• No results found

Kvalitetsredovisning förskola. Brinkens fsk

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Kvalitetsredovisning förskola. Brinkens fsk"

Copied!
14
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Kvalitetsredovisning förskola

Brinkens fsk

(2)

Innehållsförteckning

1 Rektors sammanfattande analys av skolans resultat ... 3

2 Förskolans prioriterade förbättringar till kommande år ... 4

3 Normer och värden ... 5

3.1 Resultat ...6

3.2 Analys ...7

3.3 Förbättringar ...8

4 Utveckling och lärande ... 9

4.1 Resultat ...9

4.2 Analys ...11

4.3 Förbättringar ...12

5 Barns inflytande ... 12

5.1 Resultat ...13

5.2 Analys ...13

5.3 Förbättringar ...14 6 Medarbetarengagemang ... Fel! Bokmärket är inte definierat.

6.1 Resultat ... Fel! Bokmärket är inte definierat.

6.2 Analys ... Fel! Bokmärket är inte definierat.

6.3 Förbättringar ... Fel! Bokmärket är inte definierat.

7 Ekonomi ... Fel! Bokmärket är inte definierat.

7.1 Resultat ... Fel! Bokmärket är inte definierat.

7.2 Analys ... Fel! Bokmärket är inte definierat.

7.3 Förbättringar ... Fel! Bokmärket är inte definierat.

8 Sammanställning av våra resultat... Fel! Bokmärket är inte definierat.

Bilagor

Bilaga 1: Handlingsplan SPSM

Bilaga 2: Plan mot diskriminering och kränkande behandling i Förskolan Bilaga 3: Handlingsplan trygghet och inflytande 2017

(3)

1 Rektors sammanfattande analys av skolans resultat

Förskolechef och biträdande förskolechefs sammanfattande analys av verksamhetens lokala arbetsplan

95% av vårdnadshavarna anser att verksamheten är stimulerande för sitt barn. Det är 1% över kommunsnittets 94% och en förbättring på 1% från föregående läsår.

Organisationens utveckling

Under läsåret 2016/2017 genomförde Brinken förskola sitt andra läsår i sina nya lokaler.

Arbetssätt och organisation kändes nu bekanta för barn, pedagoger och vårdnadshavare.

Eftersom det nu fanns en rutin i pedagogernas arbetssätt så gick det fortare för nya barn och känna sig trygga jämfört med första läsåret på förskolan. Vårdnadshavarna kände sig insatta i verksamheten och frågor om ljudnivå i matsal och säkerhet i lokalerna nästan upphörde.

Lärmiljö

Arbetet med utveckling av lärmiljöerna utefter barnens intressen har fortsatt under läsåret.

Barnet ska känna sig nyfiket och materialet ska vara tillgängligt. Genom barnråd och barnronder har barnen berättat var de trivs bäst och varför just där är så roligt. Likaså har barnen visat var de trivs minst och vad som behövs där, oftast har det handlat om

lekutrustning.

Rutiner och riktlinjer

Ett gediget arbete har gjorts under året med systematiska kvalitetsarbete, säkerhetsrutiner, barnens trygghet och inflytande. Under tillsynsbesöket fick förskolan högsta betyg på tillsynspedagogernas bedömning av det systematiska kvalitetsarbetet, 4 av 4. De tre

kommunala förskolorna har haft stort utbyte av varandra i framtagandet av planer och rutiner.

Arbetet med barnråd och barnronder ledde fram till en handlingsplan i trygghet och inflytande.

Handlingsplan för barn i behov av särskilt stöd har utformats.

Normer och värden

Förskolan har arbetat med materialet ”Start” och ”Stegen” för att med handdockors hjälp kunna beskriva känslor och öka barnens empatiska förmåga. Under personalmöten och förskollärarmöten har pedagogerna ofta diskuterat vad ”mjukt förhållningssätt” innebär och delat med sig av goda exempel.

Vårdnadshavarna har vant sig och uppskattar nu den flexibla organisationen med hemvisten som samverkar och känner varandras barn. Påståendet ”Mitt barn är tryggt” i VågaVisa enkäten har stigit från 92% till 95%. Vårdnadshavarnas förslag på ökad trygghet under samråd och föräldramöten har kommit verksamheten till godo. Barnens återkommande trygghetsronder och barnråd och pedagogernas kontinuerliga säkerhetsronder har också ökat känslan av trygghet.

Avsikten var att även arbeta med Diskrimineringsombudsmannens arbetsmaterial Lika rättigheter i förskolan. Förskolan ser fram emot detta arbete under kommande läsår.

Utveckling och Lärande

Förskolan har arbetat aktivt med alla arbetssätt inom utveckling och lärande för att öka barnens förståelse inom det matematiska och språkliga området. Målet var att nå minst 85%

inom både språk och matematik. I både språk och matematik sjönk i stället nöjdheten.

Nöjdheten med förskolans språkarbete i VågaVisa sjönk med 1% från föregående läsår till 84%, dock är detta resultat 1% högre än kommunsnittet.

(4)

Inom matematik förståelse minskade nöjdheten med 7% till 74%. Resultatet är 4% lägre än kommungenomsnittet. I pedagogernas analys framgår det att mer arbete är lagt på

språkutveckling än vid matematiks förståelse. Då förskolan har fått kundenkätens resultatet presenterade per hemviste så syns det att nöjdheten med förskolans arbete inom matematik varierar kraftigt. Hemvisten med hög nöjdhet i matematiskt arbete kommer att stå modell för fortsatt arbete.

Generellt har arbetet med språkutveckling och matematisk förståelse inte kommunicerats ut till vårdnadshavare i tillräcklig stor utsträckning.

Däremot har arbetet med barnens förståelse för naturvetenskap och teknik verkligen gett resultat. Nöjdheten i VågaVisa har ökat från 74% föregående läsår till 87% innevarande läsår.

Kommunsnittet är 78%.

Pedagogerna skattar sig till 3 av 4 i BRUK i området ”utveckling och lärande”. Pedagogerna har också kartlagt sig i SPSMs värderingsverktyg för en tillgänglig förskola. Resultatet visade att man skattade sig något lägre i ”lärverktyg”, barnens olika sätt att lära. En utökning och beskrivning av lärverktyg finns nu med i förskolans handlingsplan för ökad tillgänglighet.

Ansvar och inflytande

Ansvar och inflytande har varit ett utvecklingsområde under det gångna läsåret.

Vårdnadshavare har på föräldramöte diskuterat och delgett pedagogerna vad som är ett reellt ansvar och inflytande för sina barn.

Vårdnadshavarnas nöjdhet med hur förskolan arbetar med att barnens tankar och intressen tas tillvara steg från 80% föregående läsår till 85% innevarande läsår. Kommunsnittet är dock på 90%.

Pedagogerna skattar sig till 3 av 4 i BRUK i området ”ansvar och inflytande”.

2 Förskolans prioriterade förbättringar till kommande år

Prioriterade förbättringar Normer och värden

Alla barn ska vara trygga i förskolan. Vårt uppnåendemål för läsåret 17/18 är 97%.

Utveckling och Lärande

Den pedagogiska verksamheten på Brinkens förskola ska tillhandahålla en hög pedagogisk kvalitet avseende arbetet med utveckling och lärande med ett särskilt fokus på områden naturvetenskap, teknik, språkutveckling och matematisk förståelse. Vårt uppnåendemål för läsåret är 85%.

Ansvar och inflytande

Den pedagogiska verksamheten skapar förutsättningar i alla vardagliga och pedagogiska situationer för barn att utöva ett aktivt ansvar och inflytande.

Vårt uppnåendemål för läsåret är 85%.

(5)

3 Normer och värden

Nämndmål Enhetsmål Målområde utbildning

Enhetsindikat or

Enhetens

indikatorvärde Utfall

Förtroendet för de

pedagogiska verksamhetern a är högt

I förskolan är alla barn trygga

Normer och värden

Våga Visa:

Barnen känner sig trygga i förskolan.

minst 97 % 95%

BRUK: Vår självskattning visar att vi bedömer att vårt arbete med att främja lika rättigheter och möjligheter samt förebygga trakasserier och kränkande behandling når nivån "till stor del" (nivå 3 av 4).

minst 3 3

Tillsyn/Insyn:

Tillsyn eller insyn visar att vårt arbete med Trygghet i förskolan minst når nivå 3.

minst 3 3

(6)

3.1 Resultat

Arbetssätt Status Analys

•Vi sätter oss in i litteratur ”Lika rättigheter i förskolan” samt deltar i konferens i ämnet.

Inte genomfört

Vi har inskaffat materialet "Lika rättigheter i förskolan" och använt oss av "Husmodellen" av

Diskrimineringsombudsmannen när barnen på de olika hemvistena har gått trygghetsvandring i förskolans olika rum och utemiljöer. Nästa läsår vill vi använda oss av handledningen för att ta hjälp av de

fördjupningsfrågor om de olika diskrimineringsgrunderna och använda dessa under barnråden.

Vid utvärdering av årets

likabehandlingsplan har vi tittat på resultat, vad som är kvar att göra och nya mål och åtgärder för att främja alla barns lika rättigheter och möjligheter.

Under personalmöten, förskollärarmöten och

hemvistemöten har vi diskuterat hur vi kan förstärka respekten för allas lika värde, göra främjande insatser som utgår från

diskrimineringsgrunderna, skapa ett gott socialt klimat fritt från kränkningar med mera.

Några pedagoger har deltagit i föreläsning av David Edfält kring tillgänglighet och

värdegrundsarbete.

Vi har kartlagt verksamheten genom att mäta oss i BRUK och SPSM:s värderingsverktyg. Vi har bestämt åtgärder och vem som är ansvarig för att insatser genomförs och när.

Analys av förskolans samlade värdegrundsarbete visar att pedagogerna upplever området

"Normkritik och attityder" i SPSM:s värderingsverktyg som prioriterat och därför är det valt att ingå i den handlingsplan vi skrivit enligt SPSM:s modell.

(7)

Arbetssätt Status Analys

•Vi fortsätter arbetet med

massage, komplimanger och leka organiserade lekar. Vi använder boken ”Leka ute” som är inhandlad, den handlar om värdegrundslekar.

Genomfört med avsett eller bättre resultat

Alla hemvisten har arbetat med att barnen ger komplimanger till varandra. Hemvistena har arbetat på olika sätt efter barnens ålder och intressen. Några av hemvistena provade massage.

Utvärderingen av massagen visade att barnen blev lugnare och hade en lägre samtalston efteråt.

Alla hemvisten har varit delaktiga i organiserade lekar, både inne och men i ännu högre utsträckning utomhus.

I analysen av detta arbete uppskattade pedagogerna hade stor effekt på respekt för varandra i barngrupperna. Barnen har fortsatt att själva leka de organiserade lekarna och nöjdheten hos vårdnadshavarna med trygghet steg med 3 procentenheter till 95%

från föregående år.

•Vi arbetar med ”Start” och

”Stegen”. Genomfört med avsett eller

bättre resultat

Start och stegens material innehåller bland annat handdockor och känslokort som både yngre och äldre hemvisten använt sig utav. Analysen visar att

pedagogerna upplever att barnen fått lättare att beskriva sina känslor sedan arbetet inleddes och kan lättare förstå hur en kompis känner sig.

•Vi går ”trygghetsvandring” med barnen så de med hjälp av glada/ledsna gubbar kan visa var de trivs och känner sig

trygga/otrygga.

Genomfört med avsett eller bättre resultat

Alla hemvisten har regelbundet under läsåret genomfört

trygghetsvandringar med barnen under läsåret. Barnen vill gärna gå med och tycka till.

Analysen av barnens reflektioner ledde fram till en handlingsplan i trygghet och inflytande.

3.2 Analys

Normer och värden Mål

Andelen föräldrar i förskolan som uppger att deras barn är trygga i förskolan är 97%.

Resultatet visar att:

Andelen föräldrar som uppger att barnen är trygga är 95 % Arbetssätten är genomförda genom att :

Planerade aktiviteter:

 Vi har arbetat med massage, komplimanger och lekt organiserade lekar. Hemvistena turas om att leka en ny lek med alla förskolans barn på gården varje vecka.

 Vi har arbetat med ”Start” och ”Stegen” och beskrivit hur vi känner oss med bilder och handdockor.

 Vi har haft 12 stycken ”trygghetsvandringar” med barnen på de olika hemvistena.

(8)

Barnen har visat med hjälp av glada/ledsna gubbar var de trivs och känner sig trygga/otrygga. De barn som kunnat beskriva känslan i språk har gjort det.

Tillkomna aktiviteter:

 Vi har infört ”barnråd” två ggr/ termin då barn representerade från alla hemvisten berättar vad de tycker i olika frågor som berör dem och deras trygghet.

 Vi har sett filmer från UR Play om olikheter.

 Vi har köpt in och läst litteratur om olikheter och känslor. Vi håller på att beställa böcker som tar upp olika diskrimineringsgrunderdiskrimineringsgrunder.

 Vi har kartlagt oss i SPSMs värderingsverktyg i tillgänglighet.

Analys

 Upplevelsen av trygghet i Våga Visa har ökat från 92% läsår 15/16 till 95% läsår 16/17. Vårt mål är att alla barn är trygga, med ett VågaVisa resultat på 97%.

 Kartläggningen i SPSM visar att vi behöver arbeta mer med normkritik och attityder.

Vi har upprättat en handlingsplan.

 Vi hade planerat att arbeta med ”Lika rättigheter i förskolan” samt att delta i konferens i ämnet. Detta har vi inte gjort för att vi arbetat med trygghet på andra sätt.

 Barnens trygghetsronder samt barnråden ledde fram till en handlingsplan i trygghet som bygger på barnens upplevelser.

Till nästa läsår behöver vi genomföra kartläggning i Diskrimineringsombudsmannens ”Lika rättigheter i förskolan” för att ytterligare öka tillgänglighet och därmed trygghet i förskolan.

3.3 Förbättringar

Enhetsmål Enhetsindikator Våra förbättringar

I förskolan är alla barn trygga

Våga Visa: Barnen känner sig trygga i förskolan.

BRUK: Vår självskattning visar att vi bedömer att vårt arbete med att främja lika rättigheter och

möjligheter samt förebygga trakasserier och kränkande behandling når nivån "till stor del"

(nivå 3 av 4).

Tillsyn/Insyn: Tillsyn eller insyn visar att vårt arbete med Trygghet i förskolan minst når nivå 3.

Vi behåller samma enhetmål nästa läsår, men avser att utveckla våra arbetssätt enligt analys ovan.

(9)

4 Utveckling och lärande

Nämndmål Enhetsmål Målområde utbildning

Enhetsindikat or

Enhetens

indikatorvärde Utfall

I förskolan ger undervisningen varje barn möjlighet till utveckling utifrån sina förutsättningar och behov

I förskolan tillhandahålls en hög pedagogisk kvalitet avseende arbetet med utveckling och lärande

Utveckling och lärande (fö)

Våga Visa:

Barnen på förskolan har ett

stimulerande och

utvecklande lärande.

minst 96 % 95%

BRUK: Vår självskattning avseende vårt arbete i förskolan med att stimulera barns

utveckling och lärande når "till stor del" (nivå 3 av 4).

minst 3 3

Tillsyn/Insyn:Til lsyn eller Insyn av Brinkens förskola visar att vårt arbete med barns utveckling och lärande når nivå 3.

minst 3 3

Vi har höjt oss en procentenhet från föregående läsår till 95%, dock nådde vi inte upp till vårt mål på 96% kundnöjdhet.

4.1 Resultat

Arbetssätt Status Analys

*Fortsätta med bokpåse och införa språkpåse.

Genomfört med avsett eller bättre resultat

Några av de äldre hemvistena och ett av de yngre hemvistena har arbetat med bokpåse. Språkpåsar har skapats enligt

Bornholmsmodellen och finns både för hemlån och för samlingar under verksamhetstid.

Analysen visar att barnen gärna velat berätta för kompisarna om den bok de tagit med hemifrån i bokpåsen. Det har varit populärt.

Språkpåsarna har använts flitigt under verksamhetstid, men inte alls lika frekvent för hemlån. Vi har inte kommunicerat möjligheten till hemlån i tillräcklig utsträckning.

(10)

Arbetssätt Status Analys

*Behålla bokvagen i hallen och fylla på med fler böcker.

Genomfört med avsett eller bättre resultat

Bokvagnen i hallen har fyllts på med många nya böcker under läsåret. Vi har köpt in nya böcker både från bokförlag och från second hand. Brinkens

bibliotekarie har varit till god hjälp i att diskutera val av böcker samt att byta ut böcker.

Analysen visar att bokvagnen kommer till nytta för många barn.

Vi har svårt att dra slutsatser huruvida bokvagnen påverkar barnens språkutveckling avseende ordförråd, men vi ser ett ökat intresse hos barnen när det gäller att prata om böcker och dess innehåll. Detta olkar vi som ett ökat intresse för litteratur hos barnen och en god grund för fortsatt språkutvecklande arbete. Vi har ett block där familjen skriver upp sig vid boklån och detta block är välfyllt. Barnen går gärna fram till bokvagnen med sin förälder innan hemgång för att välja några böcker med sig hem.

*Fortsatt arbete med Bornholmsmodellen

Genomfört med avsett eller bättre resultat

Alla hemvisten arbetar mer eller mindre medvetet med

Bornholmsmodellen. Alla hemvisten har arbetat

språkutvecklande, men använt andra metoder än

Bornholmsmodellen. Analysen visar att pedagogerna upplever arbetet med språkutveckling som frekvent och att barnen är nyfikna och vill lära sig mer.

*Fortsätta och utöka arbetet med teckenstöd så att fler pedagoger kan fler tecken.

Genomfört med avsett eller bättre resultat

Användandet av tecken har skett särskilt frekvent på hemvisten med barn 4-5 år där behovet av tecken också varit störst. Vi har under läsåret rekryterat en förskollärare med stor kunskap inom tecken och specialpedagogik och analysen visar att det har kommit många barn och pedagoger tillgodo.

Barnen lär exempelvis sina föräldrar nya tecken hemma.

(11)

Arbetssätt Status Analys

*Höja kompetensen i språk och matematik hos alla pedagoger genom personalmöten och pedagogisk reflektionsstid.

Genomfört med avsett eller bättre resultat

Under personalmöten, förskollärarmöten och hemvistmöten har arbetssätt i språk och matematik diskuterats och pedagogerna har gett tips till varandra.

Pedagogernas analys visar att större vikt har lagts vid språkarbete än vid arbete med matematik.

Vårdnadshavarnas analys ser lika dan ut, 84% är nöjda med hur förskolan arbetar

språkutvecklande, medan 74% är nöjda med förskolans arbete med barnens matematiska förståelse.

Nästa läsår kommer vi att arbeta mer med matematik än tidigare.

*Låta även barnen filma språk- och matematik-aktiviteter.

Genomfört med otillräckligt resultat

Några barn på hemvisten har provat att filma och fotografera språksituationer på hemvistet eller matematik i skogen. Analysen visar att barnen tycker det är roligt, både att filma/fota och att berätta till filmen/bilden efteråt.

4.2 Analys

Utveckling och lärande Mål

Under innevarande läsår sattes resultatet från kundundersökningen gällande förskolans arbete med språk och matematik till minst 85%.

Resultatet visar att:

 Resultatet i utveckling av språk visar 84%.

 Resultatet i utveckling av matematik visar 74 % Arbetssätten är genomförda genom att:

Planerade aktiviteter läsår 16/17:

 Fortsätta med bokpåse och införa språkpåse.

 Behålla bokvagen i hallen och fylla på med fler böcker.

 Fortsatt arbete med Bornholmsmodellen

 Fortsätta och utöka arbetet med teckenstöd så att fler pedagoger kan fler tecken.

Tecken förstärker talet och barn uppfattar sammahang och instruktion lättare.

 Låta även barnen filma språk- och matematik-aktiviteter.

Tillkomna aktiviteter:

 Flera hemvisten arbetar med ”bokpåse”. Barnen tar med en bok hemifrån som de berättar om i samlingen.

 På yngrehemvistena spelar barnen upp sagan från språkpåsarna med hjälp av tex små möbler och djur inför sina kompisar.

 Barnen på Haren och Räven har lärt sig många tecken och bokstäver och berättar och visar dessa hemma för sina föräldrar. Föräldrarna blir intresserade och frågar

pedagogerna om fler och nya tecken.

(12)

Analys

Vi drar slutsatsen att arbetssätten och aktiviteterna har påverkat resultatet på följande vis:

 Både pedagoger och vårdnadshavare upplever att större vikt lagts vid språksrbete än vid matematik.

 Alla hemstens språkarbeten har väckt intresse och lett till fortsatt språkutveckling hos barnen. Till exempel läser pedagogerna litteratur tillsammans med barnen och sedan återberättar och presenterar barnen sagan förr varandra. Detta tycker barnen är roligt och då lär de sig också att återarbeta. Vårt språkarbete behöver dock bättre

kommuniceras till vårdnadshavare i vecko- och månadsbrev samt väggdokumentation i hallen.

 Förskolans arbete med matematik har fått mindre utrymme än språkarbetet. Även arbetet med matematik skulle bättre ha kommunicerats.

 Till nästa läsår kommer alla pedagoger i förskolan att vara med i Skolverkets projekt

”Läslyftet”. Detta hoppas vi kommer att leda till en högre kvalité på vårt språkarbete. I matematik kommer vi att förtydliga våra arbetssätt i matematik i varje åldersgrupps Lotus-diagram och i den Lokala Arbetsplanen.

4.3 Förbättringar

Enhetsmål Enhetsindikator Våra förbättringar

I förskolan tillhandahålls en hög pedagogisk kvalitet avseende arbetet med utveckling och lärande

Våga Visa: Barnen på förskolan har ett stimulerande och utvecklande lärande.

BRUK: Vår självskattning avseende vårt arbete i förskolan med att stimulera barns utveckling och lärande når "till stor del" (nivå 3 av 4).

Tillsyn/Insyn:Tillsyn eller Insyn av Brinkens förskola visar att vårt arbete med barns utveckling och lärande når nivå 3.

Enligt analys ovan behöver vi i nästa läsårs arbetsplan prioritera att arbeta med barnens matematiska förståelse samt skapa förutsättningar för barnen att visa genom film och digitala verktyg vad de finner intressant i lärandet. Det senare blir ett pedagogiskt

dokumentationsunderlag ur vilken vi kan utveckla vår verksamhet.

5 Barns inflytande

Nämndmål Enhetsmål Målområde utbildning

Enhetsindikat or

Enhetens

indikatorvärde Utfall I förskolan ger I förskolan Tillsyn/Insyn:

(13)

Nämndmål Enhetsmål Målområde utbildning

Enhetsindikat or

Enhetens

indikatorvärde Utfall Våga Visa:

Barnen i förskolan får utöva ett aktivt inflytande över sitt lärande genom att ta ansvar i förskolan och genom att deras intressen och tankar tas tillvara.

minst 85 % 82%

BRUK: Vår självskattning visar att vi bedömer att vårt arbete med barns delaktighet, inflytande och ansvarskänsla når nivå 3 av 4.

minst 3 3

5.1 Resultat

Arbetssätt Status Analys

Fortsatt arbete med pedagogisk dokumentation som ett

förhållningssätt för att tydligöra hur och när vi kan ta till vara på barnens tankar och intressen.

Genomfört med avsett eller bättre resultat

Förskolan har genomfört två kompetensutvecklingstillfällen tillsammans med de två övriga kommunala förskolorna. Varje vecka har hemvistena arbetat utifrån en gemensam pedagogisk dokumentationsmodell.

Pedagogisk dokumentation har frekvent använts som ett redskap för att få syn på barnens intressen och därmed vad aktiviteterna innehåller. Analysen visar att barnen är mycket positiva till att komma med idéer och forma verksamheten. Analysen visar också att pedagogerna i större grad utformar lärandesituationer utifrån barnens intressen när pedagogisk dokumentation används.

5.2 Analys

Delaktighet och inflytande

Arbetssätten är genomförda genom att : Planerade arbetssätt:

 Alla pedagoger ska verka för att det enskilda barnet utvecklar förmåga och vilja att ta ansvar och utöva inflytande i förskolan.

 Alla pedagoger ska verka för att varje barns uppfattningar och åsikter respekteras.

 Alla pedagoger ska ta tillvara varje barns förmåga och vilja att ta ett allt större ansvar

(14)

för sig själv och för samvaron i barngruppen.

 Alla pedagoger ska verka för att flickor och pojkar får lika stort inflytande över och utrymme i verksamheten.

 Alla pedagoger ska förbereda barnen för delaktighet och ansvar och för de rättigheter och skyldigheter som gäller i ett demokratiskt samhälle.

Genom att använda oss av pedagogisk dokumentation i verksamheten försökte vi säkerställa att ovanstående arbetssätt ledde till högt reellt barninflytande. För att ytterligare konkretisera hur barnen har inflytande och la vi till barnråd och barnronder på alla hemvisten.

Vi tog också hjälp av föräldrar under föräldramöten då de diskuterade barns ansvar och inflytande i ”bikupor”.

Analys

 Vi satte ett högt mål, 90% för vårdnadshavarnas upplevelse i Våga Visa av vårt arbete med barns ansvar och med hur vi tillvaratar barns tankar och intressen. Vi nådde inte dit, men ökade nöjdheten och framför allt vårt fokus på barns inflytande.

 Kartläggningen i BRUK visar att pedagogerna uppskattar sitt arbete för barns delaktighet, inflytande och ansvarskänsla till nivå 3 av 4.

 Barnens deltagande i barnronder och barnråd bidrar till att deras intressen bättre tas tillvara och att de känner delaktighet i beslut.

 Barnronder och barnråd ledde fram till en handlingsplan för inflytande.

 Föräldrarnas tips om ansvar och inflytande utvecklade verksamheten.

5.3 Förbättringar

Enhetsmål Enhetsindikator Våra förbättringar

I förskolan finns i alla vardagliga och pedagogiska

situationer förutsättningar för barn att utöva aktivt ansvar och inflytande.

Tillsyn/Insyn: Tillsyn eller Insynsgranskning av Brinkens förskola visar att vårt arbete med barns inflytande når nivå 3 av 4.

Våga Visa: Barnen i förskolan får utöva ett aktivt inflytande över sitt lärande genom att ta ansvar i förskolan och genom att deras intressen och tankar tas tillvara.

BRUK: Vår självskattning visar att vi bedömer att vårt arbete med barns delaktighet, inflytande och ansvarskänsla når nivå 3 av 4.

Nästa läsår behöver vi på varje hemviste kontkretisera hur vi arbetar med barns inflytande och tar tillvara deras tankar och intressen i en högre grad. Vi behöver också bli bättre på att

kommunicera till vårdnadshavare hur vi arbetar med barns inflytande.

References

Related documents

Det anser vi är bra samarbete mellan pedagogerna och barnen, att de tillsammans skapar en god livsmiljö. På förskolorna där vi gjorde undersökningarna var det trångt och många

Preliminära data pekar på tre kvalitativt olika attityder till Peer Instruction bland studenterna, och vi tror att samma attityder finns i Flipped Classroom: En stor del

Vi anser att för att förskolan verkligen ska leva upp till målet utifrån läroplanen, att följa barnens behov och intresse i utformningen av miljön och planeringen av verksamheten

Läroplanen för förskolan föreskriver att pedagogerna i förskolan ska främja barnens lärande och utveckling genom att använda musik, de ska även föra

Scott (2008) menar även att barnen behöver ha varit med om det jag frågar om själva, det vill säga om jag frågar om de får göra allt på förskolan så måste barnet ha kunskap

Enligt Samrådsförslag till ny översiktsplan menar man att detta bland annat kan göras genom att förtäta och permanentera områden istället för att exploatera ny mark, samt genom

I leken kan barnen bearbeta upplevelser, erfarenheter och känslor (Lpfö 98, s. Av de bilderböcker jag tagit del av i denna studie är ”Kenta och barbisarna” av Pija

I samlingen vi observerade på Månen sjunger de några sånger men kontexten är inte musikalisk på samma sätt som på Solen där Lena och Leanne utgår från musiken och