Detaljplan för Skjutbanan 1 m fl BOSTÄDER OCH ALLMÄN PARKERING Östersunds kommun

(1)

BOSTÄDER OCH ALLMÄN PARKERING

Östersunds kommun

UNDERSÖKNING AV BETYDANDE MILJÖPÅVERKAN

Upprättad av samhällsbyggnad den 18 januari 2020

(2)

UNDERSÖKNING AV BETYDANDE MILJÖPÅVERKAN ... 3

SAMLAD BEDÖMNING ... 3

DETALJPLANENS SYFTE ... 3

PLANOMRÅDET ... 3

MOTIVERAT STÄLLNINGSTAGANDE ... 4

FÖLJANDE FRÅGOR KOMMER ATT BEHANDLAS VIDARE I DETALJPLANEN ... 5

MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN ... 5

CHECKLISTA FÖR UNDERSÖKNING OM BETYDANDE MILJÖPÅVERKAN ... 6

Naturvård ... 6

Övriga grundläggande hushållningsbestämmelser ... 8

Friluftsliv och rekreation ... 9

Kulturmiljö ... 9

Landskaps-/stadsbild ... 11

Människors hälsa ... 13

Mark ... 14

Luft ... 16

Vatten ... 17

Miljömål ... 19

Ekosystemtjänster ... 21

(3)

UNDERSÖKNING AV BETYDANDE MILJÖPÅVERKAN

En undersökning är det underlag som analyserar och avgör om planförslaget kan antas påverka miljön på sådant sätt att en strategisk miljöbedömning och miljökonsekvensbeskrivning behöver upprättas. Enligt Plan- och bygglagen 4 kap 34 § och Miljöbalken 6 kap 5 § ska alla detaljplaner

föregås av en undersökning av om dess genomförande kan antas medföra en betydande miljöpåverkan.

SAMLAD BEDÖMNING

Det är Östersunds kommuns bedömning att ett genomförande av planen inte kan antas innebära en betydande miljöpåverkan. Ingen strategisk

miljöbedömning med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning kommer därför att upprättas. I det fall att länsstyrelsen anser att en

miljökonsekvensbeskrivning behöver upprättas vill kommunen samråda om omfattning och detaljeringsgrad. Se vidare under Motiverat

ställningstagande.

DETALJPLANENS SYFTE

1. Planens syfte

Syftet med planförslaget är att möjliggöra att området omvandlas från en allmän markparkeringsyta till ett stadskvarter med bostäder.

En stor del av kvartersmarken inom planområdet används idag för allmän parkering och planförslaget innebär att marken kan bebyggas med ett allmänt garage i markplan/suterräng med bostäder och en bostadsgård ovanpå, inklusive ett särskilt boende för äldre (SÄBO).

2. Planförfarande som tillämpas Standardförfarande

PLANOMRÅDET

1. Planområdets lokalisering och omfattning

Planområdet ligger invid korsningen Köpmangatan/Thoméegränd och omfattar i huvudsak de kommunalt ägda fastigheterna

Skjutbanan 1 och 7, samt den privatägda fastigheten Skjutbanan 2.

Allmän platsmark från de kommunalt ägda gatufastigheterna Staden 5:1 och Staden 5:2 ingår också. Planområdet omfattar ca 0,5 hektar.

(4)

Planområde

2. Nuvarande markanvändning

Den kommunalt ägda kvartersmarken (Skjutbanan 1 och 7) används idag för allmän parkering. Skjutbanan 2 är bebyggd med ett

bostadshus mot Storgatan, samt ett gårdshus för affärsverksamhet en bit ned längs Thoméegränd.

3. Planförhållanden – gällande dp, ÖP/FÖP, program, fastighetsplan/tomtindelning

För kvartersmarken i området gäller DP10 Stadsplan för Östersunds stad, dess centrala delar, från 1926. För gatumarken gäller planerna DP57 Gatuhöjdsändringar, från 1948, samt DP448 Detaljplan för del av Strandgatan, Kv Borgmästaren, Kv Filialbanken, från 2006.

MOTIVERAT STÄLLNINGSTAGANDE

Utifrån den sammanställning som gjorts i checklistan bedömer Östersunds kommun att planförslaget inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan.

Bedömningen är att de miljöfrågor som ändå är aktuella kan hanteras inom ramen för det fortsatta planarbetet, på ett sådant sätt att de vid ett

genomförande av detaljplanen inte sammantaget medför betydande miljöpåverkan.

Flertalet omständigheter som redovisas i checklistan talar emot en betydande miljöpåverkan. De aspekter som i någon mån talar för en betydande miljöpåverkan rör i första hand naturvärden och

exploateringsnivå.

En förtätning i det här läget är helt i linje med kommunens övergripande planeringsstrategier och kan bidra till minskad klimatpåverkan och till bättre underlag för service och kollektivtrafik. Idag utgörs planområdet till största delen av en asfaltsyta för markparkering, vilket är ett trist inslag i

stadsbilden och utgör ett ineffektivt markutnyttjande.

De allmänna parkeringsplatserna som finns inom planområdet idag är så kallade friköpsplatser och behöver även fortsättningsvis tillhandahållas av

(5)

kommunen. En förutsättning för att kunna bebygga marken är därför att i princip hela kvartersmarken inom området bebyggs med ett garage i

bottenplan (suterräng). Det innebär att flertalet träd på fastigheterna behöver fällas, inklusive björkallén längs Köpmangatan.

Allén omfattas av det generella biotopskyddet och kan ha betydelse för naturvårdsarter. Träden erbjuder ett flertal ekosystemtjänster och har betydelse för upplevelsen av Köpmangatan, som i är en smal gata med relativt lite inslag av grönska. Att ta ned träden innebär därmed en påverkan på miljön. Samtidigt är ambitionen att planområdet totalt sett ska innehålla mer grönytor än idag efter ett genomförande av planförslaget. Kvarteret får en ny grön innergård och delar av allén återplanteras för att det även fortsättningsvis ska finnas ett grönt inslag i gaturummet. Sammantaget är bedömningen att planen kan utformas på ett sådant sätt att den samlade påverkan på naturvärden inte blir betydande.

Den föreslagna exploateringen är relativt hög och skalan på omgivande bebyggelse är lägre. Det kan innebära en risk för att den nya

byggnadsvolymen framstår som oproportionerlig i förhållande till

omgivningen och ger en påverkan på stadsbilden. Särskild omsorg måste därför läggas vid den nya bebyggelsens höjd, utformning och placering för att minska risken för negativ påverkan. Den samlade bedömningen är att det blir viss påverkan, framförallt på de närmaste omgivningarna, men att påverkan på stadens anblick och siluett inte blir så stor att riksintresset för kulturmiljön kommer till skada.

FÖLJANDE FRÅGOR KOMMER ATT BEHANDLAS VIDARE I DETALJPLANEN

Den nya bebyggelsens utbredning och utformning studeras utifrån påverkan på kulturmiljö och stadsbild, sol- och skuggförhållanden, gaturum etc. För att säkerställa skydd av kulturhistoriskt värdefulla byggnader utformas skyddsbestämmelser i samråd med antikvarie. Utformningen av grönytor och gaturum studeras vidare. Det kan i det sammanhanget även bli aktuellt att studera frågor om kompensation på annan plats för de träd som behöver tas ned. En markmiljöteknisk utredning har genomförts i ett tidigt skede.

Saneringsbehov bedöms inte föreligga utifrån funna halter och hur området är tänkt att bebyggas, men frågor kopplade till genomförandet studeras vidare. En dagvattenutredning görs för att beakta frågor om dagvattnets påverkan på recipienten och lokala förutsättningar för en hållbar

dagvattenhantering.

MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN

Undersökningen har tagits fram av:

Joakim Rudgård, planarkitekt

Johan Persson, miljöskyddsinspektör Matilda Segersäll, kommunekolog Hanna Modin, miljöskyddsinspektör Maria Olsson, klimatstrateg

(6)

CHECKLISTA FÖR UNDERSÖKNING OM BETYDANDE MILJÖPÅVERKAN

Naturvård

Risk kopplat till: Kommentar

Riksintresse naturvård 3 kap. 6 § MB.

Nej Natura 2000

7 kap. 4 § MB (SFS 1998:1252)

Nej

Naturreservat 7 kap. 4 § MB (SFS 1998:1252)

Nej

Naturminne

7 kap. 10 § MB (SFS 1998:1252)

Nej

Biotopskyddsområde 7 kap. 11 § MB

Nej Generellt biotopskydd

7 kap. 11 § MB (förteckning i SFS 1998:1252 bilaga 1)

Ja Längs Köpmangatan finns en trädrad som bedöms utgöra en enkelsidig allé och därmed omfattas av det generella biotopskyddet.

Allén består av nio björkar (glasbjörk). Ett genomförande av planförslaget innebär att samtliga träd i allén behöver fällas.

Kommunen har anlitat en konsult för att göra en naturvärdesbedömning av träden. Flera aspekter har vägts in, både trädens vitalitet och artsammansättning av lavar. Konsulten skriver sammanfattningsvis att de aktuella träden inte i sig är av naturvårdsintresse i dagsläget och att inga särskilt utpekade arter hittats vid fältinventering, varken naturvårds- eller rödlistade arter. Merparten av träden saknar särskilda strukturer kopplade till naturvärden, såsom håligheter m.m. Två av träden bedöms ha visst naturvärde och rapporten föreslår att stammarna från dessa träd kan placeras i faunadepå om de tas ned.

Dock kan de ändå ha en viktig ekologisk funktion i den bebyggda miljön, då de sannolikt fungerar som spridningskorridor och refugium för många arter som lever i stadsmiljön. Ett träd är skadat och bör tas ned oavsett exploatering.

(7)

Ambitionen är att planområdet sammantaget ska innehålla mer grönytor än idag efter ett genomförande av planförslaget. En innergård på cirka 1000 kvadratmeter planeras och avsikten är att detaljplanen ska ställa krav på minsta substratdjup för att möjliggöra

kvalitativ grönska och effektiv hantering av dagvatten. Mot gatan skapas ett mindre indrag av bebyggelsen för att möjliggöra

återplantering av en del av allén. Avsikten är att tre till fem nya träd ska kunna planteras utmed Köpmangatan, närmast korsningen med Thoméegränd. Något eller några träd kan eventuellt även planteras i anslutning till infarten i södra delen av planområdet.

Det kan också bli aktuellt med kompensationsåtgärder, som t.ex.

nyplantering av träd på annan plats och/eller att stammar placeras i faunadepå. Frågan utreds vidare i planarbetet.

Kommunen har ansökt om dispens från det generella biotopskyddet hos Länsstyrelsen.

Se även beskrivning under Motiverat ställningstagande.

Strandskyddsområde 7 kap. 13-18 §§ MB

Nej Naturvårdsarter Eventuel

lt

Enligt Artdatabanken har rastande och födosökande starar observerats i träd och buskar runt parkeringsplatsen vid två tillfällen i augusti 2017. Fynden är inte validerade.

Staren är rödlistad sedan 2015 och klassad som sårbar. Arten förekommer idag över större delen av landet, men har successivt minskat i antal under en mycket lång tid.

Minskningstaktens storlek de senaste 15 åren (tre generationer) medför att arten nu

uppfyller kriterierna för VU (sårbar).

Staren förekommer i huvudsak i

jordbrukslandskapet och skogslandskapet, men den utnyttjar eller kan förekomma även i landskapstyperna urbana miljöer, vägar och

(8)

täkter, samt våtmarker. Arten häckar huvudsakligen i anslutning till odlad mark och är beroende av öppna gräsmarker med kort vegetation inom rimligt avstånd (<1 km) från boet för sitt födosök. Den hotas därför framförallt av förändringar i

jordbrukslandskapet, som till exempel igenplantering eller igenväxning av

betesmarker, ensidig inriktning på jordbruket och förbättrad dränering av jordbruksmark.

Kommunen har tagit fram en

konnektivitetsanalys avseende möjliga habitatnätverk för skogsfåglar i centrala Östersund, med hjälp av tjänsten Stadsträd (stadstrad.se). Det är på grund av avståndet till andra sammanhängande grönytor tveksamt om allén ingår i några viktiga

spridningssamband för skogsfåglar. Analysen ska dock tolkas med försiktighet och allén vid Skjutbanan kan ändå ha viss betydelse som tillflyktsplats för fåglar, som till exempel starar.

Den naturvärdesbedömning av träden som kommunen tagit fram hittade inga särskilt utpekade arter vid fältinventering, varken naturvårds- eller rödlistade arter. Träden saknar i huvudsak strukturer kopplade till naturvärden, såsom håligheter m.m.

Sammantaget bedöms påverkan på kända naturvårdsarter som liten vid ett

genomförande av planförslaget.

Annan värdefull natur Nej

Övriga grundläggande hushållningsbestämmelser

3 kap. 4 § jordbruk och skogsbruk av nationell betydelse

Nej

Riksintresse rennäringen 3 kap 5§

Nej

(9)

Risk kopplat till: Kommentar Riksintresse yrkesfiske, 3

kap 5§

Nej Riksintresse 3 kap 7§,

värdefulla ämnen eller mineraler

Nej

Riksintresse 3 kap 8 § industriell produktion energidistribution, energiproduktion (vindkraft, vattenkraft), kommunikationer (väg, järnväg, flyget)

avfallshantering

Nej

Riksintresse totalförsvaret

3 kap § 9 Nej

Friluftsliv och rekreation

Riksintresse friluftsliv 3 kap. 6 § MB

Riksintresse turism och rörligt friluftsliv

4 kap 2 § MB

Nej

Rekreationsområde, led, skolskog etc.

Nej Övriga friluftsintressen Nej

Kulturmiljö

Riksintresse kulturmiljö 3 kap 6§ MB

Nej Planområdet ligger inom det område som omfattas av riksintresse för kulturmiljövården, Östersunds stad (Z 27).

Planförslaget ansluter till den ursprungliga kvartersstrukturen i rutnätsstaden och följer i stort samma fasadliv som i grannkvarteren, även om ett mindre indrag görs vid

korsningen Köpmangatan/ Thoméegränd, för att få plats med stadsgrönska längs gatan.

(10)

Den föreslagna bebyggelsen har en högre del i norr, mot Thoméegränd. Den högre delen av bebyggelsen kommer inte bryta stadssiluetten eller bli påtagligt framträdande på längre håll, som till exempel från Frösön.

Den högre delen föreslås kunna byggas i sex våningar, men dras in från gatan ovanför våning tre. Avsikten med indraget är att de delar av bebyggelsen som upplevs från gaturummet inordnar sig i skalan på den omgivande stadsbebyggelsen (som är i 2–4 våningar), medan högdelen blir något tillbakadragen och påverkar stadsbilden mindre. Den sjätte våningen ska också utformas som en vindsvåning, t.ex. genom ytterligare indrag från underliggande fasader.

Samhällsbyggnad bedömer sammantaget att ett genomförande av planförslaget inte kommer att påverka den ursprungliga stadsplanen eller stadens anblick och siluett, så som uttryck för riksintresset, på något avgörande sätt. Riksintresset bedöms därför inte skadas.

Värdefull kulturmiljö.

2 kap. 6§ PBL Nej Den nya bebyggelsen ska utformas med hänsyn till kulturmiljön runtomkring. I

närområdet finns många äldre byggnader med högt kulturhistoriskt värde. Det är i allmänhet ljus färgsättning i området och mycket

träfasader.

Särskilt värdefull enl 2 kap. 6§ PBL (sista

stycket). Krav på skydd av kulturvärden som uppnår PBL 8 kap. 13§)

Nej Inom planområdet finns två byggnader på fastigheten Skjutbanan 2 upptagna i kommunens Kulturmiljöprogram.

Huvudbyggnaden vid Storgatan är utpekad som Särskilt värdefullt, klass A, medan gårdsbyggnaden är klassad som Allmänt värdefull.

Gatubyggnaden, som är utpekad som särskilt värdefull, förses med skyddsbestämmelser i detaljplanen. Byggnaden saknar idag skydd.

Gårdsbyggnaden, som inte är utpekad som särskilt värdefull, kommer behöva rivas för att ge plats för de nya bostäderna.

(11)

Skydd i gällande

detaljplan och Värdefulla byggnader/

skyddsföreskrifter 8 kap. 13§, 8 kap. 17§

PBL

Nej

Byggnadsminne/Kyrkomil jö

3 kap KML (SFS 2013:558)

4 kap KML

Nej

Fornlämning/Skog o Hist 2 kap KML

Nej

Interiörer Nej

Landskaps-/stadsbild

Landskaps-/stadsbild Eventuel lt

Den föreslagna exploateringen är relativt hög.

Skalan på omgivande bebyggelse är lägre och gator och trottoarer i närheten är smala. De närmaste omgivningarna domineras av bebyggelse i två till fyra våningar – i några fall i form av tre våningar plus en indragen vindsvåning. Den nya bebyggelsen blir motsvarande fyra våningar mot

Köpmangatan, inklusive suterrängvåningen.

Utöver detta medges en indragen vindsvåning – så kallad kungsvåning – på den del som är tänkt som äldreboende. Mot Thoméegränd blir bebyggelsen i motsvarande tre till sex våningar, plus en förhöjd sockel i gatans nedre del (suterrängvåningen).

Generellt i stadens centrala delar är

bebyggelsen högre mot gatorna och lägre mot gränderna. Den föreslagna bebyggelsen avviker alltså något från det generella mönstret i centrum och från skalan i den närmaste omgivningen.

Det kan därför finnas en risk att den nya byggnadsvolymen framstår som

(12)

oproportionerlig i förhållande till den närmaste omgivningen. Med tanke på det allmänna intresset av att främja en ändamålsenlig struktur och en estetiskt tilltalande utformning av bebyggelsen, har utformning och rimlig exploateringsnivå därför studerats noga under planarbetet i förhållande till kulturmiljö och stadsbild, sol- och skuggförhållanden, gaturum etc. Den föreslagna bebyggelsen är tänkt att utformas med flera skalnedbrytande grepp, som indragna trapphus, ett generellt indrag av fasaderna ovanför tredje våningen, olika fasadmaterial och ett varierat taklandskap med bland annat indragna vindsvåningar.

Sammantaget bedöms den nya bebyggelsens omfattning och utformning kunna regleras i detaljplanen så att stadsbilden inte påverkas i någon betydande mån.

Se även Riksintresse kulturmiljö ovan.

In- och utblickar Eventuel lt

Den nya bebyggelsen kommer påverka utblickar i närområdet. Framförallt gäller det från det befintliga bostadshuset inom

planområdet (på Skjutbanan 2), där avståndet är som minst. Utblickarna från övriga

bostadshus inom kvarteret Skjutbanan påverkas, men inte nödvändigtvis till det sämre. Flertalet boende i dessa byggnader får utsikt över en grön bostadsgård istället för en asfalterad parkeringsyta.

Längre utblickar mot Frösön och Annersia kan påverkas från de översta våningarna i husen på grannfastigheten Skjutbanan 8, samt i någon mån även för de översta våningarna i byggnader högre upp, öster om Storgatan.

Bostadshusen väster om Köpmangatan (kvarteret Borgmästaren), samt i viss utsträckning bostadshusen norr om

Thoméegränd (kvarteren Filialbanken och Riksbanken) påverkas negativt genom att utblicken mot den allé som kantar dagens parkeringsyta ersätts med utblick mot ett nytt bostadshus. För lägenheterna närmast

(13)

korsningen Köpmangatan/Thoméegränd blir skillnaden mindre, eftersom en ny trädrad planeras längs Köpmangatan närmast Thoméegränd.

Sammantaget påverkas utblickar både på gott och på ont. I de fall den nya bebyggelsen utgör en försämring bedöms detta ligga inom vad som får tålas i ett centralt läge i staden.

Historiska samband Nej

Människors hälsa

Buller

SFS (2015:216) om trafikbuller vid

bostadsbyggnader, SFS (2004:675) om

omgivningsbuller

Nej En bullerutredning har tagits fram för tänkt bebyggelse. Utredningen visar att samtliga riktvärden klaras utan särskilda

bullerskyddsåtgärder. Resultatet av beräkningarna visar att mest utsatt fasad beräknas få ekvivalenta ljudnivåer på 57–60 dBA. Gällande uteplats klarar fastighetens innergård riktvärdena för både ekvivalent ljudnivå, 50 dBA, och maximal ljudnivå, 70 dBA. Riktvärdena för uteplats klaras även på privata uteplatser och balkonger om dessa placeras in mot innergården.

Vibrationer Nej Risk (farligt gods,

miljöfarlig verksamhet) 2 kap 5 § samt 4 kap 12 § PBL och 2 kap 6 § MB samt Lag 2003:778 om skydd mot olyckor, Seveso-lagen (1999:381)

Nej Översiktsplanen anger att riskutredning ska genomföras i samband med detaljplanering eller bygglov för ändrad användning eller nybyggnation inom 150 meter från

rekommenderad väg eller järnväg för farligt gods.

Planområdet ligger ca 120 meter från

järnvägen, men hela kvarteret Borgmästaren ligger mellan järnvägen och planområdet.

Samhällsbyggnad bedömer att en

riskutredning inte behövs i det här fallet.

Ljus

2 kap. 9§ PBL

Nej

(14)

Risk kopplat till: Kommentar Strålning

(radon, kraftledning)

Nej En geoteknisk undersökning har gjorts i det inledande planarbetet. Radonmätningar visar på olika förhållanden på olika platser inom planområdet. Marken klassas i en mätpunkt som högradonmark (>50 kBq/m³) och därmed erfordras att grundläggning ska ske

radonsäkert. Övriga mätningar uppvisar normalradonmark (10–50 kBq/m³) och därmed erfordras att grundläggning ska ske radonskyddande. Frågan bedöms som relativt enkel att lösa byggnadstekniskt och hanteras i samband med tekniskt samråd.

Djurhållning/allergi PBL, MB

Nej Lukt

2 kap. 9§ PBL

Nej

Mark

Ras, skred, erosion 2 kap. 5§ PBL

Nej Enligt utförd geoteknisk undersökning bedöms det inte föreligga någon risk för ras eller skred inom planområdet.

Förorenade områden

26 kap. 9§ MB, 10 kap.

MB

Nej Inom planområdet har det tidigare bedrivits industriell verksamhet, i form av mekanisk verkstad och smidesverkstad,

bilvårdsanläggning, samt glasmästeri. En markmiljöteknisk undersökning har därför gjorts i det inledande skedet av planarbetet.

Undersökningen påvisade föroreningar i den översta metern av jordprofilen, varav de flesta föroreningar endast marginellt överstiger riktvärden för KM. Provtagning av

grundvattnet har påvisat måttliga halter av arsenik och nickel. Någon större spridning av föroreningar från jorden till grundvatten kan inte konstateras.

På fastigheten Staben 1 öster om planområdet (uppströms) har det tidigare funnits en

kemtvätt som förorenat marken.

Spridningsförutsättningar i mark och

grundvatten har bedömts som måttliga p.g.a.

(15)

relativt täta jordarter, men då områdets topografi tillsammans med ledningsgravar i marken kan leda till att eventuella

föroreningar i marken sprids lättare, har marken inom planområdet även provtagits för klorerade lösningsmedel. Analysresultaten visar att samtliga halter underskrider detektionsgränserna.

I dagsläget utgör föroreningarna på

fastigheterna ingen eller mycket liten risk. På platsen finns idag en asfalterad

parkeringsplats. Riskerna är minimerade på grund av att föroreningarna förekommer i jordlagren under den hårdgjorda ytan och är på så sätt ej lättillgängliga. På platsen

förekommer inget eller mycket lite djur- och växtliv, ingen damning förekommer och människor uppehåller sig endast tillfälligt på platsen.

I samband med anläggningsarbete inom området så kommer exponeringsriskerna öka för en tid. Risken för exponering bedöms enbart föreligga i samband med

anläggningsarbetena. Då planerna är att bygga ett underjordiskt garage med ovanliggande bostäder så bedöms merparten av

föroreningarna grävas bort i samband med grundläggning. Massor som uppkommer i samband med anläggningsarbeten inom fastigheten är måttligt förorenade och kan inte återanvändas fritt, men då analyserna visar på endast måttligt förhöjda föroreningshalter i de flesta provpunkterna så skulle vissa tekniskt lämpliga massor kunna återvinnas inom projektet i t.ex. terrass och under hårdgjorda ytor.

Risken för spridning av föroreningar under byggtiden bedöms som ringa, men är som störst vid schaktning eller annan hantering av massor som uppbringar länshållningsvatten.

Eventuellt länshållningsvatten ska renas innan det släpps vidare till recipient. En del

föroreningar är inte avgränsade i horisontellt eller vertikalt läge och miljökontroll bör ske

(16)

på schaktade massor för att klassificera dom för eventuell återanvändning.

Föroreningsutbredningen inom

undersökningsområdet bedöms inte föranleda några särskilda avhjälpandeåtgärder utöver att det översta jordlagret ändå schaktas bort för grundläggningen. Eventuella kvarvarande föroreningar under byggnader och hårdgjorda ytor bedöms inte medföra några risker

avseende hälsa, markmiljö eller grundvatten.

Luft

Föroreningar luft

EU direktiv 2008/50/EG, 2004/107/EG, 5 kap MB

Nej Planförslaget medför ingen betydande trafikökning. Det kommer få plats ungefär lika många parkeringsplatser som idag, där merparten även framöver kommer vara allmänna platser. I någon mån kan planen ge mer trafik med taxi/färdtjänst, eftersom det bland annat ingår ett SÄBO. Nettotillskottet av trafik bedöms som marginellt.

Planförslaget innebär samtidigt att

gaturummet blir mer inneslutet när den öppna platsen försvinner, vilket kan ge en försämrad luftkvalitet lokalt.

Under det senaste året har mätningar av luftkvaliteten gjorts på några platser i Östersund. Mätningarna visar på problem längs utsatta stråk (delar av Rådhusgatan), men för så kallad urban bakgrund (vid Zätagränd) har nivåerna varit lägre. För utsatta lägen arbetar kommunen med ett åtgärdsprogram.

Bedömningen i fallet Skjutbanan är att förhållandena där snarast är jämförbara med urban bakgrund och att miljökvalitetsnormer för luft sannolikt inte överskrids idag eller

(17)

riskerar att överskridas till följd av ett genomförande av planförslaget.

Miljökvalitetsnormer/

miljömål

Miljökvalitetsnormer för utomhusluft (SFS

2010:477), 2 kap. 10 § PBL, 5 kap MB

Nej Se ovan. Planförslaget bedöms inte leda till att miljökvalitetsnormer för luft riskerar att överskridas.

Vatten

Verksamhetsområde Nej Planområdet ligger inom kommunalt verksamhetsområde för dricksvatten och avlopp.

Dricksvattenförsörjning 3 kap. 8 § MB

Nej Planförslaget bedöms inte påverka riksintresset. Se även nedan.

Skyddsområde vattentäkt 7 kap 21 § MB,

föreskrifter för

vattenskyddsområden.

Nej Planområdet ligger inom primärt vattenskyddsområde för Minnesgärdets ytvattentäkt. I planarbetet och genomförandet tas hänsyn till kommunens föreskrifter för verksamheter och åtgärder inom

vattenskyddsområdet.

En dagvattenutredning tas fram under planarbetet för att säkerställa en hållbar dagvattenhantering.

Marken inom planområdet är till övervägande del hårdgjord idag. Kommunens riktlinjer för dagvatten vid planläggning innebär i det här fallet att minst ett 2-årsregen ska renas och fördröjas inom kvartersmark, samt att minst ett 30-årsregn ska fördröjas inom

planområdet. Beräkningen ska ske med klimatfaktor 1.25. Tillämpande av riktlinjerna bedöms preliminärt som möjligt och innebär i praktiken att avrinningen från planområdet kommer att minska under normala

förhållanden, samtidigt som reningsgraden ökar.

(18)

Dagvatten från den befintliga

markparkeringen rinner idag till stora delar ut orenat, även om en mindre del infiltrerar i den smala grönytan där träden står. Med ett underjordiskt garage istället tillkommer krav på att koppla avloppsbrunnar till

oljeavskiljare.

Dricksvattentäkten bedöms sammantaget inte påverkas negativt av ett genomförande av planförslaget.

Grundvatten Nej Det finns inga grundvattentäkter inom eller i närheten av planområdet och inget lokalt uttag planeras.

Utförd markmiljöteknisk undersökning har inte konstaterat någon större spridning av föroreningar till grundvatten. Planförslaget innebär att merparten av föroreningarna kommer schaktas bort. Se även Förorenade områden högre upp.

Den geotekniska utredningen rekommenderar att grundläggnings- och fyllningsarbeten utförs så att grundvattenytan är belägen minst 0,5 m under färdig schaktbotten. Enligt utredningen finns betydande risk för schakt under grundvattenytan vid djupare schakt än 2 m under marköverytan, vilket skulle kunna leda till en grundvattensänkning. I det fall att schakt under grundvattenytan är nödvändigt bör konsekvenserna utredas vidare i samband med tekniskt samråd.

Planområdet täcks idag av asfaltsyta, så infiltrationen i mark kommer sannolikt varken öka eller minska som en följd av

planförslagets genomförande.

Planförslagets påverkan på grundvattnet bör sammantaget kunna antas som försumbar.

Ytvatten Nej Se Skyddsområde vattentäkt ovan.

Dagvatten Nej Se Skyddsområde vattentäkt ovan.

(19)

Risk kopplat till: Kommentar Översvämning

2 kap. 5§ PBL, NFS 2009:1

Nej Området ligger inte i riskzonen för översvämning.

Föroreningar vatten/dagvatten

Nej Se Skyddsområde vattentäkt och Grundvatten ovan, samt Förorenade områden högre upp.

Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer SFS 2004:660, 2 kap 10§ PBL

Nej Se Skyddsområde vattentäkt och Grundvatten ovan, samt Förorenade områden högre upp.

Planförslaget bedöms inte innebära en försämring av Storsjöns kemiska eller ekologiska status.

Miljömål

Miljömål Kommentar

Frisk luft Se avsnittet Luft längre upp, avseende lokala

förhållanden. Givet att Östersund behöver växa och fler bostäder därmed behöver tillskapas, bedöms planförslaget i ett större perspektiv vara bättre för möjligheterna att nå miljömålet Frisk luft än många alternativa lokaliseringar av nya bostäder. Bostäderna tillskapas i ett centralt läge med närhet till kollektivtrafik och service och kombineras med ett mobilitetspaket som bedöms resultera i en

minskad efterfrågan på bilparkering, vilket totalt sett förbättrar förutsättningarna för ett minskat privat bilanvändande.

Grundvatten av god kvalitet

Se avsnittet Grundvatten längre upp. Planförslaget bedöms inte påverka möjligheterna att nå miljömålet Grundvatten av god kvalitet negativt.

Levande sjöar och

vattendrag Se punkterna Ytvatten resp. Dagvatten ovan.

Myllrande våtmarker Ej relevant Hav i balans samt levande

kust och skärgård

Ej relevant Ingen övergödning Ej relevant Bara naturlig försurning Ej relevant

(20)

Miljömål Kommentar Levande skogar Ej relevant Ett rikt odlingslandskap Ej relevant

God bebyggd miljö Planförslaget kan bidra till att till att miljömålet God bebyggd miljö kan nås genom att det:

1. Kan bidra till en långsiktigt hållbar bebyggelsestruktur

2. Utgör del i en sammanhållen planering 3. Nyttjar befintlig infrastruktur

4. Ger nya bostäder med goda förutsättningar för kollektivt resande samt tillgång till attraktiva och effektiva gång- och cykelvägar

5. Innefattar tillgång till bostadsnära grönytor – utformning av bostadsgård blir särskilt viktigt eftersom den betjänar ett SÄBO

6. Anpassar ny bebyggelse till omgivningarna och medger att värdefulla byggnader skyddas 7. Utgår från och stöder människans behov och

bidrar till ett varierat utbud av bostäder, arbetsplatser, service och kultur

8. Innebär att hälso-/ säkerhetsrisker kan hamna på acceptabla nivåer

9. Kan bidra till god hushållning med energi och naturresurser, genom punkterna 1–5 ovan samt punkt 10 nedan

10. Innefattar planering för hållbar avfallshantering Giftfri miljö Vid ett genomförande av planförslaget bedöms merparten

av den jord med måttligt förhöjda föroreningshalter som finns inom planområdet schaktas bort för grundläggning av det underjordiska garaget. Eventuella kvarvarande föroreningar under garaget bedöms inte utgöra något hot mot människors hälsa eller miljön.

Säker strålmiljö Planförslaget innebär att exponeringen för

elektromagnetiska fält blir så låg att människors hälsa och den biologiska mångfalden inte påverkas negativt.

Skyddande ozonskikt Ej relevant

(21)

Miljömål Kommentar

Begränsad klimatpåverkan Bostäder tillskapas i ett centralt läge med närhet till kollektivtrafik och service. Läget innebär goda

förutsättningar för att röra sig till fots eller med cykel och planeringen innefattar ett mobilitetspaket som bedöms resultera i en minskad efterfrågan på bilparkering. Totalt sett ger planförslaget förutsättningar som kan bidra till att öka andelen hållbara resor inom kommunen.

Ett rikt växt och djurliv Planförslaget innebär att en björkallé som omfattas av det generella biotopskyddet samt ytterligare några träd behöver tas ned, vilket kan ha en negativ betydelse för arters spridningsmöjligheter i staden. Ambitionen är samtidigt att planområdet sammantaget ska innehålla mer grönytor än idag efter ett genomförande av planförslaget och att delar av allén återplanteras. Se vidare under avsnittet Naturvård, Generellt biotopskydd högre upp.

Påverkan på kända naturvårdsarter bedöms som liten vid ett genomförande av planförslaget. Se vidare under avsnittet Naturvård, Naturvårdsarter högre upp.

Stammarna från de två träd som i konsultens

naturvärdesbedömning bedöms ha visst naturvärde kan placeras i någon av kommunens existerande faunadepåer, eller om möjligt på annan lämplig plats i närområdet, vilket kan bidra till att minimera påverkan på

förutsättningarna för växt och djurlivet på kommunal nivå.

Sammantaget bedöms planförslagets påverkan på möjligheterna att nå miljömålet Ett rikt växt och djurliv som begränsad.

Ekosystemtjänster

Kommentar

Ekosystemtjänster Träden vid Skjutbanan bidrar till flera reglerande ekosystemtjänster, som till exempel att omhänderta dagvatten och att sänka lokal temperatur och skydda från sol och vind.

Träd bidrar också med en del stödjande

ekosystemtjänster, som på ett övergripande plan har betydelse för det ekologiska samspelet – det vill säga sambanden mellan olika funktioner som krävs för att ekosystemet ska fungera. Det kan t.ex. handla om att

(22)

Kommentar

tillhandahålla livsmiljöer för olika arter, upprätthållande av markens bördighet genom näringscykeln, vattencykeln och jordbildningen. Alléer har generellt betydelse som tillflyktsplats, spridningskorridor och ledlinjer för växt- och djurlivet i ett övrigt påverkat landskap.

Träden har även betydelse för stadsbilden och

upplevelsen av gatan, samt viss rekreativ betydelse för närboende med utsikt över grönskan – det vill säga att de också ger så kallade kulturella ekosystemtjänster.

Eftersom merparten av de träd som idag finns vid Skjutbanan behöver tas ned vid ett genomförande av planförslaget är det viktigt att planen samtidigt skapar förutsättningar för nya ekosystemtjänster.

Ambitionen är som sagt att planområdet sammantaget ska innehålla mer grönytor än idag efter ett genomförande av planförslaget. Kommunen arbetar generellt för att få till mer gröna gårdar i centrum. Avsikten är därför att detaljplanen ska ställa krav på minsta substratdjup på innergården för att möjliggöra kvalitativ grönska och effektiv hantering av dagvatten, även om gården är underbyggd. Avsikten är också att några nya träd ska planteras längs Köpmangatan.

Den nya grönskan på gården blir inte allmänt tillgänglig, men kommer hela kvarteret Skjutbanan till godo. De nya träden längs gatan ger positiva effekter för gaturummets karaktär och ger möjlighet att skapa ytlig fördröjning av en relativt stor mängd dagvatten. Samtliga träd är tänkta att planteras i skelettjord för att skapa bra förutsättningar för rotsystemen, förbättra trädens förväntade livslängd och därmed säkra träden långsiktigt.