Utrikesutskottets betänkande 1982/83: 25
om Sydafrika och Namibia
Motionerna
Utskottet behandlar i detta betänkande
motion 1982/83: 721 av Hans Göran Franck m. tl. (s), yrkandena I a)-1 d), vari föreslås
I. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna a) att Sverige bör verka för att en oberoende rättslig kommission eller annan undersökningsgrupp snarast tillsätts i första hand inom FN :s ram för att undersöka tortyr och andra övergrepp mot den namibiska civilbefolk- ningen,
b) att svensk lagstiftning snarast bör införas som förbjuder all import och medverkan vid exploatering av Namibias naturresurser samt att straff- sanktioner mot överträdelser bör införas,
c) att sådan lagstiftning som sägs i yrkande 2 bör genomföras utan att avvakta den mer omfattande översyn av Sveriges ekonomiska förbindelser med Sydafrika och Namibia som görs av Sydafrikautredningen (H 1980: 4), d) att Sverige i FN bör verka för att andra medlemsländer vidtar mot- svarande lagstiftningsåtgärder samt att dekret nr 1 om Namibia, med straffbestämmelser, antas av FN:s säkerhetsråd, varvid eftersträvas ett nordiskt samarbete vid genomförandet av dessa åtgärder,
(yrkande 2 i motion 721 behandlas i UU 1982/83: 20;) motion 1982/83: 907 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari föreslås
att riksdagen antar följande som Motionärernas förslag betecknade för- slag till lag om ekonomisk bojkott av Sydafrika att ersätta lagen ( 1979: 487) om förbud mot investeringar i Sydafrika och Namibia, (lagtexten återfinns i motionen.)
motion 1982/83: 1777 av Pär Granstedt m. fl. (c), vari hemställs
1. att regeringen undersöker förutsättningarna att få till stånd ett effek- tivt oljeembargo mot Sydafrika,
2. att regeringen, om en svensk medverkan i ett embargo kan ha en positiv effekt, återkommer med förslag om detta.
Skrivelsen
I betänkandet behandlas även regeringens skrivelse 1982/83: 80 med redogörelse för svenska företags verksamhet i Sydafrika och Namibia.
Enligt lagen (1979: 487) om förbud mot investeringar i Sydafrika och Nami- bia skall svensk juridisk person som själv eller genom utländskt dotterbo- 1 Rik.l'dagen /9/!2183. 9 rnml. Nr 25
lag driver rörelse i Sydafrika eller Namibia årligen till kommerskollegium.
senast sex månader efter räkenskapsårets slut. redovisa hur verksamheten utvecklats i dessa länder. Kommerskollegium skall varje år före den 15 oktober till utrikesdepartementet lämna en redogörelse för de redovisning- ar som avgetts. På grundval härav lämnar regeringen en motsvarande redovisning till riksdagen. Under förra riksmötet behandlade riksdagen den första av dessa årliga redogörelser (Skrivelse 1981/82: 173. UU 1981/
82: 22. rskr 346).
Av den nu föreliggande redogörelsen (skr 1982/83: 8()) framgår att vissa förändringar skett under år 1981 i fråga om den svenska näringsverksamhe- tens omfattning och utveckling i Sydafrika. Totalt ökade omsättningen hos de rörclsedri vande dotterbolagen under år 1981, med 15 % . men med hänsyn till den lokala inflationen på 13,9% kan omsättningen sägas ha legat på i stort sett samma nivå som år 1980. Det sammanlagda resultatet före skatt jämfört med år 1980 innebar en betydande minskning. Ett par av företagen redovisade förlust. Denna utveckling torde delvis ha sin grund i
·en avmattning i den sydafrikanska ekonomin under år 1981 vilket i sin tur beror på bl. a. sjunkande världsmarknadspriser på guld.
Skrivelsen har kompletterats med ytterligare uppgifter. vilka framgår av följande uppställning:
resultat före skatt aktiekapital eget kapital tillgångar
anläggningstillgångar
1980 (milj. rand)
23 8.8 55 158 25
1981 (milj. rand)
13 8.8 55 186 25
För år 1981 har följande företag lämnat redogörelser som omfattas av lagen om förbud mot investeringar i Sy~afrika och Namibia: Alfa Laval AB. Alvenius AB, Atlas Copco AB, AB Bahco. Esselte AB. Fagersta AB, A. Johnson & Co HAB, Sandvik AB. SAS, Aktiebolaget SKF, Skega AB.
och Rederiaktiebolaget Transatlantic.
Företagen har beskrivit hur verksamheten i resp. sydafrikanska och namibiska företag har utvecklats under det senaste räkenskapsåret som avser ovannämnda period, således i flertalet fall för år 1981.
Lagen innebär ett generellt förbud för svenska företag att investera i Sydafrika och Namibia, men möjligheten finns att enligt 4 § bevilja undan- tag från investeringsförbudet. Medgivande får avse viss investering eller investeringar i visst företag under ett år. Undantaget får inte göra det möjligt för sökanden att utvidga sin verksamhet i Sydafrika eller Namibia.
Regeringen har under redovisningsperioden behandlat sex dispensären- den från följande företag: Transatlantic, Fagersta (2), SKF (2) och Sand- vik.
Regeringen delar den av kommerskollegiet framförda åsikten att de överträdelser av lagen som synes ha skett - och som berörs i skrivelsen - inte nämnvärt har påverkat företagens produktionskapacitet. Efterlevna- den av lagen har alltså följt av riksdagen angivna riktlinjer. Tillämpningen av lagens dispensregler medför emellertid svåra avvägningar. I avvaktan på sydafrikakommittens översyn av lagstiftningen ser regeringen emeller- tid ingen anledning att frångå en restriktiv tillämpning som förhindrar de i Sydafrika och Namibia etablerade svenska företagen att expandera men som innebär att verksamheten tillåts att fortsätta. Dispensärenden av principiell karaktär kommer att föredras i utrikesnämnden.
Regeringen konstaterar att ett av lagens syften, nämligen att nå interna- tionell efterföljd, inte har uppnåtts.
Utskottet
Under den följd av år riksdagen haft anledning att behandla situationen i Sydafrika och Namibia har apartheidpolitiken snarare blivit hårdare och mer systematiskt genomförd. Folkomflyttningarna fortsätter i syfte att för framtiden säkerställa vit dominans över de största och rikaste delarna av landet.
Den internationella opinionen är enig i sitt fördömande av rasåtskillnads- politiken och av Sydafrikas ockupation av Namibia. Trots detta har det visat sig svårt att få till stånd effektiva internationella påtryckningsåtgärder mot den vita regimen i Sydafrika. År 1977 beslutade FN:s säkerhetsråd om vapenembargo mot Sydafrika, men förslag om bindande ekonomiska sank- tioner blockeras.
Överläggningar enligt FN:s plan om Namibias framtid som självständigt land har förts under lång tid, framgångsrikt fördröjda av Sydafrika. Sedan i augusti 1982 har emellertid inga egentliga förhandlingar ägt rum.
Sverige tillhör den grupp länder som försökt förmå FN:s säkerhetsrad att fatta bindande beslut om sanktioner mot Sydafrika bl. a. på handelsom- rådet. Vi har också framfört uppfattningen att pågående överläggningar om Namibias framtid inte borde få användas som förevändning att avstå från påtryckningar mot Sydafrika.
I väntan på mera omfattande internationella sanktioner har Sverige funnit det möjligt att för egen del i detta unika fall besluta om förbud mot svenska investeringar i Sydafrika och Namibia.
I de nu föreliggande motionerna yrkas bl. a. att Sverige skall utvidga sina egna påtryckningsåtgärder till att omfatta även handel i olika avseenden. I motion 721 föreslås i yrkande 1 b) ett förbud mot svensk import och svensk medverkan vid utvinning av naturtillgångar i Namibia samt straffsank- tioner vid överträdelse av sådana svenska bestämmelser. I yrkande I c) i samma motion heter det att ett sådant svenskt förbud bör genomföras utan att resultatet av den pågående Sydafrikautredningen inväntas. I motion 721 tl Riksdug<'n 1982183. 9 sam/. Nr 25
hänvisas bl. a. till det s. k. Namibiadekretet till skydd för Namibias natur- tillgångar. Det antogs år 1974 av FN:s Namibiaråd och innehåller förbud mot utvinning och utförsel av naturtillgångar från Namibia utan tillstånd av Namibiarådet. Dekretet har enligt svensk uppfattning inte juridiskt bin- dande karaktär.
Ell handelsembargo på oljeområdet förordas i yrkandena I och 2 i motion 1777. och i motion 907 föreslås en total svensk ekonomisk bojkott av Sydafrika.
,Utskottet har förståelse för motionärernas önskan att utvidga och effek- tivisera de ekonomiska påtryckningarna mot Sydafrika. En sådan önskan ligger också bakom Sveriges ansträngningar i FN att få till stånd bindande sanktioner och återspeglas i riksdagens uppdrag till regeringen att utreda förutsättningarna för utvidgade svenska påtryckningsåtgärder mot Sydafri- ka.
Som utskottet framhöll i betänkandec UU 1981/82: 13. när frågan om handelssanktioner på bl. a. oljeområdet behandlades. visar erfarenheterna att en handelsbojkott om den skall bli kännbar bör omfatta flera eller alla huvudleverantörer. Redan av detta skäl framstår ett bindande beslut. fattat av FN:s säkerhetsråd, som en önskvärd förutsättning för en verksam sanktion på handelsområdet. Härtill kommer den viktiga omständigheten att förpliktande FN-beslut tar över internationella åtaganden på detta område, anförde utskottet vidare. För svenskt vidkommande är det även av andra skäl väsentligt att internationella sanktioner är förankrade i ett säkerhetsrådsbesluc. Utskottet har vid flera tillfällen tidigare behandlat detta förhållande, bl. a. i UU 1981/82: 13 och UU 1981/82: 22.
Gjorda bedömningar har giltighet även för de nu föreliggande yrkandena om förbud mot handel med Sydafrika och Namibia. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet yrkandena I b) och I c) i motion 721. motion 907 och motion 1777 i vad avser ensidiga svenska åtgärder på handelsområdet.
Det är emellertid fortfarande en svensk uppfattning att FN:s säkerhets- råd bör besluta om internationella sanktioner pa oljeområdet mot Sydafri- ka. Sverige bör också enligt utskottets mening uppmärksamt följa de oljeproducerande ländernas aktioner mot Sydafrika på detta område och så långt möjligt ge sitt stöd åt dessa länders strävanden. Vad avser försla- get i motion 721 om förbud mot svensk medverkan vid exploatering av naturtillgångar i Namibia vill utskottet erinra om att den svenska lagen om förbud mot investeringar i Sydafrika och Namibia självfallet gäller svensk verksamhet i Namibia även på detta område.
I yrkande I d) i motion 721 föreslås att Sverige i FN bör verka för att andra medlemsländer vidtar motsvarande lagstiftningsåtgärder, att Nami- biadekretet antas av FN :s säkerhetsråd och att ett nordiskt samarbete äger rum vid genomförandet av dessa åtgärder.
Som framgår ovan verkar Sverige för att FN :s säkerhetsråd skall fatta bindande beslut om sanktioner mot Sydafrika. Dessa strävanden har på-
gått under flera år - i samarbete med övriga nordiska länder - men hittills inte lett till avsett resultat. Utskottet utgår från att regeringen fortsätter dessa strävanden i syfte att uppnå Namibias självständighet enligt FN:s Namibiaplan. Yrkande I d) får därmed anses besvarat.
I motionen föreslås också att Sverige bör verka för att en oberoende kommission tillsätts i första hand inom FN :s ram för att undersöka tortyr och andra övergrepp på den namibiska civilbefolkningen.
Det är väl känt au den namibiska befolkningen genom den olagliga sydafrikanska ockupationen utsätts för övergrepp av olika slag. FN:s generalförsamling krävde senast i höstas att Sydafrika skulle frisläppa alla politiska fångar, inräknat dem som hålls fångna unders. k. interna säkcr- hetslagar eller genom godtyckliga frihctsbcrövanden.
Våren 1967 inrättade generalförsamlingen FN:s råd för Namibia med uppgift att förvalta området fram till självständigheten. Namibiarådet utgör således styrelse för Namibia. Rådet har emellertid av Sydafrika hittills vägrats tillträde till landet.
Det finns enligt utskottets uppfattning tyvärr anledning att tro att Syd- afrika skulle förvägra varje genom FN eller på annat sätt utsedd kommis- sion tillträde till Namibia och möjlighet att utföra oberoende undersökning- ar. Utskottet hyser förståelse för syftet bakom kravet på en oberoende undersökning men är tveksamt till initiativ som skulle riskera att misslyc- kas om sydafrikanska myndigheter vägrar samarbete.
Självfallet skulle även en kommission som inte får tillträde till Namibia kunna få fram sakuppgifter och göra värdefulla bedömningar. Den all- männa situationen vad beträffar mänskliga rättigheter är emellertid relativt väl känd. Den följs nära av Namibiarådct. På grundval av rapporter fran bl. a. rådet sker en återkommande behandling av läget i Namibia i FN:s kommission för de mänskliga rättigheterna.
Med hänvisning till de omständigheter som sålunda anförts avstyrker utskottet yrkande I a) i motion 72 I.
Utskottet har tagit del av den till riksdagen överlämnade redogörelsen för svenska företags verksamhet i Sydafrika och Namibia under år 1981. I skrivelsen lämnas som framgår av det föregående ett antal uppgifter om vart och ett av de 14 dotterföretagen i Sydafrika och Namibia. avseende åren 1980 och 1981.
Utskottet noterar att det av redogörelsen knappast med bestämdhet kan utläsas vilken effekt på företagens verksamhet lagen haft i jämförelse med andra faktorer, såsom den sydafrikanska och den internationella ekono- miska utvecklingen. Två redovisningsår torde också vara en för kort tid för att möjliggöra säkra bedömningar av lagens effekter.
Utskottet noterar också att regeringen. i väntan på resultatet av den pågående Sydafrikautredningen, avser tillämpa lagens dispensregler på ett restriktivt sätt.
Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen lägger regeringens skri- velse 1982/83: 80 till handlingarna.
lfrmstiillan
Utskottet hemställer
I. att riksdagen avslår motion 1982/83: 907 angående ekonomisk res. (vpk) bojkott av Sydafrika,
2. att riksdagen avslår motion 1982/83: 1777 angående oljeembargo res. (vpk), s.y. (c) mot Sydafrika.
3. att riksdagen avslår motion 1982/83: 721. yrkandena 1 b) och I c) res. (vpk) angående åtgärder mot Sydafrika och Namibia,
4. att riksdagen avslår motion 1982/83: 721. yrkande 1 a), angående oberoende kommission.
5. att riksdagen förklarar motion 1982/83: 721. yrkande I d). an- gående åtgärder mot Sydafrika och Namibia besvarad med vad utskottet anfört,
6. att riksdagen lägger regeringens skrivelse 1982/83: 80 om svenska företags verksamhet i Sydafrika och Namibia till handlingarna.
Stockholm den 5 maj 1983 På utrikesutskottets vägnar STIG ALEMYR
När\'l1ra11de vid iirendets slutbelzandlinf?: Stig Alemyr (s). Sture Korpås (c), Sture Palm (s), Sture Ericson (s), Margaretha af Ugglas (m), Jan Bergqvist (s), Axel Andersson (s). Sten Sture Paterson (m), Bengt Silfver- strand (s). Ivar Virgin (m). Rune Ångström (fp), Bertil Måbrink (vpk), Sören Häggroth (s), Pär Granstedt (c) och Inger Koch (m).
Reservation
Ekonomisk bojkott av Sydafrika Bertil Måbrink (vpk) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar ''Som utskottet framhöll" och slutar "åtgärder på handclsområdet." bort ha följande lydelse:
Ett bindande beslut i FN :s säkerhetsråd om sanktioner mot Sydafrika har hittills blockerats av USA. Även om en handelshojkott mot Sydafrika skulle kunna vinna allmän anslutning i världen genom ett sådant beslut i FN:s säkerhetsråd och därmed bli mer kännbar, sä finner utskottet att Sverige inte kan fortsätta att avvakta ett s{1dant beslut.
Den lag om förbud mot investeringar i Sydafrika och Namibia som trädde i kraft den I juli 1979 har visserligen inte lett till att andra länder infört motsvarande bestämmelser. men den har ändock stärkt opinions- trycket i åtskilliga länder för sådana åtgärder.
En lag om ekonomisk bojkott av Sydafrika och Namibia enligt förslaget i motion 1982/83: 907 är enligt utskottet mer effektiv för sitt syfte än nu gällande lag.
Med hänvisning härtill tillstyrker utskottet motion 907. Eftersom där- med även syftet med yrkandena 1 b) och 1 c) i motion 721 och motion 1777 om ett oljeembargo tillgodoses, tillstyrks också dessa motioner.
dels att utskottets hemställan under moment 1 bort ha följande lydelse:
I. att riksdagen med bifall till motion 1982/83: 907 antar följande förslag till lag om ekonomisk bojkott av Sydafrika att ersätta lagen (1979: 487) om förbud mot investeringar i Sydafrika.
Nul'arande lydelse Utskottets förslag
I.ag om förhud mot im·estaingar l,ai: om ekonomisk hoikott ai· S~dafri- Sydafrika och Namihia: Utfärdad den ka och l\amihia.
7 juni 1979.
Enligt riksd11gt'ns besl111 fiir.:skri\'~ llcirig('llo/11 filf"L'~kri\\ f:•liand.:.
fi'>ljandl'.
§ I
*
Svensk juridisk person för inte Svt'nsk 11wdf•org.1re dia juridisk pnson f<'ir intl'
I. mot vedalag fön·än·a rärcl.l"I' I. sjlih· t'lla gn10111 111/ri11c/1/..1 rlor- .wm dri1·s i Sydafrika l'ller Namihia fl'f/i"irl'tag dri1·C11•1/er/(ifl'rirrn riiri•l.1c eller del a1· sådan rörelse. l'llcr del 111· ri1rd11· i S1·rlr1//·ikr1 l'ller
N11111ihi11.
l. sjii/1· 1•1/,•r g1·110111 111/ii11rlsk1 r/01-
ll'ljiirctag rlri1 a l11111dcl 111<·d 1·aror eller tjcinster hc/1 eller ffrfri.1 1il'1·1·r- kadc i Sydafrika eller Nm11ihir1 c//a
111" ht'it eller dc/t·is 1ig1 dot1t·1Jiln.·111g till sydafrikansk I e/la 11a111ihisk t .lfire- lag. Ej lie/la får .1T1'11sk medhorgari' eller juridisk pcrrn11 sjti/1· eller gc11n111 111/tindskt d11111•rfi"irl'l11g fiirslilja eller medverka ri/I fiirsiilj11i11g 111· 1·aror l'll<'r tiiinsrcr ritt Srdafrika l'ller Nami- hia,
.?. sjiifr dia g1'110111 11tlii11dsk1 do1- 1erf("irl'lag gc/lf •111 patc111. /iccnsa eller
uu
1982/83: 25 Numrande lydelse2. mot vederlag förvärva aktie eller andel i sydafrikanskt eller namihiskt företag eller ohligation eller annan för den allmänna omsätt- ningen avsedd skuldförhindelse som sådant företag utfärdat.
ge sådant företag tillskott av peng- ar eller annan egendom som är al'sedd att användas i dess l'erksam- het,
Utskottets för.via!!
a111111f silda111 .Prf;m111cl1· ii1·crfiirt1 eller /iidra 1ill 1111 ii1·afiira ll'k11olo,i.:i eller id 110/ogisk 1 k 1111111111c/(' till SHI·
afl·ika <'11<'1" Na111i/ii11.
4. sjii/1· eller grnom lllliindskr dor- tcrförNa!:( /i('dri\'!l flvgf arr eller skeppsfarr till Syclafrika eller Nami- bia.
5. själi· eller genom 111/ä11dsk1 dot- terföretag förviirva aktie eller andel i sydafrikanskt eller namihiskt företag eller obligation eller annan för den allmänna omsättningen avsedd skuldförbindelse som sådant företag utfärdat.
ge sådant företag tillskott av peng- ar eller annan egendom.
ge sådant företag penninglån eller ge sådant företag penninglån eller annan kredit med en löptid ö1•er fl•å annan kredit. eller
år. eller
ställa säkerhet för sådant företags ställa säkerhet för sådant företags skulder med en löptid över fem år, skulder. Vad mm här sagts om sydafrikanskt eller namihiskt företag gäller också den sydafrikanska staten och dess myndigheter,
3. genom handling eller 11nderld- tcnhet bidra till· att åtgärd som anges i I dia 2 vidtas av 111/ändskt dollerfö- retag.
4. genom handling eller underlå- 6. genom handling eller underlå- tenhet bidra till anskaffning av tenhet bidra till anskaffning av anläggningstillgångar i sydafrikanskt anläggningstillgångar i sydafrikanskt eller namibiskt dotterföretag. eller namibiskt dotterföretag.
Med dotterföretag avses juridisk Med dotterföretag a~ses juridisk person beträffande vilken svensk person heträffande vilken svensk juridisk person direkt eller genom juridisk person direkt eller genom annan juridisk person på grund av annan juridisk person på grund av aktie- eller andelsinnehav eller avtal aktie- eller andelsinnehav eller avtal har ett bestämmande inflytande och har ett bestiimmande inflytande och en !ictvtlandc andel i resultatet av en betydande andel i resultatet av
,·crk,amhctcn. verksamheten. Som dottcrfört>lag
Nuvarande lydelse
2
§
Svensk juridisk person som sjäfr eller genom utländskt dotterföretag driver rörelse i Sydafrika eller Nami- bia skall årligen upprätta investe- ringsplunför denna rörelse med angi- vande av jinansicringsmetnder. Re- geringen bemyndigas att meddela närmare föreskrifter om sådan plan.
3 ~
Svensk juridisk persm1 snm .1jii/i·
el/a genom 111/ändskt dotterfiiretag drii·er rörelse i Sydafrika eller Nami- />ia skall årligen till regeringen eller myndighet som regeringen bestäm- mer redm·isa hur verksamheten i dessa länder 1111·eckla.1. Red01·i.rning- e11 ·skall m·se procluk1io11, 0111sii11- ning, w11al anställda, fi:irewgn11 inl'estering11r och andra sådana fiir- l1<l/lande11 som liar bc1yde/.1e får ko11- 1roll 111· ejlerlernaden al' denna lag.
Regeringen bemyndigas 1111 111eddl'ia 11iir111arc fiireskrifter om se/dan rcdo- 1·i.rning .
./ .~
Regeringen kan för visst fall med- ge undantag fr{m I §. Si1dant undan- tag för dock endast avse stida11 .wensk juridisk person. som 1·id ikraf11riid11ndet m· drnna lag sJiil1·
l'iler genom 1t1lii11d.1kt dot11•r/i'irt't11g drii·cr riirelse i Swillfrika dia .Vw11i- hi11.
1Hedgil'llnde filr m·se 1·i.u in1·n·1e- ri11g eller im·e.\'fcringar i 1·isst fiirctag unda cll tlr. Uncl11nt11g ji)r inte giira det möjligt jnr sökanden all 11t1·idga sin 1·erk.rn111het Sydafrika eller ,\'11111ihit1.
Utskottets förslag
raknas i denna lag också ombud eller så kallad bulrnn.
2 9
Regeringen kan för visst fall med- ge undantag fri.\n I §. Siidant undan- tag fiir endast avse h11ntlel med hefrielserörclse eller f11ckfiire11inrJ som hekämpar r11.1fiirrrrckcr i Sydaf- rika nch Srdafl·iku1· 11111kt in·er N11111i- hiu cl/a l11111de! med område .10111 'it1/r 1111iil'r st/dan hl'/rie/11·riird1l'.I k1111 rroll 0111 111'11 sker llli'ii /1,'frid,·eriirl'i- se11.1· 11lfrrcklig11 .111111t_,·cke.
Med /1e/riel.1eriirl'lse l'ller /11ckflir- e11im.: 111'.ll'.1 lutr 1\NC. S\I':\/'() n.-11 S.,\CT/!.
N111·urande lydelse
l\frdgivande jär <'1terkallas dia 1i11dras om de uppgifter på vilka det grundats var oriktiga.
5 §
Regeringen får 11w11 hinder ,11· I .~
medge s1·e11sk jilridisk person. s11111 f<Jre ikmjitriiclamlet a1· cl1•111w lag h11r fiir/>1111dit sig 11// i111c 11t1·idg<1 .1/11
1·crk.w111hct i S\'il<ifi·ika l'lltr .\'11111i- hi11, riitl lills 1·id<1rl' atl enii//<111m111ge- rad, <ffl'llrad eller fiirlorllll an/rigg·
11i11gs1il/gil11g. Medgil'll111/et tilr 1iter- k<1ll11s om rerks<1mhe11·11 11t1·idg11s eller eljes I sdrskilda sklil ff'i1 digga.
(> .~
Den som bryter nll1t I ~ diirm. "m g;irnrngen skett upps;'1tligen. till hiil<'r eller
rn
ngelse i hiigsi t \ ;,:1r
eller. om g;irningen skett ;I\ grov oakhamh.::t. till hiitn eller fangebt· i hiigst sex m;111ader. I ringa fall sk<1ll ej dii111<1s till 1111s1 ·11r.
F1ir anstiftan 111· .:!ler medhjalp till hn>tt mot I ~' dii111.1· 1•j till 1111.1T<1r.
/)e11 s11111 w1der/.i1er 11fl jitl/giir<1 sk r/digh1·t cnligr :! ,·/la 3 ~ dli111.1 till hiilcr.
S\ t·nsk mt·dhorgare. \'ilken som fi1rt·tr;1dare li>r Juridisk person har ut1111111l-.t·t brutit mot l ~-d1>111s dtn
Utsko1tets fårs/ag
:\ll'dgi\ ;1mk ,J..,i// ii1t:rk;ill;1s 11111 de uppgifter pi1 \'ilka det grundats
\·ar oriktiga.
3 .~
S1·1•11.1k ,1111·dh11rg<1re ella ;11ridi.1k pers1111 som siiih· cl!a genom 11tlii11dd.1 rlnll<'!'/i"il'<'l<1g 1111 d1frer uir1·/1·1· i Srrl11/rik11 elli'r ,V<1111ihi<1 sk<1/I i11t1111 <'Il ,;,. /r.in d1·111u1 l11gs 1kr<1/i1ri1d<111d1· hu 111'\'//nlf dia <11·-
1·,•1'/.:./u1 <'g1·1ulu11101 d/t'I· 1·er/.. 1·(1111he- 1e11.
../ .~
Lkn '"111 ln\'ln nu it ! e//,.,. 3 .~
di1111'. 0111 g;irningen 'kelt 11p11'atl1- gcn. trll f:ingcbe i hi1g,t t\';1 i1r din.
om gi1rningcn ,i..ett ;1\· gn1\· oal-.tsa111- he1. till hi1tn eller langd-.e i hi1g,t
10/i' manader.
/>,.i/<'I'.
hir ;111-,1ift;1111il/ t'lln medhj;tlp till hr!lll 111\ll /11g1·11 ,/ii111.1 1ill ti111gd11· i /11'ii.:1·1 11·,/ rir.
/)t'11 so111, ./iir 11/I 111,·,/g1·s 1111dw11ui;:
e11/ig1 ..! ~- /,111111"'· onklig 11(>/>gi/i dii111s 1ill /i'ini;t·!1·1·; /11ig111·111ir.
5 ~
S\·er1'k 111cdb<1r!!;1rt·. \ lik<'ll ""n foretradar..: li•r juridi,J,; pt'rs<>n h;1r ut, lin rikt'! brutit 11111t I ~-di11n' dtn
N111'(1ra/1Jc lydelse
denna l;1g nl"11 \'id "·en>J.. d!llll>ll >I.
ii\·en \llll 2 kap. 2 c·llcr .\ ~ hrnlt>h•tl- kcn <'.I ;ir ti1J;i11111lig.
8 .~
l'rli\·te a\· hn>tt L'nii!!l dL·nn<i Lt!!
'kall fnr"lara' fiirn-rkat. 1>111 dt'I <'i or 11/'l'<''l/>iirr '•l•tl/i.i:I.
FgL·11dn111 ,,,111 a1n·;1nh -;;i"im hj;1Jp111cdcl \id hwtt L·nligt denna lag kan förklaras för\'crkad. 11111 det ar pabllat till f1irch~·ggande a\· hrntt eller L'l.jcst s;irskilda sk;il föreligger.
Detsa111111a giiller egendom med vil- ken tagits befattning sPm utµi>r hwtt enligt denna lag. I qiiJlct för egen- domen kan dess \'iirdt' förklaras förverkat
<) .~
Atal for brott enligt tknna lag far vi1ckas emlast etter fiin>rdnande a\·
regeringen eller den regningen bemyndigar.
Utsk1>tfcts .fi'irslag
dcnn;1 L1g <1rh \·id '\ L'n'k d<'111stLI.
a\l'll 0111 2 k;1p. 2 eller.~~ 1'1othhal- kL·n ej ;1r tilli1111p!i!!.
f> .~
l 't b\·il' "' hr1 •tl enlit.',t tk1111a Ltt.', 'k;tll f1>r"L11a' ft1rn·rk:1t.
f ·.µ_L'llth llll -..1llll ;111\ ;111t.... 'il"'t lfll
hj;tli'lllL'tkl ,·id bn>tt L'niigt lknna l;1g kan fiirklaras förverkad. om dl'! iir p;1kallat till fiirebyggande av brott eller eljest siirskilda sbl föreligger.
Dehamma giillcr egendom med vil- ken tagit~ hda1tning s<1m utgör brott enligt denna ·1ag. I stiillct fr•r egen- dnmen kan dess viirde fiirklaras for\'l'rkat.
7 ~
Atal for brott enligt denna lag far vi1rkas endast eftn fiirordnande av regeringen eller den regeringen bemyndigar.
Denna lag träder i kraft den I juli 1983.
dels ock att utskottets hemställan under momenten 2 och 3 bort ha följande lydelse:
., att riksdagen som siii mening ger regeringen till känna vad ut- skottet med anledning av motion 1982/83: 1777 anfört om oljeem- bargo mot Sydafrika.
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad ut- skottet med anledning av motion 1982/83: 721. yrkandena I b) och I c), af!fört om åtgärder mot Sydafrika och Namibia.
Särskilt yttrande
Oljeembargo mot Sydafrika
Sture Korpås och Pär Granstedt båda (c) anför:
För närvarande förefaller möjligheterna små att Sverige skulle kunna bidra till ett effektivt oljeembargo mot Sydafrika. Vi förutsätter dock att regeringen tar initiativ i denna riktning om sådana förutsättningar skulle uppstå.
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1983
