• No results found

Företagsamhetsmätning Uppsala län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Företagsamhetsmätning Uppsala län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010"

Copied!
12
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Företagsamhetsmätning – Uppsala län

JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

(2)

Företagsamheten – Uppsala län 

 

Inledning 

Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera om antalet  personer som väljer att ansvara för ett företags utveckling ökar eller minskar och i vilken takt 

förändringen sker. Uppgifterna hämtas från UC AB och sammanställs av Kreicbergs Utredning & 

Opinion AB. 

Som företagsam räknas individer som har en f‐skattesedel, är delägare i ett aktivt handelsbolag eller  är VD eller ordinarie styrelsemedlem i ett aktivt aktiebolag. Alla individer som uppfyller något av  dessa kriterier räknas som företagsamma i denna mätning1. Individerna räknas bara en gång oavsett  om personen driver ett eller flera företag. Av denna anledning finns det alltså fler registrerade  företag än det finns företagsamma individer. Företagsmätningen är en totalundersökning och kan  därför användas för att jämföra företagsamheten mellan olika kommuner över tiden. På Svenskt  Näringslivs webbplats finns rapporter för Sveriges samtliga 21 län att ladda ned. 

 

12 procent är företagsamma 

 

Vid halvårsskiftet 2010 fanns det 29 662 aktivt företagsamma individer i Uppsala län, vilket är 12,0  procent av den arbetsföra befolkningen (16‐74 år). Det är en något högre andel jämfört med förra  mätningen och en bit bättre än riksgenomsnittet. I riket som helhet finns det 808 000 personer som  definieras som företagsamma. Sammantaget är alltså 11,8 procent av svenskarna i arbetsför ålder  företagsamma.  

Av de företagsamma individerna i Uppsala är 8 600 kvinnor. Av länets kvinnor i arbetsför ålder  ansvarar alltså 7,0 procent för ett företag, vilket ligger i linje med riket som helhet (6,9 procent). 

Antalet yngre företagsamma (16‐34 år) ökar i länet jämfört med för ett halvår sedan. Vid 

halvårsskiftet fanns 4 391 unga företagsamma personer i Uppsala län, vilket är 4,9 procent av länets  yngre population. Motsvarande andel i riket som helhet är något högre (5,4 procent).  

     

   

      

1 På Svenskt Näringslivs webbplats kan en utförlig beskrivning av Företagsamhetsmätningen hämtas. 

 

(3)

Diagram 1. Andel företagsamma individer av den arbetsföra befolkningen (16‐74 år).  

12,0% 11,8%

0%

2%

4%

6%

8%

10%

12%

14%

16%

18%

   

Knivsta är Uppsala läns mest företagsamma kommun 

 

Det finns stora skillnader mellan länets kommuner när det gäller deras respektive grad av  företagsamhet. Skillnaderna beror många gånger på deras olika näringslivsstrukturer och dessa  förändras i de flesta fall i en långsam takt. Det är alltså inte troligt att andelen företagsamma i en  kommun förändras kraftigt från år till år. 

Knivsta kommun har länets mest företagsamma befolkning där 15,5 procent av kommunens 

arbetsföra befolkning ansvarar för ett företag. Lägst andel uppvisar Älvkarleby där 8,5 procent räknas  som företagsamma.  

Knivsta uppvisar även länets yngsta företagsamhet. Av kommunens yngre population ansvarar 6,0  procent för ett företag. I Älvkarleby är motsvarande notering 4,0 procent, vilket är lägst i regionen.  

Knivsta har även en kvinnopopulation som är högst delaktig i företagandet där 9 procent av  kvinnorna i arbetsför ålder ansvarar för ett företag. 

 

Tabell 1. Företagsamhet i andel av befolkning i arbetsför ålder 

Kommun  Antal företagsamma  Andel företagsamma  Andel kvinnor  Andel yngre 

KNIVSTA       1574  15,5% 9,0% 6,0% 

ENKÖPING        4009  14,0% 7,8% 5,5% 

HEBY        1351  13,9% 7,6% 4,8% 

TIERP       1921  13,3% 6,9% 5,7% 

ÖSTHAMMAR       2015  12,9% 6,9% 4,5% 

HÅBO        1788  12,6% 7,9% 4,6% 

UPPSALA       16443  11,1% 6,6% 4,9% 

ÄLVKARLEBY          561  8,5% 6,7% 4,0% 

(4)

Företagsamheten ökar med 1,6 procent 

 

Under första halvåret 2010 ökade företagsamheten i länet med 471 individer, vilket motsvarar en  tillväxttakt på 1,6 procent. Endast ett annat län (Västmanland) kan matcha Uppsalas tillväxtsiffror. 

Bakom förändringen ligger en stor dynamik. Cirka 1 700 nya individer har tillkommit som  företagsamma medan drygt 1 250 personer har avslutat sin företagsamhet under det senaste  halvåret. 

Trenden med både ett ökat antal nyföretagsamma och fler avslutare fortsätter. Sannolikt är 

konjunkturläget en bidragande orsak. Arbetslösheten är fortfarande relativt hög vilket gör att många  provar på eget företagande. En del av dessa försök misslyckas och därmed ökar även antalet 

avslutare. I takt med att konjunkturen förbättras kommer antalet nyföretagsamma mer styras av  affärsmöjligheterna än av att det saknas lediga jobb. 

Antalet företagsamma kvinnor har vuxit något snabbare i länet (1,9 procent) än den totala 

företagsamheten. Trenden med en högre tillväxttakt av företagsamheten bland landets kvinnor är  gemensamt för de flesta av Sveriges län. 

   

Diagram 2. Tillväxt av antal företagsamma individer 

  1,6%

1,2%

0,0%

0,2%

0,4%

0,6%

0,8%

1,0%

1,2%

1,4%

1,6%

1,8%

2,0%

(5)

Företagsamheten ökar snabbast i Älvkarleby 

 

Förutom att personer blir företagsamma och avslutar sitt företagande påverkas nettoförändringarna  av in‐ och utflyttningar av företagsamma personer. För en del kommuner utgör denna inflyttning en  ansenlig del av företagsamhetens tillväxt.  

Nettotillväxten av företagsamma har varit högst i Älvkarleby kommun under mätperioden. Där har  företagsamheten ökat med 24 individer, vilket ger en tillväxttakt på 4,5 procent. Med tanke på att  Älvkarleby hade länets svagaste företagsamhet bör det påpekas att tillväxten i absoluta tal är relativt  liten beroende på att företagsamheten i kommunen ligger på en låg nivå i jämförelse med övriga  kommuner. 

Trots att Knivsta har länets relativt högsta företagsamhet växer den långsamt. Kommunen har länets  svagaste tillväxt där antalet företagsamma endast ökade med 7 personer eller 0,4 procent under det  senaste halvåret. Ingen kommun i Uppsala län uppvisar en negativ tillväxt av företagsamheten.  

Även antalet företagsamma kvinnor har under det senaste halvåret ökat snabbast i Älvkarleby där  tillväxttakten uppmättes till 5,7 procent. Även Håbo kommun har en hög tillväxt av de företagsamma  kvinnorna. 

     

Tabell 2. Tillväxt av antal företagsamma individer 

Kommun  Företagsamma 30/6  Företagsamma 31/12  Förändr  Tillväxt  Tillväxt unga  Tillväxt kvinnor 

ÄLVKARLEBY          561  537 +24 4,5% ‐1,6%  5,7%

ENKÖPING        4009  3872 +137 3,5% 6,2%  3,9%

TIERP       1921  1890 +31 1,6% 5,9%  2,1%

ÖSTHAMMAR         2015  1987 +28 1,4% 1,5%  3,6%

UPPSALA       16443  16231 +212 1,3% 0,9%  1,1%

HÅBO        1788  1766 +22 1,2% ‐6,9%  5,1%

HEBY        1351  1341 +10 0,7% ‐3,5%  1,1%

KNIVSTA       1574  1567 +7 0,4% 1,1%  ‐0,4%

   

   

 

 

(6)

Allt fler unga är företagsamma 

 

Trenden mot ett allt högre deltagande i företagsamheten hos landets ungdomar fortsätter även i  denna mätning. Antalet företagsamma personer yngre än 35 år i Uppsala län har ökat med 1,2  procent jämfört med första halvåret, vilket är något lägre än riksgenomsnittet. Med tanke på den  stora generationsväxling som till del redan har påbörjats är ett större deltagande i företagandet hos  den yngre befolkningen välkommet.  

Enköpings kommun uppvisar länets snabbaste utveckling av unga företagsamma individer. Jämfört  med andra halvåret 2009 har antalet unga företagsamma i kommunen ökat med 6,2 procent. Även  Tierps yngre befolkning uppvisar ett kraftigt ökat deltagande i företagandet. 

I Håbo kommun är det däremot klart färre ungdomar som ansvarar för ett företag än det var förra  halvåret och minskningen uppgår till hela 6,9 procent.  

 

Diagram 3. Tillväxt av antal unga företagsamma personer (16‐34 år) 

1,4% 1,2%

‐2%

‐1%

0%

1%

2%

3%

4%

   

 

Två grupper är särskilt viktiga för att Sveriges företagsamhet ska utvecklas i en positiv riktning. Dels  ungdomar där ett tidigt inträde i företagandet ger viktig erfarenhet. Ungdomar går ut och in i  företagandet i en snabbare takt, men erfarenheten av företagandet i yngre år är viktig för en 

framtida, mer långvarig satsning på företagandet. Den andra gruppen är kvinnorna vars delaktighet i  företagandet är klart lägre i Sverige än i stora delar av övriga Europa. För att företagandet i Sverige  någon gång ska nå europeiska nivåer är det helt nödvändigt att kvinnorna blir mer involverade i  företagsamheten.   

(7)

Sammantaget finns nu 4 391 personer med ansvar för företagande som är yngre än 35 år, vilket är  4,9 procent av den yngre generationen. Sedan den första företagsamhetsmätningen utfördes har  antalet företagsamma ungdomar ökat med 6,3 procent. Samtidigt har den totala företagsamheten i  länet ökat i en något långsammare takt under samma period (+4,8 procent). Det bör dock påpekas  att skillnaden är betydligt större i de flesta övriga län. 

Andelen företagsamma kvinnor har också stadigt ökat sedan år 2008. Det finns nu 8 600 kvinnor med  ansvar för ett företag, vilket är en ökning med 7,0 procent sedan två år tillbaka. Såväl ungdomarna  och kvinnorna har alltså tagit ett större ansvar för länets företagsamhet under senare tid och bägge  grupperna står för en relativt sett större del av tillväxten. 

Som diagrammet nedan visar har företagsamheten för såväl kvinnor och ungdomar dessutom vuxit  snabbare än befolkningsökningen för respektive grupp. 

   

Diagram 4. Utveckling av företagsamma individer, unga och kvinnor. 2008‐2010. 

4,84% 4,94%

6,72%

6,97%

4,0%

4,5%

5,0%

5,5%

6,0%

6,5%

7,0%

7,5%

v2008 h2008 v2009 h2009 v2010

Ungdomar Kvinnor

 

   

Fortsatt hög nyföretagsamhet 

 

Under första halvåret 2010 valde 1 714 nya personer att ansvara för ett företag i Uppsala län. Detta  är klart fler än under förra halvåret då 1 400 personer registrerades som nyföretagsamma. I relation  till den arbetsföra befolkningen valde 6,9 personer per 1000 invånare att bli företagsam. 

Av de genuint nyföretagsamma i länet var 36 procent kvinnor – en något lägre andel jämfört med  föregående halvår.  

(8)

Med 9,1 nyföretagsamma per 1000 invånare har Stockholms län rikets mest frekventa  nyföretagsamhet under mätperioden. Motsvarande notering för länet med den svagaste 

nyföretagsamheten, Blekinge, ligger på 4,8 nyföretagsamma per 1000 invånare. Samtliga län uppvisar  dock en klart högre nyföretagsamhet än förra halvåret. 

       

Diagram 5. Antal nyföretagsamma per 1000 invånare i arbetsför ålder 

6,9 6,6

0,0 1,0 2,0 3,0 4,0 5,0 6,0 7,0 8,0 9,0 10,0

 

   

Nyföretagsamheten högst i Enköping 

 

Med nyföretagsamma avses de som personer som blivit företagsamma under det senaste halvåret i  en region. Vi skiljer här på genuint nyföretagsamma personer som tidigare inte varit involverade i  företagande och inflyttade personer som varit företagsamma i andra delar av landet tidigare. På  länsnivå redovisas enbart de genuint nyföretagsamma.2 

Enköpings kommun uppvisar länets högsta relativa nyföretagsamhet. Totalt har 310 nya individer  tagit ansvar för ett företag under mätperioden. Ställt i relation till kommunbefolkningen blir det 10,8  nya företagsamma individer per 1000 invånare. Av dessa är cirka 20 procent inflyttade från andra 

      

2 Orsaken är att om det sker flyttningar mellan kommuner i samma län skulle nyföretagsamheten överskattas  om dessa personer inkluderades. 

(9)

kommuner, vilket är en ganska låg andel i jämförelse med andra kommuner med en hög  nyföretagsamhet. 

Trots den höga tillväxttakten av företagsamheten uppvisar Älvkarleby kommun länets lägsta  nyföretagsamhet. Endast 7,1 nya personer per 1000 invånare räknades som nyföretagsamma i  kommunen under det första halvåret 2010. 

Håbo har de relativt flesta nyföretagsamma kvinnorna. Av den kvinnliga befolkningen blev 8,7 per  1000 invånare nyföretagsam. 

Värt att nämna är att nyföretagsamheten (och avslutande av företagsamhet) är starkt korrelerad  med företagsamheten överlag. I kommuner med många småföretag är det vanligare att personer  väljer att involvera sig i företagande. 

     

Tabell 3. Antal nyföretagsamma individer per 1000 invånare i arbetsför ålder 

Kommun  Genuint nya  Inflyttade   Total  Per 1000 inv  Unga  Kvinnor 

ENKÖPING        246  64 310 10,8 11,0 7,8 

KNIVSTA       71  29 100 9,9 9,9 6,4 

HÅBO        104  35 139 9,8 9,1 8,7 

HEBY        69  13 82 8,5 7,1 6,5 

UPPSALA       1012  204 1216 8,2 8,9 5,5 

TIERP       91  23 114 7,9 10,7 6,0 

ÖSTHAMMAR       86  32 118 7,5 7,8 6,1 

ÄLVKARLEBY          35  12 47 7,1 8,1 8,1 

     

 

Nyföretagsamhet – främst för unga 

 

Av de 1 714 genuint nyföretagsamma i länet var 38 procent yngre än 35 år, vilket är en något lägre  andel jämfört med förra halvårets notering. I absoluta tal är däremot dagens notering högre,  beroende på den allmänt högre nivån på nyföretagsamheten. 

Enköping uppvisar länets högsta nyföretagsamhet hos den yngre populationen. Hela 11,0 

nyföretagsamma personer yngre än 35 år per 1000 invånare blev företagsamma i Strängnäs under  det gångna halvåret. Även Tierp och Knivsta har en relativt hög nyföretagsamhet hos den yngre  populationen. 

Kronobergs län har den yngsta nyföretagsamheten i landet (41 procent är yngre än 35 år). 

Motsvarande andel i Västernorrlands län ligger på 32 procent – lägst i Sverige. I riket som helhet 

(10)

uppgick ungdomarnas andel av nyföretagsamheten till 39 procent, vilket är en något lägre andel än  vid förra mätningen. 

 

Diagram 6. Andel unga av de genuint nyföretagsamma 

39% 38%

25%

30%

35%

40%

45%

50%

   

   

Nyföretagsamheten hos personer under 35 år ökar kraftigt jämfört med föregående halvår. Antalet  unga nyföretagsamma i länet uppgick till 643 under det senaste halvåret. I relation till befolkningen  har således 7,2 ungdomar per 1 000 invånare blivit företagsamma under perioden. Trots den kraftiga  ökningen är noteringen fortsatt något lägre jämfört med riket som helhet (7,7 per 1000 invånare). 

Även kvinnornas nyföretagsamhet ökar kraftigt i denna mätning. Föregående halvår noterades 4,1  nyföretagsamma kvinnor per 1000 invånare. Denna andel har nu stigit till 5,0 kvinnor per 1000  invånare, vilket är en bit högre än riksgenomsnittet (4,8). 

   

(11)

Diagram 7. Utveckling av antal nyföretagsamma individer i relation till befolkningen. 2008‐2010 

6,3

7,2

3,8

5,0

2,0 3,0 4,0 5,0 6,0 7,0 8,0

v2008 h2008 v2009 h2009 v2010

Ungdomar Kvinnor

   

 

Drygt 1 250 personer försvann från företagsamheten 

 

Som tidigare nämnts kännetecknas denna företagsamhetsmätning av en hög dynamik. Samtidigt som  1 714 personer blev företagsamma försvann samtidigt 1 255 personer bort från företagandet. Många  av de kommuner som ligger i topp när det gäller nyföretagsamheten ligger även i topp när det gäller  avslutning av företagandet.  

När det gäller avslutningsstatistik på kommunnivå studerar vi två olika typer av avslutare. Dels de  personer som inte längre uppfyller de krav som ställs för att räknas som företagsamma (genuina  avslutare) och dels de personer som visserligen fortfarande är företagsamma men som under  mätperioden flyttat till annan ort. 

I Knivsta kommun försvann 93 personer från företagandet under första halvåret 2010. I relation till  befolkningen betyder det 9,2 avslutare per 1000 invånare. Av kommunens avslutare var det en  fjärdedel som flyttade ut från kommunen, vilket är en genomsnittlig notering i jämförelse med andra  kommuner. 

Älvkarleby har länets lägsta frekvens avslutare med 6,1 avslutare per 1000 invånare. Av dessa hade  26 procent flyttat ut från kommunen och fortsatte vara involverade i företagande på annan ort. Den  låga frekvensen avslutare är den stora anledningen till att Älvkarleby uppvisade länets högsta tillväxt  av företagsamheten. 

   

(12)

Tabell 4. Antal avslutare per 1000 invånare i arbetsför ålder 

Kommun  Avslutare  Utflyttade   Total  Per 1000 inv  Unga  Kvinnor 

KNIVSTA       69 24  93 9,2 6,6 6,8 

HÅBO        86 31  117 8,2 7,2 4,8 

HEBY        51 21  72 7,4 5,3 5,6 

UPPSALA       761 243  1004 6,8 5,9 4,8 

ENKÖPING        140 33  173 6,0 4,0 4,9 

TIERP       64 19  83 5,8 4,9 4,5 

ÖSTHAMMAR         67 23  90 5,7 3,7 3,7 

ÄLVKARLEBY          17 23 3,5 6,1 4,4 

   

Sammanfattning 

 

Under första halvåret 2010 ökade antalet företagsamma personer med 471 personer (+1,6 procent). 

Uppsala läns tillväxttakt ligger något högre än riksgenomsnittet. 

Dynamiken i företagsamheten ökade också kraftigt jämfört med föregående halvår, drygt 1 700 nya  individer inträdde i företagsamhet medan cirka 1 250 personer försvann från densamma. 

Nettotillväxten av företagsamma har varit högst i Älvkarleby kommun under mätperioden. Där har  företagsamheten ökat med 24 individer, vilket ger en tillväxttakt på 4,5 procent. Det bör påpekas att  tillväxten i absoluta tal är relativt liten beroende på att företagsamheten i kommunen ligger på en låg  nivå i jämförelse med övriga kommuner. 

Knivsta har länets svagaste tillväxt där antalet företagsamma endast ökade med 7 personer eller 0,4  procent under det senaste halvåret. Ingen kommun i Uppsala län uppvisar en negativ tillväxt av  företagsamheten.  

Antalet unga företagsamma individer ökade under mätperioden. Uppsala läns ökningstakt uppmättes  till 1,2 procent, vilket är något svagare än riksgenomsnittet. 

Enköpings kommun uppvisar länets snabbaste utveckling av unga företagsamma individer. Jämfört  med andra halvåret 2009 har antalet unga företagsamma i kommunen ökat med 6,2 procent. Även  Tierps yngre befolkning uppvisar ett kraftigt ökat deltagande i företagandet. 

Knivsta kommun har länets mest företagsamma befolkning där 15,5 procent av kommunens 

arbetsföra befolkning ansvarar för ett företag. Lägst andel uppvisar Älvkarleby där 8,5 procent räknas  som företagsamma.  

 

References

Related documents

Det följande sju frågorna handlade om ifall de förskriver sömnmedel (om inte fanns en fråga där en förklaring till varför detta inte gjordes kunde lämnas), vilka typer av

Företagsamheten inom välfärdssektorn ökar i sju av åtta kommuner Antalet företagsamma inom välfärdssektorn har ökat med 14 procent i Uppsala län under de senaste fem åren

Nöjd-Medborgar-Index (NMI), indexet Bemötande och tillgänglighet samt verksamheterna efter sina betygsindex för Ljusdals kommun samt för samtliga 111 kommuner

Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras två gånger per år. Syftet är att studera om 

Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras två gånger per år. Syftet är att studera om 

Lpfö 98: Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation, utvecklar sin

Kursen skall ge fördjupad kunskap om social omsorg samt praktisk erfarenhet av stöd och service till människor med utvecklingsstörning och andra funktionshinder. Kursen ska även ge

YH 2010/1674 Yrkeshögskolan Göteborg, Göteborgs Stad Utbildning Specialistutbildad undersköterska inom demens och äldrepsykiatri Göteborg 200. YH 2010/1673 Yrkeshögskolan