KAMMARRÄTTEN DOM Mål nr 840-15 I GÖTEBORG 2015-11-30
Avdelning 1 Göteborg
KLAGANDE
Programnämnden Social välfärd i Örebro kommun Box 34800
701 35 Örebro MOTPART
[Kvinnan, född 1979, adress]
ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE
Förvaltningsrätten i Karlstads dom den 3 februari 2015 i mål nr 4232-14, se bilaga A SAKEN
Bostad med särskild service ________________________
KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE Kammarrätten avslår överklagandet.
Kammarrättens beslut den 4 mars 2015 om inhibition gäller inte längre.
________________________
YRKANDEN M.M.
Programnämnden Social välfärd i Örebro kommun yrkar att kammarrätten upphäver förvaltningsrättens dom och fastställer nämndens beslut den 25 september 2014 samt anför bl.a. följande. Varken lag eller förarbeten ger utrymme för att bostad med särskild service för vuxna ska kunna användas för att övervaka personer på det sätt som förvaltningsrätten har beslutat för [kvinnan]. I stället ska hennes behov p.g.a. funktionshindret
Aspergers syndrom även fortsättningsvis tillgodoses genom den redan beviljade insatsen boendestöd, dock förslagsvis i erbjuden utökad omfattning. Hennes psykiska problematik och dess yttringar ska handhas av hälso- och sjukvården, inte av kommunen inom ramen för lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Även det faktum att hon åderlåtit sig själv trots psykiatrisk slutenvård talar för att det vore olämpligt och dessutom omöjligt att lägga ansvaret för att övervaka henne på personal i en bostad med särskild service. Denna personal har inte tillräcklig kunskap och det finns inte heller något lagligt krav på att persona] med hälso- och sjukvårdsutbildning ska anställas.
[Kvinnan] anser att överklagandet ska avslås.
Socialstyrelsen, som på kammarrättens begäran har yttrat sig i målet, anför bl.a. följande. Mot bakgrund av vad som framkommit anser Socialstyrelsen att [kvinnans] behov av struktur och tillsyn i vardagen inte tillgodoses genom redan beviljade insatser. Hon bör därmed enligt 7 § LSS anses berättigad till insatsen bostad med särskild service for vuxna, vilken kommunen är huvudman för om inte något annat har avtalats. Av utredningen framgår ostridigt att [kvinnan] även har behov av fortsatta insatser från psykiatrin. Enligt Socialstyrelsens mening utesluter det inte att hon har rätt till sökt boendeinsats enligt LSS.
SKÄLEN FÖR KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE
I målet är ostridigt att [kvinnan] tillhör personkretsen enligt 1 § LSS och att hon har rätt till insatser enligt lagen om hon behöver sådan hjälp i sin livsföring och behovet inte tillgodoses på annat sätt. Frågan i målet är om [kvinnan] är berättigad till insatsen bostad med särskild service för vuxna enligt 9 §9. LSS.
För verksamheten enligt LSS ska det enligt 6 § andra stycket denna lag finnas den personal som behövs för att ett gott stöd och en god service och omvårdnad ska kunna ges.
I förarbetena till LSS (prop. 1992/93:159 s. 83 ff. och 180 ff.) anges bl.a. följande. Bostad med särskild service ska kunna utformas på olika sätt. Huvudformerna ska vara servicebostad och gruppbostad. Gruppbostad ska vara ett bostadsalternativ för personer som har ett så omfattande tillsyns- och omvårdnadsbehov att mer eller mindre kontinuerlig närvaro av personal är nödvändig. I omvårdnaden ligger en skyldighet att stödja och hjälpa funktionshindrade med dagliga personliga behov som de kan ha svårigheter att själva klara. Exempel på sådana behov kan vara hjälp att äta, komma ut bland människor och att hjälpa till med till exempel inköp av olika slag. I ansvaret för omvårdnaden ligger också att hjälpa den enskilde så att han kan få den hälso- och sjukvård som han behöver. De enskilda personernas individuella, psykiska och fysiska behov ska kunna tillgodoses genom omvårdnaden. Kommunerna har ett hälso- och sjukvårdsansvar (exkl. läkarinsatser) enligt hälso- och sjukvårdslagen för personer som bor i bostad med särskild service.
Kammarrätten gör följande bedömning.
[Kvinnan] har psykiska besvär som bland annat lett till självskadebeteende med tvångsmässiga åderlåtningar.
Hon har därför ett omfattande behov av tillsyn och omvårdnad som inte tillgodoses genom redan beviljade insatser.
Programnämnden har som skäl för att [kvinnan] inte ska beviljas den sökta insatsen i huvudsak anfört att [kvinnans] psykiska problematik och dess yttringar i form av åderlåtningar ska handhas av hälso- och sjukvården, inte av kommunen inom ramen för LSS. Nämnden anser vidare att personalen i en bostad för särskild service inte har tillräcklig kunskap och att det inte finns ett lagligt krav på att personal med hälso- och sjukvårdsutbildning ska anställas.
Det förhållandet att [kvinnans] behov av stöd beror på en psykisk problematik hindrar inte att hon kan vara berättigad till insatser enligt LSS. Hon har visserligen behov av insatser från psykiatrin men hon har också behov av sådan tillsyn och omvårdnad som enligt kammarrättens uppfattning faller inom ramen för LSS. Av 6 § LSS framgår att det ska finnas den personal som behövs för att ett gott stöd och en god service och omvårdnad ska kunna ges. Mot denna bakgrund och med hänsyn till att [kvinnans] behov av tillsyn och omvårdnad inte tillgodoses genom redan beviljade insatser är hon berättigad till insatsen bostad med särskild service för vuxna.
Överklagandet ska därför avslås.
HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B (formulär 1).
Leif Bergström Mikael Ocklind Henrik Brüsin referent
[Föredraganden]
- - -
FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM Mål nr 4232-14 I KARLSTAD 2015-02-03
Karlstad
KLAGANDE
[Kvinnan, född 1979, adress]
MOTPART
Nämnden för funktionshindrade i Örebro kommun Box 348 40
701 35 Örebro
ÖVERKLAGAT BESLUT
Nämnden för funktionshindrade i Örebro kommuns beslut den 25 september 2014 SAKEN
Bostad med särskild service förvuxna enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade - LSS
__________________________
AVGÖRANDE
Förvaltningsrätten bifaller överklagandet och förklarar att [kvinnan] har rätt till bostad med särskild service för vuxna enligt 9 § 9 LSS. Målet visas åter till Nämnden for funktionshindrade i Örebro kommun för fortsatt handläggning och verkställighet.
__________________________
BAKGRUND OCH YRKANDEN M.M.
[Kvinnan] har bland annat Asperger syndrom och emotionellt instabil personlighetsstörning. Hon har tidigare
ansökt om bostad med särskild service för vuxna med stöd av LSS men nämnden för funktionshindrade och förvaltningsrätten (dom den 12 december 2012 i mål nr 3489-12) har bedömt att behovet vid den tiden tillgodosetts genom boendestöd enligt socialtjänstlagen. Av förvaltningsrättens dom framgår att stödet skulle utökas och ändras i vissa delar och att rätten mot den bakgrunden inte fann skäl att ändra nämndens beslut.
[Kvinnan] har nu på nytt ansökt om bostad med särskild service för vuxna enligt 9 § 9 LSS.
I beslut den 25 september 2014 har Nämnden för funktionshindrade i Örebro kommun avslagit [kvinnans]
ansökan och som skäl för beslutet anfört i huvudsak följande. Av utredningen framgår att hälso- och sjukvården inte lyckats erbjuda [kvinnan] någon samtalskontakt som fungerar. Under vistelse på sjukhus har [kvinnan]
åderlåtit sig själv och det har krävts extravak, någon som ständigt vakar över [kvinnan], för att undvika detta.
Det framkommer att [kvinnan] är en välfungerande person men att hennes tvångsmässiga åderlåtningar hindrar henne. Samtidigt framkommer att sjukvården inte kunnat ge henne några verktyg för att hantera dessa
situationer. [Kvinnan] är sedan tidigare beviljad boendestöd enligt socialtjänstlagen och kontaktperson enligt LSS. Av boendestödet får [kvinnan] stöttning i att göra en planering för veckan, laga matlådor, måltidsstöd under måltid, stöd vid inköp och social kontakt. [Kvinnan] har erbjudits boendestöd i större omfattning men har tackat nej. Boendestödet ger [kvinnan] den stöttning hon behöver utifrån sin funktionsnedsättning och sin diagnos Asperger syndrom. Ett boende enligt LSS i form av gruppbostad eller servicebostad är boenden med tät personalbemanning för personer med stora omvårdnadsbehov samt behov av serviceinsatser för att klara sin vardag. Ett boende enligt LSS utför ingen vård eller behandling då detta är hälso- och sjukvårdens ansvar.
[Kvinnan] mår dåligt psykiskt och åderlåter sig själv. Att ge [kvinnan] verktyg för att må bättre psykiskt är inget som kan ske på ett boende enligt LSS och det är inte heller syftet med insatsen att ge sådan vård och
behandling som [kvinnan] är i behov av. Ett boende enligt LSS är inte till hjälp för [kvinnans] psykiska mående, personalen kan inte hindra henne från att åderlåta sig själv och inte heller övervaka henne under dygnets alla timmar mot hennes vilja. [Kvinnans] situation skulle inte bli annorlunda i ett boende enligt LSS då hennes största problematik grundar sig i de tvångsmässiga åderlåtningar som hon ännu inte fått någon användbar behandling för.
[Kvinnan] överklagar nämndens beslut och yrkar att hon beviljas bostad med särskild service för vuxna. Till stöd för sin talan anför hor. i huvudsak följande. I förvaltningsrättens dom den 12 december 2012 avslog rätten hennes överklagande då den inte kunde utvärdera hur förändringar i boendestödet skulle påverka hennes livssituation. Idag mår hon inte bättre utan snarare sämre än vad hon gjorde i december 2012. För att hennes psykiska mående ska förbättras behöver hon ett tryggt och stabilt boende med tillgång till personal För att hon ska må bra måste först de basala behoven, såsom ett boende, tillgodoses. Först då har hon möjlighet och ork att tillgodogöra sig det stöd och de insatser hon har från psykiatrin och kommunen.
Nämnden för funktionshindrade vidhåller sitt beslut och hänvisar till sin motivering för det överklagade beslutet.
SKÄL FÖR AVGÖRANDE
[Kvinnan] tillhör personkretsen i 1 § 1 LSS och har enligt 7 § LSS rätt till insatser enligt 9 §, bl.a. bostad med särskild service för vuxna eller annan särskilt anpassad bostad för vuxna, om hon behöver sådan hjälp i sin livsföring och om hennes behov inte tillgodoses på annat sätt.
- Förvaltningsrättens bedömning
I målet är fråga om [kvinnan] har sådana behov av stöd att hon ska beviljas bostad med särskild service for vuxna enligt 9 § 9 LSS. Såvitt framkommit i målet fungerar det inte för [kvinnan] som det är nu och det verkar inte ha blivit den förbättring som förvaltningsrätten antagit i den tidigare domen. Även om [kvinnans] problem till
viss del är sådana som sjukvårdshuvudmannen har ansvar för är det förvaltningsrättens mening att det vore bra för henne med ett boende där hon har en annan tillsyn och övervakning än vad hon har i ett eget boende med stöd enligt socialtjänstlagen. Insatser enligt LSS är också primära i förhållande till socialtjänstlagen och mot den bakgrunden anser förvaltningsrätten det tveksamt att försöka tillgodose [kvinnans] behov av ytterligare stöd på det som nämnden erbjudit. Vidare har Kammarrätten i Göteborg i dom den 6 november 2014 i mål nr 5788-13 avseende bostad med särskild service för vuxna framhållit att det endast är insatser som den enskilde faktiskt redan har som kan beaktas vid bedömning av om behovet är tillgodosett och beviljat insatsen utifrån bland annat psykiska besvär som försvårat ett eget boende. Under angivna förhållanden finner förvaltningsrätten att [kvinnans] behov inte tillgodoses på annat sätt och att hon därmed enligt 7 § LSS har rätt till bostad med särskild service för vuxna, överklagandet ska därmed bifallas och målet visas åter till nämnden för fortsatt handläggning och verkställighet.
ÖVERKLAGANDE
Denna dom kan överklagas. Hur man överklagar, se bilaga (DV 3109/1 B).
Hans-Erik Jonasson
I avgörandet har förutom f.d. lagmannen Hans-Erik Jonasson även deltagit tre nämndemän.
