetsplatserna. Samspelet mellan koncernen och de lokala sam- hällena ska vårdas och utvecklas.

Rottneros satsar i sitt framtids- program offensivt på kompetensut- veckling för att ständigt höja kvalite- ten på produkt- och serviceutbud till kund. Dessutom ska Rottneros in- ternt göra en satsning på medarbetar- na som bland annat kommer att med- föra en professionalisering av rekry- teringsverksamheten, kompensations- programmen och utbildningen.

Anställda och lokalsamhälle

Ett av Rottneros nischområden, oblekt sulfat- massa för filter används bland annat för till- verkning av kaffefilter, som säljs över hela Europa. Andra filtertyper är luft och oljefilter.

(14)

R O T T N E R O S Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 0 1

12

Rottneroskoncernens möjligheter och risker kan sammanfattas i två kategorier – rörelserelaterade fakto- rer och finansiellt relaterade faktorer.

Avsikten med detta avsnitt är att överskådligt redogöra för hur dessa faktorer påverkar Rottneros verk- samhet och resultat.

Operativt arbetar bolaget med ett antal åtgärder, till exempel fokusering på nischer och olika specifika kund- segment, som strävar efter att göra koncernen mindre beroende av list- priset för massa och att öka lönsam- heten över en konjunkturcykel. Bo- laget har som komplement till den operativa strategin även en finansiell strategi.

Med en mer utvecklad hantering av finansiella risker ska bolaget stabi- lisera koncernens volatila resultat- utveckling och framförallt försöka skapa en grundtrygghet så att man undviker förlustår. De finansiella risker som har störst påverkan på koncernens resultat är valuta- och massapris samt elpris. Bolaget tilläm- par en enhetlig syn på olika finansiel- la risker och en likartad metod för att säkra dessa risker enligt ett portfölj- tänkande. De finansiella riskerna hanteras på koncernnivå. Viss hedg- ing är lämnad till professionella samarbetspartners för diskretionär förvaltning. Koncernens finanspolicy och finanskommitté ger riktlinjer för riskhanteringen.

Rörelserelaterade möjligheter och risker

Massapris och konjunkturen Under de senaste decennierna har massapriset haft en mycket cyklisk utveckling. Massaprisutvecklingen ligger ofta tidigt i konjunkturfasen och används av många för att indi-

kera framtida upp- eller nedgång i konjunkturen. Den historiska ut- vecklingen framgår av diagrammet ovan.

Rottneros är en oberoende pro- ducent av avsalumassa. Även om koncernen har ett antal olika nisch- produkter som är mindre beroende av pappers- och massautvecklingen, är koncernen totalt sett mycket bero- ende av massapriset. De globala pri- serna på de vanligaste kvaliteteterna av kemisk massa utgår från NBSK (Northern Bleached Softwood Kraft), det vill säga priset på nordamerikansk och skandinavisk långfibrig sulfat- massa. NBSK-priset sätts alltid i USD. Därigenom är alla priser gäl- lande pappersmassa baserade på USD som underliggande valuta. Tillverk- ningskostnaderna är däremot huvud- sakligen i lokal valuta. Rottneros har

gynnats av den starka USD, se dia- grammet nedan.

Marknadsutvecklingen på avsalu- massa styrs av två huvudfaktorer:

efterfrågan på pappersprodukter och utbudet av massa. Efterfrågan korre- lerar väl med förändringen i brutto- nationalprodukten, det vill säga den allmänna konjunkturutvecklingen.

Utbudet påverkas av utnyttjande- graden av befintliga anläggningar samt av nybyggd kapacitet och av att kapacitet försvinner genom att be- fintliga anläggningar tas ur drift.

Att bygga en ny massafabrik tar 2–3 år från projektering till färdig- ställande, vilket bidrar till att markna- dens aktörer har relativt god kunskap om framtida kapacitet. För de när- maste 2–3 åren prognosticerar obero- ende källor en relativt måttlig igång- sättning av ny kapacitet, särskilt för

Möjligheter och risker

0 500 1000 1500 2000

PRISUTVECKLING NBSK-PRIS I USD RESPEKTIVE DEM 1989 – 2001

USD DEM

90

89 91 92 93 94 95 1996 1997 1998 1999 2000 2001 02

Källa: Market Pulse 0

200 400 600 800 1000

NBSK PRISER I EUROPA C.I.F. PER TON KVARTALSVIS 1963 – 2001

USD

63 64 65 66 67 68 69 70 71 72 73 74 75 76 77 78 79 80 81 82 83 84 85 86 87 88 89 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 Källa: Market Pulse

(15)

de massakvaliteter som Rottneros tillverkar, möjligtvis med sulfat- pappersmassa av eukalyptusträ som undantag.

En annan viktig indikator på utbud- och efterfrågebalansen är Norscanlagret, (se sidan 15 i mark- nadsavsnittet).

Rottneros kunder har en god geografisk spridning. Koncernen har sammantaget i storleksordningen 200 kunder varav de tio största tillsam- mans representerar i det närmaste 50 procent av omsättningen, koncernen är dock inte beroende av någon en- skild kund.

Råvaruförsörjningen – virkesråvara

Vedförsörjningen är en strategisk fråga eftersom Rottneros inte äger skog. För Rottneros är den lettiska respektive den portugisiska ved- försörjningsorganisationen därför särskilt viktiga.

Den lettiska verksamheten för- sörjde de svenska bruken till drygt 10 procent men har en väsentligt högre kapacitet som kan utnyttjas av Rott- neros vid behov. För närvarande säljs den del av veden som Rottneros inte behöver till externa kunder. Priset förhandlas normalt två gånger per år, men största delen av försörjning är tryggad i flerårsavtal med leveran- törerna.

Elförsörjning

Förbrukningen av el är mycket viktig för Rottneros som på årsbasis an- vänder knappt en terawattimme (TWh). Koncernen är därmed en av de större enskilda förbrukarna i Sverige.

Elmarknaden påverkas av utbud och efterfrågan på en marknad där de stora kraftleverantörerna och för- brukarna agerar. Priset varierar med väderleken. Riklig nederbörd ger lägre pris och omvänt ger torra perio- der högre pris. Även extrem kyla höjer elpriserna. El handlas över en reglerad börs, NordPool i Norge och elpriserna noteras i NOK.

I slutet av 2001 löpte koncernens flerårskontrakt avseende el med två huvudleverantörer ut. Dessa har varit fastprisavtal med garanterad försörj- ning. Koncernen har tecknat ett tvåårsavtal beträffande fysisk leve- rans av el till spotpris med en av de större elleverantörerna. Därtill har två förvaltare kontrakterats för att förvalta var sin del av en elsäkrings- portfölj för koncernens säkrings- strategi av elpriser framöver. Dessa elderivat började tecknas mot slutet 2001 och kommer successivt att byggas ut för att täcka mandatet 40 – 90 procent för de närmaste 12 månaderna och 20 – 70 procent för 13 – 24 månader.

Kemikalier

Kemikalier, där väteperoxid är den enskilt största produkten, är en mycket viktig råvara för Rottneros. I stort kan man säga att prisutveck- lingen följer den allmänna konjunk- turutvecklingen. Koncernen sluter långsiktiga ramavtal med årliga pris- förhandlingar.

Kapitalinvesteringar

Under högkonjunkturåret 2000 på- visades att Rottneros anläggningar hade kapacitet att producera med högt kapacitetsutnyttjande när mark- naden är attraktiv. Under 2001 med svagare massapris har underhåll ut- förts i större omfattning än under 2000. Ledningen har gjort en inven- tering och översyn av nödvändiga investeringar inom de närmaste åren.

Koncernen har vidare utarbetat en miljöplan för tiden fram till 2005.

Inklusive dessa miljöåtgärder ligger det löpande underhållsbehovet i form av ersättningsinvesteringar i storleks- ordningen 150 MSEK årligen. Detta är den nivå som man måste räkna med även under dåliga år. Därtill kommer expansionsinvesteringar och inves- teringar för att undanröja flaskhalsar.

Dessa anpassas dock till konjunk- turen och kassaflödet.

Rottneros har generellt en för- siktig investeringsstrategi och köper gärna bra begagnad utrustning. I dessa tider, som präglas av stora omstruktureringar finns det möjlig- heter att köpa bra begagnade maski- ner och anläggningar som bara är några år gamla och som kan anskaffas till väsentligt lägre pris än mot- svarande ny utrustning.

Vidare har Rottneros ett för branschen lågt anläggningskapital, vilket leder till låga avskrivningar och en låg kapitalkostnad. Rottneros to- tala materiella anläggningstillgångar uppgick vid utgången av 2001 till 1 032 MSEK vilket utslaget på års- kapaciteten på 700 000 ton ger ett bokfört värde på cirka 1 500 SEK per ton. Återanskaffningsvärdet för mot- svarande anläggningar ligger i stor- leksordningen tio gånger det bok- förda värdet.

KOSTNADSANDELAR, procent (totala kostnadsandelar, exklusive skatt)

Personalkostnader, 15

Råvaror, 35

Kemikalier, 10 El, 5 Övriga rörelse-

kostnader, 32

Avskrivningar, 3

(16)

14

R O T T N E R O S Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 0 1

Framtida expansion/förvärv Rottneros har expanderat kraftigt under 90-talet med framgångsrika förvärv av Utansjö 1991, Vallvik 1995 och Miranda 1999. Med den starka finansiella ställningen bibehåller Rottneros beredskap att fortsätta sin selektiva förvärvsstrategi.

Rottneros har i sin förvärvs- strategi ett antal viktiga beslutskrite- rier. Bolaget eftersträvar komplette- ring av produktutbudet eller syner- gier med existerande kunder. Rottne- ros köper helst i lågkonjunktur då det är lättare att förvärva till ett lågt pris.

Bolaget köper verksamheter som för säljaren inte är kärnverksamhet, men som i Rottneroskoncernen får en central roll. Detta ger fördelen att det är lättare att motivera den lokala led- ningen för integration och synergi- vinster.

Finansiella

möjligheter och risker

Valutaexponering Transaktionsexponering

Rottneros fakturering i utländska valutor utgjorde under 2001 cirka 75 procent av den totala omsättningen och bestod i huvudsak av USD och valutor knutna till euron. Även om fakturering sker i olika valutor så är den underliggande prisvalutan för pappersmassa normalt USD. Det innebär att den underliggande expo- neringen mot USD är mycket hög men att den direkta exponeringen är cirka 30 procent av omsättningen.

Genomslaget av kursförändringar för den indirekta exponeringen fördröjs dock av kontraktens löptid som nor- malt är 1 – 3 månader. Därtill före- kommer massaleveranskontrakt på flera år. Valutaeffekten på Rottneros resultat under år 2001 framgår av för- valtningsberättelsen, sidan 32.

Koncernens nettoexponering i USD per 31 december 2001 framgår av tabellen ovan.

VALUTASÄKRING PER 2001 12 31

År Andel av Belopp Genom-

förväntat (MUSD) snittskurs

nettoflöde (SEK)

2001 84 66,5 9,50

2002 69 46,9 9,72

2003 48 32,5 10,55

2004 7 5,0 9,53

2005 7 5,0 9,53

Totalt 156,0 9,79

Valutakurssäkringar i andra valutor är inte gjorda.

Omräkningsexponering

Bolaget gör ingen säkring av utländs- ka dotterbolags egna kapital.

Ränteläge

Koncernen har inga räntebärande skulder och är därför inte särskilt exponerad för förändringar i ränte- läget. Avkastningen på kortfristiga placeringar påverkas dock av ränte- förändringar. Likviditeten placeras hos banker eller på penningmarkna- den i värdepapper med mycket låg kreditrisk. En mindre del av de lik- vida medlen är placerade i en portfölj av så kallade hedgefonder. Den orea- liserade vinsten på dessa hedgefonder uppgår till 5,2 MSEK och har inte påverkat resultatet för året.

Refinansiering

Koncernen tog under 2000 upp ett nytt syndikeringslån på 700 MSEK som ersatte det tidigare lånet på 600 MSEK. Det nya lånet har en struktur på tre trancher med en löptid på ett år,

fem år och sju år. Lånet överbryggar en eventuell konjunktursvacka och tillsammans med den höga likvidite- ten i bolaget finns nu en stor finansiell resurs som möjliggör attraktiva för- värv.

Kreditrisker

Affärsrisken i form av kundfordring- ar är med få undantag försäkrade genom kreditförsäkring med 10 pro- cents självrisk.

Försäkringar

Rottneros försäkrar sina anläggning- ar mot egendoms- och avbrottsska- dor. Det egna risktagandet varierar men uppgår till maximalt 11 MSEK för en enskild skada. Under 2001 gjorde koncernen en försäkringsupp- handling som på grund av föränd- ringar i försäkringsmarknaden lett till väsentligt högre försäkringspremier än tidigare. Med anledning av detta kommer Rottneros att bilda ett cap- tivebolag för att sänka försäkrings- kostnaden.

Övriga möjligheter och risker

Koncernen arbetar i länder med poli- tisk stabilitet och kunderna är också verksamma i stabila länder. Ledning- en har utarbetat en miljöplan som tar hänsyn till alla kända förändringar i den svenska och europeiska miljö- lagstiftningen. Se särskilt miljöavsnitt sidan 52.

KÄNSLIGHETSANALYS

Riskslag Förändring Effekt på årsresutat Volatilitet

efter finansnetto (MSEK)

Massapris 50 USD / ton 300 1) Hög

USD 50 öre / USD 160 2) Hög

EUR 50 öre / EUR 40 Medium

Elpriser 1 öre / kWh 8 Medium

Vedpriser 10 SEK / m3f 24 Medium

Ränterisk 1 procentenhet 4 Låg

Refinanisering Ordnad för 4-6 år Ingen

Kreditrisk Försäkrad Självrisk 10 %

1) Vid en USD kurs på 9,0 2) Effekt exkl. valutaterminssäkringar

(17)

Massamarknaden

Marknaden för kemisk avsalumassa minskade med 5,7 procent under 2001 jämfört med 2000 till 32,3 miljo- ner ton. Även kapacitetsutnyttjandet sjönk till 86 procent jämfört med 95 procent året innan. Leveranserna inom Norscan av CTMP och meka- nisk massa uppgick till cirka 2,3 mil- joner ton, vilket är en minskning med över 300 000 ton jämfört med år 2000.

Minskningen som beror på lägre efterfrågan balanserades av nedlägg- ningar av två CTMP-fabriker i Cana- da. Den totala avsalumassan utgör 19 procent av världens totala produk- tion av massa. Rottneros, som är den aktör på marknaden som producerar flest kvaliteter som säljs på avsalu- marknaden, producerade under 2001 cirka 599 000 ton massa.

På avsalumarknaden förekommer i huvudsak fyra olika typer av pappers- massa – sulfit- och sulfatmassor som är kemiska samt de mekaniska slip- och CTMP-massorna.

Av Rottneros leveranser svarade

de kemiska massorna för 63 procent och de mekaniska för 37 procent. Av leveranserna under 2001 gick cirka 82 procent till pappersbruk utanför Sverige.

De största enskilda marknaderna var Sverige 19,2 procent, Tyskland 17,7 procent, Spanien, där Rottneros har en tillverkningsenhet 14,3 pro- cent, Italien 11,9 procent, Frankrike 6,0 procent, Norge 5,6 procent och Japan 2,0 procent.

Av leveranserna från den spanska massafabriken Miranda S.A gick 49 procent på export till främst Frank-

rike och Italien medan resten såldes till spanska pappersbruk.

Prismekanismen

Priset på den blekta sulfatmassan och nivån på de sammanlagda producent- lagren av blekt kemisk pappersmassa i Nordamerika och Skandinavien (Norscan) är centrala begrepp i be- dömningen av massamarknaden.

Norscanlagrets storlek ger ett tydligt mått på om det råder balans eller obalans mellan tillgång och efter- frågan på pappersmassa. Pressen på världsmarknadspriset på framförallt blekt sulfatmassa ökar respektive minskar om lagret överstiger eller understiger denna nivå.

Blekt sulfatmassa står för drygt 85 procent av all massa som omsätts.

Världsmarknadspriset för blekt lång- fibersulfat från Nordamerika och Skandinavien (NBSK) är vägledande även för priset på andra massakvalite- ter. På massabörsen Pulpex i London bedrivs sedan 1997 terminshandel med NBSK-massa.

Rottneros marknader

Rottneroskoncernen verkar huvudsakligen på den globala marknaden för avsalumassa.

I anslutning till Rockhammars Bruk finns det även en såg som är en medelstor producent av sågat virke men som utgör en liten del av Rottneroskoncernen.

ROTTNEROS LEVERANSER AV AVSALUMASSA 2001, tusen ton

Sulfat 304

CTMP 116 Magnefit 67 Slipmassa 106

OMSÄTTNINGENS

GEOGRAFISKA FÖRDELNING, procent

Sverige 19,2

Tyskland 17,7

Frankrike 6,0

Norge 5,6 Italien 11,9

Spanien 14,3 Övr. Europa 14,4 Övr. världen 10,9

UTBUD OCH EFTERFRÅGAN PÅ BLEKT AVSALUMASSA

50 000

40 000

30 000

20 000

10 000

0

100

95

90

85

80

1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 75

Utbud Efterfrågan Balans (relation mellan efterfrågan och utbud), %

(18)

R O T T N E R O S Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 0 1

16

Pappersmassa är en global produkt och världsmarknadspriset fastställs i amerikanska dollar (USD). Dollarns upp- och nedgång påverkar prissätt- ningen av massa i europeiska valutor.

Under 2001 innebar detta att priser som sattes i Euro (EUR) uppjustera- des i takt med att dollarkursen steg, i förhållande till EUR.

Marknaden under 2001

Efter det för massabranschen myc- ket starka 2000 präglades 2001 av en lägre efterfrågan och ett betydligt större utbud. Detta ledde till en bör- jan till höjda lagernivåer som senare reducerades till en för koncernen acceptabel nivå. Trots att flera ledan- de producenter aviserade produk- tionsinskränkningar kunde inte pris- sänkningar undvikas.

Kapacitetsutnyttjandet inom Nor- scan låg på 85,9 procent för blekt kemisk pappersmassa under 2001 att jämföras med 94,8 procent under år 2000. Norscanlagret uppgick till 1 765 000 ton vid årets början. Lagren ökade sedan under årets två första månader till årshögsta nivån 2 038 000 ton i februari. Vid året slut uppgick Norscanlagret till 1 760 000 ton. Ge- nerellt kan sägas att en stark massa- marknad kännetecknas av ett Nor- scanlager under 1 500 000 ton.

Priserna på NBSK (nordisk blekt långfibersulfat) och BEK (blekt eukalyptussulfat) var USD 710 res- pektive 690 under hela andra halv- året år 2000 – en prisnivå som bibe- hölls även i januari 2001. Priserna började därefter successivt att sjunka för att nå årets bottennivåer USD 450 för NBSK och USD 400 för BEK i september. Året slutade med

en prisnivå på USD 470 för NBSK och USD 420–430 för BEK.

Konkurrensbilden

De marknader Rottneros agerar på är marknaderna för kemisk och meka- nisk massa. Inom mekanisk massa är Rottneros en av världens tio största producenter. På marknaden för slip- massa baserad på mekanisk massa, är Rottneros störst med en andel på cirka 50 procent av avsalumarknaden.

Totalt finns det cirka 20 aktörer på avsalumarknaden för mekanisk mas- sa. På den betydligt större marknaden för kemisk avsalumassa tillhör Rott- neros de 25 största leverantörerna.

Totalt finns det cirka 100 tillverkare på den mycket fragmenterade mark- naden.

Mer än hälften av världens massa- tillverkare finns i Nordamerika och norra Europa även om tillväxtmark- nader som Asien och Sydamerika står för en väsentlig del av tillväxten på den globala massamarknaden. Kon- kurrensen från Asien och Sydamerika är främst kännbar inom lövvedssulfat.

I Nordamerika återstartades under slutet av 2000 en fabrik som legat i malpåse, vilket för år 2001 innebar ett kapacitetstillskott på 225 000 ton. I Finland tillkom också kapacitet genom utbyggnader vid två fabriker.

ROTTNEROS MARKNADSANDELAR 2001

Sulfitmassa, 6 procent

Sulfatmassa, 1 procent Slipmassa,

53 procent

CTMP, 7 procent

UTVECKLING NORSCANLAGER OCH NBSK-PRIS

1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001

0 500 1000 1500 2000 2500

Januari Februari Mars April Maj Juni Juli

AugustiSeptember Oktober November December

PRISUTVECKLING OCH LAGERNIVÅER 2001, tusen ton

Norscan NBSK CTMP

300 400 500 600 700 800

(19)

Marknaden i Asien påverkades av att det tillkom en kapacitet på över 1 mil- jon ton i Indonesien. Samtidigt befin- ner sig den indonesiska skogskoncer- nen APP i en finansiell kris. Importen av massa till Kina växte under året med 1,6 miljoner ton till totalt 4,87 miljoner ton. Detta har påverkat balansen på hela världsmarknaden positivt.

I Sydamerika har Aracruz byggt en ny massalinje för BEK med en kapacitet på 700 000 ton som blir klar för att tas i drift under 2002.

Under en följd av år rådde ett överutbud på massa beroende på allt- för stor tillverkningskapacitet. Under 1999 och större delen av 2000 upp- nåddes en god balans mellan tillgång och efterfrågan. Sammantaget börja- de dock bilden att förändras under slutet av 2000. Under större delen av 2001 har det funnits en överkapacitet på marknaden som dock har balanse- rats genom marknadsrelaterade pro- duktionsstopp.

Framtiden

På längre sikt förväntas marknaden att stärkas. Bakom detta ligger en för- väntad ökning av världens pappers- förbrukning med cirka tre procent per år fram till år 2010 (Källa: Market Pulse) – en ökning som motsvarar nästan hela den svenska pappers- industrins produktionskapacitet.

Många tecken tyder dock på en fortsatt svag massakonjunktur under första delen av 2002. Den främsta orsaken är en dämpad ekonomisk tillväxt, samtidigt som ny kapacitet på avsalumassa tillkommer. Den nya kapaciteten avser främst kortfibrig massa även om en mindre utbyggnad sker även av kapaciteten för lång- fibrig massa. I takt med en förväntad förbättring av världskonjunkturen antas även efterfrågan på massa öka, med stigande priser som följd.

Sågade trävaror

Rottneros är genom Rockhammar Timber en producent av högkvalitati- va sågade trävaror på den svenska marknaden. Marknaden är mycket fragmenterad med många små och medelstora och ett fåtal stora produ- center, som tillsammans står för en årlig produktion av cirka 16 miljoner kubikmeter varav cirka 11 miljoner säljs utanför Sverige.

Under 2001 exporterades 53 pro- cent av produktionen, jämfört med 45 procent under 2000. Exporten går i första hand till Västeuropa med Spanien som största enskilda mark- nad. Dit exporteras i första hand furu med brädgårdar, hyvlerier och snic- kerier som främsta kunder.

Marknaden under 2001

Under första halvåret sjönk furu- priserna med 4 procent för att under hösten öka med 5 procent. Gran- priserna ökade under hösten med 9 procent. Furuproduktionen ökade under året med 2 procent medan gran- produktionen minskade med 2 pro- cent. Samtidigt har lagren av färdig- produkter ökat med 3 procent i furu men minskat med 14 procent i gran.

Lagerförändringarna kan speglas i prisutvecklingen. Samtidigt övergår fler sågverk till att endast såga ett trädslag och då i stor utsträckning gran, för att svara upp emot en ökan- de efterfrågan. De baltiska länderna och Ryssland har kraftigt ökat sin export under året och utgör en pris- dämpande faktor.

För Rockhammars del har dock priserna i stort sett kunnat bibehållas under året eller ökats något tack vare en förändring av sortimentet.

Rockhammar Timbers ändrade råvarufångst mot ett grövre timmer- sortiment med mindre konkurrens har medfört en god tillgång på råvara.

PRODUKTIONSKAPACITET SLIPMASSA, procent

Rottneros 52

Vafos (Norge) 19 Zubaide (Spanien) 16 Rondchatel (Schweiz) 13

PRODUKTIONSKAPACITET CTMP, procent

Rottneros 5

Millar Western (Kanada) 22

Tembec/Donohue (Kanada) 19 Övriga 30

Fibreco (Kanada) 9 West Fraser (Kanada) 15

PRODUKTIONSKAPACITET SULFITMASSA, procent

Rottneros 4 Paskow (Tjeckien) 13

Domsjö (Sverige) 13

Attishotz (Schweiz) 6 Övriga 64

PRODUKTIONSKAPACITET SULFATMASSA, procent

Rottneros 1 Södra (Sverige) 5 Stora Enso (Finland) 2 Arauco 3 Aracruz 3 Övriga 86

(20)

R O T T N E R O S Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 0 1

18

(21)

Mekanisk massa

Vid framställningen av mekanisk massa nyttjas externt tillförd energi, främst elektricitet för fiberseparering och malning. Råvaruutnyttjandet är mycket högt. Mellan 92 – 97 procent av veden tas tillvara. Rottneros till- verkar två typer av mekaniska massor – slipmassa och CTMP.

Slipmassa

Koncernen har en total tillverknings- kapacitet på 160 000 ton slipmassa per år vid fabrikerna i Rottneros och Utansjö. Detta gör koncernen till världens största tillverkare av mark- nadsslipmassa. Gran är den domine- rande råvaran men Rottneros har vid fabriken i Utansjö även utvecklat en slipmassakvalitet baserad på aspved.

Aspslipmassan har mycket hög ljus- het medan granslipsmassan i gengäld är något starkare. Rottneros tillverkar ett stort antal slipmassakvaliteter speciellt anpassade för olika pappers- typer.

Granslipmassorna tillverkas dels som oblekta, dels som blekta till olika ljushetsnivåer, medan aspslipmassan enbart tillverkas med hög ljushet.

Massorna bleks med peroxid och är därmed TCF-blekta (Totally Chlori- ne Free). Det huvudsakliga använd- ningsområdet för slipmassa är skriv- och tryckpapper.

Kartong är ett annat viktigt an- vändningsområde. Aspslipmassan an- vänds även i finpapper, såväl obe- strukna som bestrukna. Detta är ett krävande användningsområde där en- bart kemiska massor användes tidigare.

CTMP

CTMP är en förkortning av Chemi Thermo Mechanical Pulp, det vill säga en mekanisk massa där veden fått en mild förbehandling med kemika- lier vid förhöjd temperatur. Efter för- behandlingen mals veden i form av flis i en skivkvarn.

Rottneros har två linjer för CTMP, vid Rockhammars Bruk och Rottne- ros Bruk. Den totala produktions- kvantiteten är 135 000 ton per år, vilket innebär att Rottneros tillhör världens tio största tillverkare av CTMP. Rottneros har en gedigen erfarenhet av denna massatyp, efter- som CTMP- processen för avsalu- massa utvecklades vid Rockhammars Bruk. CTMP tillverkas av träråva- rorna gran och asp.

Liksom för slipmassan ger gran

Rottneros produkter

Rottneros har marknadens bredaste sortiment av pappersmassa.

Detta ger Rottneros möjligheten att erbjuda kunderna pappersmassor som på ett kostnads- och resurseffektivt sätt uppfyller produktkraven. I Rottneros fokusering på nischer penetreras dessa möjligheter på ett systematiskt sätt.

Rottneros magnefitmassa är speciellt lämplig för tillverkning av färgade produkter, till exempel servetter.

References

Related documents

Min uppfatt- ning är att detta är ett mindre problem förutsatt att åtgärden som undersöks skulle kunna implementeras i praktiken och populationen som undersöks är representativ

Mot bakgrund av 2.2.2 har Rottneros Bruk rätt att säga nej till annan sökande än de som utför transporter för Rottneros Bruks räkning till och från fabriken i Rottneros.

Tabell 16, visar hur mycket nuvärdet beräknas till under en 30-årsperiod för åtgärdsalternativ 5 i kombination luft-/luftvärmepump för keramik- och bänkverkstaden.. 33 av 43 4.2.3

En annan arbetssituation där det i nuläget är stor risk för arbetsskador är när plåten ska förflyttas från mellanlagret till arbetsstationerna där kärnorna monteras.. För

Då kunde det ju visserligen hända att någon av de bugande, som fått för stor ’florshuva’ vid den ödmjuka bugningen föll raklång framför patrons fötter, till stor

I ett brev jag nämnt tidigare från 2 september 1952 från Olofsfors bruk till K.V Sundström i Hällefors står ”trädgården drivs uteslutande för bruksdisponentens

Svenska Akademien, genom språkmannen Johan Rydqvist, var starkt kritisk och publicerade bara några år efter mötet – som han själv inte blev inbjuden till – första upplagan

Det fanns tydliga samband mellan alkoholvanor redovisade enligt AUDIT och flera av de parametrar (nämligen kost, snusning, alkohol, upplevda symptom, stress, en- samhet och