STADEN JAKOBSTAD BUDGET 2020 OCH EKONOMIPLAN

STADEN JAKOBSTAD

BUDGET 2020 OCH

EKONOMIPLAN 2020–2022

1 INNEHÅLL

INLEDNING ... 2

ANSLAG PÅ NÄMNDNIVÅ ... 11

RESULTATRÄKNING ... 12

FINANSIERINGSKALKYL ... 14

STADSFULLMÄKTIGE, STADSSTYRELSEN, KONCERNFÖRVALTNING ... 15

STADSSTYRELSEN ... 16

CENTRALVALNÄMNDEN ... 38

REVISIONSNÄMNDEN ... 39

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRD (Stadens andel) ... 40

REGIONALA RÄDDNINGSVERKET I MELLERSTA ÖSTERBOTTEN OCH JAKOBSTAD .... 42

BILDNINGSTJÄNSTER ... 44

TEKNISKA TJÄNSTER ... 92

MILJÖ- OCH BYGGNADSNÄMNDEN ... 93

TEKNISKA NÄMNDEN ... 103

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSTJÄNSTER ... 119

AVFALLSNÄMNDEN ... 132

AFFÄRSVERK ... 136

INVESTERINGAR ... 145

KONCERNBOLAG ... 151

2

INLEDNING

År 2020 ser Jakobstad och hela regionen ut att gå in i ett år av fortsatt tillväxt inom näringslivet och positiva signaler ges även då det gäller mätare för livskraft och attraktionskraft. Men också vår region kommer att påverkas av den sjunkande nativiteten i Finland och en sjunkande andel av befolkningen i arbetsför ålder. Ändå är situationen bättre i Jakobstad med omnejd, tack vare ett stort antal barn och unga och en fortsatt invandring.

Arbetslöshetsprocenten om 6,1 % i september 2019 vittnar om att företagen i vår stad har en stark framtidstro och rekryterar, men samtidigt kan arbetskraftsbristen bli ett hinder för tillväxt. Under 2020 fortsätter vi att arbeta för att Jakobstads invånarantal ska växa.

För att svara mot hela befolkningens och företagens behov av service och infrastruktur måste staden kunna göra satsningar och viktiga projekt, som får sin fortsättning 2020, har inletts under år 2019. Sikörens underfart och Granholmens korsning är under arbete. Inom servicen för barnfamiljer och unga har social- och hälsovårdsverket gjort stora satsningar på att samla multiprofessionella team och på förebyggande arbete, som nu börjar ge resultat. Alma- daghemmet och Språkbadsskolan färdigställs 2020 och planeringen av Oxhamns skolas nybyggen inleds.

Trycket är ändå hårt på stadens tjänster. Vår befolkningsstruktur gör att behoven ständigt växer inom social- och hälsovårdstjänsterna, samtidigt som det goda sysselsättningsläget gör att allt fler familjer använder tjänsterna inom småbarnspedagogiken. Enligt regeringsprogrammet ska även gruppstorlekarna minska i daghemmen, en reform som är viktig för barnen, men som samtidigt kräver omläggningar i vår service.

Fullmäktige har ändå valt att inte i detta skede ändra på skattesatserna i staden, utan budgeten för 2020 har gjorts med oförändrad inkomstskattesats om 21,25 % och med samma fastighetsskattesatser som 2019 som utgångspunkt. Detta förutsätter en återhållsamhet i utgifterna under 2020.

Budgeten och verksamhetsplanen för 2020 utgår ändå från att Jakobstad ska fortsätta utvecklas som ett trivsamt centrum för näringslivet, utbildningen, kulturen och intressanta evenemang i hela regionen. Vi fortsätter att utveckla dialogen med invånarna, bland annat kring uppdateringen av trafik- och miljöplanen för centrum. Vår stora styrka är engagerade invånare, som själva vill vara med i att bygga ”En liten stad med ett stort hjärta”.

Kristina Stenman stadsdirektör

3 Kommunallagen

Enligt kommunallagen från år 2015 ska fullmäktige före utgången av året godkänna en budget för kommunen för det följande kalenderåret med beaktande av kommunkoncernens ekonomiska ansvar och förpliktelser. I samband med att budgeten godkänns ska fullmäktige också godkänna en ekonomiplan för tre eller flera år (planperiod). Budgetåret är planperiodens första år.

Budgeten och ekonomiplanen ska göras upp så att kommunstrategin genomförs och förutsättningarna för skötseln av kommunens uppgifter tryggas. I budgeten och ekonomiplanen godkänns målen för kommunens och kommunkoncernens verksamhet och ekonomi.

Ekonomiplanen ska vara i balans eller visa överskott. Ett underskott i kommunens balansräkning ska täckas inom fyra år från ingången av det år som följer efter det att bokslutet fastställdes. Kommunen ska i ekonomiplanen besluta om specificerade åtgärder genom vilka underskottet täcks under den nämnda tidsperioden.

Budgeten ska innehålla de anslag och beräknade inkomster som uppgifterna och verksamhetsmålen förutsätter samt en redogörelse för hur finansieringsbehovet ska täckas.

Anslag och beräknade inkomster kan tas in till brutto- eller nettobelopp. Budgeten och ekonomiplanen består av en driftsekonomi- och resultaträkningsdel samt en investerings- och finansieringsdel.

Fullmäktiges roll – som folkvald församling och högsta beslutande organ – vid uppställandet av målen för verksamheten kan inte nog betonas. Fullmäktige anvisar resurser för uppnåendet av målen för hela planperioden. Budgetens, ekonomiplanens och bokslutets struktur utformas så att de till alla delar är jämförbara.

En revidering av kommunallagen pågår. Utredningarna förväntas bli klara inom september 2020.

EKONOMISK BAKGRUND

Den allmänna ekonomiska utvecklingen

(Källa: Finansministeriets ekonomiska översikt, hösten 2019)

Den ekonomiska tillväxten verkar bli fortsatt positiv den närmaste tiden trots dåliga nyheter angående den globala ekonomin. Den inhemska efterfrågan upprätthåller den ekonomiska tillväxten under kommande år. De privata investeringarnas och konsumtionens tillväxt mattas av när osäkra yttre omständigheter reflekteras i de finländska företagens och konsumenternas förväntningar. Den offentliga konsumtionens och investeringarnas betydelse för tillväxten i BNP betonas i synnerhet nästa år.

Utgifterna inom den offentliga ekonomin har varit större än inkomsterna under hela högkonjunkturen. Den offentliga ekonomin uppvisar ett strukturellt underskott som enligt prognosen kommer att öka ytterligare under de närmaste åren. De offentliga finanserna försämras av den allt mer dämpade ekonomiska tillväxten, de ökade utgifterna till följd av att befolkningen åldras samt utgiftsökningarna i enlighet med regeringsprogrammet.

4

År 2019 ökar Finlands BNP med 1,5 procent. Exporttillväxten är dämpad eftersom de ekonomiska utsikterna för Europa är fortsatt osäkra. Bostadsinvesteringarna minskar, men också de produktionsmässiga investeringarnas tillväxt mattas av när det globala konjunkturläget försämras. Den privata konsumtionen fortsätter att öka med stöd av den stigande inkomstnivån och den höga sysselsättningsnivån.

BNP ökar med 1,0 procent år 2020 och 0,9 procent 2021. Den privata konsumtionens tillväxt mattas av när hushållens sparkvot stiger. Investeringarnas andel av BNP minskar.

Handelsspänningarna mellan de viktigaste ekonomierna avspeglas i världshandeln och inverkar indirekt på Finlands export.

Den avtagande ekonomiska tillväxten och ökningen av de nominella lönerna bidrar stegvis till att ökningen av antalet sysselsatta mattas av. sysselsättningsgraden stiger till 73,4 procent före 2021 då befolkningen i arbetsför ålder minskar ytterligare. Arbetslöshetsgraden sjunker långsamt till 6,2 procent 2021.

Kommunernas ekonomiska läge

Den åldrande befolkningen höjer lokalförvaltningens utgifter för social- och hälsovårdstjänster med cirka 1,2 procent årligen. Den sjunkande nativiteten för sin del minskar kalkylmässigt behovet av småbarnspedagogik- och utbildningstjänster. Totalt uppskattas ökningen av servicebehovet höja lokalförvaltningens konsumtionstjänster med i genomsnitt 0,5 procent per år.

Regeringsprogrammets utgiftsökningar av engångsnatur ökar den kommunala ekonomins utgifter årligen med 200 miljoner euro under perioden 2020–2022.

De kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalen gäller fram till slutet av mars 2020. I utvecklingsprognosen har kommunsektorns löneutveckling antagits följa den löneutveckling på knappt tre procent årligen, som förutspås för hela ekonomin. Löneuppgörelserna har stor betydelse för utvecklingen av lokalförvaltningens ekonomi.

Enligt kommunförbundet förutspås följande:

• Den kommunala ekonomin försvagades kännbart år 2018 och kommer inte att nå regeringens mål för det strukturella saldot.

• Under de senaste åren har skattesatserna höjts långsammare än tidigare och statsandelarna har minskat. Av statsandelarna är redan en femtedel kompensation för förlorade skatteinkomster. I kommunernas totala utgifter har det egna arbetets andel minskat. Investeringarna ökar.

• Förändringen i befolknings- och åldersstrukturen ökar efterfrågan på basservice med i genomsnitt 0,5 procentenheter. I olika uppgifter utvecklas servicebehovet på olika sätt.

• Befolkningsutvecklingen och särutvecklingen bland kommunerna är en utmaning för den kommunala ekonomin.

• Utan nya åtgärder i kommunekonomin kommer obalansen mellan inkomster och utgifter att fortsätta växa.

5 Det ekonomiska läget i Jakobstad

Staden Jakobstads driftsekonomi är alltjämt utmanande. För att på sikt få driftskostnaderna på en rimlig nivå har följande målsättningar slagits fast för budget- och ekonomiplanperioden 2020–2022.

Målsättningar

o Det strategiska underskottet, dvs. den del av investeringarna som finansieras genom lån, ska reduceras kraftigt.

Strategin för att få till stånd strategisk anpassning av stadens ekonomi fortgår, genom bl.a. följande åtgärder:

o effektivering av interna tjänster genom att dimensioneringar revideras och uppdateras o effektivering av arbetsprocesserna i stadens serviceproduktion

o speciell uppmärksamhet fästs vid inkomsterna. Avgifter som inte är bundna till avtal eller är fastställda av staten borde justeras årligen för att undvika procentuellt stora avgiftshöjningar.

o en systematisk och opartisk analys av kostnadseffektiviteten för alla serviceproduktionsformer fortgår, varefter den totalekonomiskt effektivaste produktionsformen för service väljs

o en intern arbetsmarknad skapas och arbetsgivaren uppmuntrar, bl.a. genom ett belöningssystem, de anställda till omskolning t.ex. via läroavtal

o utnyttjandet av den naturliga avgången intensifieras så att åtminstone 30 årsverken årligen reduceras genom naturliga avgångar

o under år 2020 fortgår ett systematiskt kvalitets- och ledarskapsarbete inom samtliga förvaltningsgrenar

o beslutet om väsentlig begränsning av övertiden är fortsättningsvis i kraft och följs upp systematiskt

6 Sysselsättning

(Källa: Närings-, trafik- och miljöcentralen)

Enligt sysselsättningsöversikten för september 2019 minskade arbetslösheten i september med 0,8 % jämfört med samma tidpunkt i fjol. På Österbottens NTM-centrals område är andelen arbetslösa arbetssökande av arbetskraften lägst i det finländska fastlandet (5,8 %). I hela landet är andelen 8,9 %. I september fanns det 19 % fler nya lediga jobb att söka jämfört med ett år tidigare. Ungdomsarbetslösheten fortsätter också att minska, antalet arbetslösa under 25 år minskade med 2,7 % jämfört med föregående år. Jämfört med augusti minskade andelen arbetslösa arbetssökande av arbetskraften med 0,3 procentenheter både på Österbottens NTM-centrals område och i hela landet.

Antalet arbetssökande i Jakobstad var 532 personer i september 2019 jämfört med 555 personer i september 2018. Andelen i procent var 6,1 %. Av under 20-åringar var 13 personer arbetssökande, under 25-åringar 90 personer, över 50-åringar 192 personer och långtidsarbetslösa 130 personer. Lediga jobb fanns 107 stycken.

Befolkningsutvecklingen

Befolkningen i Jakobstad 31.12.2018 var 19 278 personer, vilket är en minskning med 101 personer sedan föregående årsskifte. Andelen finskspråkiga är 34,7 %, svenskspråkiga 56,3

% och övriga 9 %.

Flyttningsrörelsen inom en ekonomisk region beror på många faktorer, varav livskvalitetsaspekten är en av de främsta, medan flyttningen mellan regioner till stor del är beroende av tillgången på utbildningsmöjligheter och arbetsplatser. Därför är stadens satsning på närings- och utbildningspolitik, främst i samarbete med regionens övriga kommuner, av största vikt för att man ska kunna hävda sig i konkurrensen mellan regionerna.

För att hävda sig i konkurrensen inom regionen bör staden samtidigt kunna erbjuda en kvalitativ högtstående kommunal service, där en av spjutspetsarna utgörs av en framsynt bostads- och tomtpolitik. Staden arbetar målmedvetet för förbättrade trafikförbindelser och logistiklösningar. Staden har en positiv utveckling vad gäller internationell flyttning, vilket även i fortsättningen bör bejakas.

BUDGET 2019 OCH EKONOMIPLAN 2020–2022

Skatteintäkter

Stadens skatteintäkter utgörs av kommunens inkomstskatt, en andel av intäkterna från samfundsskatten och fastighetsskatten.

Finansministeriets budgetproposition 7.10.2019 innehåller ändringar i beskattnings- och betalningsgrunder som påverkar den kommunala ekonomin.

7

Det föreslås att grunderna för beskattningen av förvärvsinkomster justeras 2020 så att de motsvarar förändringen i förtjänstnivåindexet. Ändringen bedöms minska intäkterna från kommunalskatten med 196 miljoner euro år 2020. Dessutom föreslås att beskattningen av förvärvsinkomster lindras till ett belopp av sammanlagt 200 miljoner euro genom en höjning av arbetsinkomstavdraget, grundavdraget vid kommunalbeskattningen och pensionsinkomstavdraget vid stats- och kommunalbeskattningen. Lättnaden riktas primärt till låginkomsttagare med löne-, pensions- och dagpenningsinkomst. Intäkterna från kommunalskatten uppskattas minska med 48 miljoner euro år 2020 till följd av höjningen av arbetsinkomstavdraget, med 59 miljoner euro till följd av höjningen av grundavdraget och med sammanlagt uppskattningsvis 25 miljoner euro till följd av höjningen av pensionsinkomstavdraget vid stats- och kommunalbeskattningen. Den avdragsgilla delen av räntorna på bostadslån minskas fortsatt i enlighet med regeringsprogrammet, så att 15 % av räntorna på bostadslån är avdragsgilla 2020. Ändringen bedöms öka intäkterna från kommunalskatten med 10 miljoner euro. Hushållsavdraget minskas med sammanlagt 92 miljoner euro. Ändringen bedöms öka intäkterna från kommunalskatten med 36 miljoner euro. Den temporära lagen om källskatt för löntagare från utlandet blir permanent och källskatten på löneinkomst lindras. Ändringen bedöms minska intäkterna från kommunalskatten med 3 miljoner euro 2020. I enlighet med regeringsprogrammet kompenseras kommunernas förluster av skatteinkomster fullt ut.

Samfundsskatt

Den ändring som gäller slopandet av indelningen av förvärvskällor för samfund och som träder i kraft 2020 uppskattas minska intäkterna från samfundsskatten med ca 11 miljoner euro på årsnivå. Den ändring av bestämmelserna om ränteavdragsbegränsningen som trädde i kraft 2019 bedömdes öka intäkterna från samfundsskatten med ca 10 miljoner euro 2019 och till sitt fulla belopp med sammanlagt 30 miljoner euro per år senast 2030. På grund av effekterna av de ovannämnda, motsatta ändringarna av beskattningsgrunderna görs det 2020 inga ändringar i utdelningen av samfundsskatten till följd av kompensationer.

Vid regeringens budgetförhandlingar för 2020 kom man överens om att regeringen utreder och bereder en proposition som gäller dubbla avskrivningar för en tid av fyra år i syfte att sporra till maskin- och anläggningsinvesteringar. Dessutom utreder regeringen möjligheten att lämna en proposition om ett tidsbundet incitament för forskningssamarbete. Målet är att reformerna ska träda i kraft 2020. Bägge reformerna minskar intäkterna från samfundsskatten. Detta inverkar dock inte på kommunernas skatteinkomster, eftersom kommunerna enligt regeringsprogrammet kompenseras för de skatteintäktseffekter som ändringarna i beskattningsgrunderna medför, varför kommunernas andel av intäkterna från samfundsskatten i detta sammanhang höjs på motsvarande sätt.

Stadens skatteintäkter

Budget- och ekonomiplaneförslaget bygger på att skattesatsen vid kommunalbeskattningen hålls oförändrad, 21,25 % under åren 2020–2022. Skatteinkomsterna är beräknade enligt nuvarande läge.

1000 euro

BS 2016 BS 2017 BS 2018 BU 2019 BU 2020 EP 2021 EP 2022

67 730 66 694 66 249 69 900 71 240 72 000 72 000

Samfundsskatt

5 140 5 922 6 167 6 800 7 000 7 100 7 100

Fastighetsskatt

4 677 5 118 5 932 5 800 5 910 5 900 5 900

Totalt 77 547 77 734 78 348 82 500 84 150 85 000 85 000

8 Statsandelar

Statsandelen till kommunerna består av två delar: en statsandel för kommunal basservice (FM) och en statsandel för undervisnings- och kulturverksamhet (UKM). I samband med statsandelarna betalas också hemkommunsersättning till kommunerna och de övriga utbildningsanordnarna.

En nyhet år 2020 är att kompensationen för förlorade skatteinkomster avskiljs från statsandelssystemet och betalas från ett eget moment. Kompensationen för förlorade skatteinkomster kommer att öka med 285 miljoner euro år 2020. Därmed blir summan av kompensationerna för förlorade skatteinkomster år 2010–2020 sammanlagt 2 251 miljoner euro.

I budgetförhandlingarna (17.9.2019) beslutade regeringen att en statsandelskompensation av engångsnatur på 237 miljoner euro tidigareläggs från år 2020 till i år 2019.

Enligt Kommunförbundets preliminära kalkyler beviljas kommunerna år 2020 sammanlagt 9 215 miljoner euro i statsandelar varav 2 251 miljoner euro utgör kompensation för förlorade skatteinkomster. Motsvarande belopp år 2019 är 8 608 miljoner euro. Kommunernas statsandelar ökar med 607 miljoner euro (+7,0 %, 111 €/inv.) jämfört med år 2019.

Ökningen i statsandelen för kommunal basservice från 2019 till 2020 beror till stor del på att konkurrenskraftsavtalet upphör år 2019, men i bakgrunden finns också andra ändringar som grundar sig på lagen.

Nedskärningen i semesterpenningarna enligt konkurrenskraftsavtalet upphör år 2019, liksom den därtill hörande nedskärningen i statsandelen (-264 miljoner euro). Den tidsbegränsade frysningen av indexhöjningarna upphör år 2019. Indexfrysningarna kompenseras inte men förändringen i kostnadsnivån år 2020 (+2,4 %) ökar statsandelen med 166 miljoner euro. Den lagstadgade justeringen av kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna (enligt uppgifter från 2017) ökar statsandelen med 102 miljoner euro år 2020.

Utöver det ovannämnda kommer ändringarna i kommunernas uppgifter och skyldigheter att beaktas i statsandelen för kommunal basservice år 2020.

Statsandelsprocenten höjs med 0,09 procentenheter och blir 25,46 % år 2020 (25,37 år 2019).

1000 euro BS 2017 BS 2018 BU 2019 BU 2020 EP 2021 EP 2022

Statsandelar 39 672 39 597 38 900 43 602 39 500 39 500

varav kompensation för skattebortfall 8 356

9

Antaganden för budget 2020 och ekonomiplan 2020–2022

Budgetramarna för år 2020 bygger på följande antaganden:

Ökningar jämfört med budgeten 2019:

Personalkostnader 2,5 %

Köp av tjänster 2,5 %

Material och förnödenheter 2,5 %

Understöd och bidrag 2,5 %

Övriga verksamhetskostnader 2,5 %

Verksamhetsintäkterna 2,5 %

Följande minskningar i budgetramarna har beaktats:

- Anslagen för avstjälpningsplatsens stängning minskas med 1 milj. euro - Intäkter från Energiverkets anslutningsavgifter minskas med 2,065 milj. euro - Centralvalnämnden har ingen verksamhet 2020

- Som grund för beräkningen av budgeten för social- och hälsovårdstjänster används 74,4 milj.

Efter att kostnaderna justerats enligt ovanstående fastställdes ett effektiveringskrav på totalt 3 milj. euro, som fördelats på nämndnivå.

o Skatteintäkterna har prognostiserats på basen av Kommunförbundets prognoser.

o Statsandelarna 2020 baseras på Kommunförbundets prognoser.

o Räntekostnaderna har uppskattats utgående från en medelränta på 0,6 % under planperioden 2020–2022.

De största avvikelserna jämfört med budgetramarna är en ökning med 1,3 milj. euro för social- och hälsovårdstjänster. Bildningsnämndens ökning av nettokostnader är 0,7 milj. euro. Av 2019 års anslag för avstjälpningsplatsens stängning överförs 0,3 milj. euro till tekniska nämndens budget för år 2020.

För år 2021 finns intaget ett effektiveringsmål om 2,5 milj. euro och 2 milj. euro för år 2022.

Stadens kostnader för social- och hälsovård samt specialsjukvårdstjänster finns upptagna under Social- och hälsovård (Stadens andel). Här ingår anslag för den social- och hälsovård som staden köper internt av social- och hälsovårdsnämnden samt den service som köps via Vasa sjukvårdsdistrikt. Kostnaderna för köp av tjänster från social- och hälsovårdsverket ökar med 2,4 milj. euro jämfört med budgeten 2019 enligt social- och hälsovårdsnämndens förslag. Tjänster köpta via Vasa sjukvårdsdistrikt ökar med 0,6 milj. euro jämfört med budgeten 2019. Den prehospitala vården administreras fr.o.m. 1.1.2013 av Vasa sjukvårdsdistrikt som köper tjänsterna av Mellersta Österbottens och Jakobstadsområdets räddningsverk.

Bildningsnämndens budgeterade nettokostnader 2020 är 42,0 milj. euro.

Tekniska nämndens budget påverkades redan 2017 av att städtjänster, kosthåll, fastighetsskötsel och byggande, gatuunderhåll och depåverksamhet, underhåll av parker och grönområden samt underhåll av idrottsområden överförts till Jakobstads Alerte Ab 31.12.2016. Centralen för tekniska tjänster har till denna del ändrats till beställarorganisation i och med bolagiseringen.

10

I enlighet med lagen om en kommun- och servicestrukturreform (169/2007) godkände fullmäktige i Jakobstad, Larsmo, Nykarleby och Pedersöre den 18 maj 2009 ett samarbets- avtal vilket innebär att kommunerna bildar ett samarbetsområde för att sköta social- och hälsovården från den 1 januari 2010.

Social- och hälsovårdsnämndens budget ingår i stadens budget som en separat del, vars nettoresultat är noll genom att alla kostnader fördelas på de olika samarbetskommunerna.

Affärsverket

Affärsverkets budget och ekonomiplan utgör en separat del av kommunens budget. Förslaget till budget och ekonomiplan bereds av direktionen. Beredningen utgår från de mål för verksamheten och ekonomin som fullmäktige eller samkommunstämman godkänt för affärsverket. Målen ska i regel finnas i den gällande ekonomiplanen. Fullmäktiges måluppställning kan gälla affärsverkets ställning, verksamhetens omfattning och verksamhetsförutsättningarna (bl.a. investeringarna) eller servicens kvalitet, prissättningsprinciper eller avkastningskrav på kapitalet.

Att affärsverkets budget utgör en separat del innebär att det inte tas in anslag och beräknade inkomster för affärsverkets driftsekonomi och investeringar i kommunens budget. Bindande poster för affärsverket i kommunens budget är de poster som definieras särskilt i lagen (120

§ 2 mom.). Sådana poster är ersättning för kapital som kommunen placerat, kommunens verksamhetsunderstöd till det kommunala affärsverket, kommunens kapitalplacering i affärsverket och affärsverkets återbetalning av kapital till kommunen. Rambeslutet som styr kommunstyrelsens budgetberedning kan bara gälla de ovannämnda posterna.

För Jakobstads Vattens del är avkastningskravet 7 % på grundkapitalet.

Målsättningarna för affärsverket framgår av affärsverkets budgetförslag.

Resultaträkningen exklusive affärsverket visar ett underskott på - 0,87 milj. euro och inklusive affärsverket ett överskott på + 0,03 milj. euro år 2020.

Investeringar

I budgetförslaget uppgår nettoinvesteringarna till 8,8 milj. euro år 2020. Avskrivningarna uppgår år 2020 till 7,5 milj. euro. Stadens egna nettoinvesteringar uppgår till 6,98 milj. euro (avskrivningarna 6,5 milj. euro). Affärsverket Jakobstads Vattens nettoinvesteringar uppgår till totalt 1,8 milj. euro år 2020. Social- och hälsovårdsnämnden budgeterar inga investeringar 2020. Under år 2020–2022 uppgår stadens totala nettoinvesteringar till 8,8–10,3 milj. euro per år.

Skuldbördan var 60,45 milj. euro eller 3 136 euro/inv. i bokslutet 2018. Skuldbördan kommer enligt budgeten och ekonomiplanen att uppgå till 82,9 milj. euro eller 4 300 euro/inv. år 2022.

1000 euro BS 2015 BS2016 BS2017 BS2018 BU2019 BU2020 EP 2021 EP 2022

Årsbidrag 6979 1904 4299 4860 5476 7489 6331 6874

Avskrivningar 6965 6779 7234 7851 7034 7461 7400

Nettoinvesteringar 11311 8011 10539 7255 8152 8786 10242 10287

Skuldbörda/inv. 2199 2257 3115 3136 3571 3789

11

ANSLAG PÅ NÄMNDNIVÅ

12

RESULTATRÄKNING

RESULTATRÄKNING - TULOSLASKELMA Affärsverken endast i form av avkastningen BS 2017 TPBS 2018 TPBU 2019 TABU 2020 TAEP 2021 TSEP 2022 TS Ram 2020 Kehys Försäljningsintäkter132 473 184133 984 097130 020 816134 229 973136 243 422138 287 073128 843 112 Avgiftsintäkter12 974 68812 608 22012 538 24212 276 78212 460 93412 647 84812 851 698 Understöd och bidrag3 110 3813 870 1162 709 1281 746 9611 773 1651 799 7632 779 624 Övriga verksamhetsintäkter18 891 03518 236 53018 413 71917 867 10418 135 11118 407 13818 874 062 VERKSAMHETENS INTÄKTER Totalt167 449 288168 698 963163 681 904166 120 820168 612 632171 141 822163 348 496 Tillverkning för eget bruk333 554397 198310 000547 844410 000310 000310 000 Personalkostnader-92 899 031-92 227 217-93 116 337-94 685 646-96 105 930-97 547 519-95 606 288 Köp av tjänster-148 673 915-153 483 561-150 331 599-155 180 648-155 180 648-155 180 648-152 457 005 Material, förnödenheter och varor-11 265 286-11 069 667-9 708 170-10 115 439-10 115 439-10 115 439-9 918 587 Understöd-6 551 260-6 313 101-6 449 882-7 144 552-7 144 552-7 144 552-6 611 129 Övriga verksamhetskostnader-24 529 047-23 337 182-23 589 885-23 725 434-23 725 434-23 725 434-24 098 657 VERKSAMHETENS KOSTNADER Totalt-283 918 538-286 430 728-283 195 872-290 851 718-292 272 003-293 713 592-288 691 666 Effektiveringsmål2 500 0002 000 0003 000 000 VERKSAMHETSBIDRAG-116 135 696-117 334 567-119 203 968-124 183 055-120 749 371-120 261 770-122 033 169 SKATTEINKOMSTER Totalt77 734 94578 348 70582 500 00084 150 00085 000 00085 000 00084 500 000 STATSANDELAR Totalt39 672 06539 596 65638 900 00043 601 86639 500 00039 500 00042 000 000 FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER Totalt971 9362 358 7611 504 7902 088 690900 000900 0001 200 000 ÅRSBIDRAG2 243 2492 969 5553 700 8225 657 5014 650 6295 138 2305 666 831 AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR-6 026 006-6 605 996-5 844 500-6 530 800-6 300 000-6 300 000-6 100 000 RÄKENSKAPSPERIODENS ÖVERSKOTT/UNDERSKOTT-3 782 757-3 636 441-2 143 678-873 299-1 649 371-1 161 770-433 169

13

RESULTATRÄKNINGSDEL

Med affärsverken rad för rad BS 2017 TP BS 2018 TP BU 2019 TA BU 2020 TA EP 2021 TS EP 2022 TS

Försäljningsintäkter 140 427 426 141 833 775 134 633 232 141 408 973

Avgiftsintäkter 12 974 688 12 608 220 12 538 242 12 276 782

Understöd och bidrag 3 110 381 3 874 116 2 711 828 1 746 961

Övriga verksamhetsintäkter 18 909 969 18 259 855 18 416 819 17 870 104

VERKSAMHETENS INTÄKTER Totalt 175 422 465 176 575 966 168 300 120 173 302 820 175 791 632 178 474 822

Tillverkning för eget bruk 367 728 408 805 328 000 564 844 431 000 328 000

Personalkostnader -94 658 722 -93 869 519 -95 055 108 -96 607 296

Köp av tjänster -151 013 689 -155 839 725 -149 122 274 -156 637 228

Material, förnödenheter och varor -12 216 174 -12 129 681 -10 852 770 -11 309 639

Understöd -6 551 260 -6 313 101 -6 449 882 -7 047 177

Övriga verksamhetskostnader -24 769 475 -23 617 408 -23 752 492 -23 943 241

VERKSAMHETENS KOSTNADER Totalt -289 209 319 -291 769 434 -285 232 525 -295 544 580 -297 117 003 -298 653 592

Effektiveringsmål 2 500 000 2 000 000

VERKSAMHETSBIDRAG -113 419 126 -114 784 663 -116 604 405 -121 676 917 -118 394 371 -117 850 770

SKATTEINKOMSTER Totalt 77 734 945 78 348 705 82 500 000 84 150 000 85 000 000 85 000 000 STATSANDELAR Totalt 39 672 065 39 596 656 38 900 000 43 601 866 39 500 000 39 500 000

FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER Totalt 311 077 1 698 935 830 000 1 414 500 225 000 225 000

ÅRSBIDRAG 4 298 960 4 859 632 5 625 595 7 489 449 6 330 629 6 874 230

AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR -7 233 644 -7 850 697 -7 034 500 -7 460 800 -7 230 000 -7 230 000

RÄKENSKAPSPERIODENS ÖVERSKOTT/UNDERSKOTT-2 934 684 -2 991 065 -1 408 905 28 649 -899 371 -355 770

14

FINANSIERINGSKALKYL

FINANSIERINGSKALKYL

DEN EGENTLIGA VERKSAMHETENS BS 2017 BS 2018 BU 2019 BU 2020 EP 2021 EP 2022 OCH INVESTERINGARNAS KASSAFLÖDE

Årsbidrag 4 299 4 860 5 476 7 490 6 331 6 874

Extra ordinarie intäkter

Korrektivposter -477 -1 222 -500 0 0 0

INTERNT TILLFÖRDA MEDEL 3 822 3 638 4 976 7 490 6 331 6 874

Investeringar i anläggningstillgångar -10 539 -8 502 -9 466 -9 950 -11 312 -10 853 Finansieringandelar för anläggningstillgångar 644 346 814 230 200 200 Försäljningsinkomster anläggningstillgångar 193 901 500 934 870 366

INVESTERINGAR NETTO -9 702 -7 255 -8 152 -8 786 -10 242 -10 287

NETTOKASSAFLÖDE FÖR DEN EGENTLIGA -5 881 -3 617 -3 176 -1 296 -3 911 -3 413 VERKSAMHETEN OCH INVESTERINGARNA

FINANSIERINGENS KASSAFLÖDE

Utlåning -1 780 1 076 10 23 10 10

* Minskning av utlåning 3 1 086 10 23 10 10

* Ökning av utlåning -1 783 -10 0 0 0 0

Förändring i lånebestånd 16 700 50 4 200 4 200 5 250 4 600

* Ökning långfristiga lån 0 0 0 0 20 000 10 000

* Minskning av långfristiga lån -6 950 -5 800 -5 800 -5 800 -4 750 -5 400

* Förändring av kortfristiga lån 23 650 5 850 10 000 10 000 -10 000 0

Övriga förändringar av likviditeten -5 067 -1 805 0 0 0 0

FINANSIERINGENS NETTOKASSAFLÖDE 9 853 -679 4 210 4 223 5 260 4 610

Förändringar i eget kapital -254

FÖRÄNDRINGAR I KASSAMEDEL 3 720 -4 296 1 034 2 927 1 349 1 197

Lånestock 60 400 60 450 68 850 73 050 78 300 82 900

Lånestock/invånare 3 115 3 136 3 571 3 789 4 062 4 300

15

STADSFULLMÄKTIGE, STADSSTYRELSEN, KONCERNFÖRVALTNING

Stadsdirektör Kristina Stenman Koncernförvaltning

- ekonomi

- personal - administration - juridik

16

STADSSTYRELSEN

VERKSAMHETSOMRÅDE: Stadskansliet

VERKSAMHETSIDÉ

Stadskansliets verksamhetsidé är att erbjuda kunderna, dvs. stadens förvaltningar, politiska organ, invånare, medier och företag en kvalitativ service. Med kvalitativ service avses en service som är pålitlig, snabb, kostnadseffektiv, tvåspråkig och kundvänlig.

Till stadskansliets kärnverksamhet hör kanslifunktionen, dvs. ärendehantering, berednings-, sekreterar-, och verkställighetsuppgifter som berör stadsfullmäktige och stadsstyrelsen samt även de politiska organen för bildningsverket och centralen för tekniska tjänster.

Utöver denna allmänna kanslifunktion erbjuder stadskansliet stadens övriga förvaltningar ett brett spektrum av tjänster inom juridik, upphandling, dataskydd, översättning, tolkning och telefoni. Stadskansliet ansvarar även för stadens kollektivtrafik (Vippare). Dessutom ansvarar stadskansliet för stadens turistinformation och för marknadsföringen av staden samt för Front Office-servicen för både interna och externa kunder.

Utöver kanslifunktionen och ovannämnda specialisttjänster leder stadskansliet utvecklingen av förvaltningen, tar hand om den externa kommunikationen och deltar i övriga interna och externa projekt enligt behov.

Till stadskansliet hör även IT-enheten.

FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN

Med anledning av stadens ekonomiska situation och den förändrade verksamhetsmiljön i kommunsektorn har serviceutbudet och serviceproduktionen granskats inom alla sektorer, inklusive stadskansliet, för att skära ner kostnaderna och öka effektiviteten. Från början av år 2020 tillhandahålls social- och hälsovårdsverkets telefonservice inte längre av stadskansliet utan de sköter telefonservicen som egen verksamhet.

Stadssekreterare: Milla Kallioinen

17 MÅLSÄTTNINGAR BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2020–2022

1. TILLVÄXT

2. Produktion av tjänster

Mätare Ambitionsnivå 2020 Sätt att förverkliga Ansvarig Utvärdering (Bokslut)

Utveckling av stadens marknadsföring och turistinformation samt åtgärder för att öka stadens synlighet.

Aktiv evenemangsstad.

Aktiva marknadsförings- och reklamåtgärder under året.

Marknadsföringsåtgärderna riktas speciellt till invånare och icke-ortsbor i syfte att få nya invånare och besökare till staden.

Målsättningen är sex stycken evenemang årligen som når över den nationella nyhetströskeln.

De huvudsakliga sätten att förverkliga är

marknadsföringstillfällen och olika

marknadsförings- och kommunikationskanaler.

Stads-

sekreteraren har huvudansvaret.

Turism- och marknadsförings- planeraren och kommunikatören har delansvar.

...text för bokslutet...

2. Produktion av tjänster

Mätare Ambitionsnivå 2020 Sätt att förverkliga Ansvarig Utvärdering (Bokslut)

Kollektivtrafik (intern och extern) Vippare, Bennäs tågstation och flygfältet.

Nuvarande servicenivå. Köptjänster. Stads-

sekreteraren och koordinatorn.

...text för bokslutet...

18

Mätare Ambitionsnivå 2020 Sätt att förverkliga Ansvarig Utvärdering (Bokslut)

Utveckling av invånarnas

delaktighet. Målsättningen är att under 2020 ta i bruk ett

delaktighetssystem för invånare och andra samarbetsparter.

Stadskansliet koordinerar ordnandet av invånarforum årligen. Målsättningen är minst 5 invånarforum/år.

Anskaffning av

delaktighetssystem och plan för ibruktagning.

Systematisk insamling av feedback och respons på feedback. Övriga möten med invånare, i huvudsak invånarforum.

Stads-

sekreteraren, kommunikatören och koordinatorn

...text för bokslutet...

19 MÅLSÄTTNINGAR BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2020–2022

2. INVÅNAREN I FOKUS I ALL STADENS VERKSAMHET

Mätare Ambitionsnivå 2020 Sätt att förverkliga Ansvarig Utvärdering (Bokslut)

Pålitlig och snabb

ärendehantering. Inkomna ärenden registreras och

vidarebefordras den dag de kommer in.

Behandlingstiden beror på de olika nämnderna, men målsättningen för ärenden som behandlas i

stadsstyrelsen är 1 månad och för ärenden till

stadsfullmäktige 3 månader.

Ett helt digitalt och pappersfritt

ärendehanteringssystem under år 2020.

Registraturen är

bemannad varje vardag.

Oklarheter kring ärenden och/eller beredningar klargörs omedelbart.

Alla moduler i det nya ärendehanterings-

systemet tas i bruk under år 2020.

Stads-

sekreteraren är huvudansvarig, kanslisterna/

registratorn har delansvar.

...text för bokslutet...

20

Mätare Ambitionsnivå 2020 Sätt att förverkliga Ansvarig Utvärdering (Bokslut)

Stadshusets Front Office-

verksamhet och kanslitjänster. Personalen erbjuder kunderna sakkunnig och vänlig betjäning på tre språk (finska, svenska och engelska).

Den nuvarande

personalen förverkligar och får utbildning speciellt i användningen av moderna verktyg.

Personal med kundtjänst- uppgifter.

...text för bokslutet...

3. Kommuninvånarnas påverkningsmöjligheter välfärd

Mätare Ambitionsnivå 2020 Sätt att förverkliga Ansvarig Utvärdering (Bokslut)

Mångsidig och aktiv

kommunikation. Kommunikationen sker i enlighet med

kommunikationsstrategin och direktiven för

kommunikation.

Staden håller aktivt kontakt med sina kunder och sköter informations- verksamheten

kundvänligt och tydligt genom att använda olika medium,

pressmeddelanden, hemsidor, sociala medier mm.

Statistik över åtgärder och förverkligande förs årligen.

Stads-

sekreteraren och kommunikatören.

...text för bokslutet...

21 MÅLSÄTTNINGAR BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2020–2022

3. EKONOMIN I BALANS

Mätare Ambitionsnivå 2020 Sätt att förverkliga Ansvarig Utvärdering (Bokslut)

Offentliga upphandlingar. Ekonomiskt och juridiskt hållbara upphandlingar, som görs i det elektroniska upphandlingssystemet.

Upphandlingarna görs i samarbete mellan

upphandlingsenheten och förvaltningsenheterna och stadens koncernbolag.

Upphandlingsenheten fungerar som rådgivande och koordinerande organ.

Stadssekreteraren

och koordinatorn. ...text för bokslutet...

22 NYCKELTAL

Prestationer Bokslut

-16 Bokslut

-17 Bokslut

-18 Budget

-19 Budget

-20 EP

-21 EP

-22

Årsverken 26,5 18 20 21 19 19 19

VERKSAMHETSOMRÅDE: IT-tjänster

VERKSAMHETSIDÉ

Målet är att producera ändamålsenliga informationstekniska tjänster för stadens egen verksamhet.

FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN

Den mest betydande förändringen i verksamhetsmiljön har varit överföringen av personalen för social- och hälsovårdstjänsternas IKT-serviceproduktion till 2M-IT i och med den genomförda överlåtelsen av rörelse. Också överföringen av ekonomi- och personalförvaltningen till Mico Botnia har å sin sida fört med sig förändringar i verksamhetsmiljön.

Stadens egen IKT-enhet ansvarar tillsvidare för systemen för ekonomi- och personal- förvaltningen, fram till dess att Mico Botnia tar över helhetsansvaret för systemen. Som helt nytt IKT-system tas ett datasystem för personalförvaltningen i bruk under år 2020.

I Suomi.fi-meddelandetjänsten, dit Lupapiste.fi, ärendehanteringstjänsten för småbarns- pedagogik och elevadministrationen har kopplats, möjliggörs under våren 2020 myndighetskommunikation med medborgarna som elektronisk ärendehantering och som brevpost.

Vid centralen för tekniska tjänster inleds under våren 2020 ett projekt, där vi möjliggör digitalisering av centralen för tekniska tjänsters pappersarkiv för elektronisk permanent arkivering.

IT-chef: Jaakko Kaivosoja

23 MÅLSÄTTNINGAR BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2020–2022

1. TILLVÄXT

2. Produktion av tjänster

Mätare Ambitionsnivå 2020 Sätt att förverkliga Ansvarig Utvärdering (Bokslut) Användbarheten i

datasystem som används i förvaltningsenheterna.

Med undantag av

planerade driftavbrott är datasystemen alltid användbara.

IT-enheten upprätthåller datasystemen med samarbetsparterna och försäkrar att systemens kapacitet och dataskydd är tidsenliga.

IT-enheten ...text för bokslutet...

2. INVÅNAREN I FOKUS I ALL STADENS VERKSAMHET

Mätare Ambitionsnivå 2020 Sätt att förverkliga Ansvarig Utvärdering (Bokslut)

Det elektroniska

ärendehanteringssystemet och servicekanalerna är

användarsäkra och deras tillgänglighet är god.

Störningsfri elektronisk ärendebehandling och störningsfria

servicekanaler.

IT-enheten upprätthåller systemens skydd och datasäkerhet på en bra nationell nivå tillsammans med sitt partnernätverk.

IT-enheten ...text för bokslutet...

24 NYCKELTAL

Prestationer Bokslut

-16 Bokslut

-17 Bokslut

-18 Budget

-19 Budget

-20 EP

-21 EP

-22

Årsverken 10 10 10 5 5 5 5

Motiveringar

IT-enhetens personal består av IT-chefen, två IT-planerare, en mikrostödperson och en utvecklingskoordinator.

VERKSAMHETSOMRÅDE: Personalfrågor

VERKSAMHETSIDÉ

Personalbyrån handhar stadens personaladministration, arbetarskydd, arbetsvälmående, integrationsverksamhet och sysselsättningsverksamhet. Personalbyrån fungerar som stadsstyrelsens personalsektions kansli och handhar personalsektionens berednings- och verkställighetsuppgifter.

Staden Jakobstad som arbetsgivare har som målsättning att vara en modern och attraktiv arbetsgivare, som har en kunnig och välmående och motiverad personal. Vi vill skapa en arbetsmiljö där alla medarbetare har samma förutsättningar att utvecklas och prestera, där diversitet och oliktänkande ses som något positivt och överensstämmer med den mångfald som återfinns hos stadsinvånarna. Vi vill skapa en arbetsmiljö där medarbetarna välkomnar nya med en positiv attityd.

Arbetarskyddets verksamhet är viktigt i förhållandet till arbetsmiljön. Arbetarskyddets målsättning är att upprätthålla och utveckla en trygg och hälsosam arbetsmiljö samt trygga hälsosamma arbetsmetoder. En fungerande arbetarskyddsverksamhet kräver målmedvetna satsningar för att förbättra arbetsmiljön och arbetsförhållandena och trygga och upprätthålla de anställdas arbetsförmåga.

Sysselsättningsenheten handhar koordineringen av verksamheten för långtidsarbetslösa.

Målsättningen är att hitta lämpligt arbete, utbildning eller annan långvarig lösning till arbetslösheten. Verksamheten består av arbetsverksamhet i rehabiliterande syfte, sektorsövergripande samservice som främjar sysselsättning samt snickeriverksamheten.

Arbetsverksamhet i rehabiliterande syfte strävar till att förbättra klientens förutsättningar att ta emot arbete och öka klientens välbefinnande och livshantering.

Den sektorsövergripande samserviceverksamhetens målsättningar är att främja klientens möjligheter till sysselsättning, sökandet till utbildning, upprätthållandet av yrkeskompetens och arbetsförmåga samt att främja rehabiliteringen och en aktiv inställning till livet. Den sektorsövergripande samserviceverksamheten är gemensam för Jakobstad, Pedersöre, Nykarleby, Larsmo och Kronoby.

Personaldirektör: Eva-Maria Emet

25

Snickeriverksamheten är stadens egen integrerade verksamhet för arbetsverksamhet i rehabiliterande syfte. Målsättningen är att verksamheten ska för klienterna vara en språngbräda vidare till utbildning, läroavtal, lönestöd eller arbete.

Integrationsenhetens målsättning är att på bästa sätt medverka till att alla nyanlända invandrare erbjuds möjlighet till delaktighet i samhällslivet. Integrationsenheten arbetar helhetsinriktat med invandrarfrågor, oberoende invandrarorsak, den samordnar kommunens mottagande och integration av invandrare i samverkan med arbetsförmedlingen, kommunernas verksamheter och med andra lokala och regionala aktörer. Verksamheten är gemensam för kommunerna Jakobstad, Pedersöre, Nykarleby, Larsmo och Kronoby.

26 FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN

Arbetsvälmåendet är en högt prioriterad fråga. Sjukfrånvaron är fortfarande ett allvarligt orosmoment. Olika intensifierade insatser för att öka arbetshälsan och arbetsvälmåendet och minska sjukfrånvaron fortsätter i enlighet med uppgjord plan. Regelbunden uppföljning kring koordinering och uppföljning av åtgärder samt tidigareläggandet av åtgärder i form av aktivt stöd prioriteras. En reviderad Aktivt stöd-modell med tydligare ansvarsbeskrivning samt nya tidsgränser för att "ta till tals" har tagits ibruk. Implementeringen av Aktivt stöd-modellen sker 2020. En kartläggning av förmännens psykosociala belastningsfaktorer gjordes år 2019. År 2020 riktas insatser på att förverkliga den uppgjorda åtgärdsplanen för att minska på belastningsfaktorer och öka arbetsvälmåendet.

Överföringen av lönetjänsterna till Mico Botnia Ab år 2019 utvärderas och utvecklas kontinuerligt, för att man ska uppnå de uppställda effektiveringsmålen. År 2020 tas ett elektroniskt HR-verktyg i bruk för stadens personal. Syftet är att effektivera processerna för personaluppgifter, löneutbetalning- och personalrapportering.

Integrationsenheten i Jakobstadsregionen tar emot 100 kvotflytingar årligen de kommande tre åren. Eftervårdsverksamheten för ensamkommande barn och unga (18–21 åringar) övertas av staden Jakobstad och integrationsenheten. Verksamheten baserar sig på specialvårdsavtal mellan ifrågavarande klienter, staden Jakobstad och NTM-centralen. Verksamhetens kostnader ersätts till 100 % av NTM-centralen. Ansökan om AMIF projektfinansiering 2019, för utveckling av ett kunskapscenter för flyktingar som utsatts för krigstrauman och tortyr, förkastades.

Eftersom det föreligger ett behov av utvecklingsarbete kommer ett mångprofessionellt nätverk att grundas för systematiskt utvecklingsarbete. Samarbete görs med Åbo universitetssjukhus inom ramen för PALOMA projektet. Projektet är ett samarbetsprojek mellan integrationsenheten och social- och hälsovården och förverkligas inom ramen för befintliga resurser.

Stadens roll som upprätthållare och koordinerare av sysselsättningstjänster är oförändrad.

Sysselsättningsläget har utvecklats positivt under de två senaste åren. Arbetslösheten har minskat vilket kan ses i form av en minskning av kostnaderna för stadens delfinansiering av arbetsmarknadsstödet. Grundmålsättningen är dock att ytterligare öka aktiverings- möjligheterna och att hitta nya sysselsättningsmöjligheter för långtidsarbetslösa. Stadens egen snickeriverksamhet för rehabiliterande verksamhet fortsätter utveckla sin verksamhet och sina samarbetsformer med andra aktörer. Möjligheterna för långtidsarbetslösa att få anställning via lönestöd fortsätter inom staden.

Verksamhetsmodellen Navigator, som är en lågtröskelverksamhet för under 30-åringar, söker sina former. I Navigator samlas många aktörer. Det är en mångprofessionell verksamhetsmodell med syftet att erbjuda mångprofessionella tjänster för sysselsättning, studier, livskontroll och välmående.

27 MÅLSÄTTNINGAR BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2020–2022

1. TILLVÄXT

2. Produktion av tjänster

Mätare Ambitionsnivå 2020 Sätt att förverkliga Ansvarig Utvärdering (Bokslut)

PERSONALFRÅGOR

Ändamålsenliga HR-processer, professionell service och smidigt samarbete - i rätt tid

Tydliga process-

beskrivningar i förhållande till HR-ansvar och

förmannaansvar

Definierade nyckeltal för uppföljning

Nya förmän erbjuds riktat stöd

HR-program NY INTRA

Ibruktagning av E-Työplus för förmän

Uppföljning i personalsektionen

"Esimiespassi"

Intro från HR-avdelningen

Personaldir.

Personaldir.

Arb.skyddschef Arbets-

välmåendekoord.

Personaldir.

Personaldir.

Arb.skyddschef Arbets-

välmåendekoord.

...text för bokslutet...

6. Personalpolitik

Mätare Ambitionsnivå 2020 Sätt att förverkliga Ansvarig Utvärdering (Bokslut)

Motiverat, kunnigt och

engagerat ledarskap Minska förmännens psykosociala

belastningsfaktorer

Förverkliga åtgärdsplanen för projektet

"Förmännens

Personaldir.

Arbets-

välmåendekoord.

Arb.skyddschef

...text för bokslutet...

28

engagerad personal

Hälsosamma och trygga arbetsmiljöer

Definiera ledarskapsmodell

Uppgjorda planer till följd av arbetsvälmåendeenkäten 2019

Aktivt söka information och skapa möjlighet för

delaktighet.

Aktivt samarbete mellan arbetarskydd, FTGHV och andra samarbetsaktörer i fråga om ergonomi, inomhusluft och arbetshälsofrågor.

All ny personal introduceras utifrån gemensamt

introduktionspaket.

Ändamålsenlig

personalfortbildning för att stöda kompetens och utveckling

Effektiva, riktade insatser för att stöda välbefinnande enligt uppgjord

psykosociala

belastningsfaktorer"

Workshops för

medarbetare och förmän

Utvecklingssamtal årligen Arbetsvälmåendeenkät vartannat år

Årliga riskkartläggningar, ibruktagning av

elektroniskt

riskkartläggningsprogram

Introduktion till

nyanställda på enheterna.

Utveckla en gemensam introduktionsguide/

checklista, som används för introduktion. "Ny på staden Jakobstad", gemensamt intro till nyanställda, ordnas 1–2x/

år.

Systematiska fortbildningsplaner

Uppföljning av nationella nyckeltal (KEVA). Fortsatt samarbete med

Personaldir.

Förmän Personaldir.

Arbets-

välmåendekoord.

Arb.skyddchef

Förmän Personaldir.

Arb. skyddschef Arbets-

välmåendekoord.

Förmän

Personaldir.

Arbets-

välmåendekoord.

29

sitt arbete med att koordinera och synkronisera personal- och HR-ärenden utifrån en strukturerad, målinriktad och gemensam personalpolitik som beaktar likabehandling och rättvisa.

arbetsvälmåendeplan.

Systematisk utvärdering av riktade insatser.

Stöda frisknärvaro och förebygga sjuknärvaro.

Fokus på "tidigt stöd" för arbetsförmågan.

Internt forum för HR- ärenden så som smidiga processer för

arbetscirkulation,

omplacering och utbildning via läroavtal, för att kunna bemöta behovet av

rörlighet av personal mellan stadens enheter

sakkunniga (FTGHV och KEVA för planering och utvärdering)

Gemensamma

temafortbildningstillfällen

Implementering av den nya "Aktivt stöd"- modellen

HR-referensgruppens månatliga möten central roll som koordinator för

"interna

arbetsmarknaden"

Personaldir.

Arb.skyddschef

Förmän Personaldir Arbets-

välmåendekoord.

Arb.skyddschef

Personaldir.

30 MÅLSÄTTNINGAR BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2020–2022

2. INVÅNAREN I FOKUS I ALL STADENS VERKSAMHET

Mätare Ambitionsnivå 2020 Sätt att förverkliga Ansvarig Utvärdering (Bokslut)

SYSSELSÄTTNINGSFRÅGOR Meningsfulla, effektiva sysselsättande

aktiveringsåtgärder för

långtidsarbetslösa som strävar till fortsatt sysselsättning

Multiprofessionellt samarbete för smidiga processer

Aktiveringsgraden över målsättningen för landsnivå Minska på stadens

delfinansiering av arbetsmarknadsstödet

Smidigt samarbete med involverade aktörer (sysselsättningsenheten, TE-byrån, FPA, social- ochhälsovården)

Definiera

verksamhetsmodell för Navigatorverksamheten för unga i Jakobstad

Erbjuda olika former av aktiveringsåtgärder samt öka antalet platser vid behov Inom staden:

Lönestöd Läroavtal

Snickeriverksamheten Rehabiliterande verksamhet hos föreningar, stiftelser, församlingen, staten

"startgrupper"

"Multiprofessionella mottagningsutrymmen"

Nätverksmöten

Multiprofessionell arbetsgrupp. Stöd via Tessu-projektet

Personaldir., personalen på sysselsättnings- enheten och snickeriet

Förmannen sysselsättnings- enheten

Personaldir.

...text för bokslutet...