VERKSAMHETSBESÖK
Utbildning Rotebro, URO, 2016-09-08
Deltagare
Nämndledamöter:
Soley Aksöz Lithborn (M) Carlos Romero (KD) Swapna Sharma (S) Per Altenberg (L) Tjänsteman:
Christina Lundström BUK Rektor/förskolechef:
Monica Åkerberg
Samtal med föräldrar Närvarande:
Fyra kvinnor och två män med barn i alla delar av verksamheten.
Vad fungerar bra på enheten?
Överlag fungerar verksamheten bra, tycker föräldrarna. En ”uppåtgående spiral” över tid.
Skolan gör sitt bästa under givna omständigheter. Diskussionen med gruppen hamnade i många övergripande frågor för skolan i allmänhet.
URO har bra lärare, däribland ett flertal män, vilket föräldrarna upplever som ovanligt och positivt. Ledningen verkar jobba aktivt med personalpolitik, konstaterar de. Speciellt på högstadiet har det gett utdelning, enligt föräldrarna. God kommunikation mellan skola och föräldrar är det, särskilt på lågstadiet. På skolan är ledning och personal öppna för dialog och input från föräldrar. Skolan tar tag i saker snabbt.
Fritids Gröndal är mycket bra, trots att barngrupperna är stora. Personalen delar upp gruppen och gör sig synliga bland eleverna. Fazel Delfi är en fantastisk biträdande rektor för den verksamheten, men han har mycket på sin lott.
En god ambition för arbetet med kränkande behandling, mot mobbning, finns i skolan genom Olweusprogrammet. Certifieringen är en bra grund med omfattande krav för att uppnå den. Många handlingsplaner finns. Personalen är bra på att förebygga.
Inte så mycket vikarier i verksamheten, inte så många sjuka bland personalen.
Tillgänglighetspolicy- alla välkomna i klassrummet- håller på att implementeras.
Vad fungerar mindre bra på enheten?
URO fick ta med ett ekonomiskt underskott vid starten. Stora besparingar har gjort att ekonomin nu är i balans, vilket i sig är bra, men det har kostat på för verksamheten.
Många personalbyten. Fler än på andra skolor? undrar föräldrarna, som är medvetna om att tjänster byts mycket överhuvudtaget i skolvärlden nu.
För mycket hamnar i lärarnas knä. En förälder berättar att en lärare sagt att det är svårt att hinna med ”mittensegmentet” av eleverna. Få personal per klass är en oro. Föräldrarna utrycker dock ett stort förtroende för personalen, som gör vad de kan med givna
förutsättningar.
Föräldrar anställer privat hjälp i t ex matematik. Fler elever behöver del av stöd idag. För få elevhälsapersonal. För stora grupper. För mycket dokumentation tar för stor del av lärarna arbetstid.
Olweus fungerarar, men ett mörkertal finns. Det finns få resurser till att bedriva arbetet.
Mer kunskap och kapacitet, efterfrågar man, inte minst för fritidspesonalen.
Föräldramöten- få som kommer.
Vad vill ni skicka med till BUN?
Glöm inte grönområdena i ytterområdena- barnen behöver röra på sig!
Fotbollsplanen är saknad. Oro finns för att det blir beständigt. Frågan tas med till Kultur- och fritidsförvaltningen. Möten kring Vision Rotebro kommer.
Arbetsmiljöfrågan: lärarna och rektorerna har ingen stöttning, upplever föräldrarna. Svårt för rektor att säga nej till att ta in så många elever som möjligt. En gräns för hur stora grupperna blir är en politisk fråga, tycker föräldrarna.
En av föräldrarna väckte också frågan kring om det finns någon arbetsmiljöingenjör anställd hos kommunen. Mer verktyg kring de organisatoriska bristerna i skolan behövs, anser hen. De gör det de ska, men man kan göra mer med ändamålsenliga metoder, bra
Samtal med elever Närvarande:
Sju elever ur årskurserna 4,5,6,7,8 och 9,blandat flickor och pojkar.
Vid presentationen tyckte eleverna att de visste rätt mycket om vad politiker sysslar med.
Vad fungerar bra på enheten?
Enighet kring att alla trivs i skolan, har bra lärare och har många bra kamrater!
Alla är elever är medvetna om Olweusarbetet och de goda resultaten för skolan Det förekommer inte mycket mobbning, anser alla elevrepresentanter. Lärarna väljer platser, pratar om regler, och man lär känna varandra.
Fritids är ganska kul och åk 3 har mycket att göra där.
Åk 4 ska få betyg. Känns bra och lite pirrigt då de har nya lärare i alla ämnen.
SYV-hjälp finns, och det är information på gång nu. Man kan gå till skolkurator rätt mycket på skolan. Men om eleverna skulle bestämma så skulle mer pengar gå till skolsköterskan än till kuratorn, för att skolsköterskan är ”viktigare”.
Städningen på skolan är bra.
Vad fungerar mindre bra på enheten?
Lärarbyten och vikarier oroar flera elever, bl a de i årskurs 7, 6 och 9. Det blir rörigt och några oroar sig för hur betygen sätts. Frågan har tagits upp det via elevrådet. Elevrådet lottas i varje klass bland de som vill vara med.
Extralärare/ assistent är svårt att få. De slutar ofta och hjälper hela klassen istället för ”sin”
elev. Ifjol var 32 elever i en klass. Det har blivit bättre, men fler behöver hjälp i åk 7.
”27 pratiga gör att man får för lite hjälp, trots bra lärare.”
Maten är ganska bra som helhet, men potatisen och pastan är det inte. Buffen/ salladen hamnar ibland utanför blecket och personalen lägger tillbaka det som hamnat utanför.
Lingonsylt till biffarna vill de ha. Matråd har eleverna två ggr per år, men man kan ta upp frågorna med matsalspersonalen annars också.
Eleverna upplever att skolsköterskan aldrig är på plats.
Skolan har inget skolbibliotek. En gång i månaden går klasserna dit.
I nya Gillbohallen vill eleverna ha fler av sina IdH-lektioner. Gärna mer IdH över
huvudtaget! Eleverna är medvetna om att det är bra för inlärning att röra på sig. Eleverna använder raster till detta också. Åk 9 har korta raster och de går runt när de har chans.
Datorer har man inte hunnit få igång i åk 4. 7:ans datorer fungerar dåligt.
Elevens val har inte startat ännu och eleverna tycker att det var bättre att ha vissa dagar. Då blir det mer ordning. Eleverna säger att lärarna som har ämnet redan jobbar mycket och inte kan ta elevens val då. Det är tråkigt att måsta sluta tidigare när det skulle vara elevens val egentligen.
Samtal med personal Närvarande:
Åtta kvinnor och en man representerande högstadiet, mellanstadiet, lågstadiet, förskolan, förskoleklassen, fritidshemmet, elevhälsateamet och specialundervisningen.
En inledande diskussion, i väntan på att alla skulle komma på plats, handlade om respekt för lärare och om fler administrativa uppgifter för dessa.
Vad fungerar bra på enheten?
Personalen trivs på skolan. Det är bra stämning, nära till skratt, gott samarbete mellan enheterna, fina barn, utbildad och engagerad personal. Tilltro och trygghet från och med barnen. Ledningen ser och hör. De goda resultaten av detta syns bl a i Olweusenkäten, som har de bästa siffrorna för skolan någonsin.
Ledningen är bra på att rekrytera, trots att de får göra det allt för ofta. Eleverna är nöjda med sina lärare personalen är generellt frisk och, vilket är bra när det är svårt att få vikarier.
Skolvärdinna finns för de lägre årskurserna, vilket sparar mer än det kostar på sikt. Det är ett sätt att höja kunskapsnivån hos eleverna, då lärarna får mer tid till huvuduppdraget.
Vad fungerar mindre bra på enheten?
Ledningen lyssnar, men några av lärarna ifrågasätter om alla möten är effektiva möten. För många mötestider, fyra per vecka, tycker de. Ibland vet inte personal inte vad möten ska handla om och var de ska vara.
LUC (lokala utvecklings-centra) tar tid från eleverna och planeringen. Det
kommungemensamma lärandet tar för mycket tid från det egna kollegiala lärandet på skolan. Många byts ut i grupperna och mycket tid går till att lära känna varandra och LUC- uppdraget. Lärarna kan bli stressade av detta. Satsningar måste få sätta sig innan nya kommer, även om de är bra. Många olika saker har det satsats på: Olweusprogrammet, LUC, nya Skolplattformen. Alla sakerna blir bara halvbra.
Tvålärarsystem vill man ha.
En lärarassistent önskas på högstadiet för att främja elevernas kunskapsutveckling genom att minska lärarnas administrativa börda.
Vad vill ni skicka med till BUN?
Det är inte bra att vara så oförberedda, som när skolan och förskolan snabbt måste ta emot nyanlända, traumatiserade elever. Diskussionen har personalen tagit med skolledningen, som konstaterar att det är ”vårt uppdrag”, men inga ytterligare resurser finns.
Språksvårigheter, sociala svårigheter mm uppstår. Tuffast är det för barnet. Hur ska man möta flera som inget förstår i en grupp som redan är på gång? Barnen sätts i sin rätta årskurs, där de har missat mycket. Det är bra för språket att börja, men kunskaperna saknas. Studiehjälp måste komma igång snabbt och tolkhjälp behövs i början.
Hållbarhetstänk kontra ekonomi? Klasser på 30 barn på lågstadiet är stressande för vuxna och barn. Resurs till de elever som inte klarar så stora grupper?
Var kommer fritids in i bilden? Stora grupper. Ibland är en personal själv med 30 elever.
Fritidshemmets uppdrag är att se alla barn, jobba efter deras behov? Var går gränsen för hur stora grupper det kan vara?
Bättre löneutveckling ”på stället” efterfrågas, i en tid då det betalar sig lönemässigt att byta arbetsställe/ kommun. Vi konkurrerar som en bra skolkommun, så hur ska man få högre lön om man är kvar i kommunen? De lärarna som har jobbat länge behöver också mer lön i förhållande till de som nyanställs. Det är viktigt att behålla de bästa lärarna.
Lokaler och renoveringar behöver ses över, snabbas på.
URO har utmärkt skolledning. Men även cheferna har för mycket.
Den administrativa bördan: Varför ska betygen vara så tidigt satta i Sollentuna, en vecka tidigare än andra kommuner? Två veckor utan arbete för eleverna är inte bra! Dokument till gymnasiet: F- varningar i slutet av åk 9 är fel tid på året. Lärarna tror att det de skickar till gymnasiet går direkt i papperskorgen.
Politikerna kommenterar direkt:
Den nya förvaltningschefen har lyssnat kring lärarnas administrativa uppgifter.
Ny skolchef i ny organisation på BUK kommer att stärka utvecklingen i skolorna.
LUC: Politikerna ger riktlinjer, men ”huret” finns hos förvaltningschefen. LUC prövas först i en tvåårsperiod och analyseras.
Mottagande av elever med andra modersmål: Politikerna tar med frågan om hur det kan bli bättre. Uppfattningen är att Sollentuna under förutsättningarna jobbat bra, trots frustration med hur verkligenheten ser ut. Nu kommer färre personer för placering i kommunen än förut.
Samtal med rektor/förskolechef och biträdande rektorer Rektor Monica Åkerberg
Lillin Langebäck, bitr. rektor Gillboskolan
Fazel Delfi, bitr.rektor Gröndalskolan och fritidshem Agneta Bodin, bitr. rektor Ebbas förskola
Ledningens synpunkter och kommentarer vid återkoppling:
Skolledningen fick ta emot positiv feedback från alla grupper som tycker de jobbar bra utifrån de givna förutsättningarna.
Ekonomi: 2012 städade Monica Åkerberg i underskottet på 12 miljoner kr. En plan till 2017 upprättades i samråd med skolekonom. Nu 2016 är budgeten i balans, förutom för förskolan som har ett underskott. Man jobbar vidare med en två-parallellig i
skolverksamheten. Tvålärarsystem har tagits upp i samverkansgruppen och nu görs en analys inför framtiden.
Medveten rekrytering har skett så kompetent personal finns hos URO.
Skolsköterskan är anställd på heltid, men är inte alltid synlig för eleverna. Information till eleverna kommer att ytterligare förbättras.
Lärarbyten och oro för betyg: Genom ämnesträffar, goda överlämningar, att den nya går parallellt med den avlämnande osv, har URO säkerställande rutiner vid lärarbyten.
Skolportalen är bra nu. De som slutar har pratat med eleverna och information går sedan ut till föräldrarna. Mentor med rutin sätts in osv. Det finns en plan för detta.
Dilemman finns kring lärarbyten och behörigheter, och det är nog bara början, anser rektor.
Konkurrenssituationen finns på politikernas bord.
Ytterligare information till personalen behövs kring mötestid. Lärarnas behov av olika grupper kring arbetslag, ämnen mm styr tiden som läggs ut. Modellen arbetade man med
Samsyn med eleverna har rektor kring maten. Rektor har inte fått kallelse till möten med köksledningen, men personalen på stället är bra nu. Rektor utreder tillagningskök.
Idrotten följer Sollentunas timplan. Ledningen ska kolla tidsutläggen per stadium.
Vad vill ni skicka med till BUN?
Fritidsgårdarna behöver granskas. Olika ekonomiska förutsättningar finns t ex mellan förvaltningar. Förvaltningschefen, nämndens ordförande och Berit Lund från BUF ska i samarbete med Kultur- och fritidsförvaltningen komma ut på besök i verksamheterna inom kort.
Förskolan Ebba tappar underlag för verksamheten pga att gårdsmiljön är torftig. Ebba har kapacitet för 10-15 barn ytterligare. Tryck gärna på från politikerhåll så det är klart juni 2017! Det vore bra att kunna skylta upp att nytt är på gång, så det blir lättare att
marknadsföra förskolan.
Övrigt
Ett välorganiserat möte, med engagerade representanter för alla grupper, fick vi tacka för.
