• No results found

Slutrapport. Smart Industriell Modernisering Jämtland Härjedalen (SIM JH) Region Jämtland Härjedalen

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Slutrapport. Smart Industriell Modernisering Jämtland Härjedalen (SIM JH) Region Jämtland Härjedalen"

Copied!
17
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Datum April 2019

Version 1.2

Slutrapport

Projektnamn Ärende-ID

Smart Industriell Modernisering Jämtland Härjedalen (SIM JH) 207978

Stödmottagare Organisationsnummer

Region Jämtland Härjedalen 232100-0214

Datum för slutrapport Beslutad projekttid

2021-03-31 2019-01-01 – 2021-03-

31 Slutrapporten bifogas i Min ansökan när du skickar in din ansökan om slututbetalning. Rapporten ska skickas in enligt datum i beslut om stöd. Rapporten ska beskriva hur projektet har genomförts under hela projektperioden. Aktiviteterna ska dock beskrivas utifrån aktuell period. Utfall och eventuella avvikelser ska kommenteras tillsammans med en redogörelse av vilka åtgärder som har vidtagits.

Tillsammans med slutrapporten ska en ekonomisk slutredovisning lämnas för projektet. Du skickar slutrapporten via tjänsten Min ansökan tillsammans med Ansökan om utbetalning inklusive huvudbok med resultatrapport för aktuell slutredovisningsperiod.

Slututbetalning sker efter Tillväxtverkets godkännande av slutredovisningen och slutrapporten.

Mer detaljerade krav på innehållet i slutrapporten kan förekomma inom olika program och framgår då i beslutet.

Sammanfatta det slutliga resultatet av projektet i förhållande till ursprunglig plan Beskriv projektets slutliga resultat i jämförelse med ursprunglig plan.

Då denna slutrapport kan ses som en delslutrapport, då 2/3 av projekttiden mot ERUF är genomförd, så är bedömningarna om resultaten baserad på vad som hittills skett samt en bedömning framåt.

Bedömningen är att projektet skulle nått nästan alla indikatorer och mål, om det inte vore för coronapandemin.

Utifrån de nya förutsättningarna, så är projektets bedömning att vi kommer att uppnå de mål och indikatorer som projektet kan påverka. Framför allt så är det ett antal företag som har tagit nästa steg i sin utveckling, och är mycket nöjda med de insatser de deltagit i.

Coronapandemin har haft störst inverkan på huvudaktiviteterna HA1, Finansieringsförmåga, och HA5 Affärsmodeller och internationalisering. Konkret har det inneburit:

• HA1 Finansieringsförmåga: Aktivitetsmålen baserades på etablering av riskavlastningsinstrument. Det regionala garantiinstrumenten hann inte etableras innan coronapandemin startade, vilket ledde till

(2)

oktober, så har projektet verkat för att EGF ska bli tillgängligt i Sverige. Information från Nordea och ALMI visar, att de avser att nyttja EGF.

• HA5 Affärsmodeller och Internationalisering: Det har inte gått att genomföra resor utomlands för att knyta nya kontakter och se på nya marknader, vilket hämmat internationaliseringsdelen rejält. Sedan tog projektet ett aktivt val vid ändringsbegäran utifrån corona-anpassningar att ta bort aktiviteten testbädd, utifrån att begränsa något i projektet samt att projektet ”Business Region on the Move”

arbetar för testbäddsetableringar.

Storsäljaren har varit HA2 Produktivitetseffektivisering, även om HA3 Produkt-/Tjänsteaddering kommit starkt under andra halvan av projektet. Det positiva med att HA3 har ökat är det är framtidsinriktat, leverera det kunden behöver och vill ha.

Det har tillkommit aktiviteter i projektet utifrån enkätundersökningarna som genomförts gällande coronapandemins påverkan för tillverkande industri. Dessa är:

• Webutbildningar för korttidspermitterade (HA4)

• Hållbara materielleveranser och digitaliserad logistik (HA2)

• Ekonomisk hälsokontroll på kort- och lång sikt (HA1, ökad finansieringskompetens) Omfördelning pengamässigt har skett mellan huvudaktiviteterna.

Framgångarna i projektet har varit:

1.

Beställare av projektet är industrin! Dvs det är företagens behov som styr, i enlighet med EDP (Entrepreneurial Discovery Process).

2.

Anpassningsbarhet utifrån företagens behov. En bred skrivning av projektet har gjort detta möjligt, i kombination med en flexibel och förändringsbenägen projektgrupp som har företagens bästa för ögonen.

3.

Omställningsförmågan i projektet utifrån coronapandemins påverkan och företagens behov. Flexibla projektmedarbetare med vilja att göra gott för industrin. IUC Z-GROUP:s kontakter med företagen som gav ärliga och beskrivande svar i enkätundersökningarna (rundringning), så det fanns möjlighet att göra korrekta bedömningar och åtgärder.

4.

Införandet av nya aktiviteter anpassade utifrån de behov coronapandemin synliggjort (se ovanstående punkt). Där samarbetet mellan projektet och finansiärerna innebar ett snabbt ”go”.

5.

Enskilda insatser i företag, med utgångspunkten att göra skillnad. Många företag har idag inte kapaciteten till att lyfta blicken och se in i framtiden. Företagens resurser är begränsade till att klara vardagen, och att då göra större förändringsarbeten är svårt. Företagen har därför uppskattat att få stöd och coachning av kunniga och erfarna konsulter för att genomföra sin utveckling, med resultatet att utvecklingen verkligen sker.

6.

Samverkan mellan Region Jämtland Härjedalen (RJH) och IUC Z-GROUP (IUC), där RJH är projektägare och IUC mobiliserar företagen. Detta har möjliggjort ett 32 miljoner kronors projekt, där momsen för externa kostnader kunnat lyftas (vilket gett mera insatser). Stärkt industrikluster innebär en ”speaking partner” som företräder en bransch gentemot RUA.

Nu SIMmar projektet vidare under 2021. Fortsatt utifrån målsättningarna:

• Företagen in fokus!

• Samverkan!

• Vi ska göra skillnad!

(3)

Datum April 2019

Version 1.2

Beskriv genomförda och pågående aktiviteter under perioden tagits från fördjupad lägesrapport nr 6, samt intern ekonomisk sammanställning

Använd tabellen nedan för att beskriva aktiviteterna under perioden. Ange periodens kostnad för aktiviteten samt vilket/vilka kostnadsslag som använts. Kommentera eventuella avvikelser från beslutad budget. Om det är några skillnader i kostnaderna i jämförelse med vad som är rapporterat till ERUF, så är det ERUF:s siffror som gäller.

Aktivitet Periodens

kostnad för aktiviteten

Kommentera status i genomförandet och eventuella avvikelser från beslutad budget

Projektledning och administration, inkl avslutsarbete 383 404 Ej IUC:s ekonom inkluderat Extern kommunikation och resultatspridning 89 850 Ej IUC:s kommunikatör inkluderat

Utvärdering och lärande 63 500

Personal IUC 1 008 498 Särredovisat. Brutet ur HA1-5, administration och kommunikation

HA1 Finansieringsförmåga

Kartläggning och analys av finansieringsmöjligheter för investeringsprojekt

Ökad kunskap om finansieringsmöjligheterna för företag i Regionen, 1 st webinar genomfört, 2 planerade i februari.

Verkat för införande av EGF (European Guarantee Fund) hos svenska banker/intermediärer.

Ekonomisk lägeskontroll för företagen på kort- och långsikt

166 485 Garantiinstrument

Arbetet gällande det regionala garantiinstrumentet har legat nere under denna period pga coronans inverkan. Dock har det efterfrågats ett antal gånger under denna tid av företag som vill expandera, men där bankerna inte lånar ut de belopp som behövs pga avsaknad av säkerheter.

Istället har vi arbetat med att informera banker, intermediärer och andra intressenter för den av EU framtagna EGF, European Guarantee Fund, som verkar på samma sätt men endast under en begränsad tid då den är framtagen som en Covid-19 åtgärd.

https://www.eif.org/what_we_do/egf/index.htm

(4)

Övrigt HA1

Arbetet har återupptagits med kartläggning av olika finansieringsmöjligheter för investeringar i företag. Pga restriktioner har redovisningen påbörjats i digital form, och 1 av 3 webinar är genomförda med deltagare från både företag, offentlig förvaltning, revisionsbyråer m fl. Se bifogad kallelse samt presentationer.

Erbjudandet om ekonomisk lägeskontroll på kort sikt, med syftet att stötta företagen genom coronakrisens inverkan, har avslutats. Totalt har 5 företag har deltagit. Alla genomförde en lägeskontrollen, varav 2 st gick vidare med fortsatt uppföljning under sex månaders tid. Resultatet är att samtliga företag fortsatt är verksamma och har fått en bättre kontroll på sin ekonomi.

Efter genomförd finansieringsanalys har ett företag valt att gå vidare till nästa steg gällande ev avknoppning av verksamhet.

HA2 Produktivitetsökning

Ökad kunskap om produktivitetshöjning genom industriell modernisering.

Genomfört workshop Visualisering

Hållbara materielleveranser och digitaliserad logistik

2 016 412 En workshop genomfördes 21 oktober om visualiserings betydelse i det dagliga arbetet utifrån ett bl a ett lean perspektiv. Föreläsare var Johan Lundell, Nodd, som uppskattades mycket av närvarande deltagare. Bifogar inbjudan.

Som en corona-åtgärd, har projektet medverkat i insatsen:

Hållbara materielleveranser och digitaliserad logistik

Inrätta en expertfunktion inom Supply Chain Management i syfte att minimera framtida störningar i materialförsörjning och säkerställa mer hållbara alternativ till länets tillverkande företag. Sker i samarbete med KTP (Knowledge Transfer Partnership) -programmet. (samverkansmodell mellan näringsliv och akademi) SIM JH bidrar med stöttning internt från IUC samt support av konsult, senior produktionsrådgivare.

(5)

HA2.1 Workshopserie

Nulägesbild och potential för företag med fokus på ökad produktivitet.

Två workshopserier har avslutats under perioden, en för företag i Härjedalen och en för företag efter E14. Bifogar slutrapporter.

Uppstart av ny workshopserie hoppas kunna ske efter företagen har släppt på besöksförbuden och det lättats på corona-restriktioner.

HA2.2 Planeringsfas

Analys, planering av företagsspecifika åtgärder för ökad produktivitet.

Analyser, utredningar och planering av företagsspecifika insatser pågår fortlöpande för företag som kontaktat projektet för att få vara med. 3 st går vidare nu ifrån avslutade workshopserier, med anpassningar för att få ett bättre produktionsflöde och ett företag väntar på att få ”normal” produktion igen först. En förstudie om robotisering är avslutad.

HA2.3 Genomförandefas

Genomförande av företagsspecifika insatser för ökad produktivitet.

Pågående aktiviteter hos de företag som har startat sina företagsspecifika insatser för ökad produktivitet. 9 st pågående. (varav 1 st från Smart Industri 1.0) Ett av företagen med pågående aktiviteter har avslutat steg 1

(kvalitetssäkring av företagets rutiner och styrning), och påbörjat steg 2 (digitalisering av arbetsrutiner och optimering av produktion).

Ett företag har påbörjat sin genomförandefas, efter genomgången förstudie, för en förbättring av kundportalen och därigenom effektivisera det egna resursnyttjandet.

Fyra företag har startat upp aktiviteter kring 5S, dagligstyrning, implementering av verksamhetssystem mm.

Ett företag har avslutat sina företagsspecifika insatser med att upprätta ett digitalt kvalitetssystem.

HA3 Kundvärde och värdekedjor

Ökad kunskap om kundvärdesökning och ökade värdekedjor

1 359 121 HA3.1 Workshopserie

Nulägesbild och potential för företag med fokus på ökat kundvärde och ökade värdekedjor.

En workshopserie är avslutat gällande tjänsteaddering, som lett till att

företaget har gått vidare till genomförande fasen för införande av nya tjänster.

En workshopserie är påbörjad gällande tjänsteutveckling och utveckling av befintlig affär.

(6)

HA3.2 Planeringsfas

Analys, planering av företagsspecifika åtgärder för ökat kundvärde och värdekedjor.

Ett uppdrag med genomförande av affärsutveckling utifrån

affärskommunikation har avslutats. En förstudie är avslutat gällande kommande tjänsteaddering, med fokus på framtagande av mål, strategier, affärsutveckling, digitaliseringsinsatser och produktionsutveckling. Pågående:

Tre företag har tillsammans en gemensam planeringsfas, med fokus på ökat kundvärde.

HA3.3 Genomförandefas

Genomförande av företagsspecifika insatser för ökat kundvärde och värdekedjor.

Företagsspecifika insatser för ökat kundvärde och värdekedjor pågår.

Hos ett företag har 2 av 3 insatser i steg 3 avslutats, innehållande implementering av digitaliserad affärsstrategi genom tjänsteaddering.

Återstående är analys och utvärdering av effekten av försäljningsarbetet efter implementation. Två företag har startat upp en

marknadsanalys/marknadsundersökning. Efter genomförd förstudie har ett företag gått vidare med genomförandefas gällande tjänsteaddering steg 1, med fokus på organisations- och produktions-utveckling samt slutpaketering av sitt erbjudande. Ett företag har startat upp implementering av sitt nya

tjänstekoncept inkl marknadsanalys. Efter genomförd workshop för att förstärka affärskulturen, så valde ett företag att gå vidare med utveckling av befintliga affären samt utveckla tjänsteaffären.

HA4 Kompetensförsörjning och Mobilisering Strukturerad data- och faktabaserad kunskap kring kompetensförsörjning och mobilisering av näringslivet.

1 257 481 Mobiliseringsarbetet har fortsatt, men besök hos enskilda har varierat utifrån företagen ev besöksförbud för minskad smittspridning av corona.

Nätverksträffar med diverse olika organisationer (Samling Näringsliv, Handelskammaren, Teknikföretagen, kommunernas tillväxtchefer mfl) är ständigt pågående.

Veckovisa möten med Näringslivsenheten på Region JH har skett under större delen av hösten, men tyvärr avstannat i samband med en omorganisation.

(7)

HA4.1 Analysgrundat tillväxtarbete i det enskilda företaget Genomförande av TBN-analyser och strategisk affärsutveckling

Verktyget TBN (Tillväxt Befintligt Näringsliv) är ett väl etablerat analysverktyg som ägs av och är utvecklat av IUC Sverige. Verktyget används i analysarbetet med att ta fram utvecklingsmöjligheterna för befintliga företag och är därför en viktig pusselbit för företagen i deras fortsatta strategiska satsningar. Fram till 2021-01-31 har 44 TBN slutförts. Utifrån de genomförda TBN:erna, där företagens största utvecklingsbehov visas, är det områdena

produktionsutveckling, automation/digitalisering samt produktutveckling som har fått flest antal prioriteringar.

HA4.2-3 Strategisk affärsutveckling och målstyrning

Analys, planering och genomförande av företagsspecifika åtgärder för strategisk affärsutveckling och målstyrning.

Företagsspecifika insatser pågår.

Målstyrning mha IT-verktyg pågår för närvarande i 3 företag, 9 st företag har avslutat under denna period.

En förstudie för en kundportal hos ett företag är avslutad, gått vidare till genomförande fas inom tjänsteaddering.

Genomförande av workshop-serie hos ett företag för att förstärka

affärskulturen och därigenom få en ökad försäljning är avslutat, och har lett till fortsatta insatser mot ökade kundvärden.

HA4.4 Analysgrundat kompetensförsörjningsarbete

Genomförande av kompetenskartläggningar och kompetensmatriser.

Arbetet har så smått kommit igång, dock fortfarande har många företag besöksförbud. Ett företag har genomfört en insats med fokus på framtagande av kompetensmatriser och kompetensförsörjningsplan.

HA4.5-7 Samverkan med utbildningsaktörer

Framtagande av 5 st filmer för att stimulera till val av utbildning som kan ge arbete inom industrin, dvs gjort Industrimorgon digital.

Coronan har fortsatt haft stor påverkan på detta arbete, då vi inte fått kommit ut och träffat studenterna hur som helst.

Genomfört en träff med nya studenter i surfbukten.

Vidareutvecklat konceptet runt roboten. Utbildat lärare på JGY att använda den, i sin undervisning.

(8)

Pga coronapandemin så har inte Industrimorgon kunna genomföras, pga besöksförbud hos företagen. För att fortfarande kunna marknadsföra industrin som en intressant framtida arbetsplats har 5 st filmer tagits fram, för att på digital väg visa vad ett arbete inom industrin innebär. Mottagandet har varit positivt, en kommentar från en studie- och yrkesvägledare:

Jag vill bara mejla och berömma er för det jobb ni gjort med de 5 filmerna.

Jag har/ska visa dem, de är intressanta, lagom långa och igenkännande

🙂

Studenterna uppskattar dem verkligen!

Filmerna finns att se på youtube:Du, Tekniken och Framtiden - YouTube Startat upp samverkan mellan ett företag och skolor för nyttjande av spillmateriel – ett sätt att låta studenterna komma med idéer till nya användningsområden och produkter.

HA4.5-7 Ex-jobb i industriföretag

Aktiviteter för ökat antal ex-jobb i industriföretag. Fortlöpande kontakt med MIUN för deltagande i ex-jobbstävling. Övergått till digital

samverkan med Mittuniversitetet för kommande ex-jobb.

Genomfört en träff med intresserade studenter från MIUN i Surfbukten i samband med terminsstart.

Fortlöpande kontakter med MIUN inför olika event som ”Campus on tour” och kommande ex-jobb. Kontakter med företag och informerat studenter inför miniarbetsmässan ”Campus on tour”. Information och coachning av studenter inför kommande ex-jobb.

HA4.8 Webutbildningar

Licenser till korttidspermitterad personal, för Diplomas web- utbildningar.

Som en del i projektanpassningen pga corona, så skickades en fråga till finansiärerna med ERUF i spetsen om att kunna erbjuda Diplomas

webutbildningar till företagens personal som blivit korttidspermitterade. Då projektet fick detta godkänt, informerades det ut till berörda företag i mitten av april. Totalt fram till 2020-12-31 lämnades 175 st licenser ut till

kortidsspermitterad personal. (117 st under denna rapporteringsperiod). Mest populära har utbildningarna gällande Microsoft office 365 och dess

programvaror samt 5S/lean varit.

(9)

HA5 Affärsmodeller och internationalisering

Analys, planering av företagsspecifika åtgärder för ändringar i affärsmodeller.

Analys, planering av företagsspecifika åtgärder för ev internationalisering.

426 030 Till uppdrag inom HA5 kan både befintliga ramavtal användas (de med rätt kompetens) samt att nya upphandlingar sker för utförande inom området.

Ett uppdrag har slutförts där en affärsplan är framtagen för ett företag som kommer att öka sin exportmarknad i Västeuropa, se bifogad slutrapport.

Rapportera utfall av indikatorer

Om indikatorer finns med i beslut om stöd så ska dessa följas upp i tabellen nedan.

Indikator angivet värde avser projektslut 2022-04-30

Ackumulerat utfall 210131

Kommentera ackumulerat utfall utifrån uppsatt målvärde

Antal företag som får stöd,

Antal företag som får annat stöd än ekonomiskt stöd,

värde 200 företag

103 Indikatorn satt utifrån att ett garantiinstrument skulle tillgängliggöras, och förmedlas ut. Tyvärr tog det regionala arbetet stopp i samband med coronapandemins början, pga svårigheten att få fokus hos RUA, politiker och EIF/EIB. I augusti 2020 lanserades EGF (European Guarantee Fond) av EIF/EIB, därefter har projektet arbetat för att få svenska banker och intermediärer att ansluta sig till EGF. Information har gått till banker, intermediärer, politiker, företag och revisorer mm. Enligt information från EIF ska 5 svenska

banker/intermediärer vara pågång. Första tecknet är en artikel om Nordea i Dagens Industri 17/3 samt en pressrelease. Även ALMI har sagt att de kommer att nyttja EGF för Brygglån 2.0.

Antal nya företag som får stöd, Värde 30 företag

8 Även denna indikator är satt utifrån ett verksamt garantiinstrument.

Privat investering, Värde 4 000 000 kr

2 783 559 Samverkanspartner IUC Z-GROUP och engcon, beräknas med 12,5% utifrån utfall utfall på 25 av totalt 36 månader (ERUF inkluderat)

Sysselsättningsökning i företag som får stöd, Värde 300 heltidstjänster

44 (engcon enbart)

Baserat på omsättningsökning bland destinärsföretagen, omräknat till helårstjänster (1,5 Mkr/helårstjänst).

(Utgångspunkten var att bara engcon planerade för att anställa 300 personer under perioden 2019-2021) Utifrån coronapandemin kommer denna målsättning att behöva revideras. Har gjort ett aktivt val att inte lyfta den frågan till ERUF ännu, utan valt att invänta beslutet på ändringsbegäran som skickades in i maj 2020 (kom 210228) samt se coronapandemins fortsatta inverkan på industriföretagen.

(10)

Datum April 2019

Version 1.2

Beskriv hur genomförda aktiviteter lett till önskat resultat på kort sikt (effekter på kort sikt).

Bedöm i tabellen nedan och utgå ifrån målen enligt beslut om stöd. Effekter på kort sikt kan exempelvis vara att mål- gruppen förvärvat ny kunskap som ett resultat av att projektet genomfört utbildningar.

Effekter på kort sikt

Utfallet angetts per 2020-12-31 (utifrån att det är angivet antal/år)

Har till största del uppnåtts

Bara vissa delar har uppnåtts

Har ej uppnåtts

Kommentar

HA1 Finansieringsförmåga Etablering ett riskavlastningsinstrument

med stöd av EIF (Europeiska InvesteringsFonden) var huvud-

aktiviteten, med följande delaktiviteter.

Arbeta med att etablera ett

riskavlastningsinstrument med stöd av Europeska

InvesteringsFonden (EIF)

☐ ☒ ☐ Tyvärr tog det regionala arbetet stopp i samband med coronapandemins början, pga svårigheten att få fokus hos RUA, politiker och EIF/EIB. I augusti 2020 lanserades EGF (European Guarantee Fond) av EIF/EIB, därefter har vi arbetat för att få svenska banker och intermediärer att ansluta sig till EGF. Information har gått till banker, intermediärer, politiker, företag och revisorer mm. Enligt information från EIF ska 5 svenska banker/intermediärer vara pågång. Första tecknet är en artikel om Nordea i Dagens Industri 17/3 samt en pressrelease. Även ALMI har sagt att de kommer att nyttja EGF för Brygglån 2.0.

*150 företag ökar sin kompetens inom finansiering

Utfall: 11 företag

☐ ☒ ☐ Antalet baserades på tillgängligheten av ett riskavlastningsinstrument, vilket fortfarande inte finns tillgängligt.

Deltagande företag har ökat sin kom- petens inom områdena likviditetspla- nering (corona-anpassning), investe- ringsplanering och optimering av af- färssystem.

Likviditetsplaneringen har bidragit till att 5 företag har fått genomlysning av sin ekonomi. 2 av dessa företag fick vidare coachning under 6 mån, vilket har stärkt dem även i ett långsiktigt per-

(11)

*5 företag per år planerar utveckl- ings/investeringsprojekt med stöd av EIB/EIF instrument

Utfall: 0

☐ ☐ ☒ EGF har inte varit tillgängligt i Sverige under 2019-2020.

HA2 Produktivitetshöjning Generellt har denna huvudaktivitet fo-

kuserat på att öka kunskapen om samt införa effektiviseringar i produktionen för en ökad konkurrenskraft och lång- siktig överlevnad för företagen, genom bl a effektivare arbetssätt och bättre nyttjanden av resurser.

*2-4 workshopserier per år med del- tagande av 4-8 företag

Utfall: 5 WS, 17 företag

☒ ☐ ☐ Dessa ws-serier har gett företagen kun- skap och verktyg för att kunna effektivi- sera sin produktion. Dessutom har posi- tiva erfarenhetsutbyten skett mellan fö- retagen.

Bifogar rapporter från genomförda ws- serier.

*12-15 företag per år investerar i mo- dularisering och automatisering Utfall: 22 företag

☒ ☐ ☐ Företagen har ökat kunskapen och för- ståelsen om effektivisering av produkt- ion och genomfört åtgärder för en ef- fektivare produktion.

Ex på åtgärder är effektivisering av ar- betsprocesser och rutiner, dokumentat- ion, fokusering på minskade spill och felaktigheter, förbättrad arbetsmiljö mm. Efter införande av målstyrning, blir det överskådligt vilka förbättringsområ- den som finns.

*6-10 företag per år investerar i ökad digitalisering.

Utfall: 18 företag

☒ ☐ ☐ Företagen har ökad kunskapen och till- lämpning av digitaliseringens olika möj- ligheter utifrån de egna behoven. För att stärka sin konkurrenskraft har ett antal företag arbetat mot olika ISO-cer- tifieringar, och samtidigt fått ordning och reda i processer, arbetssätt, affärs- system mm på köpet.

Andra företag har arbetat med integre- ring och utveckling av affärs- och pro- duktionssystem, tillgängliggöra inform- ation för olika intressenter mm

*4-6 företag per år förbereder en in- vestering i robotisering

Utfall: 3 st

☐ ☒ ☐ Företagen har fått kunskap om vad en robotisering skulle innebära för dem.

(förstudier genomförda)

Tillväxtverkets nationella program Robotlyftet tog över denna aktivitet

HA3 Tjänste/produktaddering Generellt har detta huvudområde lett

till ökad kunskap och förståelse om

(12)

*1-2 workshopserier per år med del- tagande av 3-6 företag

Utfall: 3 WS, 19 företag

☐ ☒ ☐ Denna aktivitet har delvis varit utma- nande, då det varit svårt att finna flera företag i samma fas och med samma behov. För att anpassa mot detta har vi genomfört 2 olika tillvägagångssätt:

1. Anpassade WS-serier för speci- fikt företag, med målet att öka kunskapen och samtidigt ge- nomföra insats för tjänste- el- ler produkt-addering.

2. Webinar ”Omstart Jämtlands län” med fokus utifrån vad det enskilda företaget kan göra i coronapandemins spår, base- rad på erfarenheter från tidi- gare kriser (bl a finanskrisen 2008)

*4-9 företag per år investerar i affärs- planering och uppföljning

Utfall: 10 företag

☒ ☐ ☐ Ökad kunskap inom affärsplanering och uppföljning, är en av grundpelarna för investering i tjänste- och produktadde- ring. Företag har arbetat med sina framtidsplaner/marknadsstrategier, och därigenom skapat en plattform för sina kommande produkter och/eller tjänster för en långsiktig utveckling och överlev- nad.

*2-4 företag per år investerar i ökad tjänstedigitalisering

Utfall: 6 företag

☒ ☐ ☐ Genom ökad kunskap och coachning

har företagen kommit olika långt mot sitt mål att lansera nya tjänster till kun- derna. Några av företagen har nått fram till lansering, medan andra är på god väg.

*1-3 företag per år investerar i ökad produktdigitalisering

Utfall: 2 företag

☒ ☐ ☐ Genom ökad kunskap och coachning

har företagen kommit vidare mot sitt mål att förbättra sina befintliga produk- ter.

HA4 Kompetensförsörjning och mo- bilisering

Fokus har varit på att göra industrin mera synlig och attraktiv som arbetsgi- vare, samt arbetat med analyser hos fö- retagen för att få fram deras behov och prioriterade förbättringsområden.

Samarbetet med olika utbildningsaktö- rer har fortsatt.

En kompetensspaning 2030 är genom- förd, vilken varit mycket uppskattad.

*75-100 företag investerar i en sk TBN.

Utfall: 44 st klara

☐ ☒ ☐ Företagen får på ett strukturerat sätt reda på sina behov och prioriterade för- bättringsområden.

(13)

*10-15 företag per år investerar i kompetensmatriser.

Utfall: 2 företag

☐ ☐ ☒ Här har företagen en resa att göra. Det är inte så många som har förståelse och än mindre börjat med kompetenskart- läggning på företagen. Därför har denna aktivitet varit ”svårsåld”.

*10-25 examensarbete på relevant universitet/högskola per år matchas mot företagens behov.

Utfall: 18 ex-jobb

☒ ☐ ☐ Studenter har fått kommit ut i företa- gen och tillämpat sina inlärda kun- skaper, vilket är en nyttig erfarenhet in- för kommande yrkesliv.

Företagen har fått hjälp med en insats som förhoppningsvis bidrar i företagen, samt även fått ta del av ny kunskap av studenten.

Tyvärr blev antalet ex-jobb mot indu- striföretagen något färre pga coro- napandemin, då det var svårare att nå ut till studenterna på digital väg.

*Genomförande av årliga Industri- nattskoncept

Utfall: 3 st 2019, 4 filmer 2020

☒ ☐ ☐ Ökat intresse för att arbeta inom indu- strin, dvs flera som söker till tekniska utbildningar.

HA5 Affärsmodeller och internat- ionalisering

Generellt bidrar denna aktivitet till kun- skap och omställning för anpassade af- färsmodeller och strukturer, även för företagens internationella satsningar.

*4-6 företag investerar under projekt- perioden i nya företagsstrukturer (av- knoppningar, förvärv, samarbeten, al- lianser mm)

Utfall: 5 företag

☒ ☐ ☐ Förändringar i företagsstrukturer (t ex generationsskiften, extern vd, ny delä- gare) har skett utifrån att företagen ska kunna överleva även på sikt genom ökad konkurrenskraft.

*4-6 företag investerar under projekt- perioden i förmåga och färdighet att verka på den inre marknaden för ökad export.

Utfall: 5 företag

☒ ☐ ☐ Här påbörjades ett initiativ där några företag planerade en gemensam studie- resa för att träffa liknade företag i ett annat land. Tyvärr kom en corona- pandemi emellan, så resan har inte bli- vit av ännu.

Företag har utökat sin marknad till flera länder, vilket förväntas ökad konkur- renskraft.

* 3-10 företag etablerar sin förmåga och färdighet i att delta i internation- ella upphandlingar typ Big Science Sweden, Nato mfl.

Utfall: 1 företag

☐ ☒ ☐ Denna ”tjänst” finns inom projekten In- vest in Innovation (startades aug 2019) samt Regionalt Resurscentrum (starta- des jan 2020), vilket har gjort att vi inte fokuserat på denna aktivitet.

* Initiera och genomföra förstudier för etablering av ytterligare testbäd- dar i Regionen. Dessa testbäddar ger möjlighet till nya företagsetablering.

Utfall: 0

☐ ☐ ☒ Valdes bort i samband med ändringsbe- gäran utifrån coronapandemin

(14)

Har det funnits några utmaningar och hur har i så fall projektet arbetat med att överbrygga dessa ---

1. Beskedet om ERUF-finansiering kom 2019-07-01, 6 mån efter projektet startat. Detta innebar att mobiliseringstakten var tvungen att ökas, vilket gjordes under jan-feb 2020. Sedan kom…

2. Coronapandemin

a. Vilket innebar att det tog tvärstopp för projektaktiviteter i mars-april 2020. Projektet genomförde då en enkätundersökning bland industriföretagen för att få en överblick på situationen, samt se vad problemen var. Detta sammanställdes i skriften ”Framtidssäkring tillverkningsindustrin covid-19”, samt att SIM JH gjorde en översyn på vilka aktiviteter vi kunde anpassa och erbjuda företagen för att underlätta. Detta presenterades för finansiärerna i april 2020, och projektet fick positivt besked via mail att starta upp de förslagna åtgärderna. En ändringsbegäran skickades sedan in maj 2020.

b. På grund av hög arbetsbelastning kopplad till covid-19 för var det inte möjligt för RUA och politiken att fokusera på det regionala garantiinstrumentet, så det lades på vänt under sommaren. I oktober fick projektet besked om att EIF/EIB hade tagit fram ett motsvarande instrument, European Guarantee Fond, EGF (tillgängligt under begränsad tid). Projektet fokuserade då om, för att få EGF tillgängligt i Sverige istället. Banker, intermediärer och politiker bearbetades i första läget, för att sedan i jan-feb 2021 börja bearbeta revisorer, näringslivsutvecklare och företag. Nordea och ALMI är först ut att säga att de kommer att ha erbjudande utifrån EGF.

c. Besöksförbud på företag har kommit och gått under coronapandemin, och har framför allt påverkat WS-serier men även vissa enskilda insatser. Här har projektet i samverkan med konsulter och företag försökt att hitta vägar framåt. I det flesta fall har man hittat fungerande lösningar, antingen digitala eller att enstaka personer fått komma in på företagen.

3. Gällande Hållbarhetsaspekterna så har det varit en utmaning att synliggöra dem. Så projektet har arbetat med att adressera dem till de olika insatserna där så är möjligt. För att nämna några exempel:

a. Nya aktiviteten Hållbara materielleveranser och digitaliserad logistik

b. Industrimorgon-filmerna, där vi haft en kvinna med utländsk bakgrund som presentatör.

c. Påbörjad samverkan mellan ett företag och skola (hela klasser) kring nyttjande av företa- gets spillmateriel. Vad ser studenterna för några användningsområden, nya produkter, in- novationer mm

d. Vid träffar med studenter, medverkar projektet med både kvinnor och män.

e. Genomförande av workshop Visualiseringens betydelse. Genom bilder nås bl a personer med lässvårigheter, bristande språkkunskaper, annat modersmål, kognitiva funktionsned- sättningar mm

Vad kommer projektet att bidra till på längre sikt? (effekter på lång sikt)

Beskriv hur projektets mål på lång sikt ska uppnås och möjligheterna att nå dessa. Beskriv utifrån mål enligt beslut om stöd. Exempel effekter på längre sikt kan vara beteendeförändringar hos målgruppen.

Effekter på lång sikt (kursiv text är effektmålen från beslutet)

Effektmål 1 – Gällande det enskilda företaget:

Genom att medverka i Smart Industriell Modernisering - JH (SIM JH) tidigarelägger det enskilda företaget sina insatser som är helt avgörande för företagets konkurrenskraft och långsiktiga överlevnad. SIM JH omfattar även analys, slutsatser och anpassningar av de insatser som företaget medverkat i. Det leder erfarenhetsmässigt till bestående effekter i form av ökad kapacitet och framför allt tilltro till den egna

förmågan att aktivt påverka sin egen situation. Ett antal företag kommer att förbättra sin planeringssituation och att presentera väl underbyggda investeringsprojekt.

(15)

Projektet har definitivt att bidragit till det uppsatta effektmål 1 för företagens konkurrenskraft och långsiktiga överlevnad. Där SIM JH dessutom har fått draghjälp av coronapandemin som tydliggjort behovet av omställning för framtiden.

Effektmål 2 – Gällande branschen:

Tillverkande företag i regionen arbetar både enskilt och i kluster för att skapa förutsättningar för att kunna genomföra investeringar med stöd av finansiella instrument i dialog med EIB/EIF. I tidiga dialoger med Europeiska Investeringsbanken har potentiella investeringar uppskattats till en miljard för den kommande femårsperioden. Utan de insatser som görs genom SIM JH finns små förutsättningar att konkretisera investeringar i denna omfattning. Det ökade samarbetet mellan företagen som SIM JH bidrar till kommer att innebära att både företag och bransch utvecklar en ökad aptit på att interagera på en större marknad genom samarbeten och behovsdrivna investeringar. En viktig bidragande faktor till en sådan utveckling är det samman- svetsade gemensamma klustret IUC Z-GROUP utgör, med förstärkta funktioner och därmed företagsnytta.

Effektmål 2 har pga coronapandemin inte kunnat få tillgång till finansiella instrument, vilket har påverkat till- gången av investeringskapital. Däremot så har projektet bidragit till stärkt industrikluster och flera nätverk/kon- takter företag emellan har skapats, vilket på längre sikt bidrar med fortsatt samverkan och fokus på industrin.

Effektmål 3 – Gällande tillväxtansvarig:

Tillväxtansvarig myndighet, Region JH, kommer under genomförandet av SIM JH att öka förutsättningarna att arbeta med tillväxtskapande insatser. Tillväxtansvarig myndighet kommer genom sitt engagemang i SIM JH att öka kunskapen om de tillverkande företagens villkor på marknaden och om företagens förutsättningar att tillgodogöra sig utvecklingsresurser i samspel med offentliga aktörer. SIM JH är till sin inriktning och utform- ning en tydlig, konkret och resultatinriktat sätt att svara upp mot de analyser och rekommendationer som OECD belagt genom sin Territorial Review (2017). Ett av de tydligast utpekade insatsområdena utgörs av svag produk- tivitetsutveckling i regionens industriföretag. SIM JH är tydligt inriktat på att medverka till produktivitetshö- jande insatser i regionen. Det är så den långsiktiga konkurrenskraften skall utvecklas och företagens långsiktiga överlevnad säkras.

För fortsatt utveckling av tillverkningsindustrin krävs att tillväxtansvarig myndighet ser industrin som en av bas- försörjningarna i regionen, och håller fortsatt fokus för industrins överlevnad. SIM JH har påbörjat denna resa, men det kommer att krävas en ständig informationsinsats då Jämtlands län förknippas stort med turism och skog (materialförsörjning).

Generellt:

En förväntad effekt av genomförandet av SIM JH är ett förstärkt samarbete mellan IUC-sfären, regionen och andra aktörer inom den arena som samordnar tillväxtfrämjande insatser i näringslivet vertikalt, lokalt och reg- ionalt. Exempel på sådana aktörer är ALMI, Norrlandsfonden, Universitetet, de kommunala

näringslivskontoren, m.fl.

Här har projektet gjort framsteg och synliggjort vinster med att samverka både mot andra aktörer och andra projekt, utifrån att företagen står i fokus. Detta är extra viktigt i ett så pass litet län, med många olika verksam- heter, för regionens fortsatta utveckling och överlevnad.

Beskriv eventuella utmaningar och hur projektet har arbetat med att överbrygga dessa.

--- SIM JH arbetar aktivt med att synliggöra industriföretagen och vad som faktiskt sker i vårt län. Projektet (och därmed IUC Z-GROUP) fungerar även som en ”tolk” mellan RUA, olika aktörer och organisationer för att ska förståelse för hur industrin verkar och fungerar. Denna roll kommer att bli än viktigare i det pågående och kommande omställningsarbetet, där det ställs höga krav på industrin men förmedlas på ett sätt som inte är anpassat till industrins värld utan bara upplevs som kostnadsdrivande merjobb utan att ge mera på ”sista raden”. Här har tillväxtansvariga på regionen en utmaning att öka förståelsen för den sysselsättningsgrad och

(16)

Har projektet nått fram till andra resultat än förväntat?

Beskriv om det finns andra resultat.

Enkätundersökningarna utifrån coronapandemins påverkan för tillverkande industri, vilka har lett till:

• Ökad förståelse för projektet, industrin, politiker och andra organisationer om det aktuella läget och förändringar under tid.

• Fick förfrågan från Näringsdepartementet, som önskade få ta del av resultat.

• Anpassningar i projektet med tillägg av aktiviteterna o Webutbildningar för korttidspermitterade

o Hållbara materielleveranser och digitaliserad logistik

• Mervärdet i den personliga kontakten, via telefon, för att få mer och bättre information/förståelse för företagen.

Företagen i fokus! Samverkan över organisations- och projektgränser, utifrån företagens bästa.

Fördelen av att IUC Z-GROUP är mobiliserare:

• Känner företagen och branschen, lättare att få komma in/få kontakt med företagen och möta företagen där de är.

• Har andra projekt parallellt, som t ex Robotlyftet, där företag kan lotsas till passande insats/projekt utifrån behovet.

• Erfarenheter finns kvar efter projektets slut. Bra arbetsmodeller och processer kan fortsättas att användas.

Beskriv vad som varit framgångsrikt och mindre framgångsrikt i projektet

Vad har varit framgångsrikt i projektet och vilka faktorer är främst bidragande till detta?

1.

Beställare av projektet är industrin! Dvs det är företagens behov som styr, i enlighet med EDP (Entrepreneurial Discovery Process).

2.

Anpassningsbarhet utifrån företagens behov. En bred skrivning av projektet har gjort detta möjligt, i kombination med en flexibel och förändringsbenägen projektgrupp som har företagens bästa för ögonen.

3.

Omställningsförmågan i projektet utifrån coronapandemins påverkan och företagens behov. Flexibla projektmedarbetare med vilja att göra gott för industrin. IUC Z-GROUP:s kontakter med företagen som gav ärliga och beskrivande svar i enkätundersökningarna (rundringning), så det fanns möjlighet att göra korrekta bedömningar och åtgärder.

4.

Införandet av nya aktiviteter anpassade utifrån de behov coronapandemin synliggjort (se ovanstående punkt). Där samarbetet mellan projektet och finansiärerna innebar ett snabbt ”go”.

5.

Enskilda insatser i företag, med utgångspunkten att göra skillnad. Många företag har idag inte kapaciteten till att lyfta blicken och se in i framtiden. Företagens resurser är begränsade till att klara vardagen, och att då göra större förändringsarbeten är svårt. Företagen har därför uppskattat att få stöd och coachning av kunniga och erfarna konsulter för att genomföra sin utveckling, med resultatet att utvecklingen verkligen sker.

6.

Samverkan mellan Region Jämtland Härjedalen (RJH) och IUC Z-GROUP (IUC), där RJH är projektägare och IUC mobiliserar företagen. Detta har möjliggjort ett 32 miljoner kronors projekt, där momsen för externa kostnader kunnat lyftas (vilket gett mera insatser). Stärkt industrikluster innebär en ”speaking

(17)

Vad har varit mindre framgångsrikt i projektet och vilka faktorer är främst bidragande till detta?

1.

Införande av regionalt garantiinstrument och aktiviteter för internationalisering, där coronapandemin haft en stor inverkan på genomförandet.

2.

Beskrivning och adressering av hållbarhetsaspekterna. Vissa delar känns så självklara att de alltid är med i vardagen, vilket innebär att det sker utan att det noteras eller skrivs ner.

Hur har information om projektet spridits externt?

Beskriv hur projektet planerat/genomfört aktiviteter för att sprida information om projektet externt.

Extern information om projektet har spridits på följande sätt:

1. https://iuczgroup.se/simjh/

2. IUC Z-GROUP:s månatliga nyhetsbrev (mail)

3. Projektets nyhetsmail, utifrån olika tema-områden: Utbildning och kompetens;

Produktionseffektivisering; Tjänstefiering; Finansiering; Digitalisering och AI 4. Via näringslivskontoren i kommunerna

5. Via andra pågående projekt t ex Robotlyftet, Produktionslyftet, Business Region on the Move, Invest In Innovation.

6. Erfarenhetsträffar inom Smart Industri

7. Presentationer och föreläsningar i projektets regi: Kompetensspaning, Omstart Jämtlands län, Extern finansiering och EGF, Visualiseringens betydelse

8. Sociala media via IUC Z-GROUP och Region Jämtland Härjedalen (LinkedIn, facebook, Instagram) 9. NyNewsdesk

10. Industrinatten/industrimorgon => 5 filmer

https://www.youtube.com/playlist?list=PL9SQUwpDWsyH7dnf0V8gD8_bjy09ti3xw 11. Via konsulter

12. Via organisationer/nätverk t ex IUC Sverige, Samling Näringsliv, Handelskammaren osv 13. Tidningsartiklar

14. Studenter vid Mittuniversitetet: träffar med nya studenter, arbetsmässor, ex-jobb 15. Extern utvärderare

16. Workshop-serier och enskilda insatser för företag 17. Poddar (kommande)

References

Related documents

U PPDRAG Regiondirektör Hans Svensson, Region Jämtland Härjedalen, gav i augusti 2020 i uppdrag till samordnande primärvårdsläkare Kristina Seling och

Handlingsplan för all personal i vårdkedjan som möter blivande och nyblivna föräldrar och deras barn.. Nyblivna föräldrar i Sverige har goda förutsättningar för amning,

Detta är en bra preventivmetod för ammande kvinnor men även då fertiliteten avtar (över 35 års ålder) liksom till kvinnor som inte kan eller vill använda kombinerade

Barnhälsovården ska arbeta riktat med barn och familjer som kommer från länder där könsstympning förekommer samt identifiera flickor som riskerar att utsättas eller som redan

Den 14 februari 2018 beslutade regionfullmäktige om en ny politisk organisation för Region Jämtland Härjedalen som ska gälla från den 1 januari 2019.. Den nya organisationen innebär

5.1.1.5 Avrop från ramavtal, < 5 prisbasbelopp Regiondirektör Avrop inom gällande ramavtal inom för verksamheten tilldelade medel är att betrakta som verkställighet

Region Jämtland Härjedalens ackumulerade resultat ackumulerat efter juni uppgick till -37 miljon kronor, vilket var 49 miljoner kronor sämre än budget men 65 miljoner kronor bättre

▪ Hälso- och sjukvårdsstrategi beslutad våren 2019 för omställningsarbete nära vård.. ▪ Upphandling digitala egenvårdsstöd klart oktober