Användningen av statsbidraget till vissa organisationer inom det sociala området år Årlig redovisning till regeringen

Användningen av statsbidraget till vissa organisationer inom det sociala området år 2010

Årlig redovisning till regeringen

Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det innebär att du måste ha upphovsman- nens tillstånd för att använda dem.

Artikelnr 2011-7-8

Publicerad www.socialstyrelsen.se, juli 2011

Förord

Denna rapport är en årlig redovisning till regeringen och ingår i Socialsty- relsens uppdrag att fördela verksamhetsbidrag enligt förordningen (1998:1814) om statsbidrag till vissa organisationer inom det sociala områ- det. Rapporten redogör för verksamhet genomförd av organisationerna som mottog bidraget för år 2010 och för Socialstyrelsens bidragsgivning.

Från och med år 2010 har enheten för statsbidrag ansvarat för bidragsgiv- ningen. I arbetet har utredarna Daniel Svensson, Åke Setréus, Merike Hansson, Eva Elfver-Lindström, Elis Envall, Lotta Nilsson samt juristen Charlotte Gedda deltagit. Rapporten har sammanställts av utredaren Eldrid Röine.

Lars-Erik Holm Generaldirektör

Innehåll

Förord 3

Sammanfattning 7

Uppdraget 9

Tre anslag, en förordning 9

75 organisationer fick bidrag 10

Några mindre ändringar 10

Organisationernas återrapportering 12

73 organisationer har återrapporterat 12

Tydligare mål och resultat 12

Målen i regleringsbrevet är uppfyllda 14

69 organisationer bedriver förebyggande och socialt stödjande arbete 14 69 organisationer arbetar med påverkan och opinionsbildning 14

68 organisationer samarbetar med andra 14

Sammanslutningar av riksorganisationer 14

Organisationerna främjar demokrati och välfärd 15

Röstbärare 16

Service och tjänster för utsatta grupper 16

Opinionsbildare inom folkhälsoområdet 17

Verksamhetsområdena i förordningen har främjats 19 Stort engagemang mot skador från alkohol och narkotika 19

Kamratstöd 20

Social verksamhet bland utsatta 21

Förebyggande insatser och opinionsbildning 22

Utsatta barn och deras familjer är en framträdande målgrupp 23

Utsatta kvinnor och barn 24

Service och tjänster 25

Arbete för barns rättigheter 25

Stärkta insatser mot våld mot kvinnor 26

Det lokala stödet för våldsutsatta har stärkts 26

Röstbärare inom området våld mot kvinnor 28

Service och tjänster för utsatta grupper 29

Arbete för jämställdhet 29

Slutsatser och förslag 31

Bilaga – tabeller 33

Sammanfattning

Socialstyrelsen har fördelat totalt 76 626 000 kronor i verksamhetsbidrag till 75 organisationer för 2010. Organisationerna har fått bidragen för sin socia- la verksamhet inom områdena alkohol och narkotika, utsatta barn och deras familjer samt våld mot kvinnor.

Målen i regleringsbrevet är uppfyllda:

• 69 organisationer har genomfört förebyggande och socialt stödjande ar- bete.

• 69 organisationer har genomfört påverkansarbete och opinionsbildning.

• 68 organisationer har genomfört verksamhet i samverkan med andra.

Verksamhetsområdena som anges i förordningen (1998:1814) om statsbi- drag till vissa organisationer inom det sociala området, härefter kallad för- ordningen, har främjats:

• 53 organisationer har rapporterat verksamhet mot skador från alkohol och narkotika.

• 67 organisationer har rapporterat verksamhet för utsatta barn och deras familjer.

• 47 organisationer har rapporterat verksamhet för att motverka våld mot kvinnor.

Socialstyrelsen bedömer att de fördelade verksamhetsbidragen har bidragit till att uppfylla statsbidragets syfte och mål såsom förordning och re- gleringsbrev anger. Socialstyrelsen kommer att fortsätta det utvecklingsar- bete som vi startade i fjol för att förbättra mål- och resultatstyrningen. Re- dan nu ser vi en viss förbättring i organisationernas årliga ansökningar och återrapporteringar. På längre sikt kan utvecklingsarbetet öppna möjligheter för att bättre följa upp måluppfyllelsen hos de verksamheter som får bidrag.

Utvärderingar av långsiktiga effekter bör dock genomföras av oberoende experter och förutsätter särskilda resurser. Regeringen bör därför överväga att avsätta medel till regelbundna oberoende utvärderingar av långsiktiga effekter gentemot syfte och mål för statsbidraget.

En politik för det civila samhället (prop. 2009/10:55) lyfter fram viktiga principer för relationerna mellan offentliga myndigheter och det civila sam- hällets organisationer. Principerna omfattar självständighet och oberoende, långsiktighet samt öppenhet och insyn. Socialstyrelsen kan konstatera att nuvarande regler i förordningen inte underlättar för organisationerna att långsiktigt planera sin verksamhet och sätta mål på flera års sikt. Därför anser Socialstyrelsen att regeringen bör överväga att införa en ny bestäm-

melse i förordningen som möjliggör att besluten kan gälla för flera år, även om bidragen bara kan betalas ut för ett år i taget enligt statsbudgetens årliga anslag.

Socialstyrelsen ska verka för en god hälsa och social välfärd, och för stöd- insatser, omsorg och god vård av hög kvalitet på lika villkor för hela be- folkningen. Bidragsgivning till verksamhet som riktar sig direkt till utsatta grupper stämmer därför väl överens med Socialstyrelsens uppdrag. Det finns skäl för att i förordningen ännu tydligare lyfta fram statsbidragets slut- liga syfte – att bidra till att utsatta människor kan förbättra sina levnadsvill- kor samt påverka och delta i samhällsutvecklingen.

Statens folkhälsoinstitut har ett sektorsövergripande ansvar för att främja hälsa och förebygga sjukdom och skador, med särskilda uppgifter inom om- rådet alkohol, narkotika, dopning och tobak. I samband med att förordning- en ändras bör regeringen överväga att låta Statens folkhälsoinstitut fördela alla bidragen till organisationer som huvudsakligen verkar bland generella befolkningsgrupper för att främja ett alkohol- och narkotikaskadefritt sam- hälle.

Uppdraget

Socialstyrelsen har uppdraget att fördela verksamhetsbidrag enligt förord- ningen (1998:1814) om statsbidrag till vissa organisationer inom det sociala området, härefter kallad förordningen. Bidrag får lämnas till ideella organi- sationer som bedriver frivilligt arbete inom något av följande områden:

• alkohol och narkotika

• utsatta barn och deras familjer

• våld mot kvinnor.

Syftet med bidraget är att förstärka och komplettera statens, landstingens och kommunernas insatser, enligt 1 §. I regleringsbrevet (s. 12) anges tre mål som Socialstyrelsen ska beakta vid fördelningen av bidrag:

• Förebyggande och socialt stödjade arbete. Organisationerna ska bedriva förebyggande och socialt stödjande arbete (till sådant arbete kan räknas att stärka förmågan till social delaktighet i samhället för ekonomiskt och socialt utsatta grupper).

• Opinionsbildning. Riksorganisationernas nationella opinions- och utbild- ningsinsatser ska stärka det lokala arbetet, och den lokala nivåns arbete och erfarenheter ska tas tillvara i den nationella opinionsbildningen.

• Samverkan. Samverkan ska stärkas, dels mellan organisationerna, dels mellan organisationerna och kommunerna och andra intressenter.

Enligt 10 § förordningen ska Socialstyrelsen lämna en samlad redovisning till regeringen varje år, och redogöra för statsbidragets användning i förhål- lande till bidragets syfte och regleringsbrevets mål. Enligt regleringsbrevet ska Socialstyrelsen redovisa hur medlen fördelas mellan alkohol och narko- tika, utsatta barn och deras familjer samt våld mot kvinnor. Socialstyrelsen ska lämna redovisningen till regeringen senast den 30 juni 2011.

Tre anslag, en förordning

Totalt tre anslag avser statsbidraget. Två av anslagen finns på utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg och ett på utgiftsområde 13 Integ- ration och jämställdhet. Det sistnämnda anslaget har varit en särskild sats- ning på arbetet för att motverka våld mot kvinnor under perioden 2009−2010. Enligt regleringsbrevet ska de två första anslagen fördelas till- sammans och ses som en helhet¹. Den totala anslagssumman för år 2010 var 76 626 000 kronor.

1 Regleringsbrev för budgetåret 2011 avseende Socialstyrelsen daterad 2010-12-22, s. 42.

Tabell 1. Anslag till bidrag enligt förordningen år 2010

Anslag Belopp (tkr)

Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg:

6:2 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m.

ap. 3 Bidrag till org. på det sociala området 27 044

2:6 Folkhälsopolitiska åtgärder

ap. 1 Bidrag till sammanslutningar av f d alkoholmissbrukare, vissa

nykterhetsorg m.fl. 39 582

Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet:

3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder

ap. 8 Särskilda jämställdhetsåtgärder 10 000

Summa anslag 76 626

75 organisationer fick bidrag

Socialstyrelsen tog emot ansökningar från 90 organisationer fram till ansök- ningstidens utgång den 31 oktober 2009. Den sammanlagda ansöknings- summan var 159 230 000 kronor. Totalt beviljades 75 organisationer bidrag.

Den totala bidragssumman var 76 626 000 kronor.

Två lokala föreningar beviljades bidrag enligt 3 § förordningen som, om särskilda skäl finns, öppnar för att lämna bidrag till organisationer som inte uppfyller villkoret om verksamhet i minst tio län. De två föreningarna har genomfört insatser riktade mot respektive unga kvinnor utsatta för hedersre- laterat våld och våldsutsatta kvinnor med missbruksproblem. År 2010 upp- hörde möjligheten för lokala kvinnojourer och mansmottagningar att söka medel direkt från Socialstyrelsen.

Bland de 75 mottagarna beviljades 19 bidrag på 50 000−100 000 kronor medan 19 organisationer fick bidrag på 900 000−13 400 000 kronor. Media- nen om 350 000 kronor beviljades en organisation. Endast tre sökande be- viljades hela det sökta beloppet. Bidragen för år 2010 utgjorde mellan 4,9 procent och 100 procent av mottagarnas intäkter år 2009².

Några mindre ändringar

Fem organisationer fick detta statsbidrag för första gången år 2010. Bland de femton organisationerna som fick avslag hade en fått bidrag året innan.

Jämfört med år 2009 förekom endast mindre ändringar i fördelningen mellan de tre områdena i förordningen. Området alkohol och narkotika var fortfarande det största, och fick över 45 procent av den totala bidragssum- man fördelat på 47 procent av de organisationer som fick bidrag. Området våld mot kvinnor var fortfarande det näst största, och fick nästan 40 procent av bidragssumman fördelat på 19 procent av organisationerna. Området ut- satta barn och deras familjer var fortfarande det minsta, och fick drygt 12 procent av den totala bidragssumman fördelat på drygt 33 procent av de

2 Enligt uppgifter i organisationernas ansökningar för år 2010.

organisationer som mottog bidrag. Fyra av de fem organisationerna som mottog bidraget för första gången finns inom detta område.

Skillnaderna mellan det största och det minsta området har utjämnats nå- got. Bidragen till området alkohol och narkotika har minskat med cirka 3 procent jämfört med år 2009, medan bidragen till området utsatta barn och deras familjer har ökat med cirka 16 procent.

26 organisationer fick sänkta bidrag jämfört med året innan. Den största nominella sänkningen till en enskild organisation var 500 000 kronor, vilket innebar en minskning på 4 procent. En annan organisation fick en sänkning på 80 000 kronor, vilket för den organisationen innebar en minskning på 62 procent.

24 organisationer fick höjda bidrag år 2010 jämfört med år 2009. I kronor var den största höjningen till en enskild organisation 400 000 kronor, vilket motsvarar fyra procent. En annan organisation fick 150 000 kronor mer i bidrag, vilket innebar den största procentuella höjningen om 300 procent.

Vid sidan om organisationerna som i huvudsak bedriver verksamhet inom något av de tre områdena i förordningen, har även Forum för frivilligt soci- alt arbete fått bidrag. Enligt organisationens uppgifter bedriver organisatio- nen verksamhet som inte går att hänföra huvudsakligen till ett specifikt om- råde utan verksamheten rör hela det sociala området. Detta bidrag är oför- ändrat jämfört med föregående år.

En alfabetisk översikt över fördelade bidrag inom respektive område för åren 2009, 2010 och 2011 finns i bilagan.

Organisationernas återrapportering

73 organisationer har återrapporterat

Sista dagen för återrapportering av 2010 års verksamhet var den 31 mars 2011. Av de 75 organisationerna som fick bidrag har 73 stycken, eller 97 procent, lämnat in sin rapport till Socialstyrelsen.

Två organisationer har inte återrapporterat. Den ena av dessa mottog 400 000 kronor i bidrag. Senhösten 2010 splittrades organisationens styrelse och verksamheten upphörde. Efter det har organisationen försatts i konkurs.

Den andra organisationen mottog 150 000 kronor i bidrag. Organisationen har förklarat sin uteblivna rapport med att föreningen under 2010 lade om till enbart lokal verksamhet och ingen av medlemmarna anser sig kunna redovisa för riksnivån. Socialstyrelsen följer upp förhållandet och kommer att ta ställning till frågan om ett eventuellt återkrav. Ingen av de två organi- sationerna har beviljats bidrag för år 2011.

Av dem som har återrapporterat har 57 organisationer (78 procent) i stor utsträckning³ genomfört verksamheten enligt de egna planerna. Ytterligare elva organisationer, eller femton procent, har delvis genomfört vad de plane- rat. En organisation har i liten utsträckning genomfört verksamhet enligt den ursprungliga planen. I stället har andra aktiviteter genomförts inom samma område. Ytterligare fyra organisationer, eller sex procent, har rapporterat genomförd verksamhet men Socialstyrelsen har inte kunnat bedöma i vilken utsträckning planerna har följts.

Tydligare mål och resultat

Socialstyrelsen startade under året ett utvecklingsarbete för att förbättra mål- och resultatstyrningen i dialog med organisationerna som mottar bidraget.

Utvecklingsarbetet har skett i enlighet med regeringens bedömning i bud- getpropositionen för 2010 (prop. 2009/10:1). Under året har arbetet resulte- rat i en ny ansökningsblankett, anvisningar för hur blanketten ska fyllas i och ett dokument som förtydligar hur Socialstyrelsen bedömer ansökningar- na. Dokumenten finns på Socialstyrelsens webbplats.

Vid de årliga ansökningarna och återrapporteringarna behöver organisa- tionerna i första hand beskriva vilka mål de leder verksamheten mot, och vilka konkreta resultat som kommer ut av verksamheten som en direkt följd av genomförda aktiviteter. Oberoende experter bör genomföra studier av långsiktiga effekter och det förutsätter särskilda resurser. Särskilda resurser behövs också för att följa upp resultat på medellång sikt.

Ansökningarna för år 2010 lämnades in innan utvecklingsarbetet startade.

Organisationerna återrapporterade för 2010 i en ny blankett där de kunde sammanfatta vilka resultat de hade uppnått, och beskriva dels vilka insatser

3 I stor utsträckning innebär minst 75 procent, delvis innebär 25 – 74 procent och i liten utsträckning innebär mindre än 25 procent av den planerade verksamheten.

som har haft störst påverkan på målgruppen, dels vilka insatser som har va- rit mest effektiva för att nå verksamhetens övergripande mål.

Jämfört med återrapporteringen för 2009 bedömer Socialstyrelsen att åter- rapporteringen för 2010 visar en viss förbättring⁴. Men det är fortfarande möjligt att utveckla återrapporteringen framöver så att den ännu tydligare visar mot vilka mål organisationerna har styrt sin verksamhet och vilka re- sultat verksamheten har lett till.

Bland de 73 återrapporteringarna bedömde Socialstyrelsen att 15 rappor- ter, eller 21 procent (jämfört med 31 procent 2009), i liten utsträckning visar någon form av mål- eller resultatstyrning. Vi bedömde att 41 rapporter, eller 56 procent (jämfört med 49 procent 2009), delvis förmedlar mål- och resul- tatstyrning. Det var 17 rapporter, eller 23 procent (jämfört med 20 procent 2009), som utmärkte sig genom en tydlig mål- och resultatstyrning. De för- medlar i stor utsträckning sammanhängande mål och konkreta resultat som har dokumenterats. Socialstyrelsen ser inget klart mönster för vilka organi- sationer som förmedlar eller inte förmedlar bra mål- och resultatstyrning.

Organisationernas mål för verksamheten och resultaten av verksamheten kommer att stå i fokus i det fortsatta utvecklingsarbetet. Den nya förord- ningen för statsbidraget kommer att ha stor betydelse för riktningen och farten i utvecklingsarbetet framöver.

4 Antagandet om en förbättring är resultat av kvalitativa bedömningar. Utifrån frågan ”Har organisationen rappor- terat sammanhängande mål och resultat som har dokumenterats?” har 3 poäng givits för bedömningen ”i stor utsträckning”, 2 poäng för ”delvis” och 1 poäng för ”i liten utsträckning”.

Målen i regleringsbrevet är uppfyllda

69 organisationer bedriver förebyggande och socialt stödjande arbete

61 organisationer, eller 84 procent, har rapporterat att de har genomfört verksamhet huvudsakligen inom förebyggande och socialt stödjande arbete.

Ytterligare åtta organisationer, eller elva procent, har delvis genomfört så- dan verksamhet. Endast fyra organisationer har inte alls rapporterat någon förebyggande och socialt stödjande verksamhet.

69 organisationer arbetar med påverkan och opinionsbildning

45 organisationer, eller 62 procent, har rapporterat att de har genomfört verksamhet huvudsakligen inom opinionsbildning och utbildning. Ytterliga- re 24 organisationer, eller 33 procent, har delvis genomfört sådan verksam- het. Endast fyra organisationer har inte alls rapporterat opinionsbildning eller påverkansarbete.

I och med att organisationerna är väsensskilda sinsemellan − bland annat i storlek, hur länge de har existerat, organisationsmodell, vilka som är deras medlemmar, verksamhetsområde och inriktning, har de också olika kontakt med sina medlemmar och lokala aktiviteter. Socialstyrelsen anser att den nationella opinionsbildningen och utbildningsinsatserna utgår från och främ- jar det lokala arbetet.

68 organisationer samarbetar med andra

29 organisationer, eller 40 procent, har rapporterat att de har genomfört verksamhet huvudsakligen i samverkan eller samarbete med andra. Ytterli- gare 39 organisationer, eller 53 procent, har delvis genomfört verksamheten i samarbete med andra. Fem organisationer har inte rapporterat någon sam- verkan alls.

Det rapporterade samarbetet omfattar många olika aktörer, allt ifrån andra ideella föreningar till universitet, företag, hälso- och sjukvård, socialtjänst, kriminalvård, internationella organisationer och många fler. Många organi- sationer har flera olika samarbetspartners.

Sammanslutningar av riksorganisationer

Fem organisationer präglas i synnerhet av samverkan, eftersom de är sam- manslutningar av ett antal riksorganisationer. De bedriver opinionsbildande verksamhet och erbjuder medlemsorganisationerna olika former av stöd.

Tillsammans mottog paraplyorganisationerna 4 875 000 kronor i bidrag, varav Forum för frivilligt socialt arbete fick 2 000 000 kronor.

Forum för frivilligt socialt arbete verkar inte direkt för utsatta grupper utan sektorsövergripande för att förbättra förutsättningarna för idéburna or- ganisationer inom det sociala området och det ideella engagemanget. Foru- met är en aktiv part i uppföljningen av överenskommelsen från 2008 mellan regeringen, idéburna organisationer inom det sociala området och Sveriges Kommuner och Landsting.

I återrapporteringen för år 2010 skriver forumet: ”Vi anser att det behövs en satsning på en infrastruktur för det frivilliga sociala arbetet. Det är väl- digt svårt att finansiera verksamheter som inte är direkta stödinsatser eller involverar brukarna direkt. En sådan satsning diskuterar vi för närvarande med Regeringskansliet på ministernivå”.

Tabell 2. Fördelade bidrag år 2010 mellan sammanslutningar av riksorganisationer

Mottagare Bidrag (tkr)

Forum för Familjevård 125

Forum för frivilligt socialt arbete 2 000

Kvinnoorganisationernas Samarbetsråd i Alkohol- och

Narkotikafrågor, KSAN 1 650

Rainbow Sweden 600

Sveriges Landsråd för alkohol- narkotikafrågor, SLAN 500

Summa fördelat 4 875

Organisationerna främjar demokrati och välfärd

I En politik för det civila samhället (prop. 2009/10:55), s. 42-43, identifie- rar regeringen tre viktiga roller hos det civila samhällets organisationer: de

• är röstbärare och opinionsbildare

• ger service till sina medlemmar eller till människor i allmänhet

• utför och levererar tjänster.

I propositionen anses att organisationer som är röstbärare och opinionsbil- dare är centrala för demokratin. Med utförare och tjänsteleverantörer avses organisationer som i regel mottar full ersättning för tjänsterna, till exempel uppdragsersättning eller upphandling. Organisationer som ger service mot- tar däremot inte full ersättning för verksamheten.

Målen i regleringsbrevet för statsbidraget till vissa organisationer inom det sociala området sammanfaller delvis med rollerna i propositionen. Må- let om förebyggande och socialt stödjande verksamhet innebär i hög grad att ge service till medlemmar och människor i allmänhet. Målet om opini- onsbildning och utbildning som utgår från och främjar det lokala arbetet harmonierar väl med att arbeta som röstbärare och opinionsbildare.

Organisationerna som mottar verksamhetsbidraget bedriver i regel en sammansatt verksamhet bestående av förebyggande och socialt stödjande arbete, opinionsbildning och samverkan. Det vanliga är att organisationer- na utövar flera funktioner på samma gång: de ger service till medlemmar och människor i allmänhet – en välfärdsfrämjande funktion, och de är röstbärare och opinionsbildare – en demokratifrämjande funktion.

Röstbärare

Bland dem som mottog verksamhetsbidraget för år 2010 finns 22 organisa- tioner som Socialstyrelsen uppfattar som röstbärare. De består av människor i utsatta situationer, inklusive anhöriga, som själva har organiserat sig för att på det viset förbättra sina levnadsvillkor och påverka samhällsutvecklingen.

Det gäller bland annat Rikskris – Kriminellas revansch i samhället, Mask- rosbarn och Stockholm romska kvinnors rådgivningscenter. Dessa organisa- tioner ger i första hand kamratstöd och utför olika former av socialt stödjan- de arbete, men ofta arbetar de också för att påverka åsikterna och utveck- lingen i samhället. De 22 organisationerna tog tillsammans emot 13 925 000 kronor i bidrag under året.

Tabell 3. Fördelade bidrag år 2010 mellan röstbärare

Mottagare Bidrag (tkr)

De Fria Sällskapen Länkarnas Samorganisation 350

FAS-föreningen 300

Föreningen Anhöriga till Sexuellt Utnyttjade Barn, ATSUB 400

Föreningen Styvmorsviolen 125

Föreningen Unga Föräldrar 150

Hjälpkällan 200

Maskrosbarn 250

Länkens Kamratförbund 300

Riksförbundet för Familjers Rättigheter, RFFR 400

Riksförbundet för hjälp åt narkotika- och läkemedelberoende,

RFHL 2 650

Riksförbundet Föräldraföreningen Mot Narkotika, FMN 1 500

Riksförbundet Insolvens 200

Riksförbundet Kriminellas Revansch I Samhället, RIKSKRIS 1 500

Riksföreningen stödcentrum mot incest, RSCI 300

Riksföreningen Stoppa Kvinnlig Könsstympning, RISK 400

Riksorganisationen mot sexuella övergrepp, HOPP 1 600

Somali Women in Sweden, SWIS 200

Stockholm romska kvinnors rådgivningscenter, SRRS 200

Svenska Brukarföreningen 400

Sveriges Makalösa Föräldrar 1 600

Sällskapen Länkarnas Riksförbund 800

Unga Rimon 100

Summa fördelat 13 925

Service och tjänster för utsatta grupper

I gruppen ”service och tjänster för utsatta grupper” finns 27 organisationer, bland annat Dianova Sweden, Familjehemmens Riksförbund, Göteborgs Räddningsmission och Terrafem. Exempel på organisationernas målgrupper är hemlösa, våldsutsatta kvinnor med missbruksproblem, placerade barn och traumatiserade flyktingfamiljer. De flesta av dessa organisationer finns inom områdena utsatta barn och deras familjer samt våld mot kvinnor.

De 27 organisationerna utför delvis ideell verksamhet, delvis verksamhet mot ersättning från kommuner och landsting, exempelvis behandlingsinsat- ser. Inom gruppen finns också organisationer som är kända för sin opinions- bildning och sitt påverkansarbete – till exempel BRIS, Rädda Barnen, Sve- riges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund och Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige. Det sammanlagda verksamhetsbidra- get för år 2010 till de 27 organisationerna var 38 251 000 kronor.

I gruppen ingår fyra intresseorganisationer för professionella som har kommun eller landsting som sina arbets- eller uppdragsgivare. Deras verk- samhet är huvudsakligen riktad mot kompetensutveckling för yrkesutövarna i form av konferenser, utbildning och fortbildning. De fyra mottog 500 000 kronor i bidrag för år 2010. Ingen av de fyra beviljades bidrag för år 2011.

Tabell 4. Fördelade bidrag år 2010 mellan service- och tjänsteutförare

Mottagare Bidrag (tkr)

Barnens Rätt I Samhället, BRIS 2 000

Brottsofferjourernas Riksförbund, BOJ 800

Convictus 575

Dianova Sverige 400

Familjehemmens Riksförbund 50

Familjevårdens Centralorganisation, FaCO 100

Föreningen Socionomer inom Familjehemsvården, FSF 100

Göteborgs Räddningsmission 50

Hela Människan 4 200

Kvinnors Nätverk 100

LP-verksamheten 1 726

Mansmottagningen mot våld i Uppsala, MVU 500

RiksBryggan 50

Riksförbundet frivilliga samhällsarbetare, RFS 200

Riksföreningen för alkohol/beroendemottagningar, RAM 100

Riksförbundet för fältarbete, RiF 100

Riksförbundet för Förstärkt Familjehemsvård, RFF 100

Rikskriscentrum 500

Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, ROKS 13 400

Rädda Barnen 600

Svenska COPE-föreningen 100

Svenska Narkomanvårdsförbundet 200

Svenska Röda Korset 50

Sveriges kvinno- och tjejjourers riksförbund, SKR 10 700

Terrafem 1 200

Tjejzonen 250

Öppen Gemenskap i Umeå 100

Summa fördelat 38 251

Opinionsbildare inom folkhälsoområdet

Bland mottagarna utmärker sig också 14 organisationer som i första hand bedriver folkhälsofrämjande förebyggande arbete och opinionsbildning rik-

tad mot generella befolkningsgrupper. Bland dessa finns IOGT-NTO, Mo- torförarnas helnykterhetsförbund och Sveriges blåbandsförbund. Deras verksamheter spänner över en rad olika insatser, till exempel metoder för att påverka skolelever att skjuta upp sin alkohol- och tobaksdebut och interna- tionell lobbyverksamhet. De har också inslag av socialt stödjande arbete men alla 14 organisationer, undantaget Svenska Frisksportförbundet, bedri- ver främst påverkansarbete för att främja ett alkohol- och narkotikaskadefritt samhälle. Dessa organisationer fick tillsammans 14 000 000 kronor i bidrag för år 2010.

Statens folkhälsoinstitut fördelar bland annat medel till organisationers förebyggande insatser mot alkohol-, narkotika- och dopningsmissbruk bland barn och ungdom. Statens folkhälsoinstituts bidragsgivning överlappar del- vis Socialstyrelsens bidragsgivning till dessa organisationer.

Tabell 5. Fördelade bidrag år 2010 mellan opinionsbildare inom folkhälsoområdet

Mottagare Bidrag (tkr)

Alna Sverige förening 400

Föreningen Fruktdrycker 50

IOGT-NTO 4 000

Kvinnoorganisationernas Samarbetsråd i Alkohol- och

Narkotikafrågor, KSAN* 1 650

MHF 4 450

MHF-Ungdom 200

Riksförbundet SMART 800

Svenska Frisksportförbundet 90

Sveriges Akademikers Nykterhetsförbund, SAN 60

Sveriges Blåbandsförbund 900

Sveriges Blåbandsungdom 100

Sveriges Landsråd för alkohol- och narkotikafrågor, SLAN* 500

Sveriges Lärares Nykterhetsförbund 100

Ungdomens Nykterhetsförbund, UNF 700

Summa fördelat 14 000

* Organisationen tillhör också gruppen sammanslutningar av riksorganisationer, se Tabell 2.

Verksamhetsområdena i förordningen har främjats

Stort engagemang mot skador från alkohol och narkotika

Verksamheterna speglar bland annat regeringens nationella alkohol- och narkotikahandlingsplaner 2006–2010 (prop. 2005/06:30):

”Målet för den svenska alkoholpolitiken skall vara att främja folkhälsan genom att minska alkoholens medicinska och sociala skadeverkningar. Må- let skall nås genom insatser för att minska den totala alkoholkonsumtionen och mot skadligt dryckesbeteende, med hänsyn tagen till skillnader i livs- villkor och behov mellan flickor och kvinnor, pojkar och män.” (s. 32)

”Narkotikapolitiken bygger på att människor har rätt till ett värdigt liv i ett samhälle som slår vakt om enskildas behov av trygghet och säkerhet. Narko- tikan får aldrig tillåtas hota individers hälsa, livskvalitet och trygghet eller den allmänna välfärden och demokratins utveckling. Målet är ett narkotika-

fritt samhälle.” (s. 88)

Den största delen av anslaget för år 2010 fördelades – som tidigare år – till verksamhet mot alkohol- och narkotikarelaterade skador. Av de 75 som mottog bidrag har 35 organisationer, eller 47 procent, rubricerats under verksamhetsområdet⁵. Totalt mottog organisationerna 34 701 000 kronor, eller 45 procent, av det beviljade anslaget. Också sju organisationer som inte har rubricerats under området har rapporterat att de har genomfört verksam- het huvudsakligen inom alkohol- och narkotikaområdet. Dessutom har elva organisationer rapporterat att de delvis har genomfört verksamhet mot alko- hol- och narkotikaskador.

Tabell 6. Ansökta och beviljade bidrag år 2010 inom området alkohol och narkotika

Mottagare Ansökt

(tkr) Beviljat

(tkr) Har även rapporterat verksamhet inom*:

Alna Sverige förening 1 500 400

Convictus 664 575

De Fria Sällskapen Länkarnas Sam-

organisation 625 350 Ubf, Vmk

Dianova Sverige 600 400 Ubf, Vmk

Förbundet Hassela Solidaritet 2 000 600 Ubf, Vmk

Föreningen Fruktdrycker 600 50

Föreningen Mentor Sverige 3 000 200 Ubf

5 Fyra organisationer som tidigare var rubricerade under detta område har flyttats till andra områden.

Hela Människan 7 500 4 200 Ubf, Vmk

IOGT-NTO 8 500 4 000 Ubf, Vmk

Invandrare Mot Narkotika 350 Avslag

Konsumentföreningen Kilen 2 500 100 Ubf, Vmk

Kvinnoorganisationernas Samarbetsråd i Alkohol- och Narkotikafrågor, KSAN

2 870 1 650 Ubf, Vmk

LP-verksamheten 5 137 1 726 Ubf, Vmk

Länkens Kamratförbund 450 300 Ubf, Vmk

Motorförarnas Helnykterhetsförbund, MHF 5 600 4 450 Ubf, Vmk

MHF-Ungdom 600 200 Ubf, Vmk

Rainbow Sweden 950 600 Vmk

Riksförbundet för hjälp åt narkotika- och

läkemedelberoende, RFHL 3 350 2 650 Ubf, Vmk

Riksförbundet för Fältarbete, RiF 300 100 Ubf

Riksförbundet Föräldraföreningen Mot Narkotika, FMN

5 300 1 500 Ubf, Vmk

Riksförbundet Kriminellas Revansch i

Samhället, RIKSKRIS 3 500 1 500 Ubf, Vmk

Riksförbundet mot alkohol- och narkotika-

missbruk, RFMA 120 Avslag

Riksförbundet SMART 2 628 800

Riksföreningen för alkohol/beroende- mottagningar, RAM

325 100 Ubf

Svenska Brukarföreningen 1 092 400 Ubf

Svenska Frisksportförbundet 700 90 Ubf

Svenska Narkomanvårdsförbundet 300 200 Ubf, Vmk

Svenskar och Invandrare Mot

Narkotika, SIMON 2 100 1 600 Ubf

Sveriges Akademikers Nykterhetsförbund, SAN

100 60 Ubf, Vmk

Sveriges Blåbandsförbund 1 500 900 Ubf

Sveriges Blåbandsungdom 300 100

Sveriges Landsråd för alkohol- och narkotikafrågor, SLAN

800 500 Ubf

Sveriges Lärares Nykterhetsförbund 260 100 Ubf

Sällskapen Länkarnas Riksförbund 2 190 800 Ubf, Vmk

Unga RIMON 4 000 100 Ubf, Vmk

Ungdomens Nykterhetsförbund, UNF 1 300 700 Ubf

Verdandi 3 600 2 700 Ubf, Vmk

Summa ansökt och beviljat 77 211 34 701

* Ubf = Utsatta barn och deras familjer. Vmk = Våld mot kvinnor.

Kamratstöd

I gruppen ”röstbärare” finns länkrörelsens tre riksorganisationer. Alla tre bedriver kamratstöd för och med personer som har missbruksproblem och deras anhöriga. Kamratstödet äger rum lokalt, med utgångspunkt i totalt 115 lokala sällskap eller avdelningar på orter runt om i landet. Riksorganisatio- nerna stödjer det lokala arbetet bland annat genom informations- och utbild- ningsinsatser.

Länkrörelsens 7-punktsmetod finns på YouTube. Länkorganisationerna rapporterar att internet har stor betydelse för att upprätta och hålla kvar kon- takten med medlemmarna. En av de tre länkorganisationerna har 11 000 unika besökare på sin webbplats varje månad. Den minsta av de tre har rap- porterat att under år 2010 har 3 052 medlemmar mottagit ettårsmärken efter ett år fritt från missbruk.

Riksförbundet för hjälp åt narkotika- och läkemedelsberoende, RFHL, stödjer utvecklingen av egna organisationer lokalt och har haft särskilt fokus på kvinnor och flickor under året. Nya QuinnoQulor, lokala föreningar för kvinnliga missbrukare, har etablerats i Malmö, Linköping och Gävle. Ett eget kvinnoförbund – Oberoende Kvinnor – har bildats.

Unga romer mot droger, Unga Rimon, har erbjudit unga romer och in- vandrarungdom i Skellefteåområdet en plats att träffas och umgås. Före- ningen har arrangerat fritidsaktiviteter, informationsträffar, två föräldracirk- lar och erbjudit rådgivning för över 50 familjer och ungdomar.

Röstbärarna har i regel utvecklat samarbete med andra, till exempel med skola, hälso- och sjukvård och socialtjänst. I bottnen verkar de för att främja och skydda människovärdet och de mänskliga rättigheterna.

Social verksamhet bland utsatta

I gruppen ”service och tjänster för utsatta grupper” finns bland annat Hela Människan med 91 enheter som på olika sätt arbetar för personer med miss- bruksproblem och andra personer i utsatta livssituationer. Under 2010, som EU utsåg till Europeiska året för att bekämpa fattigdom och social utestäng- ning, har ett flertal av enheterna rapporterat att så kallade nyfattiga – bland annat arbetslösa, utförsäkrade och svårt skuldsatta – ber om hjälp i mycket större utsträckning. Vissa enheter har förmedlat hundratals matkassar i må- naden till behövande. Hela Människan har rapporterat ett ökat antal syssel- satta i organisationens secondhandverksamhet.

Verdandi har också rapporterat att de lokala föreningarna tvingas arbeta mer med direkt stöd till enskilda som behöver mat, kläder, bostad och lik- nande. Organisationen har sett att situationen för de allra fattigaste har för- sämrats de senaste åren. Verdandi verkar för integration och har under 2010 fortsatt prioriterat arbetet med lokala mötesplatser som bedriver olika for- mer av stödjande verksamhet i bostadsområden med många arbetslösa och andra personer i utsatta situationer. Verdandi främjar även målgruppernas egen organisering. På så sätt kan Verdandi anses dels som en i gruppen ser- vice och tjänster för utsatta grupper, dels som en i gruppen röstbärare.

Convictus erbjuder hälsotjänster för hivpositiva missbrukare och hemlösa.

Convictus’ tre enheter genomför testning av hepatit C och hiv samt vaccina- tion mot hepatit B. På enheterna arbetar bland annat läkare, sjukgymnaster, massörer och yogainstruktörer – alla som volontärer. Convictus genomför också regelbunden testning och vaccination på ytterligare ett tiotal enheter, i regi av andra huvudmän som når hemlösa och missbrukare. Ett viktigt resul- tat är att hivpositiva aktiva missbrukare och hemlösa har fått kontakt med infektionssjukvården, lyckats hålla kontakten och sköta sin medicinering.

Några hivpositiva har lyckats komma in i tränings- och hälsoprogram.

Förebyggande insatser och opinionsbildning

I gruppen ”opinionsbildare inom folkhälsoområdet” har sex organisationer rapporterat verksamhet särskilt riktad mot barn och ungdomar. De sex orga- nisationerna verkar huvudsakligen för att främja ett alkohol- och narkotika- skadefritt samhälle genom påverkansarbete riktad mot generella befolk- ningsgrupper.

Riksförbundet SMART har genomfört en turné till 20 orter i Sydsverige, med Sveriges Blåbandsungdoms ANT-buss, där de har visat drogförebyg- gande föreställningar. Turnén har bidragit till att sprida kontraktsmetoden bland skolelever i högstadiet och deras föräldrar. I dag använder 90 kom- muner i Sverige kontraktsmetoden för att skjuta upp ungdomars alkohol- och tobaksdebut. Kontraktsmetoden ingår i Örebro Universitets pågående effektstudie.

Flera organisationer har genomfört kampanjer, till exempel Sveriges blå- bandsförbund som har gett ut boken ”Lyssna på barnen!” med barncitat om vuxna och alkohol. Organisationen har presenterat material på 24 barna- vårdscentraler, mödravårdscentraler, familjecentraler och förskolor. Motor- förarnas helnykterhetsförbund, MHF, har en Facebook-sida, ”Jag vill inte förlora vänner och familj_Kör inte full”, med 115 535 medlemmar. Ung- domsorganisationerna MHF-Ungdom och Ungdomens nykterhetsförbund, UNF, säger att det lokala arbetet i klubbar är det viktigaste för att påverka ungdomarna till en sund livsstil, och att erbjuda fritidsaktiviteter som ung- domarna tycker om.

Tre stora opinionsbildare – IOGT-NTO, MHF och Kvinnoorganisationer- nas samarbetsråd i alkohol- och narkotikafrågor, KSAN – arbetar till stor del på den politiska arenan.

MHF driver frågan om alkolås mot rattfylleri. Från den 1 oktober 2011 kommer personer som dömts för rattfylleribrott i Sverige att kunna ha kör- kort villkorat av alkolås ⁶.

KSAN består av 31 kvinnoorganisationer, inklusive de politiska partier- nas kvinnoföreningar, med tillsammans 270 000 medlemmar. Organisatio- nen tar fram gemensamma projekt för att främja kvinnoperspektiv i före- byggande arbete och behandling. Exempel på projekt är teaterpjäsen ”Ses i baren” om kvinnors utsatthet, och det förebyggande nätverket BellaNet för unga kvinnor. Nätverket har medlemmar i alla landets län.

IOGT-NTO har den största verksamheten och omsättningen av alla bi- dragsmottagarna. IOGT har rapporterat förebyggande arbete, socialt arbete och politiskt arbete. Själv bedömer organisationen att det effektivaste är det alkoholpolitiska arbetet. IOGT är medlem i Sveriges Landsråd för alkohol- och narkotikafrågor, SLAN, som har rapporterat ett ”trendbrott bland de yngre där debutåldern höjts något och fler dricker mindre”. SLAN bedömer att detta ”till en viss del kan krediteras alla våra medlemsorganisationers envisa arbete”.

6 Riksdagen har den 9 december 2010 antagit regeringens proposition Alkolås efter rattfylleri (prop. 2010/11:26).

Utsatta barn och deras familjer är en framträdande målgrupp

Verksamheterna speglar bland annat regeringens politiska mål för barnets rättigheter:

”Varje flicka och pojke upp till 18 år har särskilda rättigheter. Barn är kompetenta individer som ska respekteras och vara delaktiga i beslut som rör dem. De ska kunna vara trygga och ha möjlighet att utvecklas. Reger- ingens barnrättspolitik syftar till att ta tillvara och stärka barnets rättighe- ter och intressen i samhället, med utgångspunkt i konventionen om barnets rättigheter (barnkonventionen).”

Av de 75 organisationer som fick bidrag för år 2010 har 25 organisationer, eller 33 procent, rubricerats under verksamhetsområdet utsatta barn och de- ras familjer⁷. Totalt fick dessa organisationer 9 375 000 kronor, eller 12 procent, av det beviljade anslaget. Ytterligare elva organisationer har rap- porterat att de har genomfört verksamhet huvudsakligen inom området och ytterligare 33 att de har genomfört verksamhet delvis för utsatta barn och deras familjer.

Tabell 7. Ansökta och beviljade bidrag år 2010 inom området utsatta barn och de- ras familjer

Mottagare Ansökt

(tkr) Beviljat

(tkr) Har även rapporterat verksamhet inom*:

ALMAeuropa 300 Avslag

Barnens Rätt i Samhället, BRIS 9 000 2 000

ECPAT Sverige 1 150 1 100

Familjehemmens Riksförbund 400 50 An

Familjevårdens Centralorganisation, FaCO 445 100

FAS-föreningen 580 300 An

Forum för Familjevård 450 125 An, Vmk

Föreningen Anhöriga till Sexuellt Utnyttjade

Barn, ATSUB 900 400 Vmk

Föreningen för familjecentralers främjande 280 225 An

Föreningen Pappaliv 85 Avslag

Föreningen Socionomer inom Familjehems-

vården, FSF 125 100

Föreningen Styvmorsviolen 500 125

Föreningen Unga Föräldrar 150 150

Föräldraalliansen Sverige 1 500 Avslag

Hjälpkällan 2 000 200 Vmk

IOGT-NTO:s juniorförbund, Junis 500 300 An, Vmk

Maskrosbarn 300 250 An

Respektera.nu 70 Avslag

RiksBryggan 1 780 50 An, Vmk

7 Två organisationer har tillkommit. De var tidigare rubricerade under andra områden. En organisation som tidiga- re var rubricerad under detta område har flyttats till ett annat.

Riksförbundet frivilliga samhällsarbetare, RFS 1 000 200 An, Vmk Riksförbundet för Familjers Rättigheter, RFFR 900 400

Riksförbundet för Förstärkt Familjehems-

vård, RFF 650 100 An, Vmk

Riksförbundet för Samhällets Styvbarn 450 Avslag

Riksförbundet Insolvens 615 200 An, Vmk

Riksföreningen Stoppa Kvinnlig

Könsstympning, RISK 900 400 Vmk

Rädda Barnen 600 600

Samarbete för barnen, SAMBA 1 115 Avslag

Stulen Barndom 345 Avslag

Svenska COPE-föreningen 750 100 Vmk

Svenska Röda Korset 1 200 50

Sveriges Makalösa Föräldrar 1 975 1 600 An, Vmk

Tjejzonen 2 000 250 An, Vmk

Summa ansökt och beviljat 33 015 9 375

* An = Alkohol och narkotika. Vmk = Våld mot kvinnor.

Utsatta kvinnor och barn

I gruppen ”röstbärare” finns bland annat Maskrosbarn. Organisationen star- tades år 2006 av två unga kvinnor som växte upp med föräldrar som hade psykisk sjukdom eller missbruksproblem. Organisationen erbjuder stöd för ungdomar 13–18 år i samma situation.

Under 2010 föreläste organisationen på grund- och gymnasieskolor och mötte 2 000 elever samt 3 900 vuxna som arbetar med barn. Under året hade organisationens hemsida över 49 000 unika besökare, och sedan mars 2010 har Maskrosbarn erbjudit stöd genom chatt fyra till fem kvällar i veckan.

Med tio volontärer samt anställda har chatten resulterat i ungefär femton stödkontakter varje kväll. Självskattningsformulär visar att organisationens lägerverksamhet har haft en tydlig positiv effekt på ungdomarna.

Maskrosbarn har rapporterat ”att ha möjlighet att kontinuerligt och lång- siktigt arbeta med vår målgrupp är otroligt viktigt”.

Riksföreningen Stoppa Kvinnlig Könsstympning, RISK, består till stor del av aktiva medlemmar från länder i östra Afrika. RISK sprider kunskap om kvinnlig könsstympning. Kvinnlig könsstympning utförs i regel av äldre kvinnor på unga flickor.

RISK har hållit föreläsningar och seminarier, använder Facebook och del- tar vid lokala idrottsarrangemang. Organisationen har sett att familjer och vänner engagerar sig för att förebygga kvinnlig könsstympning vid semes- terresor till hemlandet. Trots att intresset från politiker och myndigheter har sjunkit ser RISK ett ständigt behov av insatser riktade mot nyanlända och flyktingar från länder där kvinnlig könsstympning praktiseras.

Inom området utsatta barn och deras familjer finns också röstbärare eller egna organisationer som representerar överskuldsatta, anhöriga till sexuellt utnyttjade barn, personer födda med alkoholrelaterade skador och deras för- äldrar, samt ensamstående föräldrar.

Service och tjänster

I gruppen ”service och tjänster för utsatta grupper” finns ett antal organisa- tioner som arbetar för utsatta barn. Tjejzonen har utbildat 112 volontärer under 2010. Med volontärernas insatser har organisationen erbjudit flickor och unga kvinnor 12–25 år stöd genom chatt, e-post, telefon och socialt um- gänge.

Under året har Tjejzonens chatt varit öppen fem dagar i veckan och tagit emot 2 622 kontakter. Ångest och oro var det vanligaste temat. Chatten ”Ät- störningszonen” har haft 1 540 kontakter under året. Där var det vanligaste temat ätstörningar och självskadebeteende. Tjejzonen erbjuder också en

”storasyster” att chatta med och träffa. Under året har 31 systerpar chattat och 61 par träffats för att prata eller göra något annat tillsammans på lilla- systers önskemål.

Tjejzonen har rapporterat att ”våra volontärer ser vi som lika viktiga som våra anställda och vi lägger stor omsorg att ta hand om dem på bästa sätt”.

Volontärerna får utbildning i samtalsmetodik innan de börjar arbeta. Sedan får de kontinuerlig handledning i grupper inom respektive arbetsområde.

Under 2010 har Tjejzonen haft 40 handledningstillfällen.

RiksBryggan erbjuder stöd för barn som har föräldrar i fängelse. Organi- sationen har för första gången kunnat sammanställa nationell statistik. Un- gefär 400 barn med föräldrar i fängelse har fått direkt stöd av lokala Bryg- gor. Bryggorna har haft öppet hus och genomfört 50 familjeaktiviteter samt fyra familjeläger. Fyra ungdomsgrupper har sin bas i lokala Bryggor, och föräldrar på 44 anstalter inom kriminalvården har fått stöd i att stärka sitt föräldraskap.

Under 2010 har RiksBryggan utvecklat en gemensam strategi för att stär- ka arbetet med föräldrar inom kriminalvården. Sex lokalföreningar har ut- bildats i att hålla välkomstsamtal för barn, att starta och leda ungdomsgrup- per, samt att leda barnträffar på Bryggan. Organisationens utbildning för stödgrupper till barn med frihetsberövade föräldrar har blivit en modellut- bildning. Från 2011 erbjuder organisationen utbildningen externt för att fler barn i samma situation ska få specifikt anpassat gruppstöd.

RiksBryggan deltar i ett europeiskt forskningsprojekt som undersöker hur barns psykiska hälsa påverkas av att föräldrar är frihetsberövade. RiksBryg- gan har märkt att det är en utmaning för forskningen att lyckas behålla ett tydligt barnperspektiv där barnen själva till stor del är delaktiga.

Inom gruppen service och tjänster för utsatta grupper finns också organi- sationer som verkar för att familjehem och familjehemsvård ska få bättre förutsättningar och stöd för sin verksamhet. Familjehemmens Riksförbund och Familjevårdens Centralförbund har genomfört olika stödjande insatser för familjehemsföräldrar, och anordnat träffar och läger för familjehemmens placerade barn och biologiska barn.

Arbete för barns rättigheter

I gruppen opinionsbildare inom området utsatta barn och deras familjer finns ECPAT Sverige. Organisationen har fått till stånd en svensk finansko- alition mot barnpornografi som i dag består av tretton banker. Bankerna

blockerar betalningar för barnpornografi på internet, utbildar sig, sprider kunskap till kunder och affärspartner och samarbetar med polisen.

Enligt Rikskriminalpolisens särskilda barnpornografigrupp är det i dag i stort sett omöjligt att köpa tillgång till barnpornografiskt material via betal- och kreditkort, och antalet kommersiella barnpornografiska webbsidor har minskat drastiskt. Den svenska finanskoalitionen har stått modell för lik- nande insatser i Europa.

ECPAT:s opinionsbildning mot barnsexhandel är delvis riktad specifikt mot till exempel finansbranschen och turismbranschen, delvis mot generella befolkningsgrupper. Ett exempel på en generellt riktad insats är kampanjen Support Kim mot barnsexturism. Innan en offensiv hösten 2010 hade kam- panjen 9 138 följare på Facebook. ECPAT har rapporterat ett ökat engage- mang mot barnsexturism bland politiker och riksdagsledamöter.

Stärkta insatser mot våld mot kvinnor

Verksamheterna speglar bland annat regeringens handlingsplan mot våld mot kvinnor (skr. 2007/2008:39):

”Mäns våld mot kvinnor är ett omfattande problem som berör hela samhäl- let, såväl kvinnor som män. Ytterst är det en fråga om jämställdhet och kvinnors fulla åtnjutande av mänskliga rättigheter som gäller för alla. Alla människor ska kunna leva i frihet från rädsla att utsättas för våld och över- grepp. För att nå det målet måste förebyggande och andra åtgärder som riktar sig mot både potentiella och konstaterade förövare stärkas och ut-

vecklas”. (s. 5)

Av de 75 organisationer som mottog bidrag för år 2010 har 14 organisatio- ner, eller 19 procent, rubricerats under verksamhetsområdet våld mot kvin- nor⁸. Totalt fick dessa organisationer 30 550 000 kronor, eller 40 procent av det beviljade anslaget. Ytterligare sex organisationer har rapporterat att de har genomfört verksamhet huvudsakligen inom området våld mot kvinnor och ytterligare 27 organisationer har delvis genomfört verksamhet för våldsutsatta kvinnor.

Det extra anslaget om 10 000 000 kronor för att bekämpa våld mot kvin- nor fördelades till organisationerna inom området. De två största bidragen år 2010 var 13 400 000 kronor till Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, ROKS, och 10 700 000 kronor till Sveriges kvinno- och tjejjourers riksförbund, SKR. Bidragen till ROKS och SKR utgör tillsam- mans nästan 32 procent av årets totala bidragssumma.

Det lokala stödet för våldsutsatta har stärkts

Enligt regleringsbrevet ska bidragsgivningen till riksorganisationerna priori- tera stöd till lokala kvinnojourer och lokala mansmottagningar. Deras verk- samhet ska vara inriktad på att motverka mäns våld mot kvinnor och barn.

8 En organisation har tillkommit som tidigare var rubricerad under ett annat område.

Fem av mottagarna⁹ av verksamhetsbidraget har erbjudit direkt stöd för våldsutsatta flickor och kvinnor eller behandlingsinsatser för män som ut- övar våld. Dessa organisationer har fått bidrag enligt förordningens möjlig- het att, om särskilda skäl finns, lämna bidrag även till en organisation som inte har verksamhet i minst tio län.

SKR hade vid årets slut 87 anslutna lokala föreningar och har redovisat totalt 7 380 000 kronor, eller 68 procent av bidraget, i kostnader för stöd till de lokala medlemsföreningarna. Varje år har SKR:s medlemsföreningar möjlighet att söka extra anslag för att genomföra mindre projekt. År 2010 inkom 115 ansökningar från 57 medlemsorganisationer. SKR beviljade 2 418 650 kronor till 50 tjejjourers och kvinnojourers projekt. Projekten gällde bland annat utbildning, nysatsningar, informationsmaterial, interna- tionella utbyten, planeringsdagar och metodutveckling. En översikt över projekten finns i bilagan.

SKR har erbjudit medlemsföreningarna inspirationshelg, utbildningar, ju- ridisk rådgivning, kommunikations- och informationsinsatser med mera.

Under året har organisationen haft ett särskilt fokus på prostitution och människohandel, samt utsatta barn. Enligt SKR har fler lokala jourer idag möjlighet att ta emot medföljande barn. SKR har sett att de behöver arbeta vidare med relationen mellan lokalförening och kommun för att få en tydli- gare rollfördelning och ett bättre samarbete dem emellan.

ROKS har rapporterat motsvarande former av stöd till sina lokala med- lemsföreningar. Organisationen har dessutom lyft fram behovet av kontinu- erlig kvalitetsutveckling i jourverksamheten, inklusive metodstöd. ROKS har fördelat 20 000 kronor i ekonomiskt stöd till 90 lokala kvinno- och tjej- jourer landet runt. De har sedan använt medlen bland annat till rekrytering av jourkvinnor, utbildningar, säkerhetsarbete och utåtriktade informations- insatser. En översikt över fördelningen till lokala jourer finns i bilagan.

De lokala jourerna har uppgett till ROKS att dessa insatser har resulterat i till exempel ett ökat antal aktiva jourkvinnor, ökad trygghet i rollen som jourkvinna, ökad kompetens hos styrelse, anställda och ideella, bättre ar- betsklimat, ökat synliggörande av jouren och bättre information till allmän- heten.

Tabell 8. Ansökta och beviljade bidrag år 2010 inom området våld mot kvinnor

Mottagare Ansökt

(tkr) Beviljat

(tkr) Har även rapporterat verksamhet inom*:

Brottofferjouren i Jönköping 0 Avslag

Brottofferjourernas Riksförbund, BOJ 1 110 800 Ubf

Göteborgs Räddningsmission 50 50

Göteborgs Räddningsmission 1 216 Avslag

Kvinnojouren i Kungsbacka 40 Avslag

Kvinnors Nätverk 997 100 Ubf

Mansmottagningen mot våld i Uppsala, MVU 600 500 Ubf

Manscentrum Sundsvall 249 Avslag

Mansjouren i Västerbotten 300 Avslag

9 Göteborgs Räddningsmission, Mansmottagningen mot våld i Uppsala, Somali Women in Sweden, Stockholm Romska Kvinnors Rådgivningscenter, Öppen Gemenskap i Umeå.

Män för jämställdhet 1 225 900 Ubf Riksföreningen stödcentrum mot incest, RSCI 600 300 An, Ubf

Rikskriscentrum 1 500 500 Ubf

Riksorganisationen för kvinnojourer och

tjejjourer i Sverige, ROKS 15 500 13 400 Ubf

Riksorganisationen mot sexuella övergrepp,

HOPP 1 900 1 600 Ubf

Riksorganisationen Slagfärdiga 2 400 Avslag

Somali Women in Sweden, SWIS 200 200 An, Ubf

Stockholm romska kvinnors rådgivnings-

center, SRRS 250 200 An, Ubf

Sveriges kvinno- och tjejjourers riksförbund, SKR

11 860 10 700 An, Ubf

Terrafem 4 000 1 200

Öppen Gemenskap i Umeå 110 100 An, Ubf

Östersund Kvinnojouren 50 Avslag

Summa ansökt och beviljat 44 157 30 550

* An = Alkohol och narkotika. Ubf = Utsatta barn och deras familjer.

Röstbärare inom området våld mot kvinnor

I gruppen ”röstbärare” inom området våld mot kvinnor finns Riksföreningen stödcentrum mot incest, Rsci. Vid utgången av 2010 hade organisationen 318 medlemmar som alla har utsatts för sexuella övergrepp i barndomen.

Medlemmarna erbjuds personliga samtal med en jourkvinna och kan delta i en sluten stödgrupp för självhjälp eller i öppna stödgrupper. Föreningen har arrangerat gemensamma utflykter, föreläsningar och olika kurser för personlig läkning och utveckling. Under året har Rsci registrerat 224 tele- fonjoursamtal, 459 jourmail och 66 deltagare i stödgrupper och kurser.

Jourkvinnorna träffas regelbundet för kollegiehandledning.

Somali Women in Sweden, SWIS, har under 2010 gett intensivt stöd till ett 20-tal kvinnor, och fem av dem har fått hjälp med att kontakta en kvinno- jour. Ytterligare 80 kvinnor har fått stöd bland annat i förbindelse med kon- takt med myndigheter. På seminarierna i föräldrautbildningsprogrammet COPE har 56 familjer deltagit. Seminarierna om mänskliga rättigheter och kvinnors rätt till trygghet och hälsa har haft 112 deltagare. Gemensamma utflykter och sommarläger har haft 60 deltagare. Organisationens tjejprojekt har lett till fler aktiva unga kvinnor i föreningen och åtta nya aktivister.

SWIS har hållit nio seminarier om kvinnlig könsstympning runt om i lan- det, med 5−22 deltagare. Föreningen rapporterar att ingen av kvinnorna de möter numera propagerar för kvinnlig könsstympning, men de vet inte vad som händer i grupper som de inte har kontakt med. Föreningen har också lyft fram verksamheten för kvinnors sysselsättning. Genom ett hemtjänstfö- retag startat av sex kvinnor kan även fler kvinnor få arbete i fortsättningen.

Detta sker i samarbete med bland annat Coompanion.

Service och tjänster för utsatta grupper

I gruppen ”service och tjänster för utsatta grupper” finns Göteborgs Rädd- ningsmission. Organisationens verksamhet Agora verkar för integration, jämställdhet och empowerment. Där möts unga kvinnor med olika interna- tionella bakgrunder. Agora erbjuder kurser, föreläsningar, sociala arrange- mang, stöd- eller rådgivningssamtal och friskvård.

Verksamhetsbidraget för år 2010 har använts till ett nytt projekt för unga kvinnor som är eller har varit utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck.

Projektet har gett möjlighet att bearbeta sina tidigare upplevelser genom att skriva om dem. Under ett års tid har sex unga kvinnor arbetat tillsammans med varandra och musikpedagoger med att skriva sina egna sångtexter och tonsätta dem. Resultatet har blivit en cd-skiva som kommer att ges ut i juni 2011 och användas i syfte att sprida kunskap om hedersrelaterat våld.

Enligt organisationen har projektet haft en positiv effekt på kvinnornas självförtroende och självkänsla. Agora kommer att starta nya tjejgrupper med utgångspunkt i erfarenheterna från projektet.

En annan hjälpande organisation, Öppen Gemenskap i Umeå, bedriver uppsökande verksamhet riktad mot kvinnor med missbruksproblem med mera. Organisationens fältarbete har tidigare inventerat 109 kvinnor i mål- gruppen. Under 2010 har Öppen Gemenskap också kommit i kontakt med kvinnor bland annat genom sjukvården. Ungefär 80 kvinnor har fått stöd av organisationens kvinnojour, till exempel i form av tillgång till jourlägenhet, stödsamtal, stöd i förbindelse med polisförhör och rättegång, hjälp till att flytta och till att ta hand om husdjur.

Öppen Gemenskap har rapporterat att ungefär hälften av kvinnorna tillsy- nes fungerar normalt och inte har kontakt med socialtjänsten. Trots detta lever kvinnorna i en dysfunktionell miljö där både missbruk och våld före- kommer.

Brottsofferjourernas Riksförbund, BOJ, har rapporterat att landets 100 lo- kala brottsofferjourer gav stöd till över 20 300 brottsdrabbade kvinnor under 2010, varav 5 300 hade utsatts för misshandel. BOJ har fortsatt sin satsning på att stärka och utveckla jourernas stöd till kvinnor och barn. Satsningen på utbildning och erfarenhetsutbyte har påverkat de lokala jourerna positivt.

Organisationen lyfter fram projektledarens kritiska roll för att utvecklings- arbetet ska lyckas.

Arbete för jämställdhet

En opinionsbildare inom området våld mot kvinnor är organisationen Män för Jämställdhet. Enligt organisationens hemsida verkar organisationen för jämställdhet och mot våld ”− för kvinnors, för barns och inte minst för mäns egen skull”. Män för Jämställdhet sätter fokus på samhälleliga och sociala manlighetsnormer och manlighetsideal, och diskuterar hur dessa påverkar människor och samhälle. Organisationen har rapporterat att ”fältet står inför ett genombrott under de kommande åren”.

Organisationen har rapporterat att efterfrågan ökar på tjänster, kunskap och information om primärpreventivt arbete för kvinnofrid med män och pojkar. Enligt Män för Jämställdhet har två 3-åriga utvecklingsprojekt börjat leverera resultat.

Det ena projektet, Killfrågor.se, är en chatt- och e-posttjänst för pojkar och unga män 10–18 år. Där möter de en så kallad pratkompis, vuxna volon- tärer som är utbildade i att förstå hur killar har det och ge stöd. Mot slutet av 2010 hade sajten i snitt 700 unika besökare varje vecka.

Det andra projektet, Machofabriken, är ett utbildningsmaterial utformat för att skapa debatt om könsnormer, manlighet och jämställdhet. I materialet ingår bland annat 17 korta filmer och interaktiva övningar. Machofabriken lanserades mars 2011 nationellt i skolan och är ett samarbete mellan ROKS, SKR och Män för Jämställdhet.

Män för Jämställdhet har också inlett ett samarbete med Sveriges Kvinno- lobby kring påverkan och opinionsbildning på policynivå för att uppnå ett mer jämställt föräldraskap. Enligt organisationen visar longitudinella studier i Norge och Sverige att mer engagerade fäder i vård av barn och hemarbete bidrar till minskat våld.