KOPPER 2:1 M FL. VA- DAGVATTENUTREDNING

(1)

2020-10-19

GRANSKNINGSHANDLING

KOPPER 2:1 M FL.

VA- DAGVATTENUTREDNING

HASSELHÖJDEN

(2)

KOPPER 2:1 M FL.

VA- DAGVATTENUTREDNING

Hasselhöjden

KUND

Stenungsunds kommun

KONSULT

WSP Samhällsbyggnad Box 130 33

WSP Sverige AB 402 51 Göteborg Besök: Ullevigatan 19 Tel: +46 10 7225000 wsp.com

KONTAKTPERSONER

Per Norberg, 010-722 70 77 per.norberg@wsp.com

Robert Olsson, 010-72 09 01 olsson.robert@wsp.com

Gunnar Jungqvist, 010-722 70 43 gunnar.jungqvist@wsp.com

Peter C Nilsson, 0303-73 29 89 peter.nilsson@stenungsund.se Liza Nyman

liza.nyman@stenungsund.se

UPPDRAGSNAMN Kopper 2:1 m fl.

UPPDRAGSNUMMER 10309519

FÖRFATTARE

Per Norberg, Gunnar Jungqvist

DATUM 2020-10-19

ÄNDRINGSDATUM

Granskad av

Godkänd av

(3)

SAMMANFATTNING

Stenungsunds kommun avser att förtäta området kring Hasselhöjden, Stenungsund. I samband med detaljplanearbetet tas denna VA- och dagvattenutredning fram. Planområdet ligger ca 1 km söder om centrala Stenungsund. Området består idag av 17 fastigheter där 6 av dessa är bebyggda. I planområdets nordvästra del finns naturmark samt en grusyta där tidigare ishall legat. Enligt jordartskartan består marken till största delen av glacial finlera samt berg vilket innebär begränsade infiltrationsmöjligheter. Aktuellt planförslag innebär förtätning på befintliga bebyggda fastigheter, 5 nya fastigheter med flerbostadshus samt en ny lokalgata i området. Totalt beräknas förtätningen innebära ca 400 nya bostäder.

Planområdet försörjs idag med kommunalt VA-nät för dricksvatten och spill- och dagvatten.

Ledningsnätet följer gator samt en GC-bana i området. Kapaciteten i ledningsnätet för dricks- och spillvatten i området är god. Befintligt vattentryck i planområdet är enligt beställaren ca 70 meter vattenpelare. Beräkningar visar att befintligt vattentryck bedöms vara tillräckligt för tillkommande bebyggelse. Eventuellt behov av tryckstegring föreslås ombesörjas av fastighetsägaren. Nytt dricksvattennät föreslås ha s k. rundmatning. Nya spillvattenledningar föreslås ligga med självfall.

I området finns idag brandposter som bedöms ha tillräcklig kapacitet för att försörja räddningstjänstens behov för nuvarande bebyggelse. I utredningen föreslås 4 nya brandposter för att klara släckvattenförsörjningen för tillkommande bebyggelse.

Dagvatten avleds idag via fastigheternas serviser till kommunalt ledningsnät för dagvatten. I naturområdet sker diffus avrinning i huvudsak i sydlig och västlig riktning ned mot GC-banan (Ishallsvägens förlängning/Kristinedalsvägen). Ledningsnätet mynnar i Solgårdsbäcken som i sin tur mynnar i recipienten Hake fjord.

Hake fjords ekologiska status är klassad som Måttlig. Kemisk status har klassningen Uppnår ej god, enligt VISS. Kvalitetskraven för vattenförekomsten är God ekologisk status och God kemisk ytvattenstatus. Den aktuella exploateringen får inte innebära att statusen i recipienten försämras.

Exploateringen medför att andelen hårdgjorda ytor i form av tak och parkeringsplatser mm. bedöms öka, vilket innebär att det dagvattenflöde som genereras i planområdet kommer att öka. Dagvattenflöden från planområdet bedöms även öka p g a pågående och framtida klimatförändringar. För att inte öka belastningen på recipienten krävs fördröjningsåtgärder. Beräknade fördröjningsvolymer baseras på att det dagvattenflöde som uppstår vid ett framtida 10-årsregn fördröjs till motsvarande befintligt flöde vid 10-årsregn. En rekommendation är att andelen framtida hårdgjorda ytor begränsas.

Resultatet av föroreningsberäkningarna visar på att mängder och halter av samtliga undersökta ämnen ökar om planförslaget genomförs utan rening av dagvattnet. För att inte försämra möjligheterna att uppnå miljökvalitetsnormerna för recipienten krävs därmed rening. Föreslagen huvudsaklig dagvattenlösning för att reducera mängden föroreningar som når recipienten är rening via underjordiska fördröjningsmagasin i makadam samt översilningsytor. Dagvatten på allmän platsmark (vägdagvatten) föreslås renas och fördröjas i makadamdiken. Denna fördröjnings- och reningslösning bidrar till att dagvatten renas så att den ekologiska och kemiska statusen i recipienten inte försämras.

Inom planområdet finns några få platser som riskerar översvämning vid extrema skyfall. GC-banan vid Ishallsvägens förlängning utgör skyfallsled genom området. Vid fastighet 2:116>1 föreslås en tillbyggnad i ett s k instängt område där dagvatten riskerar att ansamlas vid skyfall. Det är viktigt att höjdsättningen av marken görs med omsorg i denna del av planområdet så att en ytledes avrinning möjliggörs. Vidare får inga nya instängda områden skapas inom planområdet till följd av den nya bebyggelsen. Avrinningen från ny bebyggelse får inte heller leda till att befintlig bebyggelse får en försämrad förmåga att hantera skyfall. Om detta möjliggörs är bedömningen att ingen framtida bebyggelse riskerar att drabbas av översvämning vid extrem nederbörd.

(4)

INNEHÅLL

1 INLEDNING 6

2 OMRÅDESGEMENSAMMA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VA-

FÖRSÖRJNING 7

2.1 BEFINTLIG OCH PLANERAD MARKANVÄNDNING 7

2.2 MARKFÖRHÅLLANDEN 9

3 VATTENFÖRSÖRJNING SAMT AVLEDNING AV SPILL- & DAGVATTEN9

3.1 BEFINTLIG FÖRSÖRJNING 9

3.2 FRAMITDA VATTENFÖRSÖRJNING 10

3.2.1 Tryckförhållanden och byggnadshöjd 10

3.2.2 Kapacitet i ledningsnät och dimensionerande vattenflöden 11

3.2.3 Brandvattenförsörjning och brandposter 11

3.2.4 Förslag till framtida ledningsdragningar/anslutningar 11

3.3 FRAMTIDA SPILLVATTENFÖRSÖRJNING 14

4 DAGVATTENHANTERING 14

4.1 RECIPIENT OCH MILJÖKVALITETSNORMER 15

4.2 DIMENSIONERANDE FLÖDEN 16

4.2.1 Dimensionerande och framtida dagvattenflöden Kvartersmark 17 4.2.2 Dimensionerande och framtida dagvattenflöden Gatumark 24

4.3 FÖRDRÖJNINGSBEHOV 24

4.3.1 Fördröjningsbehov av dagvatten Kvartersmark 24

4.3.2 Fördröjningsbehov av dagvatten Gatumark 28

4.4 SKYFALL 28

4.5 FÖRORENINGAR I DAGVATTEN 31

4.5.1 Föroreningar i dagvatten Kvartersmark 31

4.5.2 Föroreningar i dagvatten Gatumark 32

5 FÖRSLAG TILL FRAMTIDA DAGVATTENHANTERING 33

5.1 DAGVATTENLÖSNING KVARTERSMARK 33

5.2 TEKNISKA LÖSNINGAR KVARTERSMARK 34

5.2.1 Makadammagasin – granulatfyllda rörmagasin 34

5.2.2 Översilningsytor 35

5.3 KOMPLETTERANDE LÖSNINGAR KVARTERSMARK 36

5.3.1 Skelettjordar 36

5.3.2 Rasterytor 36

5.3.3 Gröna tak 37

5.3.4 Växtbäddar 38

5.4 DAGVATTENLÖSNING GATUMARK 39

6 KONSEKVENSER AV PLANFÖRSLAG 40

6.1 RENINGSEFFEKT LÖSNINGSFÖRSLAG KVARTERSMARK 40

6.2 RENINGSEFFEKT LÖSNINGSFÖRSLAG GATUMARK 42

(5)

6.3 PÅVERKAN PÅ MILJÖKVALITETSNORMER 43 6.3.1 Konsekvenser av planförslaget på miljökvalitetsnormerna för ytvatten 43

7 KOSTNADER 43

8 FÖRSLAG PLANBESTÄMMELSER 45

9 SLUTSATSER 46

10 REFERENSER 47

11 BILAGOR 47

(6)

1 INLEDNING

WSP Sverige AB har av Stenungsunds kommun fått i uppdrag att utföra en kompletterande VA- och dagvattenutredning för området kring Hasselhöjden, fastighet Kopper 2:22 m fl. i Stenungsunds kommun. En tidigare VA-utredning är utförd av Norconsult år 2017. Planen har därefter justerats.

Planområdet ligger ca 1 km sydost om Stenungsund centrum och uppgår till drygt 14 hektar. Inom planområdet finns 17 fastigheter där flertalet är bebyggda. I centrala delen av området har en tidigare ishall rivits. Planområdets norra gräns utgörs av Uppegårdsvägen. I öster och söder gränsar området till Hällebäcksvägen-Hasselbackevägen. I väst gränsar området till skogs- och naturmark tillhörande fastigheterna Kopper 3:1, 4:1 samt Söbacken 4:1. Stenungsunds kommun förbereder en ny detaljplan för området för att möjliggöra förtätning av befintliga fastigheter samt en ny väg och ett antal nya fastigheter. Planområdets lokalisering framgår av Figur 1.

Figur 1. Planområdets läge i Stenungsund.

Bildkälla: www.hitta.se

(7)

2 OMRÅDESGEMENSAMMA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VA-FÖRSÖRJNING

2.1 BEFINTLIG OCH PLANERAD MARKANVÄNDNING

Samtliga höjder som anges i detta PM avser höjdsystemet RH2000. Planområdet är ca 14,27 hektar stort och är indelat i 17 fastigheter enligt Figur 2. De bebyggda fastigheterna består av flerbostadshus med vissa verksamheter, parkeringsytor, naturmark samt lekytor, gång- och cykelvägar. De obebyggda delarna består av naturmark med inslag av berg i dagen samt grusytor där tidigare ishall har legat.

Planområdets högsta punkter ligger längs naturmarken i nordvästra delen med flera lokala högpunkter.

Marken lutar österut och söderut, ned mot planområdets södra och västra del där de lägsta punkterna finns vid Ishallsvägen i väst. Det finns även ett lågstråk längs Ishallsvägens förlängning där det går en GC-bana som leder genom området i öst-västlig riktning samt under Yttre Ringvägen i öster där det finns en gångtunnel. Höjdskillnaden mellan den högsta punkten i nordväst (+54 m ö h) och lägsta punkt vid Ishallsvägen (+ 31 m ö h) är ca 23 meter.

Figur 2. Befintlig fastighetsindelningning. Planområdesgränser i svart. Bildkälla: Plan- och genomförandebeskrivning rev.

2020-10-16, Stenungsunds kommun.

Markanvändningen på de bebyggda tomterna består till ca 20 procent av tak och ca 50 procent av naturmark. Övriga ytor är parkeringsplatser, gång och cykelbanor, lekplatser mm. På fastigheten del av Kopper 2:1 finns till övervägande delen grusytor och naturmark med inslag av berg i dagen.

En ny fastighetsindelning föreslås där vissa av de befintliga fastigheterna får förändrade gränser eller utgår och några nya fastigheter tillkommer. Bland annat utgår fastighet 2:98>1 och 1:4>1 (parkeringsområdet längs östra delen) och dessa ytor föreslås ingå i fastighet 2:22, 2:23 och 5:1>1.

Förslaget på ny fastighetsindelning syns i Figur 3.

(8)

Figur 3. Illustration på planerade ny fastighetsindelning. Källa: Plan- och genomförandebeskrivning rev. 2020-10-16, Stenungsunds kommun.

Nedanstående illustrationskarta avseende framtida tillbyggnader och markanvändning visar föreslagen förtätning och föreslagna framtida vägar i området. Skissen har använts som underlag för beräkningar utifrån framtida markanvändning för planområdet.

Figur 4. Illustrationskarta, reviderad 2020-08-17, Stenungsunds kommun. Röda byggnader är tillkommande.

(9)

2.2 MARKFÖRHÅLLANDEN

Planområdet består enligt jordartskartan övervägande av glacial finlera samt urberg, se Figur 5. Detta innebär att infiltrationsmöjligheterna för dagvattnet antas vara begränsade i planområdet.

En geoteknisk undersökning för det aktuella planområdet är utförd av Norconsult AB med fältundersökningar i mars 2017. Gällande nivåer för grundvatten anges att denna nivå kan förväntas ligga mellan 0,5 m och 2 m under markytan i lermarksområdet. Leran är mycket siltig vilket indikerar låg genomsläpplighet. Vid området där tidigare ishall låg finns ett lager av isälvsediment med huvudsakligen grusig sand som indikerar bättre infiltrationsförmåga.

Grundvattennivåerna fluktuerar under året och hänger bl. a samman med nederbördsmängd.

Enligt Länsstyrelsens webb-GIS finns det inga potentiellt förorenade områden inom planområdet.

Figur 5. Jordartskarta. Ungefärlig planområdesgräns markerad med svart. Källa: SGU.

3 VATTENFÖRSÖRJNING SAMT AVLEDNING AV SPILL- & DAGVATTEN

3.1 BEFINTLIG FÖRSÖRJNING

Planområdet ingår i kommunalt verksamhetsområde för vatten, spill- och dagvatten. Kommunala vatten- och spillvattenledningar finns idag i Uppegårdsvägen, Hällebäcksvägen, Ishallsvägen och Hasselbackevägen. Dagvattenledningar ligger parallellt med övriga VA-ledningar. I följande stycken redogörs för dimensioner och lutningar för dessa ledningar.

Uppegårdsvägen

Uppgegårdsvägen sträcker sig i öst-västlig riktning och avgränsar planområdet i nordost. I Uppegårdsvägen i höjd med planområdet går idag en V150 mm gjutjärnsledning samt spillvattenledning av dimension S225 mm BTG. Självfallsledningarna i denna del av vägen har fall österut.

(10)

Dagvattenledningar är i betong med dimension 300 mm. Befintliga kommunala vatten-, dag- och spillvattenledningar framgår på Bilaga 1.

Hällebäcksvägen

Hällebäcksvägen sträcker sig i nord-sydlig riktning parallellt med Yttre Ringvägen. Mellan dessa vägar avgränsas planområdet i öster. I Hällebäcksvägen i höjd med planområdet går idag en vattenledning av dimension V400 mm segjärn samt spillvattenledning av dimension S225 BTG. Självfallsledningarna i denna del av vägen har fall söderut. Dagvattenledningar är i betong med dimension 400 mm. Befintliga kommunala vatten-, dag- och spillvattenledningar framgår på Bilaga 1.

Ishallsvägen/Ishallsvägensförlängning

Ishallsvägen/Ishallsvägens förlängning är en gångbana som går tvärs igenom planområdet i öst-västlig riktning. I Ishallsvägen/Ishallsvägens förlängning går idag en V300 gjutjärnsledning samt en spillvattenledning av dimension S300 BTG. Självfallsledningarna i denna del av vägen har fall västerut.

Dagvattenledningar är i betong med dimension 800 mm. Befintliga kommunala vatten-, dag- och spillvattenledningar framgår på Bilaga 1.

Hasselbackevägen

Hasselbackevägen sträcker sig i öst-västlig riktning och avgränsar planområdet i söder. I Hasselbackevägen i höjd med planområdet går idag vatten och spill- och dagvattenledningar av okända dimensioner. Självfallsledningarna i denna del av vägen har fall västerut. Befintliga kommunala vatten- dag- och spillvattenledningar framgår på Bilaga 1.

Vattenledningarna i Uppegårdsvägen, Hällebäcksvägen, Ishallsvägen och Hasselbackevägen är i dag sammanbundna till ett rundmatat system.

3.2 FRAMITDA VATTENFÖRSÖRJNING

I följande stycken redogörs för förslag för framtida försörjning beträffande vattenförsörjning

3.2.1 Tryckförhållanden och byggnadshöjd

Inom planområdet är den högsta nuvarande marknivån ca. +54 m ö h, vilket är på höjden norr om den framtida ”Nya förlängda Hällebäcksvägen”. Längsta marknivån inom planområdet är ca. +31 m ö h, vilket är i planområdets nordvästra hörn. Medelhöjden inom området är ca. +40 m ö h.

Enligt uppgift från Stenungssunds kommun är vattentrycket i området ca. 3 bar, vilket överslagsmässigt kan översättas till 30 meter vattenpelare (mvp). Under förutsättning att detta gäller för medelhöjden inom området är vattentrycket ca +70 m.

Vidare erhålls den nödvändiga trycknivån i förbindelsepunkten genom att räkna ut höjdskillnaden mellan högsta tappställe och vattengången i förbindelsepunkten. Svenskt Vatten anger att trycknivån i förbindelsepunkten ska vara minst 15 m över högsta tappställe (se figur 3.2.1:1 i P83 för vidare info). I detta fall görs antagandet att högsta tappställe är 3 m under byggnadens totala höjd.

Genom att jämföra tillåten byggnadshöjd på plankartan med ovanstående förutsättningar beträffande tryck, kan en bedömning göras beträffande vilken byggnadshöjd som kan medföra att tryckstegring krävs.

Maximal byggnadshöjd = befintligt vattentryck – resttryck (15 m) + takhöjd = 70 – 15 + 3 = 58 m över havet.

Den högsta byggnadshöjden som inte medför extra tryckstegring är alltså ca. +58 m ö h. Noterbart är att detta är i linje med befintliga byggnaders högsta bygghöjd. Det ska understrykas att detta är en preliminär bedömning och att man i detaljprojekteringsfasen bör mäta trycket för att få mer tillförlitliga uppgifter.

(11)

I de fall där tryckstegring krävs föreslås detta ombesörjas och bekostas av respektive fastighetsägare.

3.2.2 Kapacitet i ledningsnät och dimensionerande vattenflöden

Enligt uppgift från Stenungsunds kommun är kapaciteten i det befintliga vattenledningsnätet god. De kommunala huvudvattenledningarna som omger området är också av tillfredsställande dimension (se Kapitel 3.2.1), så vattentillförseln bedöms inte vara ett problem. Totalt tillkommande dimensionerande vattenflöde efter planens genomförande är ca. 27 l/s inklusive släckvatten (Svenskt vatten P83, s. 30).

Detta baserat på 400 tillkommande lägenheter med 2,5 tillkommande personekvivalenter (PE) i varje.

Någon dimensionering av enskilda vattenservisledningar görs inte i detta skede, utan detta får företas i detaljprojekteringsfasen. Minsta dimension för enskild servisledning är dock 32 mm enligt Stenungssunds kommuns Byggnadsbeskrivning.

Föreslagen dimension på ny huvudvattenledning genom området framgår under Kapitel 3.2.4.

3.2.3 Brandvattenförsörjning och brandposter

Vatten för brandsläckning kan förses med konventionellt system eller s k alternativsystem.

I detta fall är det konventionella systemet aktuellt. Konventionellt system innebär att brandvatten tas ut från brandposter i området där avståndet mellan brandposterna är upp till 150 meter. Brandposter ska även finnas nära skolbyggnader. Enligt VAV P83 måste brandposterna ha en kapacitet på 20 l/s i områden enligt områdestyp A2, d v s flerbostadshus med fyra våningar eller högre. För områdestyp A1 (villor, radhus, och bostadshus lägre än fyra våningar) är kapacitetsbehovet 10 l/s. Med avseende på i planen tillåten byggnadshöjd klassas i detta fall området enligt områdestyp A2.

I Stenungssunds Kommun är det Södra Bohusläns Räddningstjänstförbund som ansvarar för brandsläckningen. De bekräftar per mail att brandposterna ska ha en kapacitet på 20 l/s, samt betonar att det förutom avståndet mellan brandposterna är viktigt att dessa placeras ”lämpligt/logiskt”.

Befintliga placeringar av brandposter samt förslag på nya brandposter framgår av Bilaga 2. Vid detaljprojektering av brandvattenlösning bör detta göras i samråd med räddningstjänsten.

3.2.4 Förslag till framtida ledningsdragningar/anslutningar

I följande stycken redogörs för de ledningsdragningar och anslutningar som rekommenderas för den nya planen. Nya kommunala VA-ledningar föreslås anläggas i gatumark, med undantag för de ledningar som beskrivs under fastighet 2:23 nedan.

Nya förlängda Hällebäcksvägen

I ”Nya förlängda Hällebäcksvägen” föreslås det att det upprättas en ny kommunal

distributionsvattenledning som ansluts till befintliga ledningar i Uppegårdsvägen och Ishallsvägen. På så sätt skapas en rundmatning i systemet. Rundmatade system eller cirkulationssystem är bra eftersom det gör systemet mindre känsligt vid eventuella läckor (vatten kan komma från två håll), det ger en bra vattenfördelning, ledningar kan utföras med mindre dimension och det är enklare att undvika stillastående vatten. Förslag på den nya ledningsdragningen framgår av Bilaga 2.

Den nya distributionsvattenledningen bör vara av dimension V160 mm alternativt V110 mm.

Ledningsdimensionerna har beräknats med avseende på flöde (normal förbrukning och släckvatten), friktionsförluster, ledningslängd etc. Situationen kompliceras av den höga släckvattenförbrukningen och det låga trycket i vattenledningsnätet. Dimension V110 mm är sannolikt för klen med tanke på de höga friktionsförluster detta skulle innebära vid släckvattenförbrukning, men å andra sidan ger den dimensionen en högre vattenhastighet vid normal förbrukning (vilket är önskvärt, bör ej understiga 0,5 m/s). Vattenledningar av dimension V125 och V140 finns också tillgängliga på marknaden, även om dessa är mindre vanliga. Slutgiltig ledningsdimension bör avgöras i detaljprojekteringsfasen.

(12)

När ett nytt större område ansluts till befintligt vattenledningsnät kan förändringar uppstå avseende matning, tryck och flöden. En rekommendation kan därför vara att skapa en dricksvattenmodell för vattenledningsnät. Ett modellerat dricksvattennät ger tillförlitliga siffror över vattentryck och en bra överblick över de förändringar som kan ske när vattenledningsnätet byggs ut eller förändras. I en vattenmodell kan man även upptäcka om det finns befintliga sträckor i vattenledningsnätet som behöver dimensioneras upp.

Nya fastigheter längs ”Nya förlängda Hällebäcksvägen” bör få separata vattenservisledningar och förbindelsepunkter mot ny kommunal distributionsvattenledning i ”Nya förlängda Hällebäcksvägen”.

Förbindelsepunkt mot kommunal ledning föreslås upprättas i direkt anslutning till tomtgräns. Varje fastighet bör endast ha en förbindelsepunkt/anslutning mot kommunal vattenledning, men vissa undantag tas upp i följande avsnitt.

Fastighet 2:22

Befintlig byggnad på fastighet 2:22 har idag sina servisledningar anslutna österut, ut mot

Hällebäcksvägen (se även Bilaga 1). Enligt illustrationsplanen, se Figur 6 nedan, föreslås det en ny byggnad inom fastigheten. Normalt sett vill man endast ha en (1) förbindelsepunkt per ledningsslag och fastighet. Detta innebär att det hade varit önskvärt om den nya byggnaden kunde anslutas till befintliga privata servisledningar innan anslutning till kommunala ledningar. I detta fall verkar det dock opraktiskt med tanke på ledningar och byggnaders lägen. I stället föreslås det att den nya byggnaden ansluts ut mot nya kommunala ledningar i ”Nya förllängda Hällebäcksvägen”. Detta innebär att fastigheten får två förbindelsepunkter per ledningsslag och därmed kan belastas med ytterligare förbindelsepunkter och högre fast förbrukningsavgift.

Figur 6 Ny föreslagen byggnad på fastighet 2:22

(13)

Fastighet 2:23

Inom fastighet 2:23 föreslås det att det uppförs två nya byggnader inom fastigheten, se Figur 7 (observera att nya fastighetsgränser på bilden nedan inte är de gällande). Den östra byggnaden kommer att vara en integrerad del av befintlig byggnad, och dess VA/VVS-ledningar kommer enligt Stenungssunds kommun att kunna anslutas till befintlig byggnads ledningar. För den västra byggnaden hade det varit önskvärt om denna kunde anslutas till befintliga servisledningar. Exakt placering av befintliga servisledningar är i dagsläget inte känt, men det förefaller troligt att de, som i fallet med 2:22, går ut österut och skulle isf vara svåra att nå från den västra byggnaden. Det föreslås istället att denna byggnad ansluts ner mot Ishallsvägens förlängning. Tänkbar ledningsdragning för kommunala ledningar visas på Bilaga 2. Privat servisledning ner mot förbindelsepunkten visas ej.

Figur 7 Nya föreslagna byggnader på fastighet 2:23

Nya fastigheter vid Hasselbackevägen

I sydvästra delen av planområdet kommer två nya fastigheter att upprättas. Dessa föreslås få nya servisledningar för vatten, en per fastighet. Förbindelsepunkt mot kommunal ledning föreslås upprättas i direkt anslutning till tomtgräns. Nya vattenledningar bör anslutas mot kommunal vattenledning i Hasselbackevägen.

Nya fastigheter/byggnader söder om Ishallsvägen

Där nya fastigheter upprättas bör dessa få separata vattenservisledningar och förbindelsepunkter.

Förbindelsepunkt mot kommunal ledning föreslås upprättas i direkt anslutning till tomtgräns. Där nya byggnader uppförs inom befintlig fastighet, bör dessa byggnader anslutas till privat vattenledning inom fastigheten. Varje fastighet bör endast ha en förbindelsepunkt/anslutning mot kommunal

vattenledning.

(14)

3.3 FRAMTIDA SPILLVATTENFÖRSÖRJNING

Enligt uppgift från Stenungssunds kommun är kapaciteten i det befintliga spillvattennätet god (kan kommunen bekräfta?). Ny kommunal spillvattenledning av dimension S200 PP föreslås förläggas i ”Nya förlängda Hällebäcksvägen”. Kapacitetsmässigt skulle dimensionen 160 mm räcka, men för att minimera risker med stopp föreslås den större dimensionen. 200 mm är även ofta kommunal minimistandard. Den nya ledningen föreslås via gångbana anslutas till befintlig spillvattenledning i

”Ishallsvägens förlängning”. Befintlig spillvattenledning i ”Ishallsvägens förlängning” är av dimension S300 BTG (kan kommunen bekräfta). Topografin längs ”Nya förlängda Hällebäcksvägen” medger att ny spillvattenledning förläggs med självfall vilket är önskvärt, se även möjlig ledningsprofil i Bilaga 3.

Ny kommunal spillvattenledning av dimension S160 PP föreslås även upprättas från Ishallsvägens förlängning och upp mot tomtgräns för fastighet 2:23 (se även avsnittet ovan). Även denna ledning förläggs med självfall.

Nya privata servisledningar för spillvatten bör i övrigt få anslutningar i enlighet med vad som beskrivs som vattenservisledningar i Kapitel 3.2.4. Nya servisledningar bör förläggas med självfall. Någon dimensionering av enskilda servisledningar görs inte i detta skede, utan detta får företas i detaljprojekteringsfasen. Minsta dimension för enskild servisledning bör dock vara 110 mm enligt Svenskt Vatten, publikation P110.

Totalt tillkommande dimensionerande spillvattenflöde efter planens genomförande är ca. 16 l/s (Svenskt vatten P90, s. 16). Detta baserat på 400 tillkommande lägenheter med 2,5 tillkommande personekvivalenter (PE) i varje. Anslutning av dränvatten till spillvattenledningar föreslås inte tillåtas.

4 DAGVATTENHANTERING

Befintligt ledningsnät för dagvatten ligger parallellt med ledningsnät för vatten och spillvatten enligt beskrivning i kapitel 3.1. Det antas att inga befintliga fördröjningsanläggningar finns i området.

Ledningsmaterial och dimensioner, är enligt tidigare utredning, betong 300 mm vid Uppegårdsvägen, betong 400 mm längs Hällebäcksvägen samt betong 800 mm längs GC-bana vid Ishallsvägens förlängning. Dimensioner och material gällande ledningsnät vid Hasselbackevägen är okända. I de delar av planområdet som har bebyggelse består dessa av bostadskvarter med öppna innergårdar, se exempel i Figur 8. Befintliga byggnader har stuprör som går ned i mark. Från bebyggelsen avleds dagvatten till ovan beskrivna ledningsnät för dagvatten. Den obebyggda delen av området utgörs av grönytor (se fig ur 9) med berg i dagen på många håll. Topografin är kuperad och ytavrinningen sker diffust mot lågpunkter och lågzoner i området.

Ledningsnätet för dagvatten mynnar i Solgårdsbäcken, väster om Kristinedalskolan. Enligt miljöavdelningen på Stenungsunds kommun hyser bäcken ett högt naturvärde med lekande groddjur på våren samt lekande öring och uppväxtområden för öring.

(15)

Figur 8. Innergård på fastighet 2:22>1.

Figur 9. Skogsområde i väster där framtida väg föreslås.

4.1 RECIPIENT OCH MILJÖKVALITETSNORMER

Solgårdsbäcken finns inte med bland de vattendrag som av Vattenmyndigheterna har statusklassats med avseende på kemisk och ekologisk status. Den generella målsättningen är dock att alla vattenförekomster ska ha uppnått god kemisk och ekologisk status år 2021.

Solgårdsbäcken mynnar i ett Natura 2000-område; Hake fjord. Natura 2000 omfattar värdefulla naturområden med arter eller naturtyper som är särskilt skyddsvärda. Hake fjords utbredning är 76 km².

(16)

Figur 10. Hake fjords utbredning sträckning (ljusblå markering). Bildkälla: VISS.

I VISS klassificeras Hake fjord enligt följande:

· Ekologisk status: Måttlig.

· Kemisk status: Uppnår ej god.

Motiveringen för klassningen av nuvarande ekologisk status har låg tillförlitlighet enligt VISS.

Påverkansanalysen visar på betydande påverkan med avseende på övergödning. Vattendraget är även fysiskt påverkat genom morfologiska förändringar samt flödesförändringar. Statusen avseende kväve och fosfor bedöms som måttlig.

När det gäller kemisk status är halterna av kvicksilver samt bromerade difenyletrar (PBDE) högre än gränsvärdena. Halterna av båda dessa ämnen överskrider kvalitetsnormen. Gränsvärdet för PBDE och kvicksilver överskrids i Sveriges alla ytvatten och beror bl.a. på atmosfäriskt nedfall och långväga lufttransporter. Dessutom överskrids gränsvärdet för TBT (tributyltenn föreningar) vid de tre senaste mätningarna i sediment. TBT ingår i ämnesgruppen PAH:er (Polyaromatiska kolväten).

Kvalitetskraven för vattenförekomsten är God ekologisk status (senast 2027) och God kemisk ytvattenstatus. Undantag (beträffande kemisk status) gäller för halterna av kvicksilver och PBDE; dessa anses p.g.a. sin omfattning och sina spridningsvägar vara svåra att åtgärda; halterna får dock inte öka.

Halterna av TBT har en tidsfrist till år 2027 då dessa ska ligga inom kvalitetskraven.

Bland påverkanskällor avseende fosfor och kväve nämns direktutsläpp från reningsverk, jordbruk, skogsbruk, enskilda avlopp samt urban markanvändning som innebär en betydande påverkan.

Dessutom sker tillförsel av näringsämnen från utsjön.

Transport och infrastruktur samt förorenade områden bedöms generera betydande påverkan avseende PAH:er och metaller som koppar, zink, bly och kadmium. Trafiken av fritidsbåtar kan antas utgöra en betydande påverkanskälla till TBT.

Atmosfärisk deposition är även en påverkanskälla. Detta leder bl a till att kvicksilver och PBDE sprids.

När det gäller det aktuella planområdet bör huvudinriktningen vara att begränsa spridningen av näringsämnena fosfor och kväve. Förslag på renings- och fördröjningsåtgärder presenteras i kapitel 5.

Möjligheterna att uppnå god ekologisk och god kemisk status i recipienten får inte försämras i och med planförslaget. Dessutom ska ingen kvalitetsfaktor få en försämrad status.

4.2 DIMENSIONERANDE FLÖDEN

Beräkningar är utförda efter riktlinjer i Svenskt Vattens publikationer P104 ”Nederbördsdata vid dimensionering och analys av avloppsystem”, samt P 110 ”Avledning av dag-, drän-, och spillvatten”.

Planområdets läge

(17)

Beträffande återkomsttider anges i P110 att minimikravet för VA-huvudmannen är att nya dagvattensystem ska dimensioneras efter 10-årsregn i områden med gles bostadsbebyggelse, och 20- årsregn i områden med tät bostadsbebyggelse. Det är svårt att dra en exakt gräns mellan vad gles och tät bebyggelse är. En faktor som spelar in är emellertid möjligheten att kunna avleda dagvatten kontrollerat från studerat område utan att någon nedströms bebyggelse ska få ökad risk för översvämningar. I aktuellt planområde kan det finnas risk för att förtätning som sker uppströms befintlig bebyggelse skulle kunna innebära en något högre flödesbelastning för befintliga dagvattensystem.

Eventuella bräddningar från framtida dagvattenanläggningar kommer därmed att behöva utformas så att risken att skada någon nedströms bebyggelse elimineras. Planförslaget har trots förtätning relativt gles bebyggelse vilket innebär att både befintligt och framtida dagvattenflöde har beräknats utifrån regn med 10 års återkomsttid. En klimateffekt som motsvarar en framtida ökning av regnintensiteten med 25 procent har beaktats, enligt riktlinjer i P110.

Dimensionerande dagvattenflöden har beräknats med rationella metoden enligt följande:

Q = A × i × φ × kf

där Q är det beräknade flödet (l/s), A är deltagande area (ha), i är regnintensiteten (l/s ha), φ är avrinningskoefficienten och kf är klimatfaktorn. För olika typer av ytor används följande avrinningskoefficienter:

· Takytor 0,9

· Hårdgjorda ytor (asfalt, parkering, GC-bana mm) 0,8

· Marksten 0,7

· Berg i dagen 0,4

· Lekyta, anlagd gräsmatta, packat grus 0,2

· Naturmark, gräs , 0,1

Hårdgjordhetsgraden efter exploatering har beräknats enligt sämsta scenario. Det innebär att nya gångvägar, parkeringsplatser m m. förväntas bli hårdgjorda och ha hög avrinningskoefficient.

Beräkningarna av dagvattenflöden i kap. 4.2.1 bygger på blockregn. Under blockregn inträffar de mest intensiva regnen vid kort varaktighet. När regnet pågår under längre tid minskar intensiteten gradvis.

Dagvattenflöden har beräknats per fastighet samt i beaktande av eventuell tillrinning från grannfastigheter. För att kunna göra jämförelse mellan befintlig avrinning och framtida har de nya föreslagna fastighetsgränserna utgjort avgränsning både för befintlig och framtida situation. När fastighetsytorna och tomternas befintliga dagvattenbrunnar studerats utifrån rinntider och rinnsträckor görs bedömningen att samtliga ytor bidrar med avrinning inom varaktigheten 10 minuter på varje fastighet.

Rinntiderna är baserade på följande uppskattade vattenhastigheter:

· Naturmark 0,1 m/s

· Dike, rännsten, asfalt 0,5 m/s

· Ledning 1,5 m/s

4.2.1 Dimensionerande och framtida dagvattenflöden Kvartersmark

I följande beräkningar har dagvattenflöden beräknats separat för varje befintlig och framtida fastighet.

För samtliga befintliga och tillkommande fastigheter har bedömningen gjorts att det regn som uppkommer inom fastighetens gränser bidrar till flödet inom 10 minuter och att den tillrinning som sker (till vissa fastigheter) bidrar inom 20 minuter. Detta är en viss förenkling, men stämmer i stort sett när rinntider och rinnsträckor kontrollerats i området. Bedömningen av detta är gjord med förutsättningen

(18)

att det ledningsnät för dagvatten som finns inom de bebyggda fastigheterna hanterar nedfallande nederbörd inom 10 minuter. Inre ledningsnät för respektive fastighet har inte erhållits som underlag. Vid platsbesök har dock flertalet dagvattenbrunnar noterats vid innergårdar och parkeringsplatser.

Fastighet Kopper 2:22>1

Den nya fastighetsgränsen innebär att del av naturmark i nordväst försvinner, väg och bussficka vid Uppegårdsvägen försvinner, P-yta och lokalgata i öst tillkommer. Totalarean är 14 270 m²(mot tidigare 15 600 m²). Tillrinning sker från ca 1000 m² naturmark i väster. Befintliga ytor i ny plangräns har i dagsläget följande fördelning avseende markanvändning:

Tak: 22 %, väg och p-ytor: 18 %, gc-banor: 17 %, anlagd gräsyta: 38 % lekyta, naturmark m m: 5 %.

Befintligt dagvattenflöde kan utläsas ur Tabell 1.

Tabell 1. Befintligt dagvattenflöde vid 10-årsregn, fastighet 2:22>1.

Varaktig het (min)

Area

(ha)

Reducerad area

(ha)

Regnintensitet

(l/s*ha)

Flöde

(l/s)

Regnintensitet inkl. klimat-

faktor (l/s*ha)

Flöde

(l/s)

10 1,43 0,81 228 185 285 232

20 2,53 0,82 151 124 189 155

Dimensionerande flöde uppgår till 185 l/s. Om ingen exploatering görs förväntas det framtida flödet ändå att öka p.g.a. klimatförändringar och uppgå till 232 l/s vid 10-årsregn. Avvattningen sker dels via fastighetens dagvattenservis och dels via brunnar och ledningsnät vid Hällebäcksvägen samt tillhörande parkeringsområde.

Efter exploatering kommer andelen takyta att öka och ca 230 m² parkeringsyta tillkommer, se Figur 4.

Detta innebär fler hårdgjorda ytor; ökad reducerad area, och därmed ökat dagvattenflöde. Tillrinningen utifrån bedöms upphöra p g a ny väg. Beräknat framtida dagvattenflöde visas i Tabell 2.

Tabell 2. Beräknat framtida dagvattenflöde vid 10-årsregn, fastighet 2:22>1.

Area

(ha)

Regnintensitet

(l/s*ha)

Flöde

(l/s)

Flöde

(l/s)

10 1,43 0,86 228 195 285 244

Den nya fastighetsgränsen innebär att naturmark i västra delen försvinner och att P-yta och lokalgata i öst tillkommer. Nuvarande fastighetsyta är ca 14 250 m² och framtida area blir ca 15 420 m² enligt förslag. En marginell tillrinning sker från naturmark i väster. Befintliga ytor inom ny plangräns har följande fördelning avseende markanvändning:

Tak: 23 %, Väg och p-ytor: 13%, gc-banor: 20 %, anlagda gräsytor: 38 %, lekyta, naturmark m m. 6 %.

Befintligt dagvattenflöde framgår av Tabell 3.

Area

(ha)

Regnintensitet

(l/s*ha)

Flöde

(l/s)

Flöde

(l/s)

10 1,43 0,80 228 182 285 227

20 1,43 0,80 151 120 189 150

(19)

Avvattningen sker via dagvattenservis samt via brunnar och ledningsnät vid Hällebäcksvägen samt tillhörande parkeringsområde.

Efter exploatering kommer andel takyta att öka och ca 460 m² parkeringsyta tillkommer i väst, se Figur 4. Detta leder till ökat dagvattenflöde. Beräknat framtida flöde för fastigheten visas i Tabell 4.

Tabell 4. Beräknat framtida dagvattenflöde vid 10-årsregn, fastighet 2:23>1 Varaktig

het (min)

Area

(ha)

Regnintensitet

(l/s*ha)

Flöde

(l/s)

Flöde

(l/s)

10 1,43 0,85 228 194 285 242

Den nya fastighetsgränsen innebär att P-yta och lokalgata i östra delen samt en mindre del lokalgata/GC-bana i södra delen tillkommer. Nuvarande fastighetsyta är ca 12 840m² och framtida area blir ca 16 310 m². Befintliga ytor inom ny plangräns har följande fördelning avseende markanvändning:

Tak: 25 %, Väg och p-ytor: 16 %, gc-banor: 17%, anlagda gräsytor: 42 %, lekyta, naturmark: 1 %.

Befintligt dagvattenflöde kan utläsas ur Tabell 5.

Area

(ha)

Regnintensitet

(l/s*ha)

Flöde

(l/s)

Flöde

(l/s)

10 1,63 0,92 228 209 285 261

20 1,63 0,92 151 138 189 173

Avvattningen sker via dagvattenservis belägen i norra delen, samt via brunnar och antaget ledningsnät anslutet till dagvattenledningar vid Hasselbackevägen.

Efter exploatering tillkommer ca 400 m2 takyta enligt förslag, se Figur 4. Detta leder till ökat dagvattenflöde. Beräknat framtida dagvattenflöde framgår av Tabell 6.

Tabell 6. Beräknat framtida dagvattenflöde vid 10-årsregn, fastighet 5:1>1 Varaktig

het (min)

Area

(ha)

Regnintensitet

(l/s*ha)

Flöde

(l/s)

Flöde

(l/s)

10 1,63 0,94 228 214 285 268

Ny fastighetsgräns innebär att en mindre del ytor i norr och söder försvinner. Nuvarande fastighetsyta är ca 13 210 m² och framtida area blir ca 12 940 m². Några komplementbyggnader har tak som delvis ligger på grannfastigheten, men dessa har räknats in aktuell fastighets takyta. Befintliga ytor inom ny plangräns har följande fördelning avseende markanvändning: Tak: 32 %, p-yta: 13 %, gc-banor: 20 %, anlagda gräsytor: 34 %, lekyta, naturmark m m: 1 %. Befintligt dagvattenflöde kan utläsas ur Tabell 7.

(20)

Area

(ha)

Regnintensitet

(l/s*ha)

Flöde

(l/s)

Flöde

(l/s)

10 1,29 0,79 228 180 285 225

20 1,29 0,79 151 119 189 149

Avvattningen sker via dagvattenservis (förmodat läge i norra delen av fastigheten) samt via brunnar och antaget ledningsnät vid parkeringsområdet i söder.

Efter exploatering tillkommer ca 400 m² takyta enligt förslag, se Figur 4. Detta leder till ökat dagvattenflöde. Beräknat framtida dagvattenflöde framgår av Tabell 8.

Tabell 8.Beräknat framtida dagvattenflöde vid 10-årsregn, fastighet 2:99>1.

Area

(ha)

Regnintensitet

(l/s*ha)

Flöde

(l/s)

Regnintensit et inkl.

klimatfaktor (l/s*ha)

Flöde

(l/s)

10 1,29 0,81 228 184 285 230

De nya fastighetsgränserna innebär att mindre delar av gräsytor i norr och söder försvinner. Nuvarande fastighetsyta är 12 752 m² och framtida area blir 12 489 m². Befintliga ytor inom ny plangräns har följande fördelning avseende markanvändning: Tak: 28 %, p-yta: 14 %, gc-banor: 22 %, anlagda gräsytor: 35 %, lekytor, övrigt: 1 %. Befintligt dagvattenflöde kan utläsas ur Tabell 9.

Tabell 9.Befintligt dagvattenflöde vid 10-årsregn, fastighet 6:1>1.

Area

(ha)

Regnintensitet

(l/s*ha)

Flöde

(l/s)

Flöde

(l/s)

10 1,25 0,75 228 172 285 215

20 1,25 0,75 151 114 189 142

Avvattningen sker via dagvattenservis i norra delen av fastigheten samt via brunnar och antaget ledningsnät vid parkeringsområdet i söder.

Exploateringsförslaget innebär att 400 m² takyta tillkommer i fastighetens norra del, se Figur 4. Detta leder till ökat dagvattenflöde. Beräknat framtida dagvattenflöde framgår av Tabell 10.

Tabell 10.Beräknat framtida dagvattenflöde vid 10-årsregn, fastighet 6:1>1.

Area

(ha)

Regnintensitet

(l/s*ha)

Flöde

(l/s)

Flöde

(l/s)

10 1,25 0,78 228 177 285 221

Fastighet Kopper 2:116>1 exklusive ny föreslagen fastighet 1

Exploateringsförslaget innebär att mindre ytor i norr och söder försvinner och att en yta (drygt 900 m²) sydost om befintlig fastighetsgräns tillkommer. Dessutom utgår 1505 m² då det enligt förslag tillkommer en fastighet (Ny fastighet 1) där befintlig parkering ligger idag. Befintlig fastighetsyta inkluderat Ny

(21)

fastighet 1 uppgår till ca 16 700 m². Med Ny fastighet 1 exkluderad blir befintlig area knappt 15 200 m². Framtida area (med Ny fastighet 1 exkluderad) uppgår till knappt 15 840 m². Befintliga ytor inom ny plangräns har följande fördelning avseende markanvändning: Tak: 28 %, väg och p-yta: 1 %, gc-banor:

31 %, anlagda gräsytor: 35 %, naturmark, lekytor 5 %:

Befintligt flöde med nya fastighetsgränser framgår av Tabell 11.

Tabell 11. Befintligt dagvattenflöde vid 10-årsregn, fastighet 2:116>1 exklusive P-yta för Ny fastighet 1.

Area

(ha)

Regnintensitet

(l/s*ha)

Flöde

(l/s)

Flöde

(l/s)

10 1,58 0,93 228 212 285 264

20 1,58 0,93 151 140 189 175

Avvattning antas i norra delen ske till befintlig dagvattenservis. Från södra delen antas avvattning ske via påträffade brunnar och antaget ledningsnät till VA-huvudmannens ledningsnät. Avrinningen från den tillkommande grönytan i sydväst antas ske diffust till angränsande fastighet Stenung 1:11 (Kristinedalskolan). Inga undersökningar är gjorda beträffande befintliga brunnar på den fastigheten.

Exploateringsförslaget innebär att 400 m² takyta tillkommer i fastighetens norra del samt att en tillbyggnad uppgående till ca 530 m²av en av de befintliga byggnaderna sker. Nya parkeringsytor föreslås även i sydvästra delen, se Figur 4. Detta leder till ökat dagvattenflöde. Beräknat framtida dagvattenflöde framgår av Tabell 12.

Tabell 12. Beräknat framtida dagvattenflöde vid 10-årsregn, fastighet 2:116>1 exklusive P-yta för Ny fastighet 1.

Area

(ha)

Regnintensitet

(l/s*ha)

Flöde

(l/s)

Flöde

(l/s)

10 1,58 0,99 228 225 285 281

Ny fastighet 1

Ytan består idag av en parkeringsplats omgiven av grönytor. Markanvändningen fördelas enligt följande:

Asfalt/parkeringsytor: 75 %, Gräsytor: 25 %. Befintligt flöde med nya fastighetsgränser framgår av Tabell 13.

Tabell 13. Befintligt dagvattenflöde vid 10-årsregn, Ny fastighet 1.

Area

(ha)

Regnintensitet

(l/s*ha)

Flöde

(l/s)

Flöde

(l/s)

10 0,15 0,098 228 22 285 28

20 0,15 0,098 151 15 189 18

Avvattning antas ske via påträffade brunnar och antaget ledningsnät som är anslutet till VA- huvudmannens ledningsnät i Hasselbackevägen.

Exploateringsförslaget innebär nya takytor på ca 570 m², se figur 4. Detta kommer att innebära en marginellt ökande avrinningskoefficient och därmed marginellt ökade flöden som härrör från förändrad markanvändning. Framtida flöden framgår att Tabell 14. Den största anledningen till ökat flöde härrör från klimatfaktorn.

(22)

Tabell 14. Beräknat framtida dagvattenflöde vid 10-årsregn, Ny fastighet 1.

Area

(ha)

Regnintensitet

(l/s*ha)

Flöde

(l/s)

Flöde

(l/s)

10 0,15 0,105 228 24 285 30

Ny fastighet 2

Ytan består idag av grus i södra delen (38 %), naturmark i norra delen (58 %) rester av gammal parkering/GC-bana (3 %) samt berg i dagen (1 %). Tillrinning sker från ca 1 700 m² naturmark nordost om fastigheten. Avrinning sker ytledes ned mot Ishallsvägens vändplan. Förslaget till exploatering innebär att fastigheten får en norra och en södra del med totalt 3 huskroppar och parkeringsytor där fastigheten delas av vändplan för föreslagen väg. Befintligt flöde framgår av Tabell 15.

Tabell 15. Befintligt dagvattenflöde vid 10-årsregn, Ny fastighet 2.

Area

(ha)

Regnintensitet

(l/s*ha)

Flöde

(l/s)

Flöde

(l/s)

10 0,45 0,07 228 17 285 21

20 0,62 0,09 151 14 189 17

Exploateringsförslaget innebär nya takytor på sammanlagt 1 200 m² samt parkeringsplatser och gångbanor, se figur 4. Nuvarande tillrinning bedöms till stor del upphöra p g a ny föreslagen väg som avvattnas. Framtida fördelning av markanvändningen innebär följande: tak: 26%, parkeringsplatser 25

%, gångbanor: 5 %, naturmark/gräsytor 44 %. Beräknat framtida flöde framgår av Tabell 16.

Area

(ha)

Regnintensitet

(l/s*ha)

Flöde

(l/s)

Flöde

(l/s)

10 0,45 0,24 228 54 285 68

Ny fastighet 3

Arean är drygt 4 900 m2 och marken består till största delen av naturmark samt grusyta där tidigare ishall låg. Tillrinning sker från ca 2 800 m² naturmark norr om fastigheten. Befintligt flöde framgår av Tabell 17.

Area

(ha)

Regnintensitet

(l/s*ha)

Flöde

(l/s)

Flöde

(l/s)

10 0,49 0,09 228 20 285 24

20 0,77 0,11 151 17 189 21

Exploateringsförslaget innebär att en huvudbyggnad (ca 1 800 m², 37 %) uppförs samt en parkeringsyta (ca 980 m², 20 %) och gångbanor (ca 3 %). Övrig mark antas bli naturmark/gräsytor. Tillrinningen

(23)

bedöms upphöra då detta dagvatten kommer att hanteras via avvattning av framtida ny väg. Beräknat framtida flöde framgår av Tabell 18.

Area

(ha)

Regnintensitet

(l/s*ha)

Flöde

(l/s)

Flöde

(l/s)

10 0,49 0,27 228 62 285 78

Ny fastighet 4

Fastighetsarean är ca 2 800 m² och marken består till största delen av naturmark, berg och grusade gångbanor. Avrinningen sker i huvudsak i västlig riktning; en mindre del avrinning sker även mot fastighet 2:23>1. Tillrinning sker från ca 1 200 m² naturmark norr om fastigheten. Befintligt flöde framgår av Tabell 19.

Area

(ha)

Regnintensitet

(l/s*ha)

Flöde

(l/s)

Flöde

(l/s)

10 0,28 0,034 228 8 285 10

20 0,40 0,045 151 7 189 9

Exploateringsförslaget innebär att fastigheten bebyggs med tak (860 m², 31 %), parkering (260 m², 9%), samt gångbanor (2%). Övrig mark antas bli naturmark/gräsytor. Nuvarande tillrinning antas upphöra p g a avvattning av ny föreslagen väg. Beräknat framtida flöde framgår av Tabell 20.

Area

(ha)

Regnintensitet

(l/s*ha)

Flöde

(l/s)

Flöde

(l/s)

10 0,28 0,12 228 27 285 34

Ny fastighet 5

Fastighetsarean är ca 2750 m² till storleken och marken består till största delen av naturmark och en grusyta. Tillrinning sker från ca 700 m² naturmark sydväst om fastigheten. Avrinningen sker idag i tre riktningar, västlig, nordlig och ostlig ned mot fastighet 2:22>1. Befintligt dagvattenflöde framgår av Tabell 21.

Area

(ha)

Regnintensitet

(l/s*ha)

Flöde

(l/s)

Flöde

(l/s)

10 0,27 0,035 228 8 285 10

20 0,35 0,042 151 6 189 8

(24)

Exploateringsförslaget innebär att marken bebyggs med två huvudbyggnader (800 m², 29 %), parkering (600 m², 22 %), samt gångvägar (3 %). Övrig mark (46 %) antas bli naturmark/gräsytor. Nuvarande avrinning mot fastighet 2:22>1 antas upphöra då avvattning från föreslagen ny väg kommer att hantera detta flöde. Beräknat framtida flöde framgår av Tabell 22.

Area

(ha)

Regnintensitet

(l/s*ha)

Flöde

(l/s)

Flöde

(l/s)

10 0,27 0,14 228 32 285 40

Generellt för hela planområdet gäller att när befintliga och framtida flöden jämförs kan man konstatera att, gällande bebyggda fastigheter, uppkommer den största ökningen av dagvattenflöden till följd av klimatfaktorn.

4.2.2 Dimensionerande och framtida dagvattenflöden Gatumark

Planen möjliggör anläggandet av en ny lokalgata genom området ”Nya förlängda Hällebäcksvägen”.

Där vägen ska anläggas är det i dag naturmark. Den ökande hårdgörningsgraden som vägen medför innebär att avrinningen från ytan ökar till följd av minskad infiltration och snabbare avrinning.

Det nya vägområdet är ca. 0,5 ha stort. Räknar man med ett 10-års regn med 10 min varaktighet och en avrinningskoefficient på 0,1 (för naturmark) ger detta ett flöde innan exploatering på 11 l/s, se Tabell 23.

Tabell 23 Befintligt dagvattenflöde vid 10-årsregn, Gatumark.

Area

(ha)

Regnintensitet

(l/s*ha)

Flöde

(l/s)

Flöde

(l/s)

10 0,5 0,05 228 11 285 14

Beräknat flöde efter exploatering uppgår till 114 l/s (beräknat med avrinningskoefficient på 0,8 för väg, samt påslag på 1,25 klimatfaktor), se Tabell 24.

Tabell 24 Beräknat framtida dagvattenflöde vid 10-årsregn, Gatumark.

Area

(ha)

Regnintensitet

(l/s*ha)

Flöde

(l/s)

Flöde

(l/s)

10 0,5 0,4 228 91 285 114

4.3 FÖRDRÖJNINGSBEHOV

Nedan redovisas beräknat fördröjningsbehov för kvartersmark respektive gatumark. Enligt önskemål från Stenungsunds kommun ska fördröjning ske i sådan omfattning att dagvattenflödet ut från planområdet inte ökar upp till ett 10-årsregn inklusive klimatfaktor.

4.3.1 Fördröjningsbehov av dagvatten Kvartersmark

Ökat flöde som uppkommer inom kvartersmark ska fördröjas inom kvartersmark. Ovanstående beräkningar visar att flödesökningen på de bebyggda fastigheterna till största delen härrör från klimatfaktorn. Att räkna med klimatfaktor (i detta fall 1,25) innebär att ta höjd för att framtida regn bedöms

(25)

bli uppemot 25 % mer intensiva. Regn med hög intensitet som träffar de redan bebyggda hårdgjorda ytorna leder totalt sett till större flödesförändringar än de flöden som uppstår vid samma regn och som träffar tillkommande hårdgjorda ytor. För att ge en siffra på vilka volymer som behöver fördröjas har det totala fördröjningsbehovet per fastighet beräknats, men även hur stor del av flödesökningen som härrör från nya hårdgjorda ytor på de redan bebyggda fastigheterna. I följande tabeller visar kolumnen Befintligt högsta flöde det flöde som genereras från den yta som ska förändras. Om allt dagvatten från hela fastigheten ska fördröjas innebär detta att även befintliga anläggningar behöver förses med fördröjningslösningar.

Fastighet 2:22>1

Teoretiskt fördröjningsbehov för hela fastigheten är 35 m³ baserat på en maximal avtappning på 185 l/s och framtida beräknat flöde (244 l/s). Flödesökningen som endast den nya bebyggelsen genererar ger fördröjningsbehovet 10 m³ enligt Tabell 25.

Tabell 25. Erforderlig fördröjning vid 10-årsregn för ny bebyggelse på fastighet 2:22>1.

Regnets varaktighet

(min)

Deltagande yta

(ha)

Regnintensitet inkl klimat-

Framtida flöde

(l/s)

Befintligt högsta

flöde (l/s)

Erforderlig volym

(m³)

10 0,07 0,059 285 17 3,2 8

20 0,07 0,059 189 11 3,2 10

30 0,07 0,059 145 9 3,2 9,8

Fastighet 2:23>1

Teoretiskt fördröjningsbehov för hela fastigheten är 36 m³ baserat på en maximal avtappning på 182 l/s och framtida beräknat flöde 242 l/s. Flödesökningen som endast den nya fristående bebyggelsen i väster genererar ger fördröjningsbehovet 12,3 m³ enligt Tabell 26.

Tabell 26. Erforderlig fördröjning vid 10-årsregn för ny västra bebyggelse på fastighet 2:23>1.

(min)

(ha)

(l/s)

flöde (l/s)

(m³)

10 0,09 0,075 285 21 4,0 10,4

20 0,09 0,075 189 14 4,0 12,2

30 0,09 0,075 145 11 4,0 12,3

40 0,09 0,075 119 9 4,0 11,8

Fastighet 5:1>1

Teoretiskt fördröjningsbehov för hela fastigheten är 35 m³ baserat på en maximal avtappning på 209 l/s och framtida beräknat flöde (268 l/s). Flödesökningen som endast den nya bebyggelsen genererar ger fördröjningsbehovet 6,1 m³ enligt Tabell 27.

Tabell 27. Erforderlig fördröjning vid 10-årsregn för ny bebyggelse på fastighet 5:1>1.

(min)

(ha)

(l/s)

flöde (l/s)

(m³)

10 0,04 0,036 285 10 1,8 5,1

20 0,04 0,036 189 7 1,8 6,0

30 0,04 0,036 145 5 1,8 6,1

40 0,04 0,036 119 4 1,8 5,9