• No results found

Ny studie ska upptäcka farliga kärlplack

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Ny studie ska upptäcka farliga kärlplack"

Copied!
5
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Christer Grönlund gör ultraljud av halskärlen.

2017-02-15 10:01 CET

Ny studie ska upptäcka farliga kärlplack

Stroke och hjärtinfarkt är två av de vanligaste dödsorsakerna i västvärlden.

Om vi på förhand kunde förutse vilka som riskerar att drabbas skulle många sjukdomsfall kunna stoppas i tid. Nu hoppas Christer Grönlund, forskare vid Norrlands universitetssjukhus, utveckla diagnostiken med ett förfinat

ultraljud. 

– Stroke och hjärtinfarkt orsakas vanligtvis av en blodpropp som uppstår när plack i kärlen går sönder och innehållet täpper igen blodflödet. Bildas en blodpropp i hjärnan eller i hjärtat blir läget livshotande för patienten, berättar Christer Grönlund.

(2)

Farliga plack svårast att upptäcka

Christer Grönlund är docent i medicinsk teknik och sjukhusingenjör vid Centrum för Medicinsk Teknik och Strålningsfysik (CMTS) och Medicinsk teknik - Forskning och utveckling (MT-FoU) vid Västerbottens läns landsting.

Med anslag från landstinget och Vetenskapsrådet ska han utveckla

ultraljudstekniken så man kan få en större förståelse för placken. Syftet med forskningen är att ta fram metoder för att kunna skilja på olika typer av plack, och kunna förutse vilka som riskerar att gå sönder och orsaka blodproppar, stroke och hjärtinfarkt.

– Vi vet från tidigare studier att det finns olika typer av plack; både stabila plack som är relativt ofarliga och plack som är instabila, säger Christer Grönlund.

– Det är de instabila som riskerar att gå sönder. Tyvärr är de både farligast och svåra att upptäcka och idag har vi ingen effektiv metod för att göra det.

Förbättrat ultraljud ska visa mer

I Västerbottens län undersöker landstinget alla 40-, 50- och 60-åringar som en del i det förebyggande hälsoarbetet. I Vipviza, en interventionsstudie som utgår från VHU, undersöks bland annat halskärlen med ultraljud för att

upptäcka återförkalkning.

– I denna studie lär vi oss mycket om plack i tidig åderförkalkning, men efter undersökningen kan själva bilden i stort sett bara visa om individen har plack eller inte. Vi vet inget om placken faktiskt kommer gå sönder och orsaka en propp.

I studien som nu görs i nära samarbete med Vipviza ska Christer och hans kollegor på CMTS MT-FoU på Norrlands universitetssjukhus arbeta för att förbättra ultraljudstekniken så att analysen blir mer specifik både på att upptäcka och identifiera olika typer av plack.

– De metoder som idag finns för att studera plackens karaktär är trubbiga och ospecifika och därför ska vi försöka vässa verktygen så att vi får ut så mycket information om placken som möjligt, förklarar han.

Tidigare kunskap om placken kan hindra sjukdomsfall

Framförallt handlar det om metoder kring hur man på bästa sätt hittar

(3)

placken, och hur man bedömer plackens vävnadssammansättning. En central mekanism i arbetet är att utnyttja hjärtats pulsslag för att förbättra

känsligheten i metoderna.

– Vår förhoppning är att vi i framtiden ska kunna få så mycket information från ultraljudsundersökning av kärlplacken att vi kan identifiera de skadliga placken och ge förebyggande behandling (och eventuell medicinering), långt innan placken faktiskt orsakat någon skada.

– På så sätt hoppas vi kunna undvika många fall av stroke och hjärtinfarkt och spara mycket lidande för patienterna, avslutar Christer Grönlund.

Fotnot:

Christer Grönlund ingår i forskargruppen kring Vipviza. Vipviza bygger på hypotesen att en bild av ”tyst” åderförkalkning gör patienten mer motiverad att ändra sin livsstil. gruppen ingår också bland andra Ulf Näslund, professor i kardiologi, som också han fått ett spjutspetsanslag för sin forskning och

Margareta Norberg, som nyligen fick fyra miljoner kronor i anslag från Vetenskapsrådet.

Kontaktperson:

Christer Grönlund

090-785 40 85, 070-33 04 544 christer.gronlund@vll.se

Vänliga hälsningar Sally Carlsson Cloodt Kommunikationsstaben Västerbottens läns landsting 072-546 75 40

Landstingets bildbank

Förutom pressbilder som är kopplade till ett visst pressmeddelande hittar du fler bilder från Västerbottens läns landsting i vår bildbank. Den innehåller hundratals bilder från våra verksamheter samt bilder på tjänstemän och politiker. Läs mer på: www.vll.se/pressrum

(4)

Kontaktpersoner

Thomas Jonsson Presskontakt

Hälso- och sjukvårdsfrågor, hälso- och sjukvårdens ledningsgrupp thomas.a.jonsson@regionvasterbotten.se

070-612 18 48 Petra Olgarsson Presskontakt

Hälso- och sjukvårdsfrågor, covid-19 (smittskydd, vaccination och provtagning)

petra.olgarsson@regionvasterbotten.se 073-091 48 87

Per Strömbro Presskontakt

Hälso- och sjukvårdsfrågor, Skellefteå per.strombro@regionvasterbotten.se 072-5540595

Molli Rosenström Presskontakt Kommunikatör

Hälso- och sjukvårdsfrågor

molli.rosenstrom@regionvasterbotten.se 073-393 11 29

Micaela Löwenhöök Presskontakt

Regionala utvecklingsfrågor, opinionsbildning micaela.lowenhook@regionvasterbotten.se +46 (0)70- 316 37 01

Thomas Hartman Presskontakt

Chef Externa relationer och strategisk platsutveckling Regionala utvecklingsfrågor

thomas.hartman@regionvasterbotten.se 070-666 49 95

(5)

Malin Åberg Presskontakt

Kommunikationsdirektör

malin.aberg@regionvasterbotten.se 070-240 91 55

Cecilia Lindell Presskontakt

Strateg Externa relationer och strategisk platsutveckling Regionala utvecklingsfrågor

cecilia.lindell@regionvasterbotten.se 070-254 57 37

Anja Hansen Knutsson Presskontakt

Presskontakt

Kliniskt forskningscentrum, FoU-staben

anja.Hansen.Knutsson@regionvasterbotten.se 070-685 72 33

References

Related documents

Eleverna i kontrollgruppen hade inte tillgång till något konkret material under tiden de genomförde uppgiftern Skulle eleverna fastnat på samma sätt som några elever

Cannon och Witherspoon (2005) sammanfattar fem typiska fallgropar vid levererandet av feedback som kan leda till att informationen inte uppfattas på rätt sätt av mottagaren i

Under experimentets gång måste du alltså ta dig en funderare och planera in ytterligare ett prov eftersom resultatet ovan inte är entydigt. Prov nummer fem ger värdefull

En staccatoartad prosodi är bland annat kännetecknande för förortsslangen, och då uttalsdragen inte kan kopplas till något specifikt förstaspråk betraktas inte detta sätt att

Om barnet har en trygg anknytning till sin mamma eller pappa kommer anknytningen till förskolläraren i största sannolikhet också vara trygg, medan barn som har en otrygg

Examensarbetets engelska titel: Chronic treatment with allopregnanolone does not affect beta-amyloid plaques in AβPP Swe PSEN1∆E9 AD-mice. Handledare: Torbjörn Bäckström,

När det gäller valet att belysa hur dessa föreställningar ser ut i relation till faktorerna kön, klass och etnicitet, gör vi detta med fokus på hur hemtjänstpersonalen ser

Jag färgar mina varpflätor och inslagsgarn innan jag sätter upp väven för att få fram färg som jag vill arbeta med genom hela varpen och med inslag?. Men också för att få en