• No results found

DISA-processen (Diagnos i Samarbete)

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "DISA-processen (Diagnos i Samarbete)"

Copied!
16
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

DISA-processen

(Diagnos i Samarbete)

140513

Hanna Ekman

Kontaktsjuksköterska/Rehabiliteringskoordinator Rut Flensmarck

Kurator

Enheten för Cancerrehabilitering och Psykosocialt stöd, Skånevård Kryh

Postadress: Centralsjukhuset, 291 85 Kristianstad Mailadress:hanna.h.ekman@skane.se

rut.flensmarck@skane.se Telefon: 044 – 309 16 32, 044- 309 27 57

(2)

Bakgrund

•  Metodutvecklingsprocess mellan LFC Kristianstad och Centralsjukhuset i Kristianstad

•  Finansierad maj 2012 – april 2014 av Samordningsförbundet Skåne Nordost

•  Sjukskrivna patienter med cancerdiagnos och/

eller konsekvenser av sjukdomen och/eller behandlingen

•  Syftat till att ge bästa möjliga stöd i samband med sjukskrivning för att återfå en fungerande vardag och återfå arbetsförmåga

(3)

Skapandet av en arbetsmodell

•  Kompetensökning personliga handläggare genom grundläggande utbildning cancersjukdomar/

behandling/konsekvenser

•  Kompetensökning till sjukvården om Försäkringskassans regelverk

•  Respektive organisations resurser/kompetens skulle användas utifrån patientens individuella behov

•  Intervjuer av patienter med tidigare sjukskrivning i samband med cancerdiagnos bidrog med sina erfarenheter

(4)

Sagan om Disa

•  Mådde som sämst i samband med diagnosbesked och tiden efter

avslutad behandling

•  Oro inför kontakten med Försäkringskassan

•  Påverkad av den negativa bilden av

Försäkringskassan som utmålades via

media

(5)

Sagan om Disa

•  Inställningen till Försäkringskassan förändrades efter kontakt

•  Viktigt att ha en god personlig

kontakt med sin handläggare med fokus på det som låg närmast

framför i tiden

•  Kände sig ”lämnad” av sjukvården

efter avslutad behandling

(6)

Sagan om DISA

•  Egna förväntningar samt från omgivningen på att allt snabbt skulle ”vara som vanligt” efter

avslutad behandling

•  Kontakten med arbetsgivare kunde ibland vara komplicerad

•  Viktigt med god planering inför återgång i arbete

•  Inga förväntningar på möjligheterna till rehabilitering

•  Fick information om rehabilitering slumpartat

(7)

Arbetsmodell

•  Telefonkontakt: Personlig handläggare på Försäkringskassan och den försäkrade.

•  Telefonkontakt med arbetsgivare: Personlig handläggare på Försäkringskassan och den

försäkrades arbetsgivare.

•  Bedömningssamtal via telefon: Sjuksköterska och patienten.

•  Rehabiliteringssamtal: Sjuksköterska, patienten och närstående.

(8)

Arbetsmodell

•  Hänvisning av patient till Fenix: bedömning av sjuksköterska efter rehabiliteringssamtal efter överenskommelse med patienten.

•  Gemensam planering för att återfå

arbetsförmågan: Personlig handläggare på Försäkringskassan, den försäkrade/patienten, arbetsgivare och sjuksköterska/personal från Fenix.

•  Samverkansmöte: Personliga handläggare på Försäkringskassan, sjuksköterska, kurator Fenix, sjukgymnast Fenix och sjuksköterska Fenix.

(9)

Siffor

Diagnos   Totalt     Rehabsamtal   Tackat  nej   Eget  ansvar   Till  Fenix   Ps.rehabbehov   Fys.rehabbehov   Psy/Fys.rehabbehov   Närstående  All  Fenix   PalliaAv   KuraAv   Avliden   Kvinna   Man  

Bröstcancer   46   28   4   19   13   4   2   7   2   10   36   0   46   0  

Gyncancer   12   8   4   8   4   2   1   1   0   7   5   2   12   0  

Kolorektalcancer   19   6   3   6   3   0   1   2   2   3   16   1   9   10  

Prostatacancer  +  annat   15   4   5   7   2   1   1   0   0   6   9   0   0   15  

Huvudhalscancer   10   2   8   9   1   0   0   1   0   0   10   0   5   5  

Godartade  tumörer   6   2   4   4   0   0   0   0   0   0   6   0   5   1  

Lungcancer   7   0   1   1   0   0   0   0   0   7   0   1   2   5  

Hematologisk  cancer   14   4   3   5   2   0   1   1   0   9   5   0   6   8  

Hjärntumör   6   5   0   1   4   4   0   0   4   6   0   0   2   4  

Malignt  melanom   4   1   3   4   0   0   0   0   0   2   2   0   3   1  

Övre  gastro   5   2   2   3   1   1   0   0   0   4   1   1   4   1  

Okänd  primärtumör   3   0   2   2   0   0   0   0   0   3   0   2   0   3  

Njurcancer   1   0   0   0   0   0   0   0   0   0   1   0   1   0  

Summa   148   62   39   69   30   12   6   12   8   57   91   7   95   53  

(10)

Arbetsmodell

(11)

Hur blev det?

•  Nationella vårdprogrammet för cancerrehabilitering – effektmål genom dess implementering

•  Alla patienter får information om förväntade konsekvenser t ex fatigue samt betydelsen av fysisk aktivitet

•  Alla patienter erbjuds rehabiliteringssamtal – bedömning av rehabiliteringsbehov, skickas vid behov vidare till specialiserad cancerrehabilitering

(12)

Hur blev det?

•  Närståendes behov uppmärksammas

•  Förbättrad kontakt mellan den som är sjukskriven och Försäkringskassan

•  Återgången i arbete gynnas genom bättre tillvaratagen arbetsförmåga

(13)

Tankar om framtiden

•  Arbetsmodellen är en integrerad del i respektive organisations arbete och dialogen hålls levande genom samarbetsavtal

•  Jämlik cancerrehabilitering även för dem som inte är i arbetsför ålder från 2015

•  Genom att sprida budskapet få hela sjukvårdsteamet att tidigt tänka cancerrehabilitering

•  Öka kunskaperna om de konsekvenser som kan hänga samman med cancerbehandling t ex

arbetsgivare

(14)

Slutligen…

•  Med strukturerad samverkan kan vi göra skillnad för många patienter!

(15)

Reflektion

•  Processansökan var övergripande vilket har fördelar och nackdelar

•  Mycket viktigt med möjlighet till mötestid och levande dialog – arbetsgruppen

•  Många pusselbitar som är lika och gör det komplicerat att få slutprodukten helt perfekt

•  Processarbete mellan olika organisationer roligt och inspirerande

(16)

Att fundera på….

•  Hur samarbetar ni runt sjuskrivna patienter med cancersjukdom? Sjukvård, Försäkringskassan samt andra aktörer.

•  Är det viktigt att ha ett samarbete?

•  Blir det någon skillnad för patienten?

•  Har respektive organisation något att vinna på ett samarbete för egen del?

References

Related documents

Oerfarenheten ledde även till att de nyutexaminerade inte visste vilken information de behövde ha om sina patienter för att kunna vårda dem eller vart de kunde få den, eftersom

Flera utav sjuksköterskorna hade besvärliga erfarenheter av att möta de språkbarriärer som uppstod när ett gemensamt verbalt språk saknades mellan sjuksköterska och

I denna praktiknära studie undersöks på vilka kvalitativt skilda sätt studenter i högre utbildning kan hantera referatet i skriftliga examinationer och vad de behöver urskilja för

Resultatet visade att patienterna uppskattade att sjuksköterskan var personlig i vårdrelationen samtidigt som sjuksköterskorna ansåg att det var viktigt att både vara

Studiens syfte är att bidra till ökad kunskap om (1) hur elever förstår och upplever bedömning och bedömningspraktiker, (2) hur elevers förståelse av och agens

Arrangements – like policy documents, assessment literature, local assessment policies and tools – shape teachers’ practices, thus enabling and constraining students’ and

(2007b) anser också att ett krav för att en vårdande relation mellan sjuksköterska och patient ska kunna skapas är att både självrespekt och respekt för varandra finns, något

Detta utgör en skillnad från vår modell, då vi har gjort en selektion av den mest relevanta information som en student kan behöva få åtkomst till för att