SAMHÄLLS- OCH KULTURANALYS
Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, ISV
Kursinformation
Vardagsliv och institution, 15 hp
Kurskod: 740G57
Ht 2013
Kursansvarig lärare: Eva Bolander E-post: eva.bolander@liu.se
Tel. 011-363546
Arbetsrum: B518 (Bomullsspinneriet plan 5).
Kursbeskrivning
KURSINNEHÅLL
Kursen är en introduktion till akademiska studier i allmänhet och till samhälls- och kulturanalys i synnerhet. I kursen behandlas centrala teorier och begrepp för hur social ordning skapas, vidmakthålls och förändras i vardagslivet och i institutionella miljöer. Under kursen introduceras olika sociala kategoriseringars – såsom genus, klass, etnicitet och ålder – betydelse i relation till social ordning. I kursen ingår övningar i muntliga och skriftliga vetenskapliga presentationer. Kursen är även en introduktion till vetenskapsteori samt etnografiska metoder (observation och kvalitativa intervjuer) och forskningsetiska frågeställningar.
MÅL
Efter avslutad kurs skall den studerande kunna
– reflektera över olika för kursen centrala begrepp och perspektiv – formulera vad som avses med vetenskaplig teori och metod
– planera, genomföra och presentera olika delar av mindre fältarbeten
– identifiera och reflektera över etiska frågor i relation till forskningsprocessens olika faser
ARBETSFORMER
Kursen omfattar föreläsningar, grupphandledning, både gruppvisa och individuella uppgifter samt examinationer i forum.
EXAMINATION
Kursen examineras genom fem inlämningsuppgifter. Tre av dem är grupparbeten och två är individuella. Uppgifterna presenteras utförligare nedan. Kriterier för betyg återges i samband med beskrivning av examinationsuppgifterna. Se också allmänna kriterier för
kunskapsområde 1, i bilaga sist i dokumentet. Samtliga inlämningsuppgifter granskas via Urkund. Bedömning av examinationsuppgifterna sker senast 12 arbetsdagar efter
examinationsdatumet. Kursansvarig Eva Bolander är examinator och Maria Arvidsson, Camilla Forsberg, Mathias Martinsson, Birgitta Plymoth, Zoran Slavnic och Viktor Vesterberg är medbedömande lärare på olika moment.
HANDLEDNING
Under kursen ges grupphandledning för examinationsuppgift 1 och 3. Varje grupp har 20 minuters handledning per tillfälle. Handledningen bygger på att ni studenter förbereder frågor ni vill diskutera med er handledare och tar upp dessa frågor vid handledningstillfället. Ni kan under dessa handledningstillfällen även ställa allmänna frågor om de individuella
examinationsuppgifterna.
För handledningstid se separat lista som sätts upp vid respektive lärares arbetsrum.
Litteratur
Vi lämnar litteraturlistor till universitetets bibliotek CNB i Norrköping (universitetets
bibliotek i Kåkenhus). Bibliotek har sina egna interna regler för hur många böcker de beställer till utlån. Vi kan alltså inte påverka deras rutiner. En del litteratur kan vara svår att få tag i, så det är viktigt att ni tittar i mycket god tid även i nätbokhandlar mm (t ex Amazon eller
Bokus). Också bokförlag såsom Studentlitteratur har kundservice på nätet och det är fullt möjligt att beställa litteratur på den vägen. Ytterligare en möjlighet är att gå till
Akademibokhandeln i Norrköping och be dem att beställa den litteratur man behöver.
Litteratur markerad med * finns att hämta i Lisam.
Obligatorisk litteratur:
*Asplund, Johan, Det sociala livets elementära former (Göteborg, 1992). Kapitlet Etnometodologi, s.
122-135.
Asplund, Johan, Om hälsningsceremonier, mikromakt och asocial pratsamhet (Göteborg, 1987) Berger, Peter & Luckmann, Thomas, Kunskapssociologi: hur individen uppfattar och formar sin
sociala verklighet (Stockholm, 1998 [Ny utg.]) Boken finns i flera upplagor både på svenska och engelska (titel The social construction of reality), samtliga går att använda.
Bryman, Alan, Samhällsvetenskapliga metoder (Malmö, 2011).
Behtoui, Alireza & Jonsson, Stefan ”Rasism: Särskiljandets och rangordningens praktik”, i Dahlstedt, Magnus & Neergaard, Anders (red.) Migrationens och etnicitetens epok. (Stockholm, 2013)
*Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Vetenskapsrådet.
(Stockholm, 2002). Kan hämtas på http://codex.vr.se/texts/HSFR.pdf.
Fangen, Katrine, Deltagande observation (Malmö, 2005).
Goffman, Erving, Totala institutioner: fyra essäer om anstaltslivets sociala villkor (Stockholm, 2007.
[ny utg.]). Boken finns i flera upplagor både på engelska och svenska, samtliga går att använda.
Gilje, Nils & Grimen, Harald, Samhällsvetenskapernas förutsättningar, (Göteborg, 2007). Främst kap.
1, 7, 10 och 11.
Kaijser, Lars & Öhlander, Magnus, Etnologiskt fältarbete (Lund, 2011).
*Krekula, Clary, Närvänen Anna-Liisa & Näsman Elisabet, ”Ålder i intersektionell analys”, Kvinnovetenskaplig tidskrift, vol.26 (2005:2-3) s. 81-94.
Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend, Den kvalitativa forskningsintervjun (Lund, 2009).
Månson, Per (red), Moderna samhällsteorier (Stockholm, 2013). (i första hand kapitel 3, om fenomenologi och kapitel 5, om symbolisk interaktionism).
*Näsman, Elisabet, Om utskrift av inspelade intervjuer. (Stencil) (Norrköping, 2000).
*Wendt Höjer, Maria & Åse, Cecilia, Politikens paradoxer. En introduktion till feministisk politisk teori (Lund, 1999). Kapitel 2, Kön och makt.
*Neergaard, Anders, “Racialisation in the Labour Market: In Search of a Theoretical Understanding “ i Neergaard, Anders (red.) European Perspectives on Exclusion and Subordination: The Political Economy of Migration. (Maastricht, 2009).
Programhandboken för SKA (nås via hemsidan) Utöver detta tillkommer en kandidatuppsats.
Mer specifika läsanvisningar ges i schemat (Timeedit) och i veckoöversikten (s. 13 i denna kursinformation).
Förslag på valfri litteratur/referenslitteratur:
Ambjörnsson, Fanny, I en klass för sig: genus, klass och sexualitet bland gymnasietjejer, [Ny utg.], (Stockholm, 2010).
Alver, Bente Gullveig & Øyen, Ørjar, Etik och praktik i forskarens vardag (Lund, 1998).
Andersson, Janicke, Nilsson, Magnus, Lukkarinen Kvist, Mirjaliisa & Närvänen, Anna-Liisa, Att leva i tiden. Samhälls- och kulturanalytiska perspektiv på ålder och åldrande (Lund, 2007).
Collins, Randall, Den sociologiska blicken (Lund, 2008).
Cromdal, Jakob, Sparrman, Anna, Evaldsson Ann-Carita och Adelsvärd Viveca, ”Några diskursanalytiska perspektiv på tal, text och bild”, i Sparrman et al. (red.) Den väsentliga vardagen. Några diskursanalytiska perspektiv på tal text och bild. (Stockholm, 2009).
Ericson, Mathias, Nära inpå: maskulinitet, intimitet och gemenskap i brandmäns arbetslag (Diss.
Göteborg, 2011).
Gruber, Sabine, Skolan gör skillnad: etnicitet och institutionell praktik (diss. Linköping, 2007).
Barot, Rohit & Bird, John,”Racialization: the genealogy and critique of a concept”, Ethnic and Racial Studies (2001: 24) s. 601-618. (Finns att hämta på universitetsbibliotekets webbplats, gå in på
“Sök i tidskriftlistan”)
Ehn, Billy, ”Livet som intervjukonstruktion”, i Självbiografi, Kultur, Liv. Tigerstedt, C., Roos, J.P. &
Vilkko, A. (red) (Stockholm, 1992).
Garfinkel, Harold, Studies in ethnomethodology (Englewood cliffs, 1967).
Gubrium, Jaber F & Holstein, James A., Institutional Selves: troubled identities in a postmodern world (New York, 2001).
Gubrium, Jaber F & Holstein, James A., What is family? (Mountain view, 1990).
Hammar Chiriac E., Hempel., A. (red.) (2008) Handbok för grupparbete - att skapa fungerande grupparbeten i undervisning, (Lund, 2002).
Hechter, Michael & Horne, Christine, Theories of Social Order: A Reader. (Stanford, 2003).
Jönsson, Lars-Eric, Persson, Anders & Sahlin, Kerstin, Institution, (Malmö, 2011).
Lill, Linda, Att göra etnicitet – inom äldreomsorgen, (Diss. Malmö, 2007).
Markström, Ann-Marie, Förskolan som normaliseringspraktik, en etnografisk studie (Diss. Linköping, 2005).
Markström, Ann-Marie, Att förstå förskolan: vardagslivets institutionella ansikten, (Lund, 2007).
Närvänen, Anna-Liisa, Temporalitet och social ordning: en tidssociologisk diskussion utifrån vårdpersonals uppfattningar om handlingsmöjligheter i arbetet (Diss. Linköping, 1994).
Närvänen, Anna-Liisa, När kvalitativa studier blir text (Lund, 1999).
Olsson, Erik, Delad gemenskap: identitet och institutionellt tänkande i ett multietniskt servicehus, (Linköping, 1995).
Persson Thunqvist, Daniel, ”Identitetsarbete i kommunala ungdomsprojekt”, i Mäkitalo, Åsa (red.) Att hantera arbetslöshet: om social kategorisering och identitetsformering i det senmoderna., s. 133- 161, (Stockholm, 2006).
Språkrådet, Svenska skrivregler. (Stockholm, 2008).
Strömqvist, Siv, Konsten att tala och skriva. (Malmö, 2001).
Strömqvist, Siv, Skrivboken (Malmö, 2005).
Svedmark, Eva I. ”Att skydda individen från skada – en forskningsetisk balansakt”, i Kalman, Hildur
& Lövgren, Veronica (red.) Etiska dilemman: forskningsdeltagande, samtycke och utsatthet.
(Malmö, 2012). s. 101–113
Wikström, Hanna, Etnicitet (Malmö, 2009).
OBS!
Det finns strikta regler om plagiering på universitetet och även i forskarsamhället. Plagiering av andra källor (dvs. att man kopierar andra texter utan att ange referenser, antingen från litteratur eller andra källor såsom från Internet, andra studenters arbeten, egna tidigare arbeten m.m.) betraktas som fusk. Ibland – inte minst vad gäller t ex hemtentamina – händer det också att man ligger för nära ursprungstexten, vilket då kan bli betraktad som plagiat. Det är viktigt att omformulera det man har läst, det är också på det sätt som man som student visar att man har förstått det man har läst. Tänk också på att ett individuellt examinationsarbete måste vara
en individuellt framtagen text, även om ni har arbetat med frågorna i grupp – ni kan inte ge hela eller delar av textavsnitt till varandra.
Lärare har en skyldighet att anmäla varje misstänkt fall av plagiering/fusk till
disciplinnämnden på universitetet. Om det visar sig att studenten plagierat text så kan man som student bli avstängd från studier under en viss tid. Under den tidsperioden förlorar man också rätten till studielån, tillika blir man avstängd från universitetets datorer.
För att slippa dessa problem måste ni alltså besvara frågorna genom att omformulera det ni läser till egen självständig text samt referera till de källor ni har använt. Ligg inte för nära ursprungstexten, använd noggranna referenser till ursprungstexten och markera med citattecken samt korrekta sidohänvisningar när ni lånar direkta meningar eller delar av meningar ur ursprungstext.
Föreläsningen om Studieteknik, fusk och plagiat (4/9) är obligatorisk. Varje student ska också skriva under ett kontrakt som en försäkran om att den tagit del av information om fusk och plagiat. Kontraktet lämnas till programansvarig senast den 6 september.
Examinationsuppgift 1. Gruppuppgift: En liten fältstudie
Utgångspunkten i denna examinationsuppgift är att gruppvis göra en liten fältstudie. Syftet är dubbelt. En observationsstudie brukar väcka en rad viktiga frågor, som kommer att tas upp under första terminens metoddiskussioner. Det är alltså en bra start på det arbetet. För dig som är ny i Norrköping kommer dessutom de observationer som görs av er studenter ge en
dagsaktuell inblick i Norrköpings offentliga liv. För dig som tycker att Norrköping är redan något som du känner till kommer det istället att handla om en av huvuduppgifterna för antropologen som ser på sin egen kultur - att främmandegöra det välbekanta. Då detta är den första examinationsuppgiften på programmet kommer den att noga gås igenom på
föreläsningen Introduktion till fältarbete.
Uppgiften består av följande moment:
1. Gruppen genomför en observation av en offentlig plats i Norrköping. Det som observeras nedtecknas i form av fältanteckningar.
2. Gruppen sammanfattar och analyserar resultatet av sin observation och redovisar detta i en skriftlig rapport.
Följande delar ska finnas med i rapporten:
– en beskrivning av observationsplats och hur observationen har gått till. Bifoga gärna en skiss över observationsplatsen.
– en diskussion kring forskningsetiska krav i relation till er observationsstudie.
– en beskrivning av vad ni såg under era observationer. Diskutera hur likheter och skillnader mellan era observationer kan tolkas. Kan till exempel likhet och olikhet i ålder, intressen, kön eller något annat ge förklaringar? Välj ut några exempel för redovisning.
Relatera er observationsstudie till den obligatoriska litteraturen. Rapporten ska vara max 9 sidor inklusive referenslista, 11⁄2 rads radavstånd 12 pkt Times New Roman.
3. Gruppens rapport presenteras och diskuteras på forum.
Under forumet ägnar vi ca. 20 minuter till varje grupps rapport. Inför forumet ska ni läsa alla rapporter som ingår i ert forum men har till speciellt ansvar att kommentera en annan grupps arbete. På forumet ska ni:
– presentera er egen rapport. Fördela presentationen mellan er så att alla i gruppen deltar. Presentationen ska inte vara en uppläsning av det som ni lämnat in utan en kortare version (5-10 min).
– svara på frågor och reflektioner från den projektgrupp som fått i uppgift att kommentera ert arbete.
– diskutera gemensamt i hela forumgruppen.
De frågor och reflektioner som förberetts ska alltså både vara riktade till den grupp som utfört arbetet och ligga till grund för en gemensam diskussion. Det gäller därför att försöka lyfta övergripande frågor och ta upp idéer i stort som väckts utifrån studien, och inte enbart lyfta fram vad som gjorts bra eller mindre bra.
Kriterier för betyg:
För godkänd krävs
– att samtliga de punkter som beskrivs i examinationsuppgiften ovan framgår i den skriftliga redovisningen av uppgiften samt ett aktivt deltagande i den muntliga examinationen.
Detta betyder att ni ska visa att ni:
– planerat och genomfört ett mindre fältarbete
– uppvisat en grundläggande förståelse för metodologiska och etiska frågor.
– hänvisar korrekt till och använder relevant litteratur (se mall i programhandboken).
Följ också de bedömningskriterier som gäller för skriftliga arbeten för kunskapsområde 1 (se särskilda G-kriterier för gestaltning).
Gruppuppgiften ska senast den 9/9 kl. 13.00 skickas via Urkund till Eva Bolander evabo26.liu@analys.urkund.se och samtidigt läggas in i Lisam.
För examinationsuppgift 1 ges betyg G eller U. Uppgiften bedöms och kommenteras av Camilla Forsberg, Viktor Vesterberg eller Eva Bolander.
Examinationsuppgift 2. Gruppuppgift: Granskning av en kandidatuppsats
Inför detta andra forum har ni till uppgift i gruppen att läsa en text i form av en uppsats som skrivits av årskurs 3-studenter på programmet Samhälls- och kulturanalys. Uppgiften har två huvudsyften: ni ska få möjlighet att bekanta er med ämnesområden som tas upp under utbildningens gång, och samtidigt kritiskt granska, reflektera över och kort sammanfatta en vetenskaplig text.Uppgiften består av följande tre moment:
1) Gruppen ska presentera uppsatsen muntligt på forum. Presentationen ska göras på totalt max 15 minuter per grupp. Samtliga medlemmar i gruppen ska vara aktiva i
presentationen av gruppens arbete. Kom ihåg när ni planerar presentationen att de andra i forumet inte har läst den uppsats ni presenterar. Ni ska med andra ord försöka ge en
sammanhållen, begriplig bild av vad uppsatsen handlar om. Presentationen ska omfatta följande punkter:
– En kort beskrivning av ämnesområdet som uppsatsen behandlar
– Vad författaren vill undersöka (förklara eller förstå handlingar, fenomen eller föreställningar, på individ-, grupp-, eller samhällsnivå)
– Teoretiska resonemang dvs. någon/några av de teorier som författaren använder sig av – Centrala begrepp som författaren använder sig av
– Resultat, dvs. vad författaren kom fram till i sin studie
2) Varje grupp ska dessutom förbereda en frågeställning som är förankrad i den lästa texten och i kurslitteraturen. Gruppen ska också motivera varför den valda frågeställningen är intressant att diskutera i en större grupp. Denna frågeställning ska, efter presentationen av uppsatsen, diskuteras gemensamt i hela forumgruppen. Diskussionen förs under ca 10 minuter. Alla i forumgruppen förväntas vara aktiva i diskussionen.
3) Presentationen av uppsatsen ska sammanfattas skriftligt. Utifrån den skriftliga sammanfattningen ska det framgå vilken uppsats ni läst, samt de punkter som ingår i er presentation (se punkt 1). Denna sammanfattning ska omfatta maximalt 2 sidor, (11⁄2 rads radavstånd, 12 pkt, Times New Roman) och kan skrivas i punktform. Inga
litteraturhänvisningar utöver uppsatsens titel och författare behöver återges.
Sammanfattningen skrivs ut och lämnas till läraren vid forumet.
Kriterier för betyg:
För betyget godkänd krävs:
– att samtliga ovan beskrivna punkter genomförs i gruppen, samt ett aktivt deltagande i den muntliga examinationen.
Detta betyder att ni ska visa att ni:
– muntligt och skriftligt kan ge en sammanhållen och tydlig beskrivning av en vetenskaplig studie
– muntligt kan beskriva hur olika centrala vetenskapliga begrepp används i den granskade studien tillika dess teoretiska och metodologiska utgångspunkter och huvudsakliga resultat
För examinationsuppgift 2 ges betyg G eller U. Uppgiften bedöms och kommenteras av Mathias Martinsson, Eva Bolander eller Birgitta Plymoth.
Examinationsuppgift 3. Individuell uppgift: Vetenskapsteori och metod
Utgångspunkten är den kandidatuppsats som ni granskat och presenterat i gruppen. I den individuella uppgiften skriver du en vetenskapligt grundad reflektion övervetenskapsteoretiska och metodologiska frågor i relation till uppsatsen. Du ska utveckla och fördjupa det som gruppen tagit upp, med hjälp av kurslitteratur som behandlar för uppgiften relevanta aspekter. I uppgiften ska minst två olika litteraturreferenser användas. Uppgiften omfattar maximalt 4 sidor inklusive referenser, 11⁄2 rads radavstånd, 12pkt, Times New Roman. Uppgiften ska skickas senast 20/9 kl. 17:00 till evabo26.liu@analys.urkund.se och samtidigt läggas in i Lisam.
Den individuella uppgiften ska genomföras på följande sätt:
Redogör för skillnaden mellan induktiv, deduktiv och abduktiv forskningsstrategi. Relatera dessa begrepp till kandidatuppsatsen med hjälp av nedanstående frågor. Titta till exempel
efter om författaren håller sig till någon av dessa strategier på ett renodlat sätt eller om de blandas.
– Hur har det empiriska materialet samlats in/genererats?
– Hur motiverar författaren val av insamlings/genereringsmetod? Vad kan ses som svagheter och styrkor i metodhanteringen? Kunde man ha gjort något
annorlunda/bättre?
– Hur har valet av informanter/deltagare gjorts i studien? Kunde man ha tänkt ett annat urval? Ge förslag på alternativa urval samt diskutera vad sådana alternativa urval skulle kunna fått för konsekvenser för studien.
För examinationsuppgift 3 ges betyg G eller U. Uppgiften bedöms och kommenteras av Mathias Martinsson, Eva Bolander eller Birgitta Plymoth.
Kriterier för betyg:
För betyget godkänd krävs:
– att samtliga de punkter som beskrivs i examinationsuppgiften ovan framgår i den skriftliga redogörelsen av uppgiften.
– att redogörelsen relaterar till litteratur enligt uppgiftsbeskrivningen.
Detta betyder att du ska visa att du:
– kan i text redogöra för olika vetenskapsteoretiska och metodologiska frågeställningar i relation till den granskade vetenskapliga studien
– kan reflektera över den granskade studien avseende dess svagheter och styrkor.
– hänvisa korrekt till och använda relevant litteratur (se mall i programhandboken).
Examinationsuppgift 4. Gruppuppgift: En intervjustudie
Gruppen ska genomföra ett intervjuarbete, där varje student i gruppen gör en egen intervju och transkriberar materialet. Utifrån dessa intervjuer ska gruppen författa en skriftlig rapport på max 9A4 sidor inklusive referenslista (Times New Roman, 12 punkter, 1½ radavst).
Syftet med uppgiften är att ge studenten möjlighet att praktisera delar av kunskapsprocessen inom samhälls- och kulturanalys. Uppgiften omfattar både vetenskapligt hantverk i form av genomförande av ett intervjuarbete, samt vetenskaplig reflexion över ett sådant arbete.
Arbetet redovisas på det forum som avslutar kursen den 25/10. Rapporten ska skickas till Eva Bolander via Urkund, på adressen evabo26.liu@analys.urkund.se senast den 21/10 kl. 13:00 och samtidigt läggas in i Lisam.
Val av tema
Temat för era intervjuer är en bredare frågeställning med anknytning till kursinnehållet.
Intervjun ska alltså handla om kursens tema – social ordning i vardagsliv och institutioner. Vi har alla erfarenhet av institutionella sammanhang som föremål för institutioners verksamhet eller som institutionella aktörer gentemot andra. Inom ramen för detta breda tema ska ni formulera ert syfte och era frågeställningar för en intervju. Intervjun kan t.ex. handla om att informanten berättar om tids- och rumsordningen på sin arbetsplats eller i skolmiljön som elev, som patient under en sjukhusvistelse m.m. Ta också avstamp i en eller flera
samverkande maktordningar (genus, klass, etnicitet, ålder) och sätt i relation till temat för intervjun. Med utgångspunkt från frågeställningen ska ni formulera frågeteman. Dessa får ni också hjälp med att utveckla under handledningen.
Val av informanter
Av såväl etiska som praktiska skäl väljer ni informanter ur er bekantskapskrets: släkt, vänner, SKA-studenter (som går år två eller tre). Detta då ni ska välja någon som vet om att ni inte har så stor erfarenhet av att intervjua enligt vetenskapliga kriterier.
Varje grupp ska intervjua minst två olika personer och varje student utför en intervju.
Om en grupp består av fyra studenter intervjuas alltså två olika personer, varje informant intervjuas då av två studenter. Om en grupp består av fem studenter intervjuas två olika personer varav den ena blir intervjuad av tre studenter och den andra av två.
Intervjuandet
För att få genomföra en intervju måste ni få ett klartecken från handledare på val av person och frågeteman, samt ha deltagit i etikföreläsningen på kursen. Innan ni kommer till handledningen måste ni alltså ha pratat er samman i projektgruppen om frågeställning, ha gjort förslag på frågeteman, samt ha förslag på möjliga intervjupersoner. Då kan handledaren göra en bedömning samt ge synpunkter så att ni snabbt därefter kan börja med själva
intervjuarbetet.
Innan ni intervjuar måste ni också ha informerat intervjupersonen om intervjuns syfte, inhämtat samtycke samt valt en plats för genomförandet av intervjun. Ni bör inte tala med varandra i gruppen mellan intervjuerna med samma person. Tanken är att ni ska kunna jämföra olika intervjuares oberoende intervju med samma informant, utifrån samma frågeteman. Ni får då en bild av hur samspelet kan leda till olika intervjuinnehåll och vad intervjuareffekten kan innebära. Institutionen kan låna ut utrustning som ni kvitterar ut. Testa att intervjua varandra innan ni gör den egentliga intervjun.
Transkribering
Att transkribera, skriva rent en intervju, tar mycket lång tid. Den här första gången behöver ni bara transkribera 15-20 minuter var av intervjuerna, där ni väljer ut de delar som är intressanta för er rapport.
Rapporten
Börja med en inledande del där ni beskriver utgångspunkterna, det vill säga en teoretisk förankring, syfte och frågeställningar.
Fortsätt med ett avsnitt om metod. Beskriv och reflektera över hur ni gått tillväga genom hela processen. Redogör för denna typ av intervju, hur urval gått till och så vidare.
Gå sedan in på innehållet i intervjuerna. Presentera informanterna och redogör för vad de berättat för er, i förhållande till ert tema. Använd väl valda citat från informanterna som stöd för framställningen.
Jämför projektgruppens olika intervjuer med varandra, med utgångspunkt i tanken om intervjun som ett resultat av samspel mellan informant och intervjuare. Reflektera över skillnader och likheter mellan de olika intervjuförlopp som ert gemensamma tema gett upphov till. Vad kan skillnaderna bero på?
Avsluta med en diskussion där ni reflekterar över egna tankar om social ordning,
vardagsliv och institution i förhållande till det ni lyft fram i intervjuerna och försök göra kopplingar till den teoretiska förankringen som presenterades inledningsvis.
Transkriptionerna ni gjort utgör en del av underlaget för rapporten, men biläggs inte.
I rapporten ska ni referera till minst åtta olika verk, av vilka minst fyra ska ingå i den obligatoriska litteraturen.
I Forum presenterar projektgruppen en sammanfattning av sin rapport och lyfter särskilt fram kunskapsprocessen, jämförelserna mellan gruppens intervjuer och den avslutande
reflektionen. Vikt läggs vid kvaliteten i den muntliga presentationen. Det är viktigt att projektgruppen gör en så intresseväckande, välstrukturerad och innehållsligt tydlig muntlig framställning som möjligt. Overhead, white board, power point eller motsvarande ska
användas vid presentation. Varje grupp har till sitt förfogande totalt cirka 20 minuter. De sista fem minuterna är till för allmän diskussion. Alla grupperna i ett forum ska ha läst varandras arbeten och förberett minst en diskussionsfråga till andra gruppers arbeten.
Kriterier för betyg:
För godkänd krävs:
– att ni knyter an till litteraturen i era svar. Använd korrekta litteraturhänvisningar utifrån anvisningarna i programhandboken.
– att ovan beskrivna punkter genomförts i gruppen, samt ett aktivt deltagande i den muntliga examinationen.
Detta betyder att ni ska visa att ni:
– muntligt och i text tydligt kan beskriva hela fältforskningsprocessen från val av frågeställningar till genomförande av projektet och projektets resultat
– muntligt och i text kan jämföra olika intervjuer med varandra och diskutera dem i relation till kurslitteratur
– kan författa en rapport som är språkligt korrekt, har genomtänkt struktur och uppfyller G-kriterierna för formalia (se bilaga).
För examinationsuppgift 4 ges betyg G eller U
Uppgiften bedöms och kommenteras av Maria Arvidsson, Zoran Slavnic eller Eva Bolander.
Examinationsuppgift 5. Individuell uppgift: Etik och intervju
Under en intervjustudie aktualiseras etiska frågor. I denna individuella uppgift ska du reflektera över de erfarenheter du fått genom grupparbetet. Börja med att kortfattat beskriva och reflektera över, utifrån etiska aspekter, hur du/ni gått tillväga genom hela processen från val av frågeställning (tema) till val av presentation. Argumentera för och emot, dvs. lyft fram fördelar och nackdelar med det valda tillvägagångssättet.
Etiska frågeställningar ska vidare diskuteras med hjälp av följande frågor:
1. Vad bör ingå i det som man informerar om innan intervjupersonen samtycker till att bli intervjuad? Hur gjorde du (för- och nackdelar)? Hur kan intervjuaren få legitimitet, väcka förtroende och skapa en gemensam plattform för samtalet?
2. Reflektera över skillnader och likheter mellan en forskningsintervju och någon annan form av intervju du har erfarenhet av eller av annat skäl vill reflektera över. Det kan till exempel vara en anställningsintervju, en intervju av en journalist eller en intervju i en
marknadsundersökning.
3. Vilka etiska problem kan aktualiseras när det gäller så kallade ”underordnade” eller
”svaga” grupper? Välj ut någon grupp du anser kräver särskild etisk hänsyn och reflektera kring en forskningsintervju med en person från en sådan grupp.
Referera till minst fyra olika verk. Förutom den obligatoriska litteraturen (se nedan) väljer du en eller flera titlar från den valfria litteraturen eller annan relevant litteratur. Chansen för VG ökar när relevant litteratur från flera olika källor integreras och vägs i svaret.
Obligatorisk litteratur för detta moment:
*Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning.
Vetenskapsrådet. (Stockholm, 2002). Hämtas på http://codex.vr.se/texts/HSFR.pdf Kaijser, Lars & Öhlander, Magnus, Etnologiskt fältarbete (Lund, 2011).
Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend, Den kvalitativa forskningsintervjun (Lund, 2009).
Den individuella etikuppgiften, max 5 sidor inkl. referenslista (12 punkter, 1½ radavstånd) ska skickas till Eva Bolander via Urkund, på adressen evabo26.liu@analys.urkund.se senast den 25/10 kl. 17.00 och samtidigt läggas in i Lisam.
Uppgiften bedöms och kommenteras av Maria Arvidsson, Zoran Slavnic eller Eva Bolander.
Kriterier för betyg:
För att bli godkänd på examinationen krävs att samtliga de punkter som beskrivs i examinationsuppgiften ovan framgår i den skriftliga redogörelsen av uppgiften.
Detta betyder att du ska:
– tydligt beskriva val av tema (frågeställning) för uppgiften, dvs. tydligt beskriva och motivera de etiska frågor du fokuserar på
– visa i text att du kan diskutera olika etiska frågeställningar i relation till intervju som vetenskaplig metod
– visa att du kan jämföra intervju som vetenskaplig metod med annan typ av intervjuer – hänvisa korrekt till och använda relevant litteratur utifrån anvisningarna i
programhandboken.
Följ också de bedömningskriterier som gäller för skriftliga arbeten för kunskapsområde 1 (se särskilt G-kriterier för Gestaltning).
Denna uppgift kan även ge betyget VG:
För betyget VG krävs dessutom att du uppvisar en självständighet i val av etiska
frågeställningar och förutom att använda relevant kurslitteratur även kan på ett utvecklat sätt
integrera kunskaper från olika källor samt väga och relatera olika referenser gentemot varandra. Se även formalia för VG i bilaga.
Den individuella uppgiften kommer att kommenteras skriftligt och även muntligt för varje individuell student vid hämtning av tentamen. Datum för muntlig återkoppling ges senare.
För att erhålla ett slutbetyg på kursen måste samtliga examinationsuppgifter ha godkänts.
Studenten ska även ha deltagit i samtliga obligatoriska moment samt lämnat in kontrakt på att ha tagit del av information om fusk och plagiat. Den avslutande individuella uppgiften avgör slutbetyget på kursen. I bedömningen tas även hänsyn till prestationen på den muntliga examinationen i de olika forumen. Slutbetyg på kursen är U/G/VG.
Om du/ni får ett U på någon av uppgifterna blir betyget för hela kursen U. Du/ni har då följande inlämningsdatum för att skicka in ny uppgift: 25/11. För ytterligare tider, se programhandboken. Uppgifterna skickas per mail till den lärare som har bedömt uppgiften tidigare.
Adresser:
maria.arvidsson@liu.se eva.bolander@liu.se camilla.forsberg@liu.se mathias.martinsson@liu.se birgitta.plymoth@liu.se
zoran.slavnic@liu.se viktor.vesterberg@liu.se
Veckoöversikt:
Vecka Uppgifter Litteratur *
34 Introduktion till programmet och kursen. Arbetet med examinationsuppgift 1, en observationsstudie, inleds.
Fangen 35 Arbetet med examinationsuppgift 1, en observationsstudie,
fortsätter.
Vetenskapsteoretiska grundbegrepp introduceras, vilket senare behandlas i examinationsuppgift 2 och 3.
Fangen;
Gilje & Grimen;
Asplund 36 Arbetet med examinationsuppgift 1, en observationsstudie,
fortsätter.
Introduktion av vetenskapsteoretiska grundbegrepp fortsätter och arbetet med examinationsuppgift 2 och 3 påbörjas.
Fangen;
Gilje & Grimen;
Asplund 37 Examinationsuppgift 1 lämnas in. Muntlig presentation
förbereds. Introduktion av vetenskapsteoretiska
grundbegrepp och arbetet med examinationsuppgift 2 och 3 fortsätter.
Gilje & Grimen;
Asplund
38 Arbetet med examinationsuppgift 2 och 3 intensifieras och examineras i slutet av veckan.
Gilje & Grimen;
Asplund 39 Introduktion till teoretiska perspektiv på social ordning,
vardagsliv och institution. Olika maktordningar introduceras.
Arbetet med examinationsuppgift 4 och 5 inleds. Till fredagens handledningstillfälle bör ni ha en idé om vad er intervjustudie ska handla om och vilka som ska intervjuas.
Berger & Luckmann;
Goffman; Månson;
Krekula, Närvänen &
Näsman; Wendt Höjer & Åse; Behtoui
& Jonsson; Neergaard 40 Introduktion till forskningsetik i stort och mer specifikt i
relation till intervjuer samt om hur man praktiskt går tillväga i en intervjustudie. Till handledningstillfället bör ni ha med er ett utkast på frågeguide. Handledaren kommer att hjälpa er med guiden samt se till så att ni har tillräckliga kunskaper om forskningsetik för att kunna genomföra en intervju.
Därefter är det dags att göra intervjun.
Kvale & Brinkmann;
Kaijser & Öhlander;
Codex
41 Intervjun genomförs och transkriberas. Idéer om vad som kan tas upp i rapporten bollas med handledaren. Parallellt arbetas individuellt med examinationsuppgift 5.
Näsman; Kvale &
Brinkmann;
Kaijser & Öhlander;
Codex 42 Arbetet fortsätter och rapporten skrivs samman. Parallellt
arbetas individuellt med examinationsuppgift 5.
Kvale & Brinkmann;
Kaijser & Öhlander;
Codex 43 21/10 Examinationsuppgift 4 lämnas in. Muntlig
presentation förbereds. Parallellt fortsätter arbetet med examinationsuppgift 5 som lämnas in senast 25/10.
Kvale & Brinkmann;
Kaijser & Öhlander;
Codex
* Utöver den litteratur som anges här används Bryman genom hela kursen. Dessutom tillkommer valfri litteratur och en kandidatuppsats.
Bilaga
Allmänna bedömningskriterier inom kunskapsområde 1:
Val av syfte, problem och frågeställning(ar)
Klarhet och konsekvens i formulering av syftet/problemet/frågorna G
Avgränsningens motivering och relevans VG
Val av ansats med teori och metod
Anknytning till litteratur i metoddiskussion G
Tydlighet i metod G
Etisk diskussion G
Kritisk hållning till metod VG
Kritisk hållning till teori VG
Genomförande
Tydlig redovisning G
Resultat
Tydlig redovisning G
Uppnåddes syftet med arbetet? G
Gestaltning
Språk: Är texten språkligt korrekt och läsbar för den publik arbetet är tänkt för?
G
Struktur/disposition: Finns en genomtänkt struktur i arbetet som läsaren kan begripa genom rubriksättningen och textens organisering i olika delar? G
Röd tråd: Framstår arbetet som en helhet kring ett problem? G
Fokus: Fokuseras det viktiga i arbetet eller plottras uppmärksamheten bort? G
Genomförande: Har genrevalet genomförts väl? VG
Formalia G
Fotnoter, referenser: En instruktion utifrån ett system har delats ut.
Andra system kan väljas. Det viktiga är konsekvens och fullständighet. Påståenden som inte är uppenbara samt citat bör alltid åtföljas av en hänvisning till en referens. Hänvisningar används också för att visa varifrån ett resonemang hämtats och för att få stöd i ett resonemang från någon författare.
Inga sakfel
Inga större uppenbara språkfel som stavfel och syftningsfel.
Inga fel i hänvisningar inom uppsatsen, till figurer, tabeller mm.
Deadline: Har manus lämnats in före deadline?
Formalia VG
Språk: Är texten dessutom språkligt elegant och stilistiskt
intresseväckande och läsbar för den publik arbetet är tänkt för? VG
