• No results found

Nyanlända akademiker lär sig svenska i snabbfart

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Nyanlända akademiker lär sig svenska i snabbfart"

Copied!
5
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

2016-05-04 08:00 CEST

Nyanlända akademiker lär sig svenska i snabbfart

Genom Akademikerspåret får nyanlända akademiker chans att lära sig svenska i snabbfart på Högskolan i Halmstad.

Akademikerspåret pågår under en termin och vänder sig till nyanlända som är utbildade inom bristyrken. Bland de 14 deltagarna som just nu läser på

Högskolan i Halmstad återfinns lärare, ingenjörer och sjuksköterskor som alla befinner sig i etableringsfasen. Det innebär att de nyligen har fått

uppehållstillstånd, flyttat från asylboenden och är inskrivna på Arbetsförmedlingen.

(2)

– Tanken är att deltagarna ska få möjlighet att läsa svenska intensivt och därmed lättare och snabbare komma in i samhället och arbetslivet. Köerna till SFI kan vara långa och dessa kurser vänder sig till personer med studievana sedan tidigare, säger Camilla Bagler, kursansvarig för Akademikerspåret.

Utbildningen går på heltid och pågår under vårterminen 2016. Målet är att deltagarna ska uppnå SFI:s c-nivå. Förutom språkundervisning ingår även viss samhällsinformation samt föreläsningar om svenska högskolestudier och jämställdhet. De har också fått möta lärare från Högskolans ingenjörs- och vårdutbildningar och kommer att träffa företrädare för lärarprogrammen samt följa föreläsningar i relevanta ämnen. De har vidare fått stöd i att

sammanställa sina cv:n.

Akademikerspåret är ett pilotprojekt i samarbete mellan Högskolan i Halmstad, Länsstyrelsen, Arbetsförmedlingen och Halmstads kommun.

Projektet finansieras av Länsstyrelsen. Förhoppningen är att kunna starta en ny omgång till hösten.

För mer information om Akademikerspåret, kontakta:

Camilla Bagler, kursansvarig för Akademikerspåret, tel. 072-967 6877, e-post:

camilla.bagler@hh.se

Hassan Ghalayini, deltagare Akademinerspåret, tel. 073-904 68 05 Rana Mazloum, deltagare Akademikerspåret, tel. 073-493 35 86

Fakta: Andra aktiviteter på Högskolan som syftar till att hjälpa människor på flykt och främja integration:

Projekt Näktergalen. Mentorprojekt som startade 2014, och innebär att

studenter blir mentorer för ensamkommande flyktingungdomar. I höst startar en fjärde omgång, och då planeras projektet att breddas och vända sig till ensamkommande barn i åldern 12 och 15 år.

Mentorsprogram för nyanlända med studieplaner. I höst startar ett nytt mentorprogram, som går ut på att studenter eller högskoleanställda blir mentorer åt nyanlända som har som mål att läsa på högskola. Programmet drivs av Högskolan på uppdrag av det kommunala samverkansprojektet Integration Halland, finansierat av Europeiska socialfonden. Totalt ska 48

(3)

nyanlända ingå i den del av projektet som bedrivs vid Akademin för lärande humaniora och samhälle.

Svenska som andraspråk. Högskolan genomför i samverkan med Halmstads kommun kursen Svenska som andraspråk. Kursen startade hösten 2015, är på 30 hp och går på kvartsfart under fyra terminer. En ny kurs planeras starta till hösten.

Flyktingråd. Högskolan startade hösten 2015 ett flyktingråd för att ta tillvara en vilja hos medarbetare och studenter att engagera sig i flykting- och

integrationsfrågorna. Syftet är att möta kommande behov hos dem som har sökt sig till Sverige.

Högskolan i Halmstad – det innovationsdrivande lärosätet

Högskolan i Halmstad är en av de nyare högskolorna i landet och

framgångsrik i att utveckla sitt utbildningsutbud och att attrahera studenter.

Forskningen är framstående och internationellt välrenommerad. Högskolan deltar aktivt i samhällsutvecklingen genom omfattande samverkan med näringsliv och offentlig sektor. Högskolans profil som det

innovationsdrivande lärosätet utgörs av tre sammanflätade styrkeområden:

informationsteknologi, innovationsvetenskap samt hälsa och livsstil. I dag har Högskolan cirka 9 000 studenter och 600 anställda, varav cirka 50

professorer.

Kontaktpersoner

Christa Amnell Presskontakt

Kommunikatör vid Akademin för ekonomi, teknik och naturvetenskap

christa.amnell@hh.se 035-16 73 12

072-97 73 837

(4)

Selma Sedelius Presskontakt

Kommunikationschef selma.sedelius@hh.se 070-871 34 89

035-16 71 84 Louise Wandel Presskontakt

Kommunikatör vid Akademin för informationsteknologi louise.wandel@hh.se

035-167414 0721-582906 Kristina Rörström Presskontakt

Kommunikatör vid Akademin för lärande, humaniora och samhälle

Ansvarig för forskningskommunikation kristina.rorstrom@hh.se

035-16 78 36 072-977 38 36 Hilda Liberg Presskontakt Kommunikatör hilda.liberg@hh.se 0729773863

Lena Lundén Presskontakt Kommunikatör lena.lunden@hh.se 073-241 74 43

(5)

Helena Bengtsson Presskontakt Kommunikatör

Internationell kommunikation helena.bengtsson@hh.se 035-16 73 39

072-977 36 21

References

Related documents

I en efterföljande studie försökte samma författare att hitta svar på hur vänster förmak bäst bör mätas med TTE och konstaterade att volym var ett bättre mått än både area

Genom denna artikel kan vi till vår uppsats och vårt syfte ta med vikten av de offentliga rummen och dess användning för att på Högskolan i Halmstad skapa gränsöverskridande

Samtliga informanter hade på olika sätt skapat en mening kring sig själva och sina livsberättelser i form av en historisk förståelse där de såg hur andra medlemmar i deras

Om skolan inte lyckas anpassa undervisningen till elevernas nivå kan den inte bli en skola för alla, utan en skola för vissa. Då kan skolsyste- met fungera som en sorteringsmaskin

För att besvara vad det är som motiverar människor att arbeta frivilligt, vilket engagemanget inom HHUS är, kombinerade vi olika sökord som exempelvis motivation +

Den skall visa på fjortonåringars användning och upp- levelse av det offentliga rummet i Bollnäs innerstad, samt hur en information som denna därefter kan tas till vara i den framtida

Många av ungdomarna som jag träffat säger att de ej använder denna plats, och att de tycker att platsen är otrygg och att de därför inte är där.. En fl icka menar även att

Att delta på en etableringsutbildning som Korta vägen där poängen var att ens tidigare investeringar i utbildning skulle matchas med svensk arbetsmarknad innebar att de valt