• No results found

EN MODERN RIDSKOLA FÖR RYTTARE, HÄSTAR OCH PERSONAL

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "EN MODERN RIDSKOLA FÖR RYTTARE, HÄSTAR OCH PERSONAL"

Copied!
22
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

EN MODERN RIDSKOLA

FÖR RYTTARE, HÄSTAR OCH PERSONAL

Foto: Linda Nyström

(2)

VÅR SYN PÅ FRAMTIDEN

Under 2014 och hittills under 2015 har vi lagt ner mycket arbete på att titta på hur vi vill ha framti- dens ridskola, både om en ny entreprenör skulle ta över och om föreningen skulle ta över. Det arbetet fortsätter vi nu eftersom vi har ska driva ridskolan i föreningens regi framöver, vilket också Järfälla kommun önskar.

En bra verksamhet är en sådan som utvecklas hela tiden. Det kan vara både stora och små steg. Det finns sällan bara ett enda sätt att göra något på och olika förutsättningar och föränd- ringar gör att man måste anpassa sig. Till stor del handlar det om vilka elever ridskolan har och vilka vi kan tänkas få framöver. Vilka krav ställer eleverna idag och vilka krav kommer de att ställa framöver?

En annan mycket viktig del är hur man hanterar hästarna. De gör ett tufft arbete och förtjänar givetvis att behandlas väl och ges en så god miljö som möjligt.

För oss människor måste också miljön och ar- betssituationen vara bra. Det gäller inte minst personalen som ska arbeta i stallet med hästarna och undervisningen varje dag. Arbetet måste kunna skötas utan att de äventyrar sin hälsa, att de kan göra det med god säkerhet och att de kan ge en god utbildning.

I de enkätundersökningar som genomfördes 2010, 2013 och 2015 var detta tydligt. En mo- derniserad anläggning var det som medlemmar- na önskade sig mest. Kommunen har avsatt pengar och detta ska bli verklighet. Vi får det som många andra ridklubbar drömmer om och kämpar hårt för.

Men även på andra områden tycker medlem- marna att det är viktigt med utveckling. Utifrån enkätsvaren och från många som har hört av sig till oss, kan vi se att många trivs, men att många också har fått ett försämrat förtroende för delar av verksamheten och att alldeles för många be- stämt sig för att byta ridskola. Den utvecklingen måste vi vända och då måste vi förändras och utvecklas. Vi måste ta medlemmarnas önskemål på allvar. Det är till exempel önskemål om bättre utbildade hästar så att man kan utvecklas som ryttare, om möjlighet att även träna på hoppning för storhästryttare, att det är viktigt med utbil-

Vi har

 Lyssnat på våra medlemmar genom enkäter, i vardagen och på andra sätt

 Gjort studiebesök på flera andra ridskolor

 Bjudit in och lyssnat till föreläsare

 Pratat med många olika kunniga och bland annat fått hjälp med ekonomiska kalkyler

 Läst om andra ridskolor

 Gått igenom material från Svenska Ridsport- förbundet, Jordbruksverket, artiklar, uppsat- ser med mera

dade ridlärare samt att det finns en tydlig plan för utbildningen samt förbättrad städning och mer ordning och reda som är sådant som vi måste ta till oss.

Dock är föreningen begränsad när det gäller att göra något åt detta i dagsläget eftersom ridsko- lan sköts av en entreprenör. Det är inte förening- en som ska städa lokalerna, köpa nya hästar el- ler planera utbildningen. Men när föreningen tar över kommer vi att ta ansvar för att utveckla rid- skolan med att bli en förebild inom ridsporten och något vi känner oss stolta över.

Hur tänker vi oss då att framtiden ska se ut? Vilka är våra förutsättningar? Vilken typ av ridskola vill vi ha? Hur ska den fungera?

Här berättar vi i stora drag.

Har du frågor eller synpunkter är du väl- kommen att höra av dig till styrelsen på info@jarfallaryttarforening.se

(3)

VI VILL

 Erbjuda en god häst– och ridutbildning i en bra miljö

 Hålla en för hästen bra miljö samt goda arbetsförhållanden för personalen

 Ge barn, ungdomar och vuxna en stimu- lerande och utvecklande fritidsaktivitet

 Främja ungdomars och vuxnas ansvars- tagande

 Vidareutveckla verksamheten kvalitativt och arbeta för breddad rekrytering för att intres- sera fler och ge fler möjlighet att pröva på hästsporten

 Bedriva verksamheten så att den vinner för-

troende och respekt bland deltagare, myn-

digheter och allmänhet.

(4)

 Näst största ungdomsidrotten

 En halv miljon svenskar rider

 Cirka 900 ridklubbar

 154 000 medlemmar

 5 miljoner ridtimmar

 4 000 ryttare med funktionsnedsätt- ningar

 Drygt 400 000 tävlingsstarter

 Näst hästtätaste landet i Europa

 Cirka 70 procent av ridskolorna drivs av föreningar

Totalt håller cirka en miljon personer på med hästar i någon form i Sverige. Hästsporten är därmed stor och viktig för många människor och i synnerhet för barn och ungdomar.

Flickor/kvinnor är i stor majoritet. Samtidigt finns ingen annan idrott där män och kvinnor i alla åldrar idrottar på helt jämlika villkor.

Att hästsporten är viktig för många råder det ingen tvekan om, inte heller att den är speciellt viktig för många unga flickor. Förutom att lära sig om hästar och framförallt ridning, är det omvittnat tydligt att de också lär sig ansvar, samarbete, ledarskap och mycket annat.

HÄSTSPORTEN STOR

OCH BETYDELSEFULL

(5)

EN AV LÄNETS STÖRSTA

 Cirka 700 medlemmar

 Drygt 800 besökare varje vecka

 470 ponnyryttare och 270 hästryttare per vecka

 Fyra regionala tävlingar med drygt 300 starter, en nationell tävling

 Klubbtävlingar och klubbmästerskap

 Flera lag i allsvenskan

 Teorikurser och tävlingar, skötarsystem, sociala sammankomster

 Fritidsledare

 12 968 deltagartillfällen 2012

 Stor befolkningstillväxt Ridskolan vid Säby gård är en av länets största

med sina cirka 50 hästar och cirka 750 uppsitt- ningar varje vecka. Ridskolan är en av kommu- nens största fritidsgårdar där många barn och ungdomar tillbringar flera timmar varje dag. För- eningen är den åttonde största i länet och där- med en av Sveriges största.

På Säby gård finns också ett stall för privathäs- tar där framförallt ungdomar kan få plats för en egen häst och skötseln sker i kollektiv. Därutöver har vi också medlemmar som håller på med häs- tar på annat håll än på Säby gård.

Ridskolan erbjuder en stor och bred verksamhet med allt från miniorer som är nybörjare till seni- orer som har ridit länge samt tävlingsryttare på olika nivåer.

Föreningen har en omfattande verksamhet för barn och ungdomar även när de inte sitter i sa- deln. Vi har bland annat en fritidsledare anställd på halvtid.

KONKURRENS

Vi lever precis som andra på en konkurrensutsatt marknad. I vår närmaste omvärld finns flera välskötta ridskolor. Flera av dem har modernise- rats på senare år eller håller på. Om ett par år finns en hel ny ridskola i Ursvik i Sundbyberg.

Ska vi vara konkurrenskraftiga så måste vi, pre- cis som vilken annan verksamhet som helst, ligga i framkant vad gäller det vi erbjuder, ha en god bild av utveckling och inte bara hänga med utan snarare försöka ligga steget före på viktiga områden.

MÖJLIGHETERNAS KOMMUN

Järfälla är en kommun med mycket stor inflytt- ning då det för närvarande byggs många bostä- der. Det ger oss ett värdefullt tillskott av både barn, ungdomar och vuxna och alldeles säkert en hel del med hästintresse. Även i övrigt fortsätter regionen att växa. Vi behöver inte oroa oss över elevunderlaget, men vi måste givetvis erbjuda en attraktiv verksamhet till rimliga priser.

Det är tydligt att kommunen vill ha en modern ridskola. Det är inte konstigare än att en kom- mun erbjuder en välfungerande simhall, ishall eller anläggnings för fotboll.

0 11 8 2

27

9

212 191 87

139

0-6 år 7-12 år 13-20 år 21-40 år 41-<

Ålders- och könsfördeling 2015

Kvinnor Män

Betalande medlemmar april 2015. Utöver dessa finns medlemmar som ej ännu hade betalat sin medlemsavgift.

(6)

Ridskolan ligger i en av Storstockholms vackraste omgivningar; Järvafältets naturreservat. Här finns gott om plats för både människor och hästar. Vi har två ridhus och en uteridbana.

Här finns möjlighet till uteritter året om. Det ger möjlighet till en bred utbildning för ridskole-

eleverna och ett omväxlande arbete för hästarna.

På sommaren finns bete till ridskolans hästar i stora hagar.

Förutom alla de som besöker ridskolan varje vecka, är det många människor som besöker denna del av Järvafältet. Här har hästarna sin givna plats sedan lång tid tillbaka och det är häs- tarna som gör detta till en levande gård.

Hagar kommer också att göras iordning med ordentligt dränering och bättre underlag så att hästarna även får en bra miljö när de är ute. Vi kommer också att få mer mark till hagar.

 Naturreservat

 Ridvägar

 Vackra omgivningar

 Stora hagar för hästarna

EN FANTASTISK MILJÖ

(7)

När det nya stallet står klart och det gamla är renoverat kan och ska vi klara kraven för

”Anläggning” och för tilläggsskylten ”Ridskola” i Svenska Ridsportförbundets kvalitetsmärkning samt plakatet ”Medlemsförening”. Vi tycker att det är självklart och grundläggande för en mo- dern och välfungerande ridskola.

En kvalitetsmärkning innebär i korthet att ha en god hästhållning i välskötta lokaler, hög sä- kerhet för både djur och människor samt en kva- litativ utbildning.

Genom märkningen sker regelbunden uppfölj- ning på ett strukturerat sätt, dels av den som driver ridskolan och dels genom återkommande besiktningar som Ridsportförbundet genomför.

För dig som elev innebär det att du vet att verksamheten fungerar och är kontrollerad. Det ger dig som elev (och förälder till en elev) en trygghet. Vi är övertygade om att våra elever tycker att det är viktigt och att de som väljer rid- skola tycker att det gör skillnad när de ser vad de får för pengarna. Du vet vad du har rätt att kräva och grunden för verksamheten ligger fast.

Här kan du läsa om vad som krävs Här är checklistan som används vid besiktning

Även för hästar finns en kvalitetsmärkning. Vi planerar att använda den som Ridskolornas Riks- organisation (RRO) använder för prestations- märkning av alla hästar där hästens kunskaps- nivå framgår.

RRO prestationsmedaljer

Vi ska också ha plaketten ”Medlemsförening”

som också borgar för kvalitet.

Här kan du läsa om vad det innebär

KVALITETSMÄRKT

RIDSKOLA

(8)

Såväl den avsuttna som uppsuttna verksamhet- en ska ha tydliga utbildningsplaner så att verk- samheten kan planeras enligt dessa och både elever och personal vet vad utbildningen innehål- ler och har för mål. Det innebär givetvis inte att alla måste ha ambitioner att bli tävlingsryttare utan att alla ska kunna se vilken utbildning det är som de kan förvänta sig i förhållande till deras egna önskemål. När terminen startar ska du som elev ha en skriftlig plan för terminens verksam- het.

Det ska också finnas en övergripande och tydlig information om vilken inriktning varje ridgrupp har så att man som elev kan överblicka ridsko- lans utbud.

Varje ridgrupp ska ha planerad och genomtänkt teoretisk utbildning om hästar, hästhantering, ridning och säkerhet anpassad till sin nivå.

Genom en god planering ger man eleverna bättre förutsättningar att lyckas och trivas och

PLANERAD UTBILDNING

man är rädd om hästarna genom att planeringen gör att hästarna används på ett optimalt vis och inte på ett sätt som sliter på dem. För ryttarna innebär det också att man ska vara med i rätt grupp. Var och en ska ha möjlighet att utvecklas i sin takt samt rida och umgås med hästar utifrån sina ambitioner, dock utan att vi gör avkall på de grunder vi alla behöver ha för att kunna hantera och umgås med hästar på ett sunt och säkert sätt.

En ridskola ska ge kunskap och färdigheter, nå- got som byggs steg för steg där varje steg leder till nästa. Teori är en viktig bit därför att det är lättare att lära sig något i praktiken om man för- står det i teorin. Det är också en viktig säker- hetsfråga att förstå hästars beteende.

Många av våra medlemmar har också svarat i enkäterna att ett mål för dem är att framöver ha en egen häst. Det är på ridskolan vi ska ge dem kunskaperna och färdigheterna för att klara det.

(9)

Det finns ett stort intresse för att delta i tävling- ar. Vi tycker att det är en självklarhet att upp- muntra tävlande och att ridskolan ska ge sina elever möjligheten att delta i både interna och externa tävlingar på ridskolans hästar. För många är det en ambition eller rent av en dröm som bara kan gå i uppfyllelse på det sättet. Al- ternativet att köpa en egen häst med allt vad det innebär är långt ifrån möjlig för alla.

Det är viktigt att vi dels är tydliga med vägen till tävling så att alla intresserade vet vilka kun- skaper och insatser som krävs för att ta sig dit.

Då har man själv kontroll och det blir rättvist.

Självklart ska vi erbjuda den utbildning som le- der till målet. I det ingår givetvis själva ridträ- ningen, men också utbildning i ”Grönt kort” och annat som behövs för att kunna tävla.

Vi ska också erbjuda träningstävlingar där vi passar på att även utveckla vår tävlingsorgani- sation och lära upp nya funktionärer.

TÄVLING EN AMBITION ATT UPPMUNTRA

Ambitionen är att ha lag i allsvenskan varje år för både hästar och ponnyer i så såväl dressyr som hoppning. Detta inkluderar givetvis även privathästryttare.

Även annan tävling kan uppmuntras såsom vol- tige, Working Equitation och liknande i den mån vi har intresserade och övriga resurser.

För att erbjuda bra möjligheter för våra elever att bli och vara tävlingsryttare behövs kunniga och engagerade ridlärare med egen tävlingserfa- renhet. Förutom rena kunskaper att förmedla behöver dessa ridlärare också vara ett stöd till ryttarna.

(10)

FLER MÖJLIGHETER

KURSER, TRÄNINGAR OCH MER

Utöver den vanliga lektionsverksamheten tycker vi också att det ska finns ett välplanerat program med andra möjligheter att både lära sig mer och prova olika delar av hästsporten. Uteritter, trä- ningstävlingar och tävlingar på olika nivåer som ger grunden för att ge sig ut på tävlingar, möjlig- het att delta på externa tävlingar, teoriutbildning så att man förstår tekniken, clinics, föreläsning- ar, sociala sammankomster etc. Annat man kan tänka sig är att lära sig longera och tömköra, voltige, Working Equitation, personlig träning och körning.

Vad som erbjuds beror förstås på vad eleverna önskar sig och på vad som är möjligt att genom- föra beroende på vilka resurser vi har.

FLEXIBEL RIDNING

Även på andra områden finns nya möjligheter.

En sak som har efterfrågats är möjligheten att kunna rida varannan vecka och ytterligare en att

inte behöva ha en fast plats i en ridgrupp utan kunna delta i drop-in-ridning när man har möj- lighet.

HANDIKAPPRIDNING

För funktionshindrade kan umgänge med hästar och ridning vara mycket värdefullt, både som fysisk och mental träning. Vi ser det som själv- klart att kunna erbjuda handikappridning på ett bra och säkert vis.

SOCIALA INSATSER

Vi ser stallet och att hålla på med hästar som en utmärkt möjlighet till att arbeta med olika soci- ala frågor såsom integration, ungdomsprojekt, arbetspraktik och annat. Detta ska i så fall givet- vis ske i samarbete med kommunen, myndighet- er och/eller seriösa organisationer.

Många ridskolor gör detta med framgång, både som kontinuerligt arbete och som särskilda pro- jekt.

(11)

HÖG SÄKERHET

Hästar är fantastiska på många sätt. De är oft- ast mycket vänliga och villiga att arbeta för oss.

Dock är de stora och kraftfulla djur. När vi för- står dem och beter oss på rätt sätt, kan vi umgås relativt säkert med dem. När vi inte förstår hur vi ska göra, kan vi hamna i farliga eller rent av mycket farliga situationer och det kan gå snabbt.

Ridskolehästar ska givetvis ha ett temperament som är lämpligt för en sådan miljö. Men även om de är lugna och tålmodiga samt vana med olika människor som beter sig lite olika, är de fortfa- rande hästar med starka instinkter.

Vi tycker att en ridskola måste ha som absolut krav att alltid hålla en så hög säkerhetsnivå som möjligt. Det innebär att personalen är kunnig och hela tiden arbetar med att lära ut säkerhet till eleverna samt att vi alla hela tiden tänker på säkerheten och tar ansvar. God säkerhet är mycket mer än självklarheten att alltid ha hjälm när man rider.

En stor andel av de häst– och ridrelaterade olyckor som inträffar beror på slarv eller okun- skap. Därmed kan många olyckor också undvi- kas.

Vi tycker att säkerhetsarbetet är en av de abso- lut viktigaste sakerna på en ridskola och att det måste ske på ett systematiskt och noggrant sätt.

Tydliga regler och instruktioner samt kontinuerlig säkerhetsutbildning gör att alla blir tryggare;

både tvåbenta och fyrbenta.

Vi vill ha en noll-vision för olyckor och är över- tygade om att en lugn och anpassad stallmiljö, kompetent personal och en noggrann uppföljning av alla olyckstillbud kan bidra till detta.

Här kan du läsa mer om säkerhetfrågor

(12)

HÄSTARNA I FOKUS

Hästarna är vår viktigaste resurs. Utan dem har vi inte så mycket i en sådan här verksamhet.

Vi tycker att det är viktigt att hästarna är lämp- liga för verksamheten, både kunskapsmässigt, fysiskt och när det gäller deras temperament.

Det är inte alla hästar som passar eller trivs på en ridskola och det kräver både kunskap, erfa- renhet och känsla att hitta rätt individer och säkra att de fortsätter att trivas.

Självklart måste vi se till att hästarna hålls friska och mår bra. Det innebär att man har en sund hästhållning, att man anstränger sig för att hitta lämpliga hästar, att man ger nya hästar ut- rymme att anpassa sig till sitt nya liv och att man ger dem kontinuerlig utbilning. Nytillkomna hästar ska genom gedigen inskolning förberedas för sin uppgift som ridskolehäst. Trygga och väl- mående hästar är en förutsättning för att kunna använda dem i ridskoleverksamhet. När de sedan är en del av verksamheten ska det finnas en pla-

nering för hur varje häst ska användas och en individuell utvecklingsplan för dem.

Hästens bästa måste styra våra beslut. Deras välbefinnande måste gå före vår bekvämlighet.

Bättre och modernt stall är en förutsättning.

Hästens behov av rörelse är stort. Att stå bun- den i en spilta är en stor inskränkning i hästens liv och naturliga beteende. Det är också därför som lagen redan idag begränsar tiden en häst får stå uppbunden, att man inte får bygga nya spil- tor och det nya lagförslaget helt förbjuder spil- tor.

Samtliga hästar har rätt till en god stallmiljö med rymliga boxar och bra ventilation, en omfat- tande utevistelse och en professionell omsorg.

(13)

Kvalitetsmärkningen innebär också att instruktö- rerna på en ridskola måste ha en viss kompe- tens. För att kunna planera utbildningen, lära ut och utveckla vidare behövs kompetens inom mer än själva ridningen såsom säkerhet, hästkun- skap, pedagogik och didaktik. Detta är en trygg- het för dig som elev.

För att en verksamhet ska fungera bra behövs en kompetent ledare som kan hantera de olika delarna av verksamheten och/eller delegera upp- gifter till andra personer som har den kompetens som behövs.

Chefen är förstås en nyckelperson. Det är han eller hon som har ansvar för hela verksamheten.

Men även andra är mycket viktiga och måste ha den kompetens som krävs för att kunna göra ett bra arbete med hästarna och eleverna.

För att kunna driva en ridskola professionellt ska all personal ha utbildning för sina arbetsupp- gifter och utbildas kontinuerligt.

KOMPETENS OCH LEDARSKAP

Regler, rutiner, ramar, mål och andra viktiga saker måste finnas för verksamheten och vara kända av de som är berörda så att alla kan ar- beta tillsammans på ett sätt som driver verksam- heten mot de gemensamma målen. Vidareutbild- ning är en självklarhet.

När det är tydligt vad vi ska göra, hur, varför och vem som ska göra det, känner vi oss alla tryggare och får möjlighet att ta ansvar. Det skapar också större glädje och gemenskap, både för elever och personal.

 Kompetent ridskolechef nyckelperson

 Kompetens enligt kvalitetsmärkningen

 Vidareutbildning

 Tydliga mål, ramar, regler och rutiner

(14)

EN SUND VERKSAMHET

Utveckling tycker vi ska ses som en ständigt på- gående process. Det innebär inte ständiga stora förändringar, utan ständiga små förbättringar.

Utveckling får man genom att lära sig nya sa- ker, ha kunskap om vilka önskemål som finns hos medlemmarna, vilka krav som finns från för- bund och myndigheter och att ha kunskap om sin omvärld och hur den påverkar framtiden.

Inom hästhantering, ridning och andra relate- rade områden pågår forskning. Vi tycker att det är självklart att vi ska bevaka sådant och ta till oss ny kunskap. Det är ett av skälen till varför vi tycker att det är viktigt med fortbildning för per- sonalen.

UPPFÖLJNING

De mål som har satts ska givetvis följas upp. Det är ju helt enkelt så vi vet om vi gör rätt saker på rätt sätt.

Det är också det som gör att vi kan vidta åtgär- der om vi inte når målen och det är det som gör att vi kan fortsätta att utvecklas, sätta nya mål och fortsätta vår strävan efter att bli en förebild och en ridskola att vara stolta över.

EFFEKTIVITET

Effektiva rutiner, arbetssätt och system ska fin- nas för att minska tidsåtgången i arbetet, säkra kvaliteten i verksamheten och underlätta för rid- skolans elever, personal och andra.

Att använda IT-stöd ser vi som en självklarhet.

Det finns stora tidsvinster att göra med detta och det gör även att verksamheten kan följas upp och planeras allt bättre över tid. I vissa delar ställer också myndigheter krav på detta, exem- pelvis att ansökningar för kommunala bidrag ska skickas via IT-system.

Vi tycker också att det är självklart att anpassa oss till moderna betalningsmetoder såsom betal- ning via Internet-bank och kortbetalningar för att underlätta för ridande och minska kontanthante- ringen.

UTVECKLING

Om man gör som man alltid har gjort kan man få samma resultat som tidigare eller sämre, brukar man säga. Över tid blir det oftast allt sämre ef- tersom förutsättningarna förändras och man då inte anpassar sig. Det innebär att utveckling är något som måste pågå ständigt.

(15)

EKONOMI

Att ha en sund ekonomi är en förutsättning både för att driva verksamheten och att utveckla den.

Med en sund ekonomi kan man ha bra hästar, ge dem en bra tillvaro, ha bra utrustning och bra personal. Utan att höja kostnaderna för eleverna.

Målet är att ha samma nivå på ridpriserna som andra ridskolor i Stockholmsområdet. Det nya stallet och renoveringen av det gamla ska inte ha någon påverkan på ridpriserna. Hyra för liknande anläggningar har andra ridskolor idag medan da- gens entreprenör inte betalar någon hyra till kommunen.

Vi har gjort noggranna beräkningar för verk- samheten utifrån de förutsättningar som vi kän- ner till. Dessa har vi också stämt av med en ex- pert på området som utbildar i och har skrivit en bok om ridskolekonomi.

Föreningsdrift ger fördelen att de pengar man tjänar helt går tillbaka till verksamheten. Där får du som medlem dels möjlighet att påverkar vår ekonomi genom att ta ansvar för att vi är rädda om resurser och en möjlighet att påverka hur vi använder våra pengar. Genom en del ideella re- surser kan man hålla kostnaderna för olika saker och därmed priset för att rida nere.

LAGAR OCH REGLER

En seriös verksamhet följer givetvis gällande la- gar och regler i alla sina delar.

 IT-system förenklar planering, arbete och uppföljning

 IT-system gör det lättare för dig som elev att boka och betala

 Planering och uppföljning säkrar vår utveckling

 En sund ekonomi ger oss möjligheter

 Föreningsdrift innebär att pengarna i sin helhet går till verksamheten

 Det ger dig som medlem större möjlig- heter att påverka

 Givetvis ska vi alltid följa lagar och regler

(16)

DELAKTIGHET OCH GEMENSKAP

Vi tycker att det är viktigt att man känner delak- tighet i verksamheten i och att man upplever vår verksamhet, både inom föreningen och på rid- skolan, som en trevlig gemenskap. Man ska känna sig välkommen och trivas.

UTVÄRDERING

Samtliga ryttare och föräldrar ska uppmuntras att göra en strukturerad utvärdering av genom- förd termin som ett led i att ständigt utveckla och förbättra ridskolan.

Vartannat år ska också en mer omfattande en- kätundersökning göras även i fortsättningen där fler saker utvärderas och där alla medlemmar uppmuntras att delta.

Även löpande vill vi uppmuntra återkoppling på den verksamhet som bedrivs. Det är av varandra vi lär oss. Ju fler som kommer med idéer, desto fler bra idéer kommer fram och kan användas i vår gemensamma verksamhet.

INFORMATION

En viktig del i att skapa delaktighet och gemen- skap är att göra kunskap och information till- gänglig. Det gör vi genom att använda moder- na kanaler såsom webb, e-post och sociala me- dier för att sprida och göra information tillgäng- lig för alla, i tid, på ett enkelt och kostnadsef- fektivt sätt.

Alla ska regelbundet få information om vad som händer på ridskolan, i föreningen i övrigt samt om nya rön och erfarenheter inom häst- världen.

(17)

VÅRA VÄRDERINGAR

Ansvar grundar sig på kunskap och en gemensam värdegrund.

Vi har inom Järfälla Ryttarförening enats om fyra värderingar, fyra ledord som hjälper oss att ut- veckla ryttarföreningen: KVALITET, UTVECKLING, LÅNGSIKTIGHET och KAMRATSKAP.

Dessa innebär:

KVALITET

 att vara en attraktiv samarbetspartner för Stockholms Ridsportförbund, Järfälla kom- mun och andra intressegrupper

 att ha ett högt säkerhetstänkande

 att verka för att det ska finnas bra stallar, ridvägar, ridhus och ridbanor

 att verka för god hästhållning

UTVECKLING

 att stödja medlemmars utveckling som ryttare att förverkliga ambitioner och drömmar

 att bidra till ny kunskap om ridning och hästhantering som tillvaratas i förening- ens verksamhet

 att vår verksamhet möter ryttare på olika kunskapsnivåer och med olika behov och ambitioner

 att bidra till barns och ungdomars utveck- ling inom ledarskap och kamratskap

LÅNGSIKTIGHET

 att ha långsiktiga mål för utveckling av ryttarföreningen och ridskolan

 att ha en planering som kan möta föränd- ringar som påverkar föreningen

 att säkerställa ekonomisk stabilitet på lång sikt

KAMRATSKAP

 att vi hjälper varandra

 att vi har roligt tillsammans

 att vi lyssnar på varandra

 att det finns gemenskap och trygghet både i stallet och utanför verksamheten

(18)

SÅ FUNKAR DET MED FÖRENING

Föreningstraditionen är stark i Sverige sedan lång tid tillbaka. Inte minst gäller det idrottsrö- relsen som nästan helt vilar på föreningsverk- samheten.

Idrottens organisation består av Riksidrottsför- bundet, distriktidrottsförbunden (DF), specialid- rottsförbunden (SF), specialidrottsdistriktsför- bunden (SDF) och idrottsföreningarna. I vårt fall innebär det att vi är en del av Stockholms Läns Ridsportförbund som i sin tur är en del av Svenska Ridsportförbundet som ingår i Riksid- rottsförbundet.

DEMOKRATI

En förening är en demokratisk organisation. Du som medlem*) kan vara med och välja den sty- relse som ska sköta föreningen, vilket görs på årsmöten. Som medlem kan du också välja att engagera dig på olika sätt, bland annat genom att ställa upp för val till styrelse, sektioner och kommittéer. Du kan också vara med i olika ar- betsgrupper. Du har alltid förslagsrätt, exempel- vis genom motioner till årsmötet.

Även andra beslut fattas med direkt påverkan av medlemmarna, exempelvis stadgeändringar.

Däremellan är det styrelsen som har ansvaret.

Precis som i många andra sammanhang så är det viktigt att värna demokratin. En högljudd mi- noritet ska inte får bestämma över majoriteten och särskilt inte en minoritet som har helt andra intressen än vad medlemmarna i föreningen egentligen har. Det är ett viktigt skäl till att gå på årsmötet och använda sin röst.

DE FÖRTROENDEVALDA

Deras uppgift är att tillvarata föreningens och medlemmarnas intressen, att sköta föreningens ekonomi och andra åtaganden, att hantera kon- takter med omvärlden samt att se till att verk- samheten sköts i enlighet med föreningens stad- gar, värderingar och beslut.

I vårt fall har det till exempel varit ett tydligt

*) I vår förening har medlemmar över 15 år rösträtt, dock ej hedersmedlemmar.

Här kan du läsa mer om ditt medlemskap och Svenska Ridsportförbundet.

önskemål från våra medlemmar vid flera tillfällen att de vill ha en upprustad ridanläggning på Säby gård, vilket styrelsen har arbetat hårt för under många år.

INSATSEN TILLBAKA

En förening kan visserligen vara vinstdrivande och ska naturligtvis i vart fall inte gå med förlust.

En vinst gör det möjligt att göra nya investering-

(19)

ar och ger en trygghet om det kommer sämre tider.

Vinsten i en förening går tillbaka till verksamhet- en och kommer därmed medlemmarna tillgodo på ett eller annat sätt.

Genom ideella insatser kan man hålla kostna- derna nere och därmed också priserna.

När vi driver ridskolan så innebär det att in- täkterna från rideleverna är våra inkomster som vi själva beslutar om hur de ska användas. Vill vi exempelvis köpa hästar, nya sadlar eller annan utrustning eller göra andra satsningar så är det vårt beslut. Inga pengar försvinner till någons vinst.

Det kan också vara så att man ganska direkt kan påverka som enskild person genom att man drar sitt strå till stacken genom att göra en ideell insats istället för att vi anlitar en hantverkare eller någon annan och därmed skapar förutsätt- ningarna för det vi vill åstadkomma.

(20)

EN DAG I TAGET...

Vi hoppas att du, precis som vi, tycker att det är viktigt att vi arbetar för att få en rik- tigt bra ridskola för både människor och hästar. Här finns mycket bra att förvalta och här finns möjligheter till utveckling.

Givetvis är det inte något vi skapar på en dag. Vissa saker kan vi åtgärda ganska en- kelt och andra kräver större insatser. Som- ligt kan vi förbättra snabbt och annat tar längre tid.

Men med tydliga mål och med kompetens att ta oss dit är vi helt övertygade om att det är möjligt.

Tillsammans kan vi skapa en ridskola där både hästar och människor trivs och som vi känner stolthet över.

Välkommen med på resan!

VILL DU ENGAGERA DIG?

Det finns mycket att göra både inför förenings- drift och så förstås när vi kommer igång. Det finns också en hel del roligt att utveckla vid sidan av själva ridskoleverksamheten.

Givetvis ska vi som vi tidigare skrivit ha anställd personal som sköter stall, hästar och utbildning, men vi vill utveckla många andra områden och där behövs ideella insatser i olika grad.

Det kan till exempel gälla alla hjälpa barnen och ungdomarna med deras aktiviteter, tävlingsverk- samheten, evenemang som julshow och som- marfest, administrativa uppgifter, bidra med spe- cialkunskap eller ett handtag för dig som är hän- dig. Vi är övertygade om att det finns många i vår förening som kan bidra och det behöver inte vara stora insatser. Även de små räknas och bi- drar till vår gemensamma framgång.

Foto: Linda Nyström

(21)

VAD HÄNDER NU?

 Verksamhetsplan förfinas och vi börjar ar-

bete enligt den, exempelvis med anskaffning av hästar, material, maskiner och system

samt upphandling av tjänster

 Vår verksamhet med fritidsledare, tävlingar och annat pågår som vanligt

 Nystart av ridskolan

 Gamla stallet renoveras

 Nya stallet byggs

Följ oss på jarfallaryttarforening.se så är du

uppdaterad.

(22)

MER INFORMATION

Vill du veta mer om föreningen, våra tankar om framtiden, berätta om dina tankar och idéer eller något annat så är du varmt välkommen att höra av dig till:

Ordförande:

Carina Carlsson

ordforande@jarfallryttarforening.se 0733-71 49 47

Vice ordförande:

Ola Jacobson

it@jarfallryttarforening.se 070-345 99 51

References

Related documents

I min jakt på mer kunskap hittade jag SAK, och efter att ha deltagit på den internationella konferensen 2010 bestämde jag mig för att engagera mig i organisationen.. Vad

Men rätten till dataportabilitet blir inte aktuell hos oss eftersom vi i huvudsak behandlar dina personuppgifter utifrån myndighetsutövning eller rättslig förpliktelse och

Information om hur Handelsanställdas förbund behandlar dina personuppgifter finns i bilagan med information om behandling av personuppgifter. Texten i bilagan finns även

Genom att vara medlem stärker du HRFs arbete för ett hörselsmart samhälle, med bättre villkor för alla hörselskadade. Möjlighet

Anledningen till detta kan vara att personen, på grund av långvarig sjukdom, funkt- ionshinder, hög ålder eller missbruk, inte klarar sin vardag på egen hand.. Vilket stöd kan

Det kan vara pedagogens roll att tydliggöra för barnen vad de lär sig, detta kanske ses som viktigare i förskolan eftersom fokus på lärandet inte är lika tydligt i förskolan,

Materialet tillhör Idenfors &amp; Idenfors AB och får användas av dig som kursdeltagare eller prenumerant av vårt nyhetsbrev, men inte kopieras, säljas eller användas i

Ronneby Miljöteknik Energi AB