• No results found

Finansiell stabilitet. November 2020

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Finansiell stabilitet. November 2020"

Copied!
14
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Finansiell stabilitet

November 2020

(2)

De stödåtgärder som satts in har gjort att det

finansiella systemet hittills har klarat pandemins utmaningar relativt väl Men osäkerheten är stor och riskerna för

den finansiella stabiliteten är förhöjda är förhöjda

2

(3)

Coronapandemin har satt djupa spår, men återhämtningen har påbörjats

Anm. Index, 2019 kv4 = 100. Diagrammet visar BNP-utvecklingen i Sverige och omvärlden. De streckade linjerna avser Riksbankens prognoser från penningpolitisk rapport i september. Avser säsongsrensade data.

Källor: Eurostat, SCB, U.S. Bureau of Economic Analysis och Riksbanken

(4)

Historiskt omfattande stödåtgärder har mildrat effekterna

• Betydande finanspolitiska stimulanser från regeringar världen över

• Centralbanker har kraftigt expanderat sina balansräkningar

• Sänkningar av buffertkrav och temporära lättnader i regelverk

Anm. Diagrammet visar olika centralbankers balansräkningar som andel av BNP.

Källa: Macrobond

(5)

Lån till företag

via banker Köp av räntebärande

värdepapper Ökad tillgång till säkra och likvida tillgångar

500 mdr

(165 mdr) 500 mdr

(261 mdr)

Reporäntan 0%

Obegränsat SEK, 60 mdr USD (29 mdr, 2 mdr)

En kombination av åtgärder mest effektivt för att stötta ekonomin

Anm. Fetstil avser beslutat belopp. Siffran inom parentes avser utnyttjat belopp.

(6)

Lägre räntor och fungerande kreditförsörjning

Räntor har kommit ned Utlåningen har upprätthållits

Anm. Vä: Procent. Räntor på svenska obligationer med 5 års löptid. Den streckade linjen i båda diagrammen representerar tidpunkten (11 mars) för vilken WHO

deklarerar att covid-19 är en pandemi. Den högra bilden avser tillväxten i utlåningen till hushåll och företag från MFI. Årlig procentuell förändring.

Källor: Macrobond, SCB och Riksbanken

(7)

Inga tydliga tecken på kreditåtstramning, men osäkert om utlåningen når alla företag

Inledningsvis ökade utlåningsräntor, men har sjunkit tillbaka

Inledningsvis ökade utlåningen framför allt till stora företag

Anm. Vä: Procent. Avser räntor på lån i alla valutor. Utestående lån. Räntan avser volymviktat medelvärde. Lån till bostadsrättsföreningar är exkluderade. Hö: Index, december 2019=100.

Avser utlåning i alla valutor. Storleksindelning i enlighet med EU-kommissionens

rekommendation (2003/361/EG), där kombinationen av anställda, omsättning och tillgångar avgör storleksklassificeringen.

Källa: SCB (KRITA) och Riksbanken

(8)

Konkurserna i företagssektorn ökade inledningsvis, men har fallit tillbaka

• Minskade intäkter för många företag under pandemin

• Företag i behov av såväl lån som direkt ekonomiskt stöd

• Många företag som har gått i konkurs under krisen hade ett svagt utgångsläge

Anm. Antal konkurser för samtliga näringsgrenar, storleksklasser och företagsformer. Den streckade linjen avser månadsgenomsnitt under åren 2017-2019. Källa: SCB

(9)

Stark prisutveckling på bostadsmarknaden under krisen

Anm. Index, 2015=100. Diagrammet visar bostadsprisernas utveckling i Sverige. Priserna är säsongsjusterade.

Källa: Valueguard och Riksbanken

(10)

Pandemins utmaningar har hittills hanterats, men vägen framåt är mycket osäker och kantad av risker

Risker på kort sikt

• Effekter av ökad smittspridning och fler begränsningsåtgärder

• Oaktat smittspridningen kan konkurserna bli betydligt fler

• Stödåtgärderna kan dras tillbaka för snabbt

Risker på längre sikt

• Högre skuldsättning för stater och företag

• Aktörer räknar med att hela tiden bli ”räddade”

• Negativa realräntor och låga räntor ännu längre

(11)

Sårbarheter kan leda till att krisen blir djupare och mer utdragen

Omvärlden

• Svaga banker och offentliga finanser

Sverige

• Låg statsskuld, men hög skuldsättning bland hushåll och företag

• Banker har stora exponeringar mot bostäder och kommersiella fastigheter

• En djupare och mer utdragen kris kan leda till att bankerna får problem att upprätthålla kreditförsörjningen

Anm. Diagrammet visar skulder i Sverige som andel av BNP.

Källa: SCB

(12)

Krisen är inte över – viktigt att politikområden samverkar och att buffertar utnyttjas vid behov

Stödåtgärderna behövs

• Finanspolitiken mer träffsäkert stöd åt drabbade sektorer

Bankerna behöver tillhandahålla krediter till företag och hushåll

• Kapital- och likviditetsbuffertar bör utnyttjas vid behov

• Avvakta med aktieutdelningar tillsvidare

(13)

Coronapandemin belyser vikten av god motståndskraft i det finansiella systemet

När det ekonomiska läget tillåter bör motståndskraften åter stärkas. Bankernas buffertar bör byggas upp igen om de använts. Fastslagna regelverk bör behållas och inte urvattnas.

Bristerna på företagsobligationsmarknaden måste hanteras.

Åtgärder behövs för att minska riskerna med hushållens skuldsättning.

Undantaget i amorteringskravet ska förbli tillfälligt.

Klimatrelaterade risker behöver fortsätta att vara en viktig del i tillsynen av finansiella institut och integreras i övervakningen av finansiell stabilitet.

(14)

De stödåtgärder som satts in har gjort att det

finansiella systemet hittills har klarat pandemins utmaningar relativt väl Men osäkerheten är stor och riskerna för den

finansiella stabiliteten är förhöjda

14

References

Related documents

I en sådan miljö kan marknads- aktörerna välja att öka sitt risktagande, vilket kan leda till att tillgångar blir övervärderade och skuldsättningen ökar på ett ohållbart

För att motverka att snabbt stigande bostadspriser och skulder leder till stora obalanser krävs även åtgärder från andra politikområden.. Tillfredsställande motståndskraft

Men eftersom bankerna till viss del behö- ver uppfylla det nya kravet med tidsbestämda skulder som löpande behö- ver bytas ut, kan det också leda till att bankernas

Andel hushåll (procent) med en skuldkvot över 600 procent, baserat på nettoinkomsten..

Men stigande räntor som leder till ett mer normaliserat ränteläge kan också bidra till att minska risktagandet bland hushåll, företag och i det finansiella systemet på längre

Finansiella marknader Ökar likviditet Reducerar risk, informations- och

Skrivelsen är resultatet av utskottets tillkännagivande till regeringen om att denna under 2014 ska redovisa resultat för 2012 och 2013 avseende målet för det finansiella systemet

Regeringen och riksdagen stod därmed inför ett val - att mycket snabbt fatta be- slut om stöd till bankerna utan att egentligen veta hur omfattande detta stöd i slutändan skulle