Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

(1)

Barn- och utbildningsförvaltningen Dnr:

Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Skolans namn: Värnamo Grundsärskola 1-9

Rektor: Johan Grahn

Upprättad datum: ^2019-04-04 Reviderad datum: ^2019-05-29 Utvärderas datum: ^2020-02

(2)

INLEDNING

Alla barn/elever har rätt till en trygg och stimulerande miljö fri från diskriminering. Därför finns det bestämmelser om att förskolan och skolan måste arbeta främjande och förebyggande för att motverka diskriminering och undanröja hinder för allas lika rättigheter och möjligheter i verksamheten.

Den 1 januari 2017 ändrades diskrimineringslagens bestämmelser om aktiva åtgärder.

I 3 kap. Diskrimineringslagen (2016:828) framgår det utbildningsanordnaren varje år ska dokumentera arbetet med aktiva åtgärder mot diskriminering och trakasserier.

Dokumentet ska beskriva hur verksamheten arbetar för att upptäcka risker, samt innehålla en översikt över de åtgärder som behövs för att förhindra sexuella trakasserier, främja barn och elevers lika rättigheter möjligheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, ålder könsöverskridande identitet eller uttryck eller sexuell läggning, samt de åtgärder som krävs för att förebygga och förhindra trakasserier.

Enheten skall dokumentera alla delar (kartläggning, främjande och förebyggande åtgärder, uppföljning och utvärdering, samverkansskyldigheten) av det löpande arbetet under året.

Det är inte bara undervisningen som omfattas av arbetet utan hela verksamheten. Det handlar om till exempel pedagogiskt material, prov och betygssättning till studiemiljö, raster och utflykter. Skolresor, friluftsdagar och avslutningar omfattas också. 1)

Enligt 6 kap. 8 § Skollagen (2010:800) ska huvudmannen se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever.

Dokumentationen ersätter det tidigare kravet på att ha en likabehandlingsplan.

Nya bestämmelser för förskolan och skolan – fyra steg och sju diskrimineringsgrunder www.do.se

(3)

GRUNDUPPGIFTER

Namn på skola/förskola: Värnamo Grundsärskola 1-9

Rektor/förskolechef: Johan Grahn

Ansvarig för planen: Johan Grahn, rektor och Viktoria Palm, skolkurator

Planen gäller från: ^2019-04-01 Planen gäller till: ^2020-03-31

LÅNGSIKTIGT MÅL/ VISION: (nämndens)

Skolan ska verka för att varje elev tar avstånd från att människor utsätts för diskriminering, förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor.

DELAKTIGHET OCH FÖRANKRING

2.1. Samverkan med barn/elever har skett på följande sätt:

*

Samverkan med elever har skett genom att elevernas svar i trivselundersökningar och vid

trygghetsvandringar i den dagliga verksamheten har fått ligga till grund för fortsatta samtal i klasser och på klassråd, samlingar eller elevråd.

2.2. Samverkan med medarbetare har skett på följande sätt:

*

Pedagogerna arbetar aktivt i arbetet mot kränkande behandling och diskriminering varje dag i mötet

med eleverna. I arbetslagen har pedagogerna möjlighet att ta upp diskrimineringsfrågor. Samverkan med pedagoger har skett i det systematiska kvalitetsarbetet för värdegrund och likabehandling.

2.3. Samverkan med vårdnadshavare sker på följande sätt:

*

Vårdnadshavare görs delaktiga genom information och diskussion på föräldramöten i samband med

läsårsstart och vid elevernas utvecklingssamtal då trivselundersökning för varje elev gås igenom.

Vårdnadshavare har möjlighet att via hemsidan (webadress) läsa följande plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

(4)

2.4. Förankring av planen

Inför varje revision ska planen processas på alla nivåer (elever, personal och vårdnadshavare).

I vår verksamhet sker detta genom:

*

Planen processas av elever genom att det planerade arbetet införlivas i den dagliga verksamheten

och genom uppföljande arbete, vid utvecklingssamtal och på klassråd eller samlingar.

Planen förankras hos pedagogerna när det sammanställda dokumentet från det systematiska kvalitetsarbetet skickas på remiss till pedagogerna. Planen lyfts också löpande vid studiedagar och arbetsplatsträffar (APT).

Planen förankras hos vårdnadshavare på föräldramöten och i samband med utvecklingssamtal på höstterminen. Vårdnadshavare informeras också om möjligheten att ta del av hela planen mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling online på SharePoint och på skolans hemsida.

3. DEFINITIONER

Skolans arbete kring kränkande behandling styrs av Skollagen (2010: 800) kap 6 §3 och av Diskrimineringslagen (2008:567).

• Kränkande behandling är det begrepp som används i 6 kapitlet §3 skollagen. Med kränkande behandling avses ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen kränker ett barns eller en elevs värdighet.

• Diskriminering är enligt diskrimineringslagen att någon missgynnas eller kränks.

Missgynnandet eller kränkningen ska ha samband med någon av de sju

diskrimineringsgrunderna: kön, könsöverskridande identitet och uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder.

Definition av de sju diskrimineringsgrunderna, se bilaga 1

• Trakasserier är ett uppträdande som kränker ett barns eller en elevs värdighet och som har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna (se ovan)

• Sexuella trakasserier är ett uppträdande av sexuell natur som kränker ett barns eller en elevs värdighet. Gemensamt för trakasserier, sexuella trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker ett barns eller en elevs värdighet.

(5)

4. UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING

Planen mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling ska innehålla en

redovisning av hur åtgärderna i föregående plan har genomförts. Har åtgärderna haft avsedd effekt utifrån de mål som sattes upp i föregående plan? Utvärderingen ska sedan vara utgångspunkten för den nya planen.

4.1. Utvärdering av föregående plan (Hur?)

*

Elever har utvärderat med hjälp av trivselenkät, genom klassråd och samlingar. Pedagogerna har

utvärderat planen i samband med det systematiska kvalitetsarbetet (Normer och Värden) och genom kunskapsuppföljningar tillsammans med elevhälsoteam (EHT).

4.2. Samverkan i utvärderingen av föregående plan (Vilka?)

*

Elever, pedagoger och elevhälsoteam har medverkat i utvärderingen av föregående plan.

4.3. Resultat av utvärderingen av föregående plan

(6)

*

För att öka hälsofrämjande arbete har ett mål varit att fortsätta utveckla HASP.

Grundsärskoleelever på både Mossle och Gröndal har tagit del av HASP, på Mossle har HASP varit knutet till projektperioden med tema hälsa. Uppföljning har saknats och HASP bör läggas in i årshjulet i röda tråden så att teman kopplas ihop och blir bekanta för eleverna.

För att främja trygghet och förståelse för olikheter och allas lika värde sker samverkan mellan skolformerna, grundsär- och träningsskolan och grundskolan. Ett mål har varit att fortsätta med besök/samverkan och utveckla samverkan ytterligare. På Mossle har samverkan skett med förskoleklasser och genom deltagande i aktiveter som friluftsdag, skoljogg, kompisdag och Nydala. Personalen tycker att det finns bra rutiner för fortsatt samverkan på Mossle. På Gröndal diskuterar personalen former för likvärdig samverkan med grundskolan för att främja trygghet, förståelse för olikheter och allas lika värde. Om besök på grundsärskolan sker utan tydligt och positivt syfte skulle det istället kunna utgöra en risk att elever i grundsärskolan upplever utsatthet, dessa risker behöver undersökas vidare. För att främja trygghet inom grundsär- och träningsskolan och mellan elever på Mossle och Gröndal har elevgrupper träffats vid flera tillfällen under läsåret. Besök och gemensamma aktiviteter har skett löpande, vid raster och genom ämnesområden, genom sångsamling och läsning och andra aktiviteter som Hillerstorpsrace. För att få ett mer riktigt resultat som speglar elevernas upplevelser över tid skulle trivselenkäten göras om. Enkäten skulle genomföras vid flera tillfällen och kunde också genomföras inför utvecklingssamtal för att användas som underlag för samtalet.

Personalen tycker att arbetet har gett ett mer nyanserat resultat, samtidigt som enkäten är väldigt övergripande. Det behövs tilläggsmaterial för att ta reda på mer om vad eleverna tycker och upplever inom områden som finns berörs i enkäten nu.

4.4. Uppföljning och utvärdering av föregående plan (Hur och vilka)

*

UPPFÖLJNING av arbetet som beskrivs i den här planen sker på studiedagar och APT. Rektor

ansvarar för att arbetet följs upp löpnade under läsåret. UTVÄRDERING av arbetet som beskrivs i den här planen sker enligt beskrivning ovan, punkt 4.1.

(7)

5. KARTLÄGGNING OCH ANALYS AV ORSAKER

5.1. Metod/aktivitet för kartläggning

(Undersöka risker utifrån samtliga former av diskriminering, beskriv hur.) Kön

*

Trivselenkäter och elevsamtal samt pedagogernas observationer.

Könsöverskridande identitet eller uttryck

*

Etnisk tillhörighet

*

Religion eller annan trosuppfattning

*

Funktionsnedsättning

*

Sexuell läggning

*

Ålder

*

(8)

5.2. Resultat av kartläggningen

*

Totalt 15 elever har deltagit i kartläggningen som har berört platser och personer i skolan.

Resultatet är övervägande positivt och endast fyra platser har upplevts som negativa av fler än en elev. Duscharna i idrotten har som upplevts som negativa eftersom vattnet kan vara kallt. I musiksalen kan det vara hög ljudnivå och toaletterna kan vara otrevliga/ostädade. Musiksalen och danssalen har även fått negativa röster för att elever inte tycker om att sjunga eller inte tycker om att dansa. 14 av 15 elever har svarat positivt på hur de känner sig i klassrummet och på skolgården/raster, det kan vara högljutt i klassrummet och det har framkommit önskemål om fler leksaker på rasterna.

Totalt 17 elever har deltagit i kartläggningen som har berört platser och personer i skolan. Resultatet är övervägande positivt och endast tre platser har upplevts som negativa av fler än en elev.

Anledningarna till att dans och musiksal fått negativa och neutrala svar är att elever tycker ämnena eller uppgifterna är svåra eller tråkiga. Fritids har fått negativa svar, det finns elever som inte tycker det är roligt och vill hem när de är på fritids. Anmärkningsvärt är att 2 av 17 elever har upplevt sina klasskamrater som negativa och det handlar främst om arbetsro och att det kan vara högljudnivå eller upplevas som stökigt i klassrummet. Resultatet visar också att det finns elever som känner sig rädda för att gå själva i korridorer när andra grundskoleelever är där.

5.3 Analys av resultatet

*

För att få en tydligare bild av vad eleverna menar när det inte är nöjda med olika platser/situationer

behöver vi arbeta mer med fördjupande/uppföljande frågor. Fritids behöver utveckla hur och på vilket sätt de utmanar eleverna utfrån deras styrkor och intressen. Hela särskolan behöver fundera på hur/på vilket sätt vi tränar elevernas självständighet. Mer elevinflytande på dans och musik för att på så sätt öka motivationen. Trivselenkäten behöver kompletteras med frågor som har en bättre koppling till plan mot diskriminering och kränkande behandling.

(analys av orsaker/ risker som kartlagts) 6. AKTIVA ÅTGÄRDER

6.1. Främjande och förebyggande åtgärder (Långsiktigt mål)

(9)

*

Barn- och utbildningsnämndens mål är att varje elev tar avstånd från att människor utsätts för diskriminering, förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor. Nedan följer de främjande insatser som ska genomföras i grundsärskolan och gymnasiesärskolan och som ska bidra till att uppnå Barn- och utbildningsnämndens mål för verksamheten.

6.2 Främjande aktiviteter på enheten under kommande år

Långsiktiga lösningar som syftar till att stärka det fysiska, psykiska och sociala välbefinnandet. Att förstärka det friska, det som alla mår bra av.

(10)

Mål Aktivitet Tidsplan Ansvarig Uppföljning, Utvärdering (hur, när)

Ingen elev ska missgynnas eller på annat sätt utsättas på grund av 1) Kön (biologisk könstillhörighet)

Jämställhets- perspektivet och samtal om pubertet genomförs löpande med eleverna. Hasp- lektioner genomförs med eleverna.

Hälsosamtal

genomförs med elever i årskurserna 2, 4 och åk 8.

Löpande över året.

Rektor.

Skolsköterska.

Uppföljning på studiedagar och APT.

Utvärderning genom SKA i februari.

Ingen elev ska missgynnas eller på annat sätt utsättas på grund av 2)

Könsöverskridande identitet och uttryck.

Pedagogerna undervisar om olikehter och respekt oavsett sexuell läggning utifrån elevernas ålder och mognad.

Rektor. Uppföljning på studiedagar och APT.

Ingen elev ska missgynnas eller på annat sätt utsättas på grund av 3) Etnisk tillhörighet.

Pedagogerna ska vid traditionella aktiviteter vara uppmärksamma på etnisk, kulturell eller

religionstillhörighet och ta hänsyn till det i mötet med eleverna.

Ingen elev ska missgynnas eller på annat sätt utsättas på grund av 4) Religion eller annan

trosuppfattning.

Pedagogerna ska vid traditionella aktiviteter vara uppmärksamma på etnisk, kulturell eller

religionstillhörighet och ta hänsyn till det i mötet med eleverna.

(11)

Ingen elev ska missgynnas eller på annat sätt utsättas på grund av 5)

Funktionsnedsättning.

Lärmiljö och skolmiljö ska vara tillgänglig för varje elev.

Att skapa kontakt och främja förståelse för människors olikheter och alla människors lika värde.

Vid planering av skolans verksamhet ska konsekvenserna för eleverna med olika funktionsnedsättningar beaktas.

Samverkan med övrig grundskola på Mossle och Gröndal –

pedagoger bjuder in andra klasser och genomför

reglerbundna aktiviteter tillsammans.

Pedagoger är delaktiga i planering av olika

aktivitetsdagar och temadagar, skoljoggen och friluftsdag med folkhögskolan.

Ingen elev ska missgynnas eller på annat sätt utsättas på grund av 6) Sexuell läggning.

Pedagogerna undervisar om olikheter och respekt oavsett sexuell läggning utifrån elevernas ålder och mognad.

Ingen elev ska missgynnas eller på annat sätt utsättas på grund av 7) Ålder.

Elever ska uppleva inflytande och

delaktighet efter ålder och förmåga.

Elever ska efter egen förmåga och ålder få ta ansvar och därmed utvecklas och känna större inflytande. På Gröndal ska klassråd och elevråd fortsätta.

Kryddan tar tillsammans med eleverna på Gröndal fram ett tema för året.

Lärmiljön, den fysiska, sociala och pedagogiska lärmiljön ska vara tillgänglig för varje elev.

Elevhälsoarbete genom att EHT och personal träffas för handledande samtal /reflekterande samtal och uppföljning eller utvärdering av extra anpassningar.

(12)

Att främja elevers kännedom om fysisk hälsa, mående och självkänsla.

HASP Skolkurator

och

skolsköterska.

Uppföljning på studiedagar och APT.

(13)

6.3 Förebyggande åtgärder på enheten under kommande år

Att identifiera och kartlägga de faktorer som utgör risker för olika former av ohälsa eller hinder i lärandet. Minska konsekvenserna av uppmärksammade riskområden och kan riktas till alla elever men ändå ha ett specifikt fokusområde’

Antal anmälda kränkningar på enheten föregående läsår:

*

Två händelser anmäldes till rektor under läsår 18/19.

Varav

*

samtliga två st efter utredning bedömts som en kränkning.

(14)

Nuläge Mål Åtgärd Tidsplan Ansvarig Uppföljning, Utvärdering (hur, när) Reslutatet

av

kartläggnin gen.

(Trivselenk ät)

Eleverna ska få ökad respekt och förståelse för varandra.

Kontinuitet i vardagen i samtliga verksamheter.

Eleverna deltar i övningar i musik och dans för ökad integritet.

Rekor. Uppföljning på studiedagar och APT.

Utvärdering sker delvis genom kartläggning.

Det finns

elever som upplever otrygghet i skolmiljön.

Varje elev ska känna sig trygg i skolan.

På

Mossleskolan finns en representant med i

trygghetsgrup pen. En pedagog är med på Mossleskolans PK för ökad delaktighet och förståelse.

På Gröndal genomförs trygghetsvandr ingar och eleverna får utföra uppdrag för att röra sig mer i skolan och öka vanan att vistas i dessa lokaler.

(15)

Idrott – det har upplevts som stökigt i

omklädning srummen.

Varje elev ska uppleva trygghet och lugn vid idrott och

omklädning.

Träningsskola n har

idrott/motorik i danssalen för att få en lugnare miljö. I simhallen används de anpassade omklädningsru mmen för att eleverna ska få ro att träna självständig av-och påklädning.

Grundsärskola n reserverar omklädningsru m i

idrottshallen för att undvika krockar med övriga grundskolans elever för att möjliggöra en lugnare miljö och större självständighet

(16)

7. ATT UPPTÄCKA, UTREDA OCH DOKUMENTERA DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING.

7.1 Mål

På skolan ska all personal delta i ett aktivt arbete mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

7.2. Rutiner för att tidigt upptäcka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

*

Då pedagog uppmärksammar en situation eller händelse som kan innebära diskriminering

gentemot en elev ska situationen anmälas till rektor samma dag.

Anmälan skrivs på blankett ”Del 1 Anmälan 2019” och ska innehålla en kort och objektiv beskrivning av situation/händelse som uppmärksammats.

Då pedagog uppmärksammar en situation eller händelse som kan vara trakasserier eller annan kränkande behandling gentemot elev, ska pedagogen först lugna situationen och ge stöd till den elev som har utsatts.

Om lämpligt kan tillsägelse ges till elev som har utsatt någon annan.

den pedagog som uppmärksammar situationen ska anmälan händelsen på samma sätt som vid diskriminering genom att skriva en anmälan till rektor.

Anmälan skrivs på blankett ”Del 1 Anmälan 2019” och ska innehålla en kort och objektiv beskrivning av situation/händelse som uppmärksammats.

Den pedagog som får kännedom om händelse från vårdnadshavare ska agera och anmäla händelsen på samma sätt som den som ser eller hör händelsen direkt.

Rektor och elevhälsoteam kan vara ett stöd i arbetsprocessen.

7.3. Personer barn/ elever/ vårdnadshavare kan vända sig till

All personal finns till för våra barn/ elever om de behöver stöd och hjälp.

Ansvariga kontaktpersoner är:

*

1. Mentor

2. Rektor 3. Elevhälsoteam

7.4. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn/ elev kränks av andra barn/ elever.

Se processkarta bilaga 2

(17)

Det är all personals ansvar att:

• Vid kännedom om en händelse som kan vara trakasserier eller kränkande behandling av elev samtala med de inblandade. Dokumentera händelsen, kort och objektivt, på blankett ”Del 1 Anmälan 2019”. Finns att hämta på Nettan/Dokumentarkiv BUF/10.

• Informera rektor om händelsen.

• Reflektera över normer och värderingar som personal förmedlar genom sitt förhållningssätt.

• Se till att åtgärder vidtas då diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling misstänks/ anmäls/ upptäcks.

• Bevaka att utredda fall, där jag som personal är berörd, följs upp.

Det är rektorns ansvar att:

• Skicka anmälan till huvudmannen. (Barn- och utbildningsförvaltningen som sedan delger nämnden informationen)

• Fördela ansvaret för vem som ska utreda händelsen, blankett ”Del 2 Utredning 2019”.

• Se till att relevanta åtgärder genomförs så att diskriminering inte upprepas och att trakasserier eller kränkningar upphör.

• Se till att händelsen följs upp, blankett ”Del 3 Uppföljning och Utvärdering”.

• Ansvar för att del 2 och del 3 i utredningen skickas till huvudmannen.

Blanketter som ska användas vid dokumentation finns på Nettan/ Dokumentarkiv BUF/ 10.

Åtgärder mot kränkande behandling/ Dokumentationsmallar 7.5. Rutin när medarbetare har blivit anmäld för kränkning:

Se processkarta bilaga 3 och

Riktlinjer för stöd till personal vid anmälan/ kränkande behandling bilaga 4

Anmälan sker på samma blanketter som när kränkningen sker elev/elev. Utredningen görs alltid av någon person på Barn- och utbildningsförvaltningen.

• Vid anmälan till ansvarig chef anmäler denne till barn- och utbildningsförvaltningen som ansvarar för att en utredning genomförs (vid behov konsulteras

personalavdelningen).

(18)

• Vid anmälan till barn- och utbildningsförvaltningen skall ansvarig chef kontaktas omgående.

• Ansvarig chef beslutar om vilka personer i verksamheten som ska informeras om det inträffade.

• Skyddsombud/ facklig förtroendeman informeras.

• Den fackliga organisationen har möjlighet att närvara vid samtalen om medarbetaren så önskar.

• Ansvarig för utredningen samtalar med berörda, samlar in fakta och lämnar förslag till åtgärder.

• Förvaltningschefen fattar beslut i samråd med ansvarig chef om åtgärder utifrån utredningens resultat.

• Ansvarig chef samtalar med medarbetaren och kartlägger behov av personligt stöd.

• Individuell plan för medarbetaren arbetas fram utifrån utredningens resultat.

• Ansvarig chef följer upp och utvärderar den utarbetade individuella planen för medarbetaren.

• Finns allvarlig misstanke mot enskild personal ska berörd chef omedelbart ta kontakt med förvaltningschef/ personalavdelning för att diskutera en eventuell avstängning från arbetet. Beslut om avstängning fattas av förvaltningschefen.

Blanketter som ska användas vid dokumentation finns på Nettan/ Dokumentarkiv BUF/ 10.

Åtgärder mot kränkande behandling

7.6. Rutiner för dokumentation

Anmälan, utredning och uppföljning blanketter del 1 - 3, skickas i original till Barn- och utbildningsförvaltningen som diarieför dokumentationen och delger huvudmannen.

Anmälan, del 1, skickas direkt vid uppmärksammad händelse. Del 2 och 3 i direkt anslutning till att de upprättats. För enskild elev dokumenteras även händelsen i PMO.

(19)

Bilaga 1

Diskrimineringsgrunder

Kön

Att någon är pojke, flicka, kvinna eller man. Även transsexuella personer alltså personer som har ändrat eller kommer att ändra sin juridiska könstillhörighet omfattas av

diskrimineringsgrunden kön.

Könsöverskridande identitet och uttryck

Med könsöverskridande identitet eller uttryck menas att någon inte identifierar sig med sin biologiska könstillhörighet som man eller kvinna eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön.

Etnisk tillhörighet

Med diskrimineringsgrunden etnisk tillhörighet menas nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande.

Religion eller annan trosuppfattning

Med trosuppfattning avses olika religiösa uppfattningar som är jämförbara med religion tex buddism och ateism. Etiska, filosofiska åsikter skyddas inte av lagen.

Funktionsnedsättning

Med funktionsnedsättning menas varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå.

Sexuell läggning

Homosexualitet, bisexualitet, heterosexualitet dvs. om du bli kär i personer av samma kön, båda könen eller motsatt kön som dig själv.

Ålder

Skydd mot åldersdiskriminering omfattas alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang.

(20)

Bilaga 2

(21)

Bilaga 3

(22)

Bilaga 4

Riktlinjer för stöd till personal vid anmälan ”kränkande behandling/ diskriminering”

Antagen av FSG 2015-03-18

Skollagen 6 kap 9 §

Huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett barn eller en elev för kränkande behandling

Skollagen 6 kap 10 §

En lärare, förskollärare eller annan personal som fått kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden.

Rutin när medarbetare har blivit anmäld:

Vid anmälan till ansvarig chef anmäler denne till barn- och utbildningsförvaltningen som ansvarar för att en utredning genomförs (vid behov konsulteras personalavdelningen).

Vid anmälan till barn- och utbildningsförvaltningen skall ansvarig chef kontaktas omgående.

Ansvarig chef beslutar om vilka personer i verksamheten som ska informeras om det inträffade.

Skyddsombud/ facklig förtroendeman informeras.

Den fackliga organisationen har möjlighet att närvara vid samtalen om medarbetaren så önskar.

Ansvarig för utredningen samtalar med berörda, samlar in fakta och lämnar förslag till åtgärder.

Förvaltningschefen fattar beslut i samråd med ansvarig chef om åtgärder utifrån utredningens resultat.

(23)

Ansvarig chef samtalar med medarbetaren och kartlägger behov av personligt stöd.

Individuell plan för medarbetaren arbetas fram utifrån utredningens resultat.

Ansvarig chef följer upp och utvärderar den utarbetade individuella planen för medarbetaren.

Finns allvarlig misstanke mot enskild personal ska berörd chef omedelbart ta kontakt med förvaltningschef/ personalavdelning för att diskutera en eventuell avstängning från arbetet.

Beslut om avstängning fattas av förvaltningschefen.

Åtgärder som medarbetare har möjlighet att få som stöd:

Kontinuerlig uppföljning medarbetare – chef.

Krisstöd/ samtalsstöd från företagshälsovården Översyn av den aktuella arbetssituationen