Planbeskrivning. Detaljplan för del av Lillberget 1 Robertsfors, Robertsfors kommun Upprättad mars SAMRÅDSHANDLING Dnr: SHBK

(1)

SAMRÅDSHANDLING Dnr: SHBK-2020-31

Planbeskrivning

__________________________________________________

Detaljplan för

del av Lillberget 1

Robertsfors, Robertsfors kommun

Upprättad mars 2021

Till planen hör:

Plankarta Grundkarta Planbeskrivning

Undersökning om betydande miljöpåverkan Fastighetsförteckning

(2)

Detaljplan för del av Lillberget 1 Planbeskrivning

Robertsfors kommun Samråd

Medverkande

Robertsfors kommun

Bygg- och miljökontoret Storgatan 13

915 81 Robertsfors

Kommunens handläggare:

Sara Forsberg

e-post: sara.forsberg@robertsfors.se tfn: 0934-141 03

TYRÉNS

Tyréns AB

Västra Norrlandsgatan 10B 903 27 Umeå

Uppdragsansvarig/planhandläggare:

Johanna Söderholm

e-post: johanna.söderholm@tyrens.se tfn: 010-452 39 23

(3)

PLANFÖRFARANDE

Samhällsbyggnadsutskottet beslutade 2020-09-21 §111, att påbörja planarbetet för del av Lillberget 1 i Robertsfors kommun. Planprocessen handläggs med

standardförfarande då planläggningen bedöms förenlig med kommunens översiktsplan, inte bedöms vara av betydande intresse för allmänheten samt inte antas medföra en betydande miljöpåverkan.

Om möjligt kommer begränsat standardförfarande appliceras. Detta förutsätter att samtliga i samrådskretsen aktivt godkänner planförslaget och att planförslaget inte ändras efter samrådet. Begränsat standardförfarande innebär att detaljplanen antas efter samråd utan att bli föremål för underrättelse och granskning.

Planprocessen regleras i plan- och bygglagens 5:e kapitel (2010:900). Förfarandets olika steg redovisas nedan:

Samråd: Samrådet syftar till att samla in information, önskemål och synpunkter som berör planförslaget i ett tidigt skede i detaljplanearbetet. Dialog förs med länsstyrelsen, berörda myndigheter och kommuner, kända sakägare och boende, föreningar, allmänhet med flera. Syftet med samrådet är att förbättra beslutsunderlaget och att ge möjlighet till insyn och påverkan.

Samrådsredogörelse.Efter samrådet sammanställs inkomna synpunkter i en

samrådsredogörelse. Handlingarna revideras då det bedöms vara relevant. Samrådsredogörelsen ingår inte formellt i processen, men bedöms öka tydligheten inför granskningen.

Underrättelse och granskning: Innan planen antas ska kommunen låta förslaget till detaljplan granskas under två veckor. Inför granskningen ska kommunen underrätta dem som berörs av förslaget, exempelvis sakägare, boende och övriga som har yttrat sig under samrådet om förslaget till detaljplan. Den som vill lämna synpunkter på förslaget ska göra detta skriftligen. Efter granskningen kan kommunen endast göra mindre ändringar av planförslaget. Om förslaget ändras väsentligt efter granskningen måste en ny granskning genomföras.

Granskningsutlåtande: Efter granskningstiden sammanställs inkomna synpunkter tillsammans med kommunens förslag till revideringar i ett granskningsutlåtande. Även

synpunkterna från samrådet ska inkluderas i granskningsutlåtandet om dessa inte sammanställts tidigare. Handlingarna revideras då det bedöms vara relevant.

Antagande: Detaljplanen antas av kommunstyrelsen.

Laga kraft: Om inget överklagande inkommit 3 veckor efter antagandet vinner detaljplanen laga kraft. Bygglov, marklov med mera kan därefter medges.

(4)

Planprocessen (aktuellt steg i processen redovisas med rött).

PLANVERKTYG

Detaljplanen tas fram i enlighet med Boverkets allmänna råd (BFS 2014:5) om planbestämmelser för detaljplan. Plankartan har ritats i AutoCAD med Focus detaljplan 2019 och SWE_Detaljplan_SIS_Bestämmelsekatalog_v20180801.xml.

(5)

PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG

Syftet med detaljplanen är att möjliggöra bostäder, vårdbostäder (omsorgsboende där behov av vård av enklare karaktär finns, exempelvis äldreboende, LSS-boende eller annan liknande verksamhet) och icke störande verksamheter.

På fastigheten Lillberget 1 har det tidigare funnits förskoleverksamhet som

kommunen inte längre är i behov av. Fastigheten ska nu säljas och eftersom gällande detaljplan reglerar användningen till allmänt ändamål kan inte fastigheten nyttjas för annat än förskola om en privat aktör äger marken. En ny detaljplan är därför en förutsättning för försäljningen.

PLANDATA

Områdets läge och areal

Planområdet är cirka 1,2 hektar och ligger i norra delen av Robertsfors tätort.

Planområdet ligger i Robertsfors norra del. (Källa: Metria.se) Markägoförhållanden

Planområdet omfattar fastigheten Lillberget 1 som ägs av kommunen.

TIDIGARE BESLUT

Riksintressen

Planområdet ligger inte inom något utpekat riksintresseområde.

Planområdet gränsar till riksintresse för kulturmiljö (AC14) - egnahemsområde planlagt av PO Hallman samt området runt kyrkan och prästgården.

(6)

Robertsfors visar ett tidigt exempel på hur stadsplaneringen i slutet av 1800-talet och i början av 1900-talet får nya uttryck, med slutna gaturum, genomtänkta proportioner mellan byggnaders höjd, gators bredd och andra konstnärliga principer för rumslig gestaltning av staden. Gatorna anpassas till terrängen, ett synsätt som ersätter tidigare ideal med raka gator i rät vinkel mot varandra, oavsett markens lutning eller andra naturgivna förutsättningar. Typiskt för tiden är korta siktlinjer och genomtänkta blickfång i form av särskilt utmärkande byggnader i slutet av gator eller på viktiga platser.

Planområdet ligger helt inom en stadsplan från 1978. Gatunät och bebyggelse är typisk för tiden med återvändsgator och slingor som ideal i stället för Hallmans rutnät. Planområdet ligger utanför det utpekade riksintresseområdet med hänsyn till Hallmans stadsplan och bedöms i övrigt inte innebära påverkan på den

grundläggande karaktären i Robertsfors med sitt gatunät, zonindelning och

exploateringsgrad. Ett genomförande av detaljplanen bedöms inte medföra risk för negativ inverkan på riksintresset för kulturmiljö.

Riksintresse för kulturmiljövård enligt 3 kap 6 § miljöbalken. Planområdet ligger precis i utkanten av kulturmiljöområdet. (Källa: Länsstyrelsen geoportal).

Strandskydd

Planområdet berörs inte av strandskydd.

Kulturskydd

Planområdet berörs inte av några (kända) fornlämningar eller kulturskyddade områden eller objekt.

(7)

Fornlämningar skyddas av kulturmiljölagen (SFS 1988:950). Om fornlämningar påträffas under byggskedet ska arbetet avbrytas och länsstyrelsen kontaktas.

Naturskydd

Planområdet berörs inte av några (kända) värdefulla, eller enligt lag, skyddade naturområden eller objekt.

Under perioden 2010-2020 har inga artskyddade och/eller rödlistade arter observerats i området och rapporterats in till artportalen.

Mellankommunala intressen

Några mellankommunala intressen bedöms inte påverkas av aktuellt detaljplaneförslag.

Andra pågående planarbeten

Aktuell detaljplan påverkas inte av några andra pågående planarbeten.

Översiktliga planer och program

Översiktsplan

I Robertsfors kommuns översiktsplan, antagen 2019-06-17, beskrivs hur kommunen planerar för fortsatt tillväxt och utveckling på ett hållbart sätt. Översiktsplanen redovisar kommunens ställningstaganden kring utveckling och bevarande som rör till exempel boende, fritid, naturvård och infrastruktur som vägar och järnvägar. Enligt översiktsplanen ska Robertsfors erbjuda en livsmiljö som präglas av social

gemenskap, närhet och enkelhet. Förtätning i redan byggda områden förordas.

Det aktuella planområdet ligger inom ett utpekat utvecklingsområde för bostäder enligt den kommunövergripande översiktsplanen. Planområdet angränsar till befintlig bebyggelse och syftet med detaljplanen bedöms vara förenlig med översiktsplanens intentioner.

Detaljplaner och områdesbestämmelser

Planområdet omfattas av förslag till ändring och utvidgning av stadsplan för Lillbergsområdet inom Robertsfors samhälle och kommun (P 1978-40) laga kraft 1978.

Detaljplanen reglerar användningen till [A], mark för allmänt ändamål - barndaghem.

Våningsantalet är reglerat till en våning [I] och vind får inte inredas [n].

(8)

Utdrag ur gällande detaljplan för förslag till ändring och utvidgning av stadsplan för Lillbergsområdet, antagen 1977. Planområdet markeras ungefärligt med röd streckad linje.

FÖRUTSÄTTNINGAR, FÖRÄNDRINGAR OCH KONSEKVENSER

Mark- och vattenområden

Mark- och terrängförhållanden

Planområdet är bebyggt sedan tidigare med en förskola. Tomten gränsar till barr- /blandskog och marken sluttar svagt nedåt från fastighetens mitt ned åt sydväst och åt nordost. Befintlig förskola ligger på tomtens högsta del. Mot nordväst vetter tomten mot en liten kulle.

Markförhållanden inom planområdet (röd streckad linje). (Källa: metria.se 2021-03-04).

(9)

Geotekniska förhållanden

Marken inom planområdet består av morän och till viss del kan berg förekomma.

Uppskattat jorddjup inom planområdet, enligt SGUs kartunderlag, är cirka 0-10 meter.

En översiktlig utredning av grundförhållandena utfördes i samband med att den gällande detaljplanen togs fram (VBB, 1975). Några särskilda grundläggnings- problem har inte bedömts finnas i området. Enligt SGI:s kartunderlag finns inga indikationer på att risk eller förutsättningar för ras, skred och erosion föreligger inom planområdet. Planområdet bedöms översiktligt vara byggbart, men exakta

förutsättningar ska utredas och redovisas i samband med bygglov.

Enligt SGU:s kartmaterial består marken inom planområdet (röd streckad linje) av morän (blått).

Berg (rött) förekommer i planområdets nordvästra delar. (Källa www.sgu.se 2021-02-19).

Radon

Inga kända mätningar av radon finns. Risken för markradon bedöms som normal med hänsyn till jordartsförhållandena på platsen. Markstrålning ska beaktas vid grundläggningen. Inom högriskområden ska byggnader där människor vistas mer än tillfälligt utformas ”radonsäkert”. På normalriskområden kan enklare åtgärder vidtas.

Hydrologi/skyfall

Närmaste ytvatten är Rickleån, som rinner genom Robertsfors, drygt 500 meter sydväst om planområdet. Enligt skyfallskartering framtagen av Länsstyrelsen

Västerbotten (2018) för Robertsfors kommun framgår att planområdet generellt inte är ett riskområde för översvämningar vid skyfall då terrängförhållandena på platsen är gynnsamma. Lågpunkter finns dock, enligt karteringen, på förskolans baksida, där det kan finnas behov av lokala åtgärder för att undvika att vatten blir stående. Direkt nord-nordöst om planområdet finns ett större riskområde. Inom detta område kan vattennivåer uppgå till mellan 0,5-1 meter vid kraftigare skyfall. Riskområdet utgörs idag till stor del av skogsmark varför ansamlingar av vatten på markytan inte

nödvändigtvis utgör ett problem då det inte innebär direkt skada på kommunikation

(10)

eller medför risk för liv och hälsa. Vid exploatering av planområdets nordöstra delar, närmast riskområdet, är det dock viktigt att marknivåer anpassas för att säkerställa att problem eller skada inte uppstår. Enligt kartering av flödesriktning vid maximala markvattenflöden framgår att vatten rinner bort från fastigheten mot lågpunkten nordöst om planområddet. Dagvattenbrunnar finns i området.

Utdrag ur Skyfallskartering Västerbottens län för Robertsfors kommun framtagen av länsstyrelsen i Västerbotten i april 2018. Figuren visar beräknat maximalt vattendjup i samband med ett framtida 100-årsregn med en klimatfaktor på 1,3.

Utdrag ur Skyfallskartering Västerbottens län för Robertsfors kommun framtagen av länsstyrelsen i Västerbotten i april 2018. Figuren visar flödesriktning vid maximala markvattenflöden i samband med ett framtida 100-årsregn med en klimatfaktor på 1,3.

(11)

Förorenade områden

Det finns ingen misstanke om att markföroreningar förekommer inom eller i nära anslutning till planområdet. Om föroreningar påträffas i samband med detaljplanens genomförande, ska tillsynsmyndigheten enligt 10 kapitlet 11 § miljöbalken genast underrättas.

Rekreation

Skogsmarken som tas i anspråk har haft värden för förskoleverksamheten som funnits på fastigheten. Då skolverksamhet inte längre ska finnas inom planområdet bedöms grönytorna inte heller besitta några särskilda värden för rekreation eller friluftsliv i området. I nära anslutning till planområdet finns större sammanhängande skogsytor.

Stads-och landskapsbild

Ett genomförande av detaljplanen bedöms inte innebära risk för betydande inverkan på stads- eller landskapsbild i området. Byggrätter som möjliggör flerbostadshus eller verksamheter i planområdets närhet är uppförda i upp till 2½ våningar. Planförslaget möjliggör bebyggelse i två våningar vilket bedöms smälta in i omgivningen.

Bebyggelseområden

Befintliga förhållanden

Drygt halva fastigheten är bebyggd. Marken har använts för förskola och befintlig huvudbyggnad är en skollokal i ett plan. Därtill finns ett antal komplementbyggnader samt lekplatsutrustning inom fastigheten. Öppna ytor inom den bebyggda delen av planområdet består av gräsytor och asfalterade ytor. Den del av fastigheten som i dagsläget inte är bebyggd består av skog.

Befintlig bebyggelse inom planområdet (Källa, Robertsfors kommun).

(12)

Området idag (Källa, Robertsfors kommun).

Planförslag

Detaljplanen möjliggör för bostäder [B], vårdbostäder [D¹] och icke störande verksamheter [Z¹]. Syftet är att möjliggöra en flexibel användning av fastigheten då behoven inte fullständigt säkerställts. Bostäder, vårdbostäder eller icke störande verksamheter bedöms alla lämpliga att möjliggöra med hänsyn till fastighetens centrumnära lokalisering i tätorten.

Med användningen bostäder [B] avses boende med varaktig karaktär. Det kan handla om olika typer av byggnader både en- och tvåbostadshus och

flerbostadshus. I användningen ingår även bostadskomplement av olika slag.

Inom [D¹] inryms vård- och omsorgsboende där behov av vård av enklare karaktär finns. Det kan exempelvis vara äldreboende, LSS-boende eller annan liknande verksamhet. Gemensamt för verksamheterna är att det finns ett visst behov av personal. Komplement till användningen ingår också så som

personalrum, parkering, kontor eller restaurangfunktion som behövs för verksamheten.

Användningen [Z¹] är bred och innehåller olika typer av ytkrävande

verksamheter som har begränsad omgivningspåverkan. Det ingår lokaler för serviceverksamheter, tillverkning, lager och verkstäder.

Fastigheten är cirka 11 500 m²stor. Detaljplanen möjliggör att fastigheten kan styckas i fler fastigheter om så är önskvärt för att möjliggöra ett par flerfamiljshus, flera friliggande villor, parhus, radhus eller liknande. Största byggnadsarea (BYA) regleras till 25 % av fastighetsarean inom användningsområdet [e¹]. Detta innebär en total byggrätt om cirka 2800 m²BYA. Högsta nockhöjd regleras till 11,5 meter och takvinkel får vara mellan 20 och 40 grader. Reglerad nockhöjd illustreras med våningsantal och takvinkel nedan.

(13)

Illustrerad nockhöjd och takvinkel.

Planområdet gränsar mot skogsmark i norr och villabebyggelse i ett plan i söder varför skuggning inte bedöms bli ett problem till följd av att planförslaget medger en ytterligare våning än vad som tidigare reglerats för planområdet.

Byggnader får inte uppföras inom 6 meter från plangräns (prickad mark i plankartan).

Syftet är att erhålla ett acceptabelt avstånd till närliggande anläggningar samt att byggnader ska kunna skötas från den egna fastigheten. Då fastigheten kan komma att styckas i mindre fastigheter i syfte att möjliggöra exempelvis enfamiljshus reglerar detaljplanen att byggnad ska placeras minst 4,5 meter från fastighetsgräns [p¹]. Detta i syfte att säkerställa att byggnader placeras på ett visst avstånd från varandra med hänsyn till brandkrav och liknande. Undantag gäller radhus, parhus och kedjehus som får byggas samman.

Offentlig och kommersiell service

Planområdet ligger inom Robertsfors tätort där tillgång till kommersiell och offentlig service så som butiker, nöje, vård, skola, förskola och annan service finns.

Kommunikationer

Vägar och fordonstrafik

Fastigheten nås från Skogsgatan (söder) och från Lillbergsvägen (nordöst). Angöring sker i dagsläget från Skogsgatan, som är en enkelriktad gata och som övergår till Yttre Ringvägen. Skogsgatan och Lillbergsgatan binds samman med gång- och cykelväg.

Kommunen är väghållare för gatunätet i planområdets närhet.

(14)

Gatunätet i området idag. Skogsgatan passerar och angör fastigheten idag. Gång- och cykelväg (orange streckad linje) ansluter fastigheten på norr och söder. I planområdets nordöstra hörn ansluter Lillbergsvägen.

Gång- och cykeltrafik

Gång- och cykelväg angör fastigheten från norr och söder.

Kollektivtrafik

Länstrafiken trafikerar Robertsfors tätort men det saknas busshållplats i närheten.

Närmsta hållplats finns i centrala Robertsfors.

Parkering

Robertsfors kommun har ingen fastslagen parkeringsnorm.

Planförslaget reglerar inga specifika ytor för parkering. Det är fastighetsägarens ansvar att anordna tillräcklig yta för parkering inom fastigheten för att säkerställa verksamhetens eller boendes behov.

Teknisk försörjning

El, värme, tele och bredband

Fastigheten är ansluten till ledningsnätet för el och fjärrvärme som distribueras av Skellefteå kraft. Planområdet ligger inom kommunalt bredbandsnät och Skanova har teleledningar i planområdets närhet.

Samtliga ledningar för den tekniska försörjningen ansluter planområdet från Skogsgatan i sydöst.

(15)

Vatten, avlopp och dagvatten

Fastigheten är ansluten till kommunens vatten- och avloppsnät.

Dagvatten avleds idag till det kommunala ledningsnätet och infiltreras till viss del också naturligt inom grönytorna. Ledningar för dagvatten finns i den omgivande gatumiljön. Dagvattenbrunnar finns inom och i direkt anslutning till fastigheten.

Lokalt omhändertagande av dagvatten bedöms även efter detaljplanens genomförande delvis vara möjligt inom planområdet. Lämplig fördröjning bör genomföras som del av utformningen av bostadsgården. Dagvatten som behöver avledas från fastigheten ansluts till dagvattennätet.

Snöhantering

Kommunen ansvarar för snöröjning av gator, samt av gång- och cykelväg i planområdets närhet.

Avfall

Tekniska kontoret i Robertsfors kommun ansvarar för kommunens avfallshantering.

Hämtning sker vid fastigheten.

Räddningstjänstens behov

Räddningstjänstens behov säkerställs både i plan- respektive i bygglovskedet. I planskedet tas hänsyn till att fastigheten går att nå på ett bra sätt för

utryckningsfordon. I bygglovskedet tas hänsyn till byggnaders utformning m m som har betydelse för brandsäkerheten.

Framkomligheten för räddningstjänsten till och från planområdet bedöms god då åtkomst till kommande byggnader kommer att finnas via lokalgator. Byggnaders utformning och räddningstjänstens behov av åtkomst, framkomlighet till brandposter och släckvatten ska beaktas i samband med bygg- och markprojektering i enlighet med gällande regler.

Tillgänglighet och trygghet

Att människor med olika typer av funktionsnedsättningar och i alla åldrar kan bli fullt delaktiga i samhällslivet, ska alltid beaktas fullt ut vid nybyggnation. Alla ytor ska göras tillgängliga, trygga och användbara för alla grupper av människor så långt det är möjligt. Detta gäller både fysisk och psykisk tillgänglighet - allt från den faktiska framkomligheten till val av växter som kan orsaka allergier som gör det svårt för vissa människor att vistas i miljön eller sådant som kan orsaka känslan av otrygghet, till exempel bristande belysning eller skötsel.

Bostadsfastigheter avsedda för bebyggelse med tillhörande infarter och entréer ska enligt plan- och bygglagen vara användbara för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Detta gäller om det inte är obefogat med hänsyn till terrängen och förhållandena i övrigt. Ett skäl kan vara att bostadsfastigheter ibland innehåller stora nivåskillnader och därför inte är helt enkla att göra tillgängliga. Det är dock viktigt att disponera fastigheten och placera byggnaderna så att de blir så tillgängliga som möjligt.

(16)

Störningar, risker och säkerhet

Planeringen får inte leda till störningar som kan innebära olägenheter för människors hälsa (vilket definieras i 9 kap. 3§ miljöbalken). Med olägenhet för människors hälsa avses en störning som enligt medicinsk eller hygienisk bedömning kan ha en menlig inverkan på hälsan. Även de störningar som i första hand påverkar välbefinnandet kan vara olägenheter för människors hälsa, till exempel buller. Bedömningen av om en störning inverkar menligt på hälsan beror på hur människor i allmänhet uppfattar situationen. För att störningen ska omfattas av bestämmelsen krävs att den har en viss varaktighet, antingen genom att den pågår under en sammanhängande tid eller att den återkommer, regelbundet eller oregelbundet.

Trafikbuller

Förordning om trafikbuller vid bostadsbyggnader (SFS 2015:216/2017:359), vilken tar stöd i 9 kap. 12§ miljöbalken (skydd mot olägenheter för människors hälsa), innehåller bestämmelser om riktvärden för buller utomhus för spårtrafik, vägar och flygplatser vid bostadsbyggnader. Bestämmelserna ska tillämpas vid bedömningen av om kravet på förebyggande av olägenhet för människors hälsa i plan- och bygglagen är uppfyllt i planläggning, bygglov och förhandsbesked. Buller från spårtrafik och vägar bör enligt förordningen inte överskrida 60 dBA ekvivalentnivå vid fasad samt 50 dBA ekvivalentnivå vid uteplats i anslutning till bostad.

Trafikmängden i planområdets närhet bedöms i dagsläget inte uppgå till nivåer som skulle kunna innebära risk för att ljudnivåer vid bostäder och vårdlokaler inte kan uppnås. Ett genomförande av detaljplanen bedöms kunna innebära ett minskat antal fordon, framförallt under vissa tider på dygnet varför någon bullerproblematik inte bedöms föreligga.

Ingen annan betydande risk för störning, vare sig från planområdet eller från planområdets närhet, har heller identifierats.

MILJÖKONSEKVENSER

Enligt 6 kap. miljöbalken om miljöbedömningar ska en myndighet eller kommun som upprättar eller ändrar en plan eller ett program göra en strategisk

miljöbedömning av planen, programmet eller ändringen, om dess genomförande kan antas medföra BMP (betydande miljöpåverkan). Syftet med miljöbedömningen är att integrera miljöaspekter i planeringen så att en hållbar utveckling främjas.

Innan myndigheten eller kommunen tar ställning till om BMP kan antas uppstå ska undersökning göras som identifierar de omständigheter som talar för eller emot att BMP kan uppstå (enligt de kriterier som anges i Miljöbedömningsförordning, SFS 2017:966). När undersökningen är genomförd ska kommunen eller myndigheten ta ett särskilt beslut som redovisar identifierade omständigheter. Beslutet ska

tillgänglighetsgöras för allmänheten, men kan inte överklagas särskilt. Samråd ska även ske med de länsstyrelser, kommuner och andra myndigheter som berörs av planen, programmet eller ändringen.

Om BMP kan antas uppstå ska de omständigheter som talar för detta utredas i en MKB (miljökonsekvensbeskrivning). Det som framkommer i MKB ska integreras i planarbetet och handlingen ska samrådas i samband med planprocessen.

(17)

Undersökning om betydande miljöpåverkan

För att utreda om betydande miljöpåverkan kan antas på grund av detaljplanen har en genomgång av påverkansfaktorer genomförts. Hela undersökningen redovisas i Undersökning av risk för BMP, Detaljplan för Lillberget 1, Robertsfors kommun, 2021-01-27.

Genomförandet av detaljplanen bedöms inte vara av den art och omfattning som bedöms leda till en betydande miljöpåverkan. En MKB

(miljökonsekvensbeskrivning) för detaljplanen, där konsekvenser identifieras, beskrivs och bedöms behöver därmed inte tas fram.

Förenlighet med miljöbalken

Aktuellt detaljplaneförslag bedöms vara förenligt med bestämmelser för hushållning av mark- och vattenområden i 3 och 4 kap miljöbalken (1998:808). Ett

genomförande av detaljplanen bedöms inte heller överskrida någon av miljökvalitetsnormerna i 5 kapitlet miljöbalken (1998:808).

Planområdet ligger inte inom riksintresseområde eller något utpekat Natura 2000- område.

Miljömål

Syftet med de miljöpolitiska målen (prop. 2004/05:150), totalt 16 stycken (redovisas i tabellen nedan) är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta. Detta ska ske utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser.

Länsstyrelsen har uppdraget att samordna det regionala arbetet för att uppnå de svenska miljömålen. Arbetet sker i samarbete med kommuner, näringsliv, frivilliga organisationer och andra aktörer för att miljömålen ska få genomslag i länet och miljön ska bli bättre. Länsstyrelsen följer också upp hur miljöarbetet går. Aktuellt läge går att läsa på miljömålsportalen (www.miljomal.nu).

Västerbottens läns miljömål (2014-2020) motsvarar i stort de nationella miljökvalitetsmålen med preciseringar, förutom etappmålen om utsläpp av

växthusgaser. De har anpassats regionalt med ett övergripande utsläppsmål samt sex sektorsspecifika utsläppsmål för samhällssektorerna transporter, energiförsörjning, industriprocesser, jordbruket, arbetsmaskiner samt avfall och avlopp.

(18)

Samtliga miljömål och planens bedömda inverkan på dessa:

Miljömål Planens inverkan

1 Begränsad klimatpåverkan ±

2 Frisk luft ±

3 Bara naturlig försurning x

4 Giftfri miljö x

5 Skyddande ozonskikt x

6 Säker strålmiljö x

7 Ingen övergödning x

8 Levande sjöar och vattendrag x

9 Grundvatten av god kvalitet ±

10 Hav i balans samt levande kust och skärgård x

11 Myllrande våtmarker x

12 Levande skogar ±

13 Ett rikt odlingslandskap x

14 Storslagen fjällmiljö x

15 God bebyggd miljö ±

16 Ett rikt växt- och djurliv ±

Förklaringar

+ positiv påverkan ++ mycket positiv påverkan - negativ påverkan - - mycket negativ påverkan

±obetydlig positiv eller negativ påverkan x ingen påverkan

Detaljplanens genomförande bedöms inte påverka något av miljömålen på ett betydande negativt sätt. Genomförandet bedöms inte heller innebära direkt positiv påverkan.

Miljökvalitetsnormer

Miljökvalitetsnormer (MKN) är ett juridiskt bindande styrmedel som infördes med miljöbalken 1999 för att komma till rätta med miljöpåverkan från diffusa

utsläppskällor från till exempel trafik och jordbruk. En MKN kan anges som en halt eller ett värde (högsta tillåtna halt av ett ämne i luft, mark, eller vatten) men kan även beskrivas i ord.

MKN kan ses som styrmedel för att på sikt nå miljökvalitetsmålen. Det finns idag MKN för olika föroreningar i utomhusluften (SFS 2010:477), olika parametrar i vattenförekomster (SFS 2004:660), olika parametrar i havsmiljön (SFS 2010:1341) olika kemiska föreningar i fisk- och musselvatten (SFS 2001:554) samt för

omgivningsbuller (SFS 2004:675).

MKN för utomhusluft

Det finns svenska MKN för den högsta tillåtna halten i utomhusluft av kvävedioxid och kväveoxider, svaveldioxid, kolmonoxid, ozon, bensen, fina partiklar (PM10 och PM2,5), bens(a)pyren, arsenik, kadmium, nickel och bly i utomhusluft.

Tillkommande trafik bedöms bli obetydande i sammanhanget. MKN riskerar därmed inte att överskridas på grund av detaljplanens genomförande.

(19)

MKN för vattenförekomster

Vattenmyndigheterna (5 stycken) har det övergripande ansvaret att se till att EU:s ramdirektiv för vatten (vattendirektivet) genomförs i Sverige. Grundvatten, sjöar, vattendrag och kustvatten har delats in i vattenförekomster för vilka bedömning har skett vilken ekologisk, kemisk eller kvantitativ status som vattnet har och vilka krav som ställs för att kunna upprätthålla och förbättra denna status.

Bottenvikens vattendistrikt är Sveriges nordligaste vattendistrikt och omfattar hela Norrbottens län samt större delen av Västerbottens län. Länsstyrelsen i Norrbottens län har utsetts till vattenmyndighet i distriktet. Vattendistriktet beslutade i december 2016 om (nya) MKN, åtgärdsprogram och förvaltningsplan för åren 2016-2021.

Beslutande MKN innebär kortfattat att alla ytvattenförekomster ska uppnå eller behålla hög eller god ekologisk status och god kemisk ytvattenstatus samt att alla grundvattenförekomster ska uppnå eller behålla god kvantitativ status och god kemisk grundvattenstatus (om inte undantag har meddelats). Yt- och

grundvattenstatusen får generellt inte försämras.

Inget av distriktets vatten uppnår god kemisk status till följd av storskalig och långväga spridning av kvicksilver och polybromerade difenyletrar (PBDE, används bland annat som flamskyddsmedel), vilka sprids till miljön via läckage från varor, avfallsupplag med mera. Bortsett från dessa är det ett femtiotal vattendrag, sjöar och kustvatten som inte uppnår god kemisk status på grund av påverkan från olika tungmetaller och tributyltenn (TBT).

Vattenkvaliteten är överlag god inom distriktet, men vissa utmaningar finns att särskilt ta hänsyn till i samband med samhällsutvecklingen:

• Fysiska förändringar, exempelvis utvinning av energi, vägar, ökad produktionen inom jord- och skogsbruk som påverkar vattnen negativt.

Fysisk påverkan är den vanligaste orsaken till att god ekologisk status inte nås i distriktet.

• Läckage av metaller och sura ämnen från sulfidjordar i kustområden, beroende av bland annat bearbetning och dikning.

• Storskalig påverkan från areella näringar, exempelvis genom gödsling, utdikning, ökad instrålning vid avverkning samt effekter från körskador i marken.

• Läckage av metaller från avslutad och pågående gruvverksamhet.

• Vattentäkter som saknar vattenskyddsområde eller där föreskrifter och skyddsområdets avgränsningar behöver revideras. I Bottenvikens

vattendistrikt är det bara drygt 10 % av de allmänna vattentäkterna som har fullgott skydd.

(20)

Nuvarande status och MKN för berörda vattenförekomster (www.viss.lansstyrelsen.se, 2021-01-27):

Vattenföre-

komst EU-

CD Ekologisk status/

potential

Kemisk

status MKN Ekologisk status

MKN Kemisk status

Miljö- problem Ytvatten-

förekomst:

Rismyr- bäcken

SE7128 02-175016

Måttlig Uppnår ej

god God

ekologisk status 2027

God kemisk ytvattenstatus med undantag av kvicksilver/

kvicksilver- föreningar och bromerad difenyleter

Miljögifter samt påverkan från jordbruk och tätorts- bebyggelse

Ytvatten- förekomst:

Trybäcken

SE7132 15-174315

God Uppnår ej

god God

ekologisk status 2021

God kemisk ytvattenstatus med undantag av kvicksilver/

kvicksilver- föreningar och bromerad difenyleter

Miljögifter samt påverkan genom dammar, barriärer och slussar - för vattenkraft

Kommentar: En vattendelare går igenom fastighetens södra del. Området avvattnas framförallt mot norr (Rismyrbäcken), men även mot söder (Trybäcken).

Fastigheten ingår i kommunens verksamhetsområde för vatten och avlopp.

Utveckling enligt planförslaget bedöms inte påverka om normerna för god ekologisk eller god kemisk status kan uppnås/upprätthållas.

MKN för havsmiljön

Inget vatten som påverkar kustvatten/MKN berörs av aktuell utveckling.

MKN för fisk- och musselvatten

Ingen vattenförekomst som är utpekat som fisk- eller musselvatten enligt

Naturvårdsverkets förteckning (NFS 2002:6) finns eller berörs av aktuell utveckling.

MKN för omgivningsbuller

Enligt Förordning om omgivningsbuller (2004:675) ska omgivningsbuller kartläggas och åtgärdsprogram upprättas för vägar och järnvägar inom kommuner med fler än 100 000 invånare eller från vägar med en trafiktäthet på mer än tre miljoner fordon per år. Därtill ska strategiska bullerkartor tas fram som visar bullersituationen under det närmast föregående kalenderåret. Även de kommuner som inte berörs av

(21)

bullerförordningen bör redovisa i översiktsplanen var infrastrukturen innebär problem med buller. På detta sätt ges tidiga signaler kring var det krävs varsamhet eller särskilda åtgärder i detaljplaneringen. Med förordningen infördes även en miljökvalitetsnorm för buller. Målet är att sträva efter att omgivningsbuller inte medför skadliga effekter på människors hälsa.

I Förordning om trafikbuller vid bostadsbyggnader (SFS 2015:2016), vilken tar stöd i 9 kapitlet miljöbalken (skydd mot olägenheter för människors hälsa) redovisas

riktvärden för buller utomhus för vägar vid bostadsbyggnader som ska tillämpas vid detaljplaneläggning, bygglov och förhandsbesked. Utmed det statliga väg- och järnvägsnätet tillämpas riktlinje Buller och vibrationer från trafik på väg och järnväg (TDOK 2014:1021). Den innehåller riktvärden för buller och vibrationer och bygger på de riktvärden för buller som riksdagen beslutat om för bostäder vid nybyggd eller väsentligt ombyggd infrastruktur. Ljudnivåer inomhus preciseras i sjunde avsnittet i Boverkets byggregler, BBR. För nybyggnation eller ändring av byggnad ska ljudnivån inomhus klara kraven i BBR oavsett var byggnaden är placerad och oavsett ljudnivån utomhus. Utöver reglerade riktvärden finns flertalet vägledningar avseende buller, exempelvis industri- och annat verksamhetsbuller vid planläggning och

bygglovsprövning av bostäder (Boverkets rapport 2015:21).

Eftersom Robertsfors kommun har färre än 100 000 innevånare och inga större vägar berörs, finns det inte något formellt krav på bullerkartering. Det finns därför inte heller några beslutade miljökvalitetsnormer.

Detaljplanens genomförande bedöms inte innebära någon bullerproblematik.

ADMINSTRATIVA FRÅGOR

Tidplan

Målsättningen är att detaljplanen ska kunna antas sommaren 2021.

Genomförandetid

Planens genomförandetid är 5 år från det datum planen vunnit laga kraft. Med genomförandetid avses den tid då fastighetsägarna har en garanterad rätt att bygga enligt detaljplanen. Under genomförandetiden får detaljplanen inte ändras utan att synnerliga skäl föreligger. Om detaljplanen behöver ändras eller upphävas under genomförandetiden har fastighetsägaren rätt till ersättning för förlorande rättigheter (exempelvis förlorad byggrätt).

Efter genomförandetidens utgång fortsätter planen att gälla, men den kan ändras eller upphävas utan att fastighetsägaren har rätt till ersättning.

Huvudmannaskap allmän plats Detaljplanen reglerar ingen allmän plats.

(22)

Ansvarsfördelning

Kommunen ansvarar för och bekostar detaljplanens framtagande.

Exploatören/fastighetsägaren bekostar planläggningen och ansvarar för genomförandet.

Ledningsnät för vatten, avlopp, el, värme med mera kommer att ägas och förvaltas av respektive ledningsägare.

Exploateringsavtal

Inget exploateringsavtal är aktuellt i samband med genomförandet av detaljplanen.

Lovplikt

Enligt 4 kap. 14-15§ plan- och bygglagen kan kommunen inom visa ramar besluta att minska eller utöka bygglovspliktens omfattning. Lättnader i bygglovsplikten får emellertid inte beslutas om bygglov krävs för att tillvarata grannars intressen eller allmänna intressen.

Det bedöms i aktuell detaljplan inte finnas anledning att besluta om förändrad lovplikt.

FASTIGHETSRÄTTSLIGA FRÅGOR

Fastighetsbildning

Fastighetsägaren ansvarar för att ansöka om eventuell fastighetsreglering Lantmäterimyndigheten handlägger och beslutar om förrättningen.

Gemensamhetsanläggningar, servitut och andra rättigheter

Detaljplanen reglerar inga gemensamhetsanläggningar, servitut eller andra rättigheter eftersom det inte behövs för att genomföra planen.

Fastighetsrättsliga konsekvenser

Detaljplanen möjliggör att fastigheten kan styckas i fler fastigheter om så är önskvärt.

Detta är dock inte avsikten i dagsläget.

Detaljplanen medför inga planerade fastighetsregleringar.

EKONOMISKA FRÅGOR

Planekonomi

Exploatören bekostar efterföljande fastighetsbildningar, rättighetsupplåtelser, projekteringskostnader, bygg- och anläggningskostnader osv som följer av detaljplanen. Eventuella anslutningsavgifter debiteras enligt gällande taxor.

Planavgift

Planavgift tas inte ut vid bygglov.

(23)

Inlösen, ersättning

Ingen fastighet är föremål för inlösen.

TEKNISKA FRÅGOR

Behov av ytterligare utredningar, kompletterande tillstånd

Inga kompletterande utredningar eller tillstånd bedöms behövas i samband med planens genomförande.

SAMRÅD/GRANSKNING

Efter samråd och granskning kommer inkomna synpunkter sammanställas i en samrådsredogörelse respektive ett granskningsutlåtande.

Då planförslaget, om möjligt, handläggs med ett begränsat standardförfarande innebär det att samrådet är den enda möjligheten för berörda att yttra sig. Efter samråd kommer inkomna synpunkter att sammanställas i ett granskningsutlåtande inför antagande och handlingarna kommer att revideras om det bedöms vara relevant.

Planfrågor diskuteras under hand med berörda.

MILJÖ- OCH BYGGNADSKONTORET

Sara Forsberg Johanna Söderholm

Robertsfors kommun Tyréns AB