1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys

Full text

(1)

Mänskliga rättigheter i Belize 2012 ALLMÄNT

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys

Landets konstitution föreskriver ett skydd för mänskliga rättigheter och fundamentala friheter och respekten för mänskliga rättigheter är i allmänhet tillfredsställande, men betydande problem finns på ett antal områden.

Övergrepp och brutalitet från enskilda polismän utgör den vanligaste typen av anmälningar hos landets ombudsman för mänskliga rättigheter. Interna utredningar av dessa fall görs, men sanktionerna är ofta milda och få blir dömda. Rättsväsendet lider fortfarande av brist på utbildad personal. Långa häktningstider utgör ett problem.

Dödsstraffet är i vissa fall obligatoriskt för mord men inga dödsdömda har avrättats sedan 1985.

Omfattande våld och sexuella övergrepp mot kvinnor och barn förekommer.

Trots kriminalisering av våld i hemmet blir få fall föremål för

domstolsprövning. Människohandel med sexuella syften är ett fortsatt

problem. Kvinnor har begränsat politiskt inflytande och en sämre ekonomisk och social ställning i samhället. Trots låg resurstilldelning har det gjorts

framsteg inom hälsosektorn de senaste åren, framför allt beträffande tillgången till hälsovård. Relativt stora resurser avsätts till utbildningssektorn.

Positivt de två senaste åren har varit att regeringen visat större allvar med att ta itu med den höga andelen personer som är drabbade av hiv/aids, bland annat genom att skapa en nationell handlingsplan.

Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga

rättigheterna i landet. Information bör också sökas från andra källor.

Utrikesdepartementet

(2)

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventions-

kommittéer

Belize har anslutit sig till följande konventioner:

 Konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, the International Covenant on Civil and Political Rights (ICCPR) ratificerades 1996. Tilläggsprotokollet om enskild klagorätt är inte ratificerat och inte heller det andra tilläggsprotokollet om avskaffande av dödstraff.

 Konventionen om avskaffandet av alla former av rasdiskriminering, the International Convention on the Elimination of all Forms of Racial Discrimination (CERD) ratificerades 2001, med reservation för art. 14 om enskild klagorätt.

 Konventionen om avskaffandet av alla former av diskriminering mot kvinnor, the Convention on the Elimination of All Forms of Discrimination Against Women (CEDAW) ratificerades 1990 och det fakultativa protokollet om enskild klagorätt ratificerades 2002.

 Konventionen mot tortyr, the Convention against Torture and Other Cruel, Inhuman or Degrading Treatment or Punishment (CAT) ratificerades 1986, men inte tilläggsprotokollet om förebyggande av tortyr.

 Konventionen om barnets rättigheter, the Convention on the Rights of the Child (CRC) ratificerades 1990. De två tillhörande protokollen om barn i väpnade konflikter samt om handel med barn och barnpornografi ratificerades 2003. Har ej ratificerat det tredje tilläggsprotokollet om enskild klagorätt.

 Konventionen om migrantarbetares rättigheter, Convention on the Proteccion of the Rights of All Migrant Workers and Members of Their Families (CMW) ratificerades 2001. Reservation för art.77 om enskild klagorätt.

- Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, Convention on the Rights of Persons with Disabilities (CRPD) ratificerades 201 men inte tilläggsprotokollet om enskild klagorätt.

Flyktingkonventionen, Convention related to the Status of Refugees, samt det tillhörande protokollet från 1967

 Romstadgan för internationella brottmålsdomstolen, International Criminal Court (ICC)

 The Inter-American Convention on the Prevention, Punishment and Eradiction of Violence Against Women, ratificerades 1996

 The Inter-American Convention on Support Obligations ratificerades 2006.

 Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, International Covenant on Economic, Social and Cultural Rights (CESCR) är undertecknad men inte ratificerad

(3)

Belize har inte ratificerat följande internationella konventioner avseende mänskliga rättigheter:

- Den interamerikanska konventionen om mänskliga rättigheter (Belize är endast observatör).

 Konventionen om påtvingade försvinnanden, Convention on the Protection of All Enforced Disapperances (CED)

Flertalet rapporter under konventionerna har uteblivit. Den periodiska rapporteringen rörande CEDAW har dock genomförts med vissa förseningar men de två sista rapporterna med inlämningsdatum 2011 har inte skickats in.

Den periodiska rapporteringen under CAT har inte uppföljts sedan 1991 då man lämnade in den initiala rapporten. Den periodiska rapporteringen till CRC har följts upp med förseningar fram till 2003, men sedan dess saknas två rapporter.

MEDBORGERLIGA OCH POLITISKA RÄTTIGHETER

3. Respekt för rätten till liv, kroppslig integritet och förbud mot tortyr

Politiskt motiverade utomrättsliga avrättningar eller försvinnanden har inte rapporterats. Konstitutionen förbjuder tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling. Det förekommer dock rapporter om övervåld från polisens sida. Landets formella ombudsman erhöll förra året 99 klagomål på polisen, varav de flesta för brutalitet eller övervåld. Ombudsmannen upplevde motstånd från polisens sida och uppgav att endast 35 procent av förfrågningar till polisen hade besvarats 2011.

Förhållandena vid landets enda fängelse är undermåliga och uppfyller inte internationella standarder. Regeringen privatiserade fängelset 2002 och det administreras nu av en icke-vinstdrivande ideell stiftelse, som erhåller en ersättning från staten för varje intagen. Efter privatiseringen har denna stiftelse infört olika reformprogram, bland annat drogrehabilitering. De som

framgångsrikt genomför rehabiliteringsprogrammen kan frisläppas.

Antalet intagna var drygt 1 400, vilket är under full kapacitet. Kvinnliga intagna och ungdomar hölls i separata avdelningar, vilka hade en bättre standard än männens avdelning.

4. Dödsstraff

Belize tillämpar dödsstraff men inga avrättningar har verkställts sedan 1985. I ett flertal fall har överklaganden till högsta instans, för närvarande Privy Council i London, resulterat i omvandling till lindrigare straff. En eventuell framtida anslutning till den planerade regionala karibiska högsta domstolen, Caribbean

(4)

Court of Justice, kan dock innebära att denna ersätter Privy Council. Domstolen kan förväntas inta en mindre restriktiv hållning beträffande dödsstraffets tillämpning.

5. Rätten till frihet och personlig säkerhet

Konstitutionens förbud mot godtyckliga frihetsberövanden efterföljs i

allmänhet men anmälningar om vissa överträdelser har förekommit. Den som blivit frihetsberövad ska enligt lag informeras skriftligen inom 48 timmar om motivet till frihetsberövandet samt få åtgärden prövad av en domare inom 24 timmar. Överbelastningen av rättssystemet, bland annat mot bakgrund av stigande kriminalitet och bristande organisation och administration, leder till många fall av långa häktningstider. Den kan variera från cirka åtta månader till upp till två år.

6. Rättssäkerhet och rättsstatsprincipen

Konstitutionen föreskriver ett oberoende rättsväsende och enligt de flesta bedömare respekterar regeringen detta. Viss kritik har riktats mot att utländska domare måste förhandla med regeringen om förlängningen av anställnings- förhållanden, vilket kan kompromettera deras självständighet. Det råder en stor brist på kvalificerade domare, vilket bland annat beror på låga löner.

Outbildade åklagare byts successivt ut, men många nyanställda saknar solid juridisk bakgrund. Staten är endast skyldig att erbjuda medellösa åtalade offentlig försvarare i dödsstraffsprocesser. Huvuddelen av de åtalade har inte råd med försvarare och dessa drabbas oftare av fällande dom än åtalade med rättsligt biträde.

Den nationella polisstyrkan saknar tillräckligt med resurser och anmälningar om korruption förekommer. Poliskåren har en intern avdelning för

undersökning av medborgares klagomål. En ny lag mot korruption, the Prevention of Corruption Act, trädde i kraft 2008, och ger bland annat skydd till polistjänstemän och medborgare som rapporterar misstänkta fall av

korruption. Lagen tillhandahåller också ett sekretariat för den så kallade Integrity Commission som har till uppgift att undersöka anmälningar om korruption.

1999 inrättades ett ombudsmannaämbete för mänskliga rättigheter med behörighet att utreda myndighetspersoners överträdelser, föreslå rättelser och avge rapporter till parlamentet och med uppdrag att proaktivt främja mänskliga rättigheter. Utredningar kan vidtas med anledning av en formell anmälan eller på ombudsmannens eget initiativ. Vissa organisationer för mänskliga

rättigheter och oberoende media har ifrågasatt ombudsmannens självständighet

(5)

och kapacitet att utreda övergrepp. En kvinna utsågs för första gången till att inneha ämbetet 2009.

7. Straffrihet

Straffrihet förekommer och organisationer för mänskliga rättigheter har kritiserat bristande lagföring av polisövergrepp och problem inom polisens interna disciplinsystem. Åtal inför allmän domstol väcks endast i ett fåtal fall av allvarliga kränkningar. Rättsprocesserna försvåras av bristande

utredningsresurser, särskilt vad avser landets ende rättsläkare. En ovilja bland vittnen, ofta poliskollegor, att avge vittnesmål bidrar också till att försvåra processerna.

8. Yttrande-, press- och informationsfrihet, inklusive på internet

Yttrande-, press- och tryckfrihet föreskrivs i konstitutionen och respekteras generellt av regeringen. Den höga pressfriheten gör att Belize rankas som 31 av 197 länder i världen av Freedom House 2012. Yttrande- och tryckfriheten kan dock åsidosättas om det gäller landets försvar, offentlig säkerhet, allmän ordning och moral samt offentlig hälsovård. En bestämmelse i landets

konstitution möjliggör för myndigheter att förbjuda medborgare att ifrågasätta uppgifter om finansiella tillgångar lämnade av offentliga befattningshavare och tjänstemän. Det finns inga rapporter om att bestämmelsen har tillämpats under året.

Det förekommer få inskränkningar i friheten att använda internet och det förekommer inga rapporter om att regeringen övervakar e-mail eller andra sociala medier.

Ett fritt åsiktsutbyte äger rum i ett stort antal självständiga radio- och tv- kanaler och tidningar. Annonsbojkotter för att straffa obekväma medier förekommer. Det finns endast få begränsningar för tillgång till internet, men infrastrukturen är under utbyggnad.

9. Mötes- och föreningsfrihet

Konstitutionen föreskriver mötes- och föreningsfrihet, vilket generellt respekteras av regeringen.

10. Religions- och övertygelsefrihet

Religions- och övertygelsefrihet är skyddat av landets konstitution och respekteras generellt av regeringen.

(6)

11. De politiska rättigheterna och de politiska institutionerna

Belize är en demokrati med en multietnisk befolkning på ungefär 330 000 invånare. I landet finns politisk pluralism med tvåpartisystem. Styrelseskicket är parlamentariskt av brittisk modell. Den brittiska monarken är formellt

statsöverhuvud och representeras i Belize av en generalguvernör, vars uppgifter i första hand är ceremoniella. Regeringen utövar den verkställande makten och är ansvarig inför det lagstiftande tvåkammarparlamentet.

Val till representanthuset hålls var femte år genom majoritetsval. Senaste valet ägde rum 2012. Av senatens åtta medlemmar utses fem av premiärministern, två av oppositionsledaren och en av generalguvernören. Alla medborgare över 18 år har rösträtt.

Valen har i huvudsak varit fria och rättvisa. Valdeltagandet är traditionellt högt.

Regeringen har som målsättning att åtminstone 30 procent av ledande

befattningar inom staten ska innehas av kvinnor, men målsättningen har hittills inte uppnåtts.

I de senaste parlamentsvalen 2012, som generellt sett bedömdes som fria och rättvisa, vann regeringspartiet United Democratic Party (UDP) en knapp seger.

Premiärminister Dean Barrow kunde således sitta kvar på sin post

EKONOMISKA, SOCIALA OCH KULTURELLA RÄTTIGHETER 12. Rätten till arbete och relaterade frågor

Belize har anslutit sig till Internationella arbetsorganisationens (ILO:s) åtta centrala konventioner gällande förenings- och förhandlingsfrihet, icke- diskriminering i arbetslivet samt förbud mot barn- och tvångsarbete och inkorporerat dem i nationell lag.

Strejkrätten respekteras generellt. Det förekommer dock att arbetsgivare söker hindra facklig verksamhet genom att avskeda fackligt aktiva arbetstagare på andra grunder än facklig aktivitet. Förhållandena är i allmänhet svårare i de branscher där andelen utländska arbetare dominerar, såsom inom

bananindustrin och i landets exportindustri. Tolv olika fackförbund organiserar cirka 10 procent av arbetstagarna.

Exploateringen av papperslösa arbetare från övriga Centralamerika är ett problem och minimilönen anses inte ge en arbetare med familj en godtagbar levnadsstandard.

(7)

13. Rätten till bästa uppnåeliga hälsa

Belize har bland de högsta nivåerna av hiv/aids i Latinamerika, FN:s

aidsprogram (UNAIDS) uppskattar att 2,1 procent av befolkningen är smittad.

Regeringen har antagit en handlingsplan mot spridning av hiv/aids och en nationell aidskommission verkar för bättre rådgivning och tillgång till hiv-test.

Man samverkar också med näringslivet för att öka medvetenheten på arbetsplatserna.

Hälsosituationen i landet är förhållandevis god men det föreligger betydande skillnader mellan etniska grupper och olika regioner. Urfolken bebor de södra delarna av landet där undernäringen är dubbelt så hög som det nationella genomsnittet. En större reform inom hälsosektorn planeras vilken ska förbättra effektiviteten och kvaliteten inom landets hälso- och sjukvård.

14. Rätten till utbildning

Belize satsar relativt stora statliga resurser på utbildningssektorn. Nästan hälften av landets befolkning är 19 år eller yngre. Undervisningen är i princip kostnadsfri och obligatorisk upp till 15 års ålder, men avgifter för

skoluniformer hindrar i praktiken många barn från fattiga familjer från att gå i skolan. Andelen barn som genomgår primär- och sekundärskolan var ganska hög, men mindre än 50 procent gick vidare till gymnasienivån. En studie har visat att flickor utsätts för diskriminering inom utbildningen, bland annat tvingas gravida flickor sluta skolan. Många pojkar slutar också för att övergå till våld, kriminalitet och gängverksamhet. Regeringen har startat ett antal program för att minska våldet, öka kännedomen om hiv/aids och ge arbetsträning.

15. Rätten till en tillfredsställande levnadsstandard

Fattigdom fortsätter utgöra ett problem i Belize. FN:s globala

utvecklingsprogram rapporterar att omkring 3000 personer lever i extrem fattigdom och ca 34 procent av befolkningen faller under det nationella fattigdomsstrecket. Efter att ha sett en långsam, men stadig förbättring av landets värde i FN:s index för mänsklig utveckling (HDI) har utveckling stagnerat men placerar landet på plats 93 av 187 länder. BNP per capita var 2011 8 400 USD på köpkraftsbasis.

(8)

OLIKA GRUPPERS ÅTNJUTANDE AV DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA

16. Kvinnors åtnjutande av mänskliga rättigheter

Belizes konstitution förbjuder diskriminering av kvinnor. Kvinnor har dock begränsat politiskt inflytande och en sämre ekonomisk och social ställning i samhället. Diskriminering på arbetsmarknaden utgör ett problem och kvinnors löner är 45 procent lägre än mäns vid lika arbete.

Våld mot kvinnor och sexuella trakasserier är ett betydande problem. Belizisk lag förbjuder våldtäkt liksom sexuella trakasserier. Våldtäkt ger enligt lagen fängelse i minst åtta år men endast ett fåtal fall leder till fällande dom.

Anmälningsbenägenheten bland kvinnor är låg vilket tros bero på det

ineffektiva rättssystemet samt rädsla för stigmatisering och ökat våld. Handel med kvinnor och barn i prostitutionssyfte förekommer till och inom Belize.

Tillförlitlig statistik saknas, men enskilda organisationer rapporterar att

människohandel med sexuella syften är ett växande problem. Människohandel är förbjudet enligt lag och kan ge fängelse i upp till fem år. Tillämpningen av lagarna är dock haltande och skyddsåtgärder för denna grupp är svaga eller saknas helt. Kvinnobyrån inom ministeriet för mänsklig utveckling, kvinnor och ungdomar verkar för att förbättra kvinnors situation. Bland annat genomförs kampanjer mot våld mot kvinnor samt utbildning av polis inom dessa frågor.

17. Barnets rättigheter

Belize var ett av de första länderna att ratificera konventionen om barnets rättigheter 1990 och har senare också ratificerat de två tilläggsprotokollen.

Föreskrifter från konventionen har också inkorporerats i nationell lagstiftning.

Misshandel och sexuella övergrepp mot barn bedöms vara ett utbrett problem, men tillförlitliga studier om dess omfattning saknas. Enligt en ILO-studie över barnarbete förekommer det att barn utsätts för människohandel och tvingas in i prostitution. Det är inte ovanligt att familjer säljer sina döttrar till äldre manliga bekanta. Barnarbete är utbrett, främst inom jordbruket, men det saknas tillförlitig statistik på omfattningen av problemet. Ett betydande

problem är att statsmakterna sanktionerar praxisen att använda aga i skolorna.

Regeringen har engagerat sig för att öka medvetenheten om barns rättigheter och har antagit en nationell plan för perioden 2004-2015 för att förbättra situationen inom områden som utbildning, hälsa, hiv/aids m.m. Ministeriet för mänsklig utveckling har en särskild avdelning för barnfrågor som bland annat

(9)

ansvarar för omhändertagande av misshandlade barn. Inrättandet av en särskild familjedomstol och en representant som ska stödja barn i rättsprocesser är ett framsteg. Utformningen av alternativa strafformer för barn och ungdomar har enligt organisationer för mänskliga rättigheter minskat antalet fängslade minderåriga.

18. Rättigheter för personer som tillhör nationella, etniska, språkliga och religiösa minoriteter samt urfolk

Belize är ett multietniskt land där regeringen aktivt främjar tolerans och

förståelse mellan olika folkgrupper och religiösa minoriteter. Diskriminering på etniska eller religiösa grunder är förbjuden enligt lagen. Landet har en

betydande urbefolkning (mayaindianer, 10 procent). De största

befolkningsgrupperna är i övrigt mestiser (personer som härstammar från både vita och urfolk), 46 procent, kreoler (ättlingar till brittiska kolonisatörer och afrikanska slavar), 28 procent, och så kallade garífunas (ättlingar till afrikanska slavar och karib- och arawakindianer), 6 procent.

Spänningar förekommer, särskilt i förhållande till nyligen anlända asiatiska och centralamerikanska immigranter. Vissa yrken är förbehållna beliziska

medborgare, såsom juridiska tjänster, vissa turistrelaterade aktiviteter, samt försäkrings- och fastighetsmäklarverksamhet. Den spanskspråkiga andelen av befolkningen har genom invandring från övriga regionen vuxit markant under senare år. Den ökade användningen av det spanska språket har lett till höjd status för språket inom offentlig förvaltning och utbildning.

Urbefolkningen, som huvudsakligen bor i landets isolerade och fattiga södra delar, har sökt beliziska statens erkännande av rätten till de områden de traditionellt bebott. Interamerikanska MR-kommissionen rekommenderade 2004 att staten erkänner denna rätt. Regeringen har ännu inte följt

rekommendationen men har sedan tidigare skapat nio olika reservat avsedda för denna befolkningsgrupp. Två mayabyar tog upp sina landrättigheter med Belizes högsta domstol och i oktober 2007 erkände domstolen dessa

rättigheter. Regeringen har inte överklagat utslaget och efter valet 2008 utfärdade den nya regeringen ett dekret och förbjöd alla myndigheter att operera på dessa byars landområden. Kontakter fortsätter mellan regeringen och mayafolkens företrädare om andra landfrågor.

19. Diskriminering på grund av sexuell läggning eller könsidentitet

Det finns inget lagligt skydd mot diskriminering på grund av sexuell läggning eller könsidentitet. Brottsbalken föreskriver upp till 10 års fängelsestraff för sexuella kontakter ”against the order of nature”, vilket tolkas som att avse

homosexuella kontakter mellan män, dock ej mellan kvinnor. Diskriminering i

(10)

arbetslivet och inom utbildningsväsendet är vanligt förekommande. UNIBAM, den enda organisationen i landet som arbetar med hbt-frågor uppger att trakasserier från allmänheten och polisen förhindrade deras verksamhet.

Anmälningsbenägenheten vad gäller trakasserier är låg bland hbt-personer.

20. Flyktingars rättigheter

Belize är anslutet till 1951 års konvention om flyktingars rättsliga ställning och en nationell flyktinglag föreskriver beviljande av flyktingstatus i enlighet med konventionen. Under 1980-talets inbördeskrig i övriga Centralamerika begav sig drygt 40 000 spansktalande flyktingar till Belize, många av dem illegalt utan dokument. I juni 1999 initierades ett tidsbegränsat amnestiprogram enligt vilket en flykting som bott fyra år i landet kunde ansöka om permanent

uppehållstillstånd under vissa förutsättningar. Amnestiprogrammet beräknas medföra att ungefär 5 000 av UNHCR-registrerade flyktingar kommer att få uppehållstillstånd.

Ett betydande problem har varit att den asylprövningsnämnd som föreskrivs i flyktinglagen inte fungerat sedan 1998, vilket lett till att många asylsökande erhållit annan status för att kunna stanna i landet. Vissa bedömare anser att Belize fruktar massinvandring av flyktingar om landet uppfattas som flyktingvänligt.

21. Rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Belizisk lagstiftning innehåller inga särskilda föreskrifter avseende anpassning av byggnader eller förbud mot diskriminering av funktionsnedsatta på

arbetsmarknaden. Enligt en uppskattning från folkräkningen 2000 har cirka sex procent, det vill säga omkring 14 000 personer, någon form av

funktionsnedsättning. Regeringen har en särskild enhet som arbetar för att stödja funktionsnedsatta och det finns ett antal icke-statliga organisationer som arbetar inom området. Premiärministerns hustru är officiell talesperson för funktionsnedsatta. Funktionsnedsatta barn har tillgång till särskilda

utbildningsenheter som dock har stränga intagningsregler. Inga uppgifter om diskriminering i arbetslivet, utbildning eller tillgång till hälsa och sjukvård har rapporterats.

ÖVRIGT

22. Frivilligorganisationers arbete för mänskliga rättigheter

Ett antal mindre, men aktiva enskilda organisationer för mänskliga rättigheter bedriver verksamhet i landet. Bland dessa kan nämnas The Human Rights Commission of Belize (HRCB) och The Society for the Promotion of Education and

(11)

Research (SPEAR) som har engagerat sig för att främja fångars rättigheter och mänskliga rättigheter inom undervisningsområdet. En annan organisation, The Women’s Issues Network (WIN) är en paraplyorganisation för olika enskilda organisationer som arbetar med kvinnors och barns rättigheter. UNIBAM arbetar med att främja HBT-personers rättigheter.

23. Internationella och svenska insatser på området mänskliga rättigheter

De enda internationella organisationerna med verksamhet rörande mänskliga rättigheter i landet är UNDP och UNICEF samt den Panamerikanska Hälsoorganisationen, PAHO. Några svenska insatser är inte kända.

Figur

Updating...

Referenser

Updating...

Relaterade ämnen :