SYNPUNKTER PÅ VINDKRAFTSPROJEKTET VINDPLATS GÖTEBORG PÅ HAKE FJORD I GÖTEBORGS SKÄRGÅRD

Till

Göteborg Energi Vindplats Göteborg

Att: Helena Nordström helena.nordstrom@goteborgenergi.se Box 53

401 20 Göteborg

SYNPUNKTER PÅ VINDKRAFTSPROJEKTET ”VINDPLATS GÖTEBORG” PÅ HAKE FJORD I GÖTEBORGS SKÄRGÅRD

från Långedrags Segelsällskap, LSS

Långedrags segelsällskap och dess medlemmar berörs av en vindkraftpark på Hake fjord i följande avseenden:

1. Vi arrangerar ibland kappseglingar på Hake fjord, exempelvis kommer Junior- SM 2013 att seglas där.

Om ett antal vindkraftverk skulle placeras på vattenområdet i Hake fjord, skulle detta område bli helt förstört för bankappsegling, den typ av

kappsegling som vi bedriver och som exempelvis ingår i olympiska spel. Detta gäller såväl för tävling som för träning.

Det innebär att inga bankappseglingar kan arrangeras på Hake fjord i framtiden. Hake fjord är det enda vatten där stora bankappseglingar av nationell och internationell status kan arrangeras inomi Göteborgs kommun.

De klubbar som drabbas av detta är framförallt GKSS och LSS, men även Hjuviks Båtklubb, Rådasjöns segelsällskap, m fl, brukar arrangera

kappseglingar på Hake fjord någon gång per säsong.

Denna påverkan är helt ostridig och har också noterats i den preliminära bedömningen i samrådsunderlaget från maj 2012. Detta är en stor förlust för seglingsidrotten i Göteborg och därmed för Sverige.

2. Vi arrangerar ett stort antal kappseglingar varje säsong på Långedragsflaket, vattenområdet just utanför Långedrag, som utgör den sydliga delen av Älvsborgs fjord.

Om en vindkraftpark skulle placeras på Hake fjord, tyder allt på att detta medför så stora störningar i vindfältet på Långedragsflaket, att området skulle bli kraftigt försämrat som tävlingsområde för bankappsegling. Denna

försämrade bankvalitet skulle i praktiken på sikt medföra att inga kappseglingar av högre dignitet skulle förläggas till Göteborg i framtiden.

Detta förhållande måste utredas ordentligt inför en ansökan till domstol

Långedragsflakets användning som träningsområde skulle däremot knappast bli mer än marginellt påverkat, och mindre kappseglingar av lokal karaktär skulle kunna arrangeras utan betydande påverkan.

3. Våra medlemmar fritidsseglar i Göteborgs skärgård och ofta i den största fritidsbåtleden på Västkusten, den led som går från Rivö huvud i nordvästlig riktning upp mot Lilla Varholmen. Detta är Västkustens mest trafikerade fritidsbåtled, men den visas inte på sjökortet, eftersom den här korsar de två största och mest trafikerade fartygslederna in till Göteborg.

Om en vindkraftpark skulle placeras på Hake fjord, kommer alla som färdas i detta område att påverkas, eftersom möjligheten och villigheten att segla bland vindkraftverken på Hake fjord drastiskt skulle minska, och därmed försämras möjligheten för fritidsskepparen att hålla undan för större fartyg.

Därmed ökar olycksrisken för alla fritidsbåtar i denna del av Göteborgs skärgård.

Eftersom denna fritidsbåtled inte finns angiven i sjökortet är vår uppfattning att den inte tillräckligt har beaktats i studierna av säkerheten runt Göteborgs inlopp. I samrådsunderlaget beskrivs under kapitlet sjösäkerhet inte några konsekvenser för fritidsbåtar överhuvudtaget. Allt handlar hittills om fartygstrafik och fartygs säkerhet, men även säkerheten för fritidsseglarna måste beskrivas och värderas.

Av dessa skäl vill vi absolut inte att en vindkraftpark placeras på Hake fjord. Enligt vår mening finns det många andra platser för en lokalisering av vindkraft, som inte skulle drabba dem som ägnar sig åt idrotten segling, och som inte skulle påverka så många fritidsseglare som denna lokalisering mitt i Göteborgs innerskärgård faktiskt gör.

Segling som tävlingsidrott kräver tillgång till lämpliga seglingsvatten och sådana är det ont om i Göteborg. Det enda tävlingsområde, där bankappseglingar med internationell status kan arrangeras i Göteborgs kommun, är Hake fjord. Denna möjlighet skulle försvinna om en vindkraftpark anläggs där.

Synpunkter på samrådsunderlaget ”Vindplats Göteborg” som presenterades i maj 2012

Vindkraftprojektet har bjudit in segelklubbarna i Göteborg till samrådsmöten med början 2010-10-11. Redan vid det första samrådsmötet framfördes muntligt och skriftligt våra farhågor och våra krav på utredning av hur en vindkraftpark på Hake fjord skulle påverka vindförhållandena för bankappsegling på Långedragsflaket.

Vid nästa möte 2010-12-20 meddelades att Vattenfall Power Consultants hade anlitats för att utreda de frågor som ställts av segelklubbarna tidigare.

En strömningsteknisk utredning av Vattenfall Power Consultants presenterades muntligt vid ett möte 2011-05-04, men det visade sig att den hade baserats på felaktigt uppmätta avstånd mellan vindkraftparken och tävlingsområdet på Långedragsflaket, 5,7 km i stället för det verkliga avståndet 2,7 km. Detta skulle rättas innan rapporten kunde översändas till oss från Göteborg Energi. När rapporten väl anlände 2012-02-03, var den fortfarande stämplad ”Arbetsmaterial”. Nu hade dock mer relevanta avstånd beaktats, men det visade sig att den fortfarande enbart avhandlade beräknade effekter av ett (1) vindkraftverk, inte alls effekten av en hel vindkraftpark!

Eftersom effekten av 16 verk uppenbarligen måste bli större än effekten av ett verk på ca 3000 meters avstånd, anser vi att hittills presenterade utredningar i detta avseende är gravt ofullständiga och inte duger att grunda några konsekvens- bedömningar på.

Konsekvenserna för kappseglingsområdet utanför Långedrag av en vindkraftpark på Hake fjord är således ännu inte utredda! Ändå skriver man i samrådsunderlaget:

”Tränings- och kappseglingsverksamheten på Långedragsflaket kommer dock inte att påverkas av Vindplats Göteborg.” - Detta är således en av tekniska beräkningar icke underbyggd slutsats från Göteborg Energi.

Vi kräver att de utredningar som vi lovats redan 2010 genomförs och redovisas på ett tydligt sätt, så att vi i vår egenskap av kappseglingsarrangörer kan bedöma hur vindkraftparken påverkar möjligheten att bedriva seglingsidrott på Långedrag i framtiden.

Vid mötet med segelklubbarna 2011-05-04 föreslogs att två av GKSS Laserseglare under sommaren 2011 skulle testsegla vid en stor vindkraftpark i Öresund, för att subjektivt utvärdera hur det upplevdes att segla där.

Denna testsegling blev senare ändrad till att ske på Vänern vid en mindre

vindkraftpark i närheten av Skoghall, kallad Vindpark Vänern. Denna består av 10 verk med navhöjden 90 m och rotordiameter 100 m, totalhöjd ca 140 m, dvs den storlek som tidigare har beskrivits som aktuell för Hake fjord. (Nu planeras för totalhöjden 190 m.)

De två seglarna seglade vid parken två dagar i september 2012 och har beskrivit sina upplevelser i en rapport som har överlämnats i koncept till oss inför ett möte 2012-03-12.

Seglarnas upplevelser redovisades vid mötet 2012-03-12. I rapporten har

upplevelserna på Vänern beskrivits subjektivt. Därefter har långtgående slutsatser dragits beträffande vilken påverkan som vindkraftparken Vindplats Göteborg kommer att få för förhållandena på Långedragsflaket.

Tyvärr har inte seglarnas upplevelser stämts av med de erfarna kappseglings- arrangörer inom GKSS och LSS som kan utvärdera detta. Upplevelserna har inte heller kopplats samman med de teoretiska beräkningarna som utförts av Vattenfall Power Consultants. (Men eftersom dessa ännu inte slutförts, kan inte heller

seglarnas bedömningar användas.)

Vidare måste påpekas att under hela det samråd som hållits med oss segelklubbar sedan 2010, har vindkraftverk med totalhöjden mindre än 150 m förutsatts bli aktuella. Det är först i samrådsunderlaget från maj 2012 som det framförs att man avser ansöka om tillstånd för vindkraftverk med totalhöjden 190 m. Detta medför att de flesta beräkningar, utredningar och slutsatser som dragits hittills under samrådet måste revideras och omprövas.

Sammantaget innebär detta att konsekvenserna för seglingen, segelklubbarna i Göteborg och särskilt i Långedrag, inte är i närheten av att vara utredda och beskrivna på ett sätt som kan krävas inför en ansökan till domstolen.

Ett urval av de skriftliga synpunkter som lämnats från Långedrags Segelsällskap till projektgruppen bifogas här. Där har våra synpunkter meddelats under

samrådsarbetet. Tyvärr har ännu inte många svar lämnats på våra frågor, varken vid mötena som hållits eller i nu presenterat samrådsunderlag.

Bilaga 1 LSS PowerPoint 2010-10-11/GE – LSS behov, farhågor och frågor inför den planerade vindkraftutbyggnaden på Hake fjord

Bilaga 2 LSS PowerPoint 2010-12-20/GE – LSS synpunkter och önskemål om vad som behöver utredas av projektet

Bilaga 3 Kommentarer och frågor inför tematiskt samråd inom segling för projekt

”Vindplats Göteborg” 2012-03-12 (GE/2012-03-07) – kritik av presenterat rapportkoncept från Vattenfall Power Consultants

För Långedrags Segelsällskap 2012-06-14

Göran Ejdeling, ordförande PeO Svensson, vice ordförande

Ur: Stadgar för Långedrags Segelsällskap

stiftat 1923

Ändamål:

Sällskapets ändamål är att befordra seglingsidrotten och verka för

sammanhållning mellan dess utövare och

anhängare.

Vad krävs för att bedriva seglingsidrott?

1. Seglare 2. Segelbåt 3. Vatten 4. Vind

5. Kappseglingsarrangemang, regler 6. Klubb, klubbhus

7. Hamn, sjösättningsramp

8. Träning: segling och kappsegling

9. Utbildning - av unga och gamla; nya och

gamla seglare

Låt oss se närmare på punkterna 3 och 4:

3. Vatten

- segelbart vatten = fritt från grund och hinder, av tillräcklig storlek, en ”cirkel” med diameter

(0,5) 0,8 – 1,5 (2) Nm

- säkert = inte kollisionsrisker med annan sjöfart eller andra seglare

- nära = ska kunna nås utan alltför lång utsegling från hamn eller

sjösättningsramp

- strömfritt - om möjligt (tycker Stockholmare)

• Vatten finns utanför Långedrag. Vi använder i princip två

vattenområden: Mestadels närområdet, ”Långedragsflaket” och dessutom Hake fjord, oftast kallad ”tippen”.

• Dessa vattenområden har begränsad storlek av naturliga skäl, och skall absolut inte minskas i onödan.

• Långedragsflaket har liten utbredning i ost-västlig riktning, lite längre i nord-sydlig riktning. Det genomkorsas dessutom av en farled från Göteborgs hamn söderut mot södra skärgården, vilket ger begränsningar och olycksrisker – och tyvärr ofta –tillbud!

• Tippen ligger längre bort, men är ett större, fritt, öppet vatten, utan någon korsande farled och med mindre fritidsbåttrafik.

Storleken av det fria vattnet är sådan att de flesta

bankappseglingar kan arrangeras där, även av internationell

klass.

4. Vind

- ostörd över hela banan / seglingsområdet, eller åtminstone så jämn som möjligt

- av god styrka

Vinden är aldrig helt ostörd och jämn, utan påverkas av vågor, land, moln och vädersystem. Stor betydelse har höga

landområden, berg och byggnader i närheten av seglingsområdet.

Dessa störningsgivare är en del av seglarens utmaningar, de faktorer man som seglare skall lära sig att tyda, bemästra och använda i sin kamp mot motståndarna. Därför tränar seglaren dels på sin seglingsteknik och dels på sin taktik mot

motståndarna, men även mot de naturliga störningarna av vind

och ström.

Våra seglingsvatten:

Hake fjord (Tippen) Långedragsflaket

Kappseglingsområden i Göteborgstrakten

• Marstrand ^(Kungälv)

• Nordre älvs fjord

• Hake fjord

• Riseberget

(Kungsbacka)

Kommungräns

Vad innebör ett vindkraftverk för seglaren?

Om det står i banområdet:

• Ett hinder i banan

• En störning i vindfältet

Om det står utanför banområdet:

• En störning i vindfältet

1. Kan Hake fjord användas för kappsegling

eller träning för kappsegling, om där skulle stå ett antal vindkraftverk i framtiden?

Svaret är NEJ! Med ett flertal hinder i banområdet blir detta vatten helt ointressant för

kappsegling. Förhållandena blir dessutom så speciella, att det blir ointressant att träna där, eftersom förhållandena blir helt unika. Ingen annanstans kommer man att segla på en

sådan plats, varför träning där inte ger något

utbyte för kappsegling på någon annan plats.

2. Kan Långedragsflakets

seglingsförhållanden påverkas av en vindkraftpark på Hake fjord?

Svaret blir: Eventuellt, vid vissa vindförhållanden.

Detta bör utredas noggrant, eftersom det är stor risk att vindförhållandena påverkas även utanför Långedrag, speciellt vid västliga vindar, en vindriktning som råder många av årets

dagar.

Kan seglingen kompenseras för förlusten av Hake fjord som tävlings- och

träningsarena?

Hur?

Flytta verksamhet… Vart? Utanför Göteborgs kommun?

Flytta GKSS och LSS faciliteter? Bygga nya?

Lägga ner delar av verksamheten?

…

Kan seglingen kompenseras för

störningar av Långedragsflaket som tävlings- och träningsarena?

Knappast…

Om turbulens från vindkraftverk påverkar vindfältet lär det inte gå att kompensera. Området

kommer helt enkelt att bli försämrat för

seglingsverksamhet, få sämre rykte, bli mindre intressant, inte användas för annat än lokala arrangemang…

Detta tycker vi är ett för högt pris

Lillgrund

• 48 vindkraftverk - till havs

• 110 MW i installerad effekt

• Årlig prod. ca 330 GWh

• Avstånd till den svenska kusten ca 7 km (4 Nm), SO Öresundsbron

• Vindkraftverkens totalhöjd ca 115 m till vingspetsen

• Rotordiameter 90 m

Hake fjord

• 15-20 verk - i skärgården

• ??? MW installerad effekt

• Årlig prod. ca 200 GWh

• Avstånd till den svenska kusten ca 0 km (0 Nm), V Öresundsbron

• Vindkraftverkens totalhöjd minst 150 m till

vingspetsen

• Rotordiameter

Från Göteborgs översiktsplan 2009-02-26

Livligt frekventerade fritidsbåtleder i Göteborgs inlopp

Synpunkter på en

vindkraftetablering på Hake fjord från Långedrags Segelsällskap

inför möte 2010-12-20

Vad behöver vi ha?

Ett område för bankappsegling

• Ett vattenområde med tillräckligt stor yta utan några öar, grund, eller fasta installationer

• Ett vattenområde med relativt ostörda vindförhållanden, för alla vindriktningar och vindstyrkor

• Ett vattenområde där helst inga andra farkoster uppehåller sig eller passerar, när vi är där

• Detta vattenområde skall helst ligga nära hamnen/

sjösättningsrampen och vår bas (klubbhus, förråd, brygga, båtplats)

 Hake fjord är det enda område som hjälpligt motsvarar dessa önskemål i närheten av Långedrag

 Långedragsflaket är mindre, mer stört, passeras av många

farkoster, men ligger nära.

Vilka indata behövs för att kunna beräkna vilka

effekter en vindkraftpark på Hake fjord kommer att få på vindförhållandena inom parken och i dess

omgivningar?

• Var ska parken placeras? -Yttre gräns ej klart angiven hittills

• Hur många vindkraftverk? - 15 – 20 har nämnts. Vad gäller - idag?

• Vindkraftverkens dimensioner? - mast ca 95 m och rotor ca 112 m har nämnts. - Vad gäller - idag?

• Var ska resp mast placeras? - Har inte ens berörts. Om

alla verk placeras på öar, skär eller grund påverkas inte

det segelbara vattnet.

Vilka uppgifter behövs för att vi seglare och

klubbar på Långedrag ska kunna ta ställning till hur en vindkraftpark på Hake fjord kommer att påverka oss och vår verksamhet?

• Var ska parken placeras?

• Hur många vindkraftverk?

• Vindkraftverkens dimensioner?

• Var ska resp mast placeras? -Om alla verk placeras på öar, skär eller grund påverkas inte det segelbara vattnet (men

vindförhållandena påverkas, olika beroende på avståndet)

• Hur påverkas vinden? –På olika platser, vid olika vindriktning och -styrka

• Hur låter det? På olika platser, vid olika vindriktning och –styrka

• Är det farligt att segla i närheten? Under?

Vad behöver utredas?

-Vilka effekter ger ett vindkraftverk?

-Vilka effekter ger en vindkraftpark - av planerad storlek, placering och geometri?

Effekter i följande avseenden:

• Var kan man inte längre segla? (=framföra en segelbåt) –Jfr en ö, ett grund

(lätt att se och mäta)

• Hur påverkas vinden? Riktning, styrka, tidsvariation, virvelbildningar,

variation i rummet (x, y, z), spec. i förhållande till de närmsta vindkraftverken men även p g a alla verk, inom parken och utanför den och speciellt på

Långedragsflaket

(omöjligt att se, svårt att mäta)

• Ljud? - inom parken, nära master, utanför parken på olika avstånd

(lätt att höra och mäta)

• Säkerhetsrisker? - såväl faktiska som upplevda (psykologiska)

(beräknade/bedömda/upplevda)

I nästa skede:

• Utred om någon effekt som bedöms viktig i ovanstående kan påverkas (förhindras el.

reduceras) genom annan utformning –

placering, storlek, form, antal, geometri i

parken, …..

I sista hand:

• Kan klubbarna ändra något i sin verksamhet?

- Segla på annan plats?

- Segla på annat sätt?

- Lägga ner delar av sin verksamhet?

Vad blir konsekvensen för klubbarna?

• idrottsligt

• ekonomiskt

• socialt (seglare väljer att tillhöra en annan klubb med bättre förutsättningar)

• Och den slutliga frågan:

Är vinsten av att placera vindkraftparken just på Hake fjord - i jämförelse med annan alternativ plats - större än den förlust som drabbar

seglingsidrotten i Göteborg?

GE/2012-03-07

Kommentarer och frågor inför tematiskt samråd inom segling för projekt ”Vindplats Göteborg” 2012-03-12

Undertecknad önskar få följande frågeställningar belysta vid nästa veckas möte och därför översänds denna handling i förväg.

Vidare har Vattenfalls rapport kommenterats från seglingssynpunkt, speciellt från kappseglingssynpunkt.

Angående:

Vattenfall Power Consultant AB: Vindkraftens inverkan på segling. Vindplats

Göteborg. Arbetsmaterial/Koncept daterat 2011-07-01. Materialet delvis presenterat vid möte 2011-05-04. Konceptet mottaget via mail 2012-02-03.

Utredningens syfte presenteras i kap 1:

” Som en del av dessa undersökningar har Vattenfall Power Consultant AB av SWECO Environment AB fått i uppdrag att skatta vindkraftparkens påverkan på seglingen i området framför allt på tre platser, vid "Tippen" mellan farlederna, Långedragsflaket utanför Långedrag och Dana fjord sydöst om Hönö,se Figur 1.”

Detta har gjorts genom att beräkna effekten av 1 st vindturbin på vissa avstånd från turbinen. På Hake fjord planeras som bekant en vindkraftpark bestående av uppåt 20 st turbiner. I rapporten saknas beräkningar eller ens bedömningar av hela parkens

sammanlagda effekt. Vad som sägs är endast att: ”Lävakarna från flera vindturbiner går inte att summera eftersom läeffekten då överskattas.”

– Detta anser vi vara en allvarlig brist och vi önskar naturligtvis få beräknat hur stor den sammanlagda effekten av hela vindkraftparken blir på

Långedragsflaket.

Vilken ”effekt” av en vindturbin har beräknats i Vattenfalls studie?

I rapporten anges t.ex. att ”vinden vid navhöjd försvagats med 38 % jämfört med den ostörda vinden…”. Således har vindhastighetens minskning i % p.g.a. en vindturbin beräknats.

– Är detta ett tillräckligt svar? – Nej. För segling i allmänhet och bankappsegling i synnerhet är vindhastigheten inte den enda faktorn av betydelse. Även

virvelbildningar och andra riktningsändringar har stor betydelse för seglaren.

Och dessa effekters geografiska utbredning och tidsvariation har också stor betydelse för kappseglaren. Detta önskade vi belyst under tidigare

samrådsmöten, men så har inte skett.

En ytterligare obesvarad fråga är t.ex.: - Är förhållandena lika över hela banan eller är störningen kraftigare inom olika delar av banan?

- Den av Vattenfall redovisade utredningen besvarar således inte alls de frågor beträffande vindkraftparkens inverkan på seglingsförhållandena på

Långedragsflaket, som behöver besvaras för att man ska kunna bedöma vindkraftparkens framtida effekter för kappseglingen i Göteborg.

Frågorna har framställts i skriftlig form av undertecknad redan vid mötet 2010-12- 20, i OH-material, se nedan.

GE/2012-03-07

LSS-GE/2010-12-20 3

Vad behöver utredas?

-Vilka effekter ger ett vindkraftverk?

-Vilka effekter ger en vindkraftpark - av planerad storlek, placering och geometri?

Effekter i följande avseenden:

• Var kan man inte längre segla (=framföra en segelbåt)? –Jfr en ö, ett grund

(lätt att se och mäta)

• Hur påverkas vinden? Riktning, styrka, tidsvariation, virvelbildningar, variation i rummet (x, y, z), spec. i förhållande till de närmsta vindkraftverken men även p g a alla verk, inom parken och utanför den och spec. på Långedragsflaket

(omöjligt att se, svårt att mäta)

• Ljud - inom parken, nära master, utanför parken på olika avstånd

(lätt att höra och mäta)

• Säkerhetsrisker - såväl faktiska som upplevda (psykologiska)

(beräknade/bedömda/upplevda)

Följande är en genomgång av rapporten bit för bit.

I rapporten beskrivs vindens naturliga variation i kap 2, något som alla seglare känner till väl. I kap 3 beskrivs några meteorologiska begrepp, bl a atmosfärens stabilitet.

I kap 4 beskrivs vindkraftverk, vakteori och vindtunnelexperiment som gjorts i syfte att utvärdera hur tätt vindkraftverk kan placeras utan att ge alltför stora ekonomiska skador på grannens vindkraftverk eller hur tätt de skall placeras inom en vindkraftpark.

Att märka är här att dessa experiment brukar sluta vid en påverkanseffekt av 20 % beräknad som minskad vindhastighet. Det har ansetts vara den påverkan som ”nästa vindkraftverk i parken” maximalt ska utsättas för. Men för kappsegling är försämringar av storleksordning ett fåtal % av avgörande betydelse, när en deltagare utsätts för detta och en annan undgår denna störning.

I kap 5 redogörs så för utredningens egentliga resultat.

I kap 5.1 påpekas att det inte går att summera lävakarna från flera vindturbiner, eftersom läeffekten då överskattas. Men det sägs inte hur mycket denna överskattning kan vara.

I kap 5.2 har beskrivits hur lävaken påverkar vindhastigheten. Här behandlas enbart effekten av 1 st vindturbin. På Hake fjord planeras ett 20-tal vindkraftverk. Detta har inte belysts alls.

Följande är ett försök att trots allt göra en summering av effekten på Långedragsflaket.

I tabell 1 anges den av Vattenfall beräknade ”vindförsvagningen i procent”. I denna beräkning tycks f.ö. rotordiametern ha antagits vara 100 m. Med angivna avstånd kan en beräkning göras av en sammanlagd vindförsvagning på Långedragsflaket. Avståndet från den närmsta raden av planerade vindkraftverk till seglingsvattnet är 3,3 km och från det mest avlägset placerade verket synes avståndet vara 5,7 km. Om 5 rader med 4 verk i varje rad placeras mellan 3,3 och 5,7 km bort kan en sammanlagd effekt beräknas som:

(4 x 6)+(4 x 5)+(4x4)+(4 x 3)+(4 x 3) % = 84%

Nu är det möjligen inte rimligt att alla de 4 närmaste verken påverkar lika mycket i en viss punkt nedströms utan en viss reduktion kan antas ske, såsom nämnts i kap 5.1. Låt oss därför anta följande reduktionsfaktorer, och göra en ny beräkning:

0,3(4 x 6)+0,4(4 x 5)+0,5(4x4)+0,6(4 x 3)+0,7(4 x 3) % = 47%

GE/2012-03-07 Denna beräkning visar således att den sammanvägda påverkan av vindkraftparken skulle kunna ge högst betydande vindförsvagning på Långedragsflaket vid en vindsituation med västlig vind, vilket f.ö. är en synnerligen vanlig vindriktning i detta område.

Man kan också tillägga att även om man skulle räkna med dubbelt så stora

reduktionsfaktorer, som ovan använts, skulle vindförsvagningen bli över 20 %, en storlek som är förödande för Långedrag som kappseglingsarena. Redan ett fåtal procents

förändring av vindfältet, till styrka eller riktning, inom en del av kappseglingsbanan, medför att förhållandena blir allvarligt försämrade.

I rapporten görs inte något försök att beräkna en sammanvägd effekt av hela

vindkraftparken, utan det enda som sägs är att från en vindturbin blir vindförsvagningen i masthöjd som mest 8 %. – Detta är en stor brist!

I stället görs en beräkning av hur stor vindförsvagningen blir från en vindturbin vid olika vindstyrka hos medelvinden, se tabell 2. Här påstås Långedrag ligger 53 rotordiametrar nedströms. Detta är f.ö. ett felaktigt mått: Avståndet från den närmsta vindturbinen är 3,3 km (33 rotordiametrar) mätt till den närmsta delen av banan från den närmsta

vindturbinen, som rimligen ger störst påverkan. Till GKSS hamnpir är motsvarande avstånd 4,5 km (45 rotordiametrar). Tabellen är således felaktig, men saknar egentligen all relevans, eftersom det inte är påverkans absoluta värde, som påverkar kappseglaren, utan dess relativa storlek.

I kap 5.3 berörs hastigt den oerhört viktiga frågan om hur lävaken egentligen ser ut. I detta kapitel har plötsligt gjorts ett nytt antagande om rotordiametern, som nu ansatts till 107 m i stället för de 100 m som tidigare använts. Här förtjänar dessutom att nämnas att vid det första informationsmötet som Göteborg Energi deltog i på LSS klubbhus våren 2010 nämndes, att man då räknade med en rotordiameter av 112 m.

– Frågan kan ställas; huruvida man ska göra antaganden som är konservativa, ligger på säkra sidan, eller om man ska välja värden som leder till att

beräknade effekter blir mindre och därmed påverkan synes bli mindre än den kan bli. I seriösa utredningar används konservativa antaganden.

I kap 5.3 saknas alltså en illustrativ figur, gärna inritad på ett sjökort över det aktuella området, som utvisar författarens tolkning av hur det påverkade områdets utbredning verkligen blir, utgående från utförda beräkningar. Nu står det visserligen i text att lävaken (från en vindturbin) ”kan sträcka sig mer än 6 km nedströms vindturbinen.” Detta innebär att hela Långedragsflaket är påverkat. – Är det därför som denna figur saknas?

I kap 5.4 beskrivs turbulensen just bakom tornet till ett vindkraftverk. Denna påverkan får av naturliga skäl mycket kortare längd och kan därför sannolikt endast ge påverkan av betydelse på Hake fjord. Det området är i och med utplaceringen av ”hinder i banan” ändå helt förstört för bankappsegling, så detaljerna i dessa störningsfält har mest betydelse för de fritidsseglare som trots allt vågar sig in och seglar inne i vindkraftparken. Även i detta fall är påverkan så stor att vinden kommer att upplevas som ”orolig”.

(Här kan också påpekas ett räknefel vid jämförelsen med kassunfyren Trubaduren.) I kap 6 har så en analys och försök till diskussion gjorts.

I kap 6.1 upprepas de underliga avståndsbegreppen mellan Vindplats Göteborg och Långedragsflaket. Det kortaste avståndet från utredningsområdet är bara ca 2 km och till Långedragsflakets mest avlägsna del är det 3,1 km. Från den troligaste närmsta

placeringen av ett vindkraftverk, Gula Bockskär, är det kortaste avståndet 3,3 km och till GKSS pir 4,4 km.

GE/2012-03-07 Om man istället vill beräkna avståndet från t ex Måvholmsbådan till GKSS pir är detta avstånd hela 8 km. Men detta avstånd har inte så stort intresse, eftersom det inte har diskuterats att placera alla 20 vindkraftverken längst bort i utredningsområdet.

– En noggrannare definition av var vindkraftverken ska placeras, helst på ett sjökort med yttre begränsningen exakt inritad, hade givit rapporten större trovärdighet. Nuvarande Figur 1 är bara en förvirrande skiss.

Därefter ges en beskrivning av områdets topografi. Höjdvariationen sägs vara 120 m i området. För diskussionen om vindkraftverkens påverkan på kappseglingsbanorna verkar detta vara en betydande överdrift.

Vinga fyr når enl sjökortet en höjd av 46 m ö h. Högsta berget på Brännö är enligt topografiska kartan 47 m ö h, högsta berget vid Sandvik är 51 m ö h. Västerberget norr om LSS är ca 60 m ö h. De flesta öar i skärgården i utredningsområdets närhet är mindre än 25 m höga, ofta mindre än 15 m.

Eftersom vindkraftparken vid ostliga vindar inte av någon har befarats påverka Långedragsflaket torde höjden på Göteborgs högsta berg inte ha någon betydelse i sammanhanget.

Resonemanget i kap 6.1 kring vindens naturliga variation i området saknar således relevans för att bedöma vindkraftparkens störningseffekt.

I kap 6.2 förs sedan ett resonemang kring vad som är förnimbart och vad som är mätbart med gängse vindmätningsinstrument. Hela analysen bygger på att vinden alltid varierar till styrka och riktning i tid och rum.

– Detta är just grunden till att kappsegling med entypsbåtar är en sådan fantastisk idrott!

Det är kunskap om detta och känslan av att kunna uppfatta alla dessa små variationer, som är en av de grundläggande färdigheterna hos en duktig kappseglare. Alla seglare med någon erfarenhet vet detta. Om vinden hade varit lätt att mäta och förnimma, hade segling på elitnivå varit enkelt, men det är det inte, utan det kräver många timmars träning i form av segling på vattnet, i olika vindstyrkor, i olika vågsituationer och gärna på olika platser med de speciella förhållanden som finns där. Det är därför som elitseglare alltid försöker få många timmars segling på just det vatten, där ett stort mästerskap ska avgöras.

(Andra viktiga seglingsfärdigheter är ”boat handling”, dvs tekniken att kunna hantera sitt idrottsredskap till fulländning, taktik gentemot övriga medtävlare och naturligtvis även fysik, att ha en kropp som klarar den fysiska ansträngningen, har tillräcklig uthållighet och snabbhet och matchar båtens krav. Slutligen krävs mental styrka att hinna tillämpa alla dessa färdigheter under tävlingsförhållanden, att under stor psykisk press analysera alla dessa faktorer och välja den bästa lösningen i varje situation.)

Detta med vindens nuvarande variation är således inget som har avgörande betydelse för om en vindkraftpark på Hake fjord påverkar Långedragsflaket som kappseglingsområde eller ej.

Vad som ska besvaras är i stället om påverkan kan vara av betydelse för vilken båt som vinner en tävling. Här ska göras ett försök att förklara detta:

GE/2012-03-07

Figur A. Två båtar kryssar mot vinden på varsin sida av banan. På den sida av banan där båt A seglar är störningen från vindkraftparken 5 % av medelvinden. På motsatt sida, där båt B seglar är störningen 1%. Båt A kommer först till kryssmärket om de legat lika när kryssen startade och andra förhållanden är lika.

Denna situation är högst sannolik på Långedragsflaket med en vindkraftpark på Hake fjord. Seglarna inser snabbt att båt A:s väg är sämre än båt B:s väg, vilket får till följd att inga (observanta, duktiga) seglare nästa gång väljer den övre halva av banan. Nästa kryss kommer det att bli trängsel på den undre halvan.

Seglarna lär sig att på Långedrag stör vindkraftparken vid västliga vindar så mycket, att banan blir trång och seglingen blir tråkigare. Dessutom kommer hemmaseglare att lära sig de speciella förhållanden som vindkraftparken medför, vilket gör banområdet mindre intressant för tillresande seglare. Snart har Långedrag fått ryktet att vara ”det där stället där vindkraftparken stör”. Som en följd av detta kommer inga nationella eller

internationella organisationer att vilja ha större kappseglingar på Långedrag.

Att Vattenfall sedan avslutar sin analys och diskussion med att det skulle krävas 43 års mätningar av vinden på Långedrag för att på ett invändningsfritt sätt belägga detta förhållande, som de duktiga seglarna kommer att märka redan under första

regattaseglingen, har mer akademiskt än praktiskt intresse.

– Den slutsats som Vattenfalls utredning kommer fram till saknar således värde för oss kappseglingsarrangörer på Långedrag. Däremot kan vi ur utredningen utläsa att en vindkraftpark på Hake fjord kommer att ge en påverkan av stor negativ betydelse för framtida kappsegling på Långedragsflaket.

Eftersom Hake fjord samtidigt blir helt omöjligt som banområde för bankappsegling, kommer seglingen i Göteborg att drabbas mycket allvarligt av den planerade vindkraftparken.

Vindriktning

Störning från vindkraftpark

Mindre störning

Båt A:s väg

Båt B:s väg