Lärande och samhälle Barn–unga–samhälle
Examensarbete i fördjupningsämnet
15 högskolepoäng, grundnivå
Barns språkutveckling i förskolan – en studie kring hur pedagoger ser på arbetet
med språkinlärning
Children's language development in preschool – a study on how preschool teachers view language learning
Daniella Astasonok Antonela Kaleb
Förskollärarexamen 210hp Examinator: Sara Berglund Slutseminarium: 2015-12-18 Handledare: Nils Andersson
2
3
Förord
Först vill vi tacka pedagogerna som medverkade i våra intervjuer. Utan dem hade vi inte kunnat utföra denna studie. Vi vill även tacka våra vänner, familj och varandra för tålamod, uppmuntrande och stöd i denna process. Det har varit en utmaning för båda men vi har kämpat genom detta tillsammans. Ett tack till vår examinator Sara Berglund för konstruktiv kritik.
Hela arbetet har varit jämt fördelat där vi båda har varit lika aktiva och gjort allt gemensamt.
Under denna period har man tillbringat mycket tid tillsammans och lärt sig mycket av varandra.
Tack!
Antonela Kaleb och Daniella Astasonok
4
Sammanfattning
Vår studie handlar om hur pedagoger arbetar i förskolan med språkutveckling samt förstärkning av barns modersmål. Syftet med studien var att se hur pedagoger i förskolan ser på arbetet med språkinlärningen, samt om deras arbetssätt skiljs åt. Vi ville även utföra denna studie för att se hur det ser ut på förskolorna i Malmö nu när modersmålsundervisningen är helt borttaget.
Utifrån detta ville vi se hur pedagogerna får in språk och kultur i deras vardagliga aktiviteter med barnen. Eftersom vi bor i Malmö som är en mångkulturell stad blev detta särskilt intressant för oss att undersöka. Vi valde kvalitativ metod och intervjuade sammanlagt åtta pedagoger på två olika förskolor i Malmö. Dessa förskolor har sitt säte i olika stadsdelar.
Pedagogerna är viktiga nyckelpersoner för vårt arbete där de berättar hur arbetet sker i verksamheten, samt hur de ser på språkutvecklingen hos barn. Resultatet av vår undersökning visar att båda förskolorna arbetar med språk på olika sätt, däremot kunde vi se att pedagogernas arbetssätt skiljdes åt beroende på barngrupp. Utifrån intervjuerna berättade pedagogerna deras olika erfarenheter kring språkinlärningen och hur det präglas in i verksamheten. Enligt pedagogerna har borttagandet av modersmålsundervisningen inte påverkat deras arbetssätt kring språkinlärningen.
Nyckelord: Flerspråkighet, identitetsutveckling, kultur, modersmålsundervisning, modersmål, språkinlärning, språkutveckling.
5
Innehåll
1. Inledning ... 7
1.1 Problemformulering ... 7
1.2 Syfte och frågeställningar ... 8
2. Bakgrund ... 9
2.1 Modersmålsundervisningens historia ... 9
2.2 Omorganisering av modersmålsstödet ... 10
3. Teori och tidigare forskning ... 12
3.1 Mångfalden i Sverige ... 12
3.2 Flerspråkighet ... 12
3.3 Forskning kring språkutveckling ... 14
3.4 Modersmålsutveckling ... 15
4. Metod ... 17
4.1 Val av metod ... 17
4.2 Urval ... 18
4.3 Forskningsetikens fyra krav ... 19
4.4 Genomförande ... 19
5. Resultat ... 21
5.1 Arbetet med språk ... 21
5.2 Förstärkning av modersmålet ... 23
5.3 Modersmålsundervisningens omorganisation ... 24
5.4 Sammanställning ... 26
6. Diskussion ... 28
6.1 Modersmålsundervisningens betydelse ... 28
6.2 Resultatdiskussion ... 28
6.3 Metoddiskussion ... 30
6.4 Avslutande tankar ... 30
6.5 Vidare forskning ... 31
Bilagor ... 36
6
7
1. Inledning
1.1 Problemformulering
Sverige har blivit ett alltmer mångkulturellt samhälle. I förskolan möter man både barn och vuxna med olika språk och kultur. För barn som är enspråkiga eller flerspråkiga är det avgörande vilket språk som ska talas på förskolan, då det är personalens arbete som ska planeras utifrån detta. Arbetet blir annorlunda i en mångkulturell barngrupp jämfört med i en enspråkig barngrupp. Därför är planeringen för verksamheten viktig och även samarbetet mellan personal och föräldrar (Nauclér m.fl., 1988).
Barn som har annat modersmål än svenska behöver stimulans i sin utveckling av modersmålet parallellt med det svenska språket. Problemet som kan uppstå nu är att barnen som är flerspråkiga riskerar att förlora sitt modersmål och kulturella identitet (Nauclér m.fl., 1988).
Därför behövs det studier som visar hur språkinlärningen påverkar barnen och hur pedagoger ser på förändringen av borttagandet. Utifrån studier och forskning som berör detta problemområde kan bland annat politiker få insyn i hur det ser ut i verkligheten. Med hänsyn till detta kan politiker fatta grundläggande beslut.
Förskoleförvaltningen har bestämt att ta bort modersmålsundervisning på förskolor i Malmö kommun. Detta är en relativt ny bestämmelse som infördes hösten 2014. Med denna lagändring vill man att alla barn skall få samma möjlighet till att påverka sin språkutveckling och syftet med den nya organisationen är att pedagoger i förskolan ska jobba utifrån barns modersmål och kultur, samt stödja barnen för vidare utveckling (Förskoleförvaltningen, 2014).
Vi kommer att undersöka om borttagandet av modersmålsundervisningen har påverkat förskolorna i vår undersökning. Denna studie utfördes i Malmö stad på två olika förskolor i olika stadsdelar. Studien kommer att visa hur pedagoger arbetar med språkinlärning samt deras inställning till borttagandet. Vi kommer också gå in kort på historia kring modersmåls- undervisning, hur man jobbade med detta förr i jämförelse med nu.
8
1.2 Syfte och frågeställningar
Vi är intresserade av att se hur pedagogerna på förskolan arbetar med språket nu när modersmålsundervisningen tagits bort på förskolan i Malmö stad. Syftet med studien är att få inblick i hur pedagoger ser på arbetet med språkinlärningen och vilka metoder som används till detta.
Genom att intervjua pedagoger kan vi få en inblick i deras arbetssätt och hur verksamheten ser ut. Vår förhoppning är att denna studie skall vara användbar för pedagoger som är verksamma inom förskolan. Studiens frågeställningar är följande:
Hur arbetar pedagogerna på respektive förskola med språkutveckling?
Hur ser pedagogerna på behovet av förstärkning av modersmålet?
Hur har verksamheten förändrats av modersmålsundervisningens omorganisation?
9
2. Bakgrund
I denna del presenteras historiska infallsvinklar som berör modersmålsundervisning och språkutveckling. Vi kommer att presentera styrdokument som berör både förskola och skola eftersom dessa två kompletterar varandra.
2.1 Modersmålsundervisningens historia
Den svenska samhällsutvecklingen som kännetecknades utav ekonomisk tillväxt och brist på arbetskraft under 1960-talet och i början på 70-talet medförde att arbetskraftinvandringen till Sverige ökade. Invandrarpolitiken som då gällde var att snabbt anpassa sig till det svenska samhället och lära sig språket. Detta kom att förändras år 1975 då riksdagen tog ett beslut som gav invandare rättigheter att bevara och utveckla sitt modersmål såsom sin ursprungskultur. När hemspråksreformen trädde i kraft 1977 blev kommunerna skyldiga att erbjuda moders-måls- undervisning. Det blev skolans ansvar att följa riktlinjerna att stödja invandrarbarnets tvåspråkighet. Barnen skulle erbjudas modersmålsundervisning och undervisning i svenska som andra språk (Håkansson, 2003).
1991 kom det en ny regel om att man måste samla minst fem elever med samma modersmål för att undervisning skulle sättas igång. Det har aldrig varit något tvång för eleverna att delta men det är kommunernas skyldighet att erbjuda den möjligheten (Håkansson, 2003).
Enligt Skolverket (1993) framgår det att modersmålsundervisningen är den centrala metoden som funnits länge för barn med flera språk. Skolverkets mål för undervisning i modersmål är att eleverna blir tvåspråkiga individer med tvåfaldig kultur. Undervisningen skall inte endast ske på ett språk eller kultur utan vara sammansatt med det svenska. Modersmålsundervisarens roll är att hjälpa eleverna att förstå varför de är här, vilka de är och hur de kan ha ett bra liv i Sverige. För att nå dessa mål krävs det att båda språk och kulturer ingår i en del av undervis- ningen. Det är inte modersmålsundervisarens ansvar att enbart lära ut modersmålet, utan även
10
att främja barnens utveckling i tvåspråkighet såväl som deras dubbla kulturer (Skolverket, 1993).
Antalet barn med annat modersmål än svenska har ökat kraftigt år efter år. Eftersom ökningen har blivit mer än vad det finns plats för barn på förskolan, har man fört statistik i olika städer samt kommuner för att se skillnaderna (Skolverket, 2003). Anledningen till att modersmåls- stödet i förskolan har sjunkit är på grund av ekonomiska skäl samt osäkerhet hos pedagoger om vilka metoder som ska användas. Tidigare studier har visat att tiden inte räcker till för att undervisningen ska ha någon verklig effekt på elevens språkinlärning. På grund av ekonomin får elever sällan mer än två veckotimmar för modersmålsundervisning. Ytterligare ett problem är att grupperna är så blandade där alla är på olika nivåer när det kommer till språket. Därför är det svårt att få ihop en grupp där alla ligger på samma nivå och är jämnåriga (Håkansson, 2003).
Det finns stora brister på förskolan gällande stöd för flerspråkiga barn. Läroplanen som förskolan skall följa har skyldighet att stödja flerspråkiga barns språkutveckling men brister när det kommer till modersmålsstöd. Modersmålet skall inte ses i form av en "språklektion" utan vara integrerad i förskolans verksamhet. Lärandet bör ske i samband med dagliga aktiviteter och situationer tillsammans med förskolans verksamhet (Skolverket, 2010)
.
2.2 Omorganisering av modersmålsstödet
Förskoleförvaltningen fick i uppdrag av förskolenämnden att se över hela organiseringen av modersmålsstöd. Det var här man fick kritik av Skolinspektionen att det fanns stora kvalitets- skillnader i modersmålsstöd mellan förskolorna. En annan sak som uppmärksammades var att den tidigare modellen för barn som är flerspråkiga sträckte sig till alldeles för få barn.
Förskoleförvaltningen (2014) bestämde sedan att alla barn skall få samma möjlighet till att påverka sin språkutveckling och syftet med den nya organisationen är att pedagoger skall jobba utifrån barns modersmål och kultur samt stödja dem för vidare utveckling. Föräldrar har fortfarande möjlighet att påverka och samarbeta med förskolan kring sitt barns språk och kultur.
När barn med andra kulturer kommer till förskolan möter de barn och vuxna med ett annat språk. För att det ska vara lärorikt för barnens utveckling, krävs det kunskap hos personalen för att hitta ett arbetssätt som stödjer barnen i att utveckla två kulturer och två språk. Arbetet blir annorlunda i en mångkulturell barngrupp än i en enspråkig barngrupp. Därför är det viktigt med
11
planering för verksamheten och samverkan mellan personal, modersmålslärare och föräldrar (Nauclér, m.fl, 1988).
Idag går det inte att ansöka om modersmålsstöd för barn på förskolan. Däremot är det förskole- chefen som ansvarar för genomförandet av modersmålsstödet på respektive förskola. Det finns även språkutvecklare som handleder pedagoger för hur man kan arbeta med olika aktiviteter och material anpassade efter barnens behov (Förskoleförvaltningen, 2014).
I denna studie kommer vi att visa arbetet efter omorganiseringen för att se om det förekommit större förändringar kring barns språkutveckling och pedagogernas arbetssätt.
12
3. Teori och tidigare forskning
I detta kapitel riktar vi oss in på forskning som berör flerspråkighet och språkinlärning samt modersmålsundervisningens betydelse i förskola och skola. Här presenteras forskarnas olika studier och deras tolkningar inom området språk. Forskningen vi presenterar visar överlag språkets betydelse och dess relevans i tidig ålder.
3.1 Mångfalden i Sverige
Under 1900-talet genomgick Sveriges befolkning en betydande förändring. Statistiken visar att invånare som inte var födda i Sverige fördubblades mellan 1970 och 2007 (Statistiska centralbyrån, 2009). Detta medförde att fler forskare visade intresse av att undersöka förhållanden mellan språk och samhälle. Enligt Milani (2007) har forskare visat intresse för dessa två faktorer, eftersom det väckte frågor kring hur språkinlärningen uppstått i samband med invandringen samt integration av invandrare i det svenska samhället och olika institutionella sammanhang så som exempelvis skola, myndigheter m.m. Dessutom är det viktigt att förstå hur denna mångfald fungerar och uppfattas av samhället i mer officiella sammanhang (Milani, 2007).
3.2 Flerspråkighet
Inger Lindberg är professor i tvåspråkighet med inriktning mot andraspråksinlärning vid Stockholms Universitet. Hon skriver i artikeln "I det nya mångspråkiga Sverige" om hur integrationen påverkat samhället och det svenska språket på lokal och global nivå. Enligt Lindberg (2009) är en av de största utmaningar vi har i samhället är svenskans roll och ställning.
Med andra ord handlar det om att svenskan ska förstärkas som huvudspråk på hemmaplan i ställning mot engelskan då det talas i stort sett överallt runtom i världen. Lindberg fortsätter ta upp aspekter för språkets betydelse, genom att ha en medveten språkpolitik kan samhället främja ett starkt gemensamt språk utan att det besvärar flerspråkigheten. Det är en stor tillgång för individen och samhället och är central i detta sammanhang. Språkpolitik innebär att
13
svenskans dubbla roller kan balanseras så att svenskan behåller sin ställning i samhället men att den språkliga mångfalden främjas (Lindberg, 2009).
Axelsson (2013) skriver att det forskas mycket idag kring flerspråkighet och lärandet. Det undersöks mycket kring hur skolor kan hantera språklig och kulturell mångfald så att det blir en skola för alla. Med flerspråkiga barn som utgångspunkt utreds vad som kännetecknar en förskola där varje individ får lika möjligheter att utveckla sitt lärande och nå skolframgång (Axelsson, 2013). Enligt Skolverket (2010) framgår det resultat av tidigare undersökningar för flerspråkiga elever att den kognitiva utvecklingen, lärandet och identitetsutvecklingen främjas genom att undervisa på båda språk. Pedagogiken som används i både förskola och skola för varje enskilt barn är viktig för deras anknytning till språkliga och kulturella erfarenheter.
I familjer där föräldrarna är tvåspråkiga är det viktigt att vara överens om vilket eller vilka av språken barnen ska lära sig först. Detta är viktigt eftersom det språk som barnet använder kommer få olika starka fästen, och bli det språk som etableras först. Inlärningen av språk kan ske under olika förhållanden. Första sammanhanget är med kulturell inlärning, där språket sker i förstärkning av familjen och deras kultur. Andra sammanhanget är den naturliga inlärningen i språkets naturliga miljö och kan även ske genom undervisning (Einarsson, 2009). Språkets huvudsakliga funktion är att förmedla budskap. Barn använder språket för att uttrycka sina behov och känslor för omgivningen. Ett barn som ännu inte utvecklat sitt språk kan exempelvis peka på sitt sår och säga "ont". På så sätt förmedlar barnet sitt budskap och föräldrarna förstår att barnet gjort sig illa och har ont. Barn upplever mycket under sin vardag och vill gärna berätta för sina föräldrar om sina upplevelser. Eftersom det verbala språket inte är tillräckligt utvecklat försöker barnet använda denna strategi för att förmedla sina upplevelser på bästa sätt (Arnqvist, 1993).
Jonas Mattson (2013) skriver i en artikel i tidningen Språk om flerspråkighet och vilka effekter flerspråkighet har. Han nämner olika undersökningar kring språk och barns behärskande av det.
Mattson (2013) tar upp att flera kanadensiska forskare har gjort olika undersökningar på tvåspråkiga barn, där man kunde konstatera att barn vid två års ålder kunde handskas bättre med distraktioner än enspråkiga barn. Vidare samma år kunde man läsa i en annan tidskrift Child Development (2014) att barn som är tvåspråkiga har bättre förmåga av att variera mellan olika uppgifter. Forskarnas olika studier har visat tecken på att barn som talar två eller flera språk har bättre förmåga att utföra vissa aktiviteter än enspråkiga barn. En studie som gjordes var på barn fem till sju år där forskarna delade ut olika uppgifter till barnen. Detta gjordes för att undersöka
14
arbetsminnets utveckling. Slutligen visade det sig att ju fler invecklade uppgifter som barnen handskades med blev resultatet annorlunda mellan de enspråkiga och de tvåspråkiga barnen.
François Grosjean som är en av forskarna med mer än 40 års erfarenhet beskriver hur intresset för flerspråkighet har vuxit enormt ur ett forskningsperspektiv. "Men med tanke på att halva världens befolkning är flerspråkig är det logiskt att forskarna satsar allt mer på det här ämnet"
(Mattson, 2013).
3.3 Forskning kring språkutveckling
Jean Piaget och Lev Vygotskij var forskare inom barnpsykologin och tillsammans presenterar dessa forskare teorier kring språkutvecklingen hos barn. En sammanfattning av forskarnas teorier är att barnets språkutveckling sker i tre olika faser. Den första fasen beror på yttre påverkan det vill säga den sociala omgivningen. Den andra fasen är en medfödd förmåga till att utveckla ett verbalt språk där arvet har en betydande påverkan. Den tredje fasen är en kombination av arv och miljö. I forskarnas teorier lyfter man fram hur arv och miljö påverkar inlärningen av språk. Dock lägger Piaget tonvikten på arvet och Vygotskij på barnets språkliga miljö (Arnqvist, 1993).
Chomsky (1959) hade eget synsätt på inlärningen av språket. Chomsky menade att man föds med vissa förmågor och att det ligger i arv för hur man lär sig ett språk. Huvudsakligen låg Chomskys forskning på hur språket uppstår hos barn och inte i samband med omgivningen (Söderbergh, 2010). Med detta menas att det finns olika sätt att lära sig ett språk. Vygotskij menade att det var i samband med interaktion av andra människor som det språkliga uppstår, men Chomsky argumenterar mot detta och menar på att man födds med vissa språkliga förmågor redan från början. I Skolverkets stödmaterial för förskolan (2014) står det att barn lär sig tidigt vem som talar vilket språk och anpassar sitt sätt och kan relatera till detta. I förskolan möter barnet enspråkiga sammanhang och då måste barnet upptäcka själv, samt anpassa sig till språkanvändningen som råder där. Det är vanligt att barn byter språk efter samtalsinnehåll eller efter aktivitet och inte i första hand utifrån de närvarande personernas språk, detta blir en slags taktik då barnet inte kan eller kommer på ett ord på det språk som talas för tillfället. Denna forskning bygger på en amerikansk studie som Genesee, Paradis och Crago (2004) har utfört.
Här har man studerat tvåspråkighet och kodväxling hos barn.
15
3.4 Modersmålsutveckling
Nihad Bunar (2010) är professor vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen vid Stockholms Universitet, han leder ett forskningsprojekt kring hur nyanlända elever tas emot i skolan. Undersökningen går ut på att studera eleverna under lektionstid och hur eleverna fungerar socialt utanför skolan. Resultatet av studien visar att när lärarna samarbetade med modersmålslärarna stärktes både modersmålet och det svenska språket. Här såg man tydliga resultat på elevernas förbättring och utveckling i olika ämnen i skolan. Bunar beskriver hur betydelsefullt det är med organiseringen kring modersmålsstödet redan i förskolan. Här betonar Bunar hur stödet bör integreras i vardagen och att pedagoger har kompetens inom området. Han studerar även hur kommunerna jobbar för att alla barn ska få en likvärdig skola.
Bunar (2010) skriver i sin forskningsrapport att modersmålsundervisning kan ses som både positivt och negativt. Med detta menar han nackdelarna med modersmålsundervisning kan vara att eleverna känner utanförskap på grund av ännu inte utvecklat det svenska språket väl, samt att det oftast ligger efter skoltid. Positiva aspekter med modersmålsundervisningen är att förstärka sitt modersmål och att eleverna får kulturell bekräftelse. Eftersom invandringen har ökat i Sverige har det blivit en diskussion kring barns språkutveckling samt hur den kan stödjas på bästa sätt i skolan. Frågan är var ska man lägga fokus, att barnen lär sig bra svenska så snabbt som möjligt eller är det viktigare att de först utvecklar sitt modersmål. Eller ska man sträva efter att få stöd för båda samtidigt?
Utan att få en kulturell bekräftelse redan i förskolan menar Nauclér, m.fl. (1988) att det kan uppstå känslor av ensamhet, saknad och underlägsenhet. Om dessa känslor uppstår finns det risk för att ens modersmål och kulturella identitet inte blir bekräftad. Olika aktiviteter som sång, musik och tradition från barnens kultur ger en positiv effekt. Detta blir en bekräftelse för barnen att båda kulturerna uppskattas och gör det möjligt för de att växa och utvecklas i två kulturer.
Förskolans mål för invandrarbarn är att lägga grunden till aktiv tvåspråkighet. Innebörden är att man i förskolan ska arbeta med barnen som så småningom ska kunna använda både modersmål och svenska efter sina egna önskemål och i de situationer samhället kräver. Lika viktigt är det att de skall känna sig språkligt hemma både i sitt modersmål och i svenska (Nauclér, m.fl, 1988).
16
Kenneth Hyltenstam (2013), är professor som har forskat kring modersmålsundervisning vid Stockholms Universitet. Hyltenstam (2013) menar att de flesta som får modersmålsundervis- ning lär sig majoritetsspråket bättre. Han anser även att modersmålsundervisningen leder till en ökad integration. Genom integration skapas gemenskap och trygghet. När det kommer till modersmålsundervisning anser Hyltenstam (2013) att det är ett sätt att dra till sig kunskaper under tiden svenskan inte är tillräckligt utvecklad. För att kunna dra till sig så mycket kunskap som möjligt är det viktigt att utnyttja sitt modersmål fullt ut.
Om modersmålsundervisningen skulle försvinna, menar Hyltenstam (2013) att det skulle vara en stor nackdel. Modersmålsundervisningen är något som binder ihop den svenska kulturen med bakgrundskulturen. Det är även ett sätt som underlättar för både föräldrar och skola att skapa samband. Lindberg (2002) som är tvåspråkighetsforskare tar upp myter kring barns kunskapsutveckling och modersmål. En myt var att modersmålet skulle ha en negativ effekt på andraspråksinlärningen då det finns ett begränsat språkutrymme i hjärnan. Det sägs även att modersmålet skulle vara förvirrande och störa samt försena utvecklingen av andraspråket.
Lindberg (2002) avfärdar dessa myter och visar i senare års forskning att man har kunnat fastställa många positiva anknytningar mellan tvåspråkighet och kognitiv utveckling. Ett exempel på en positiv effekt är att tvåspråkiga barn blir mer flexibla i sitt tänkande och kan lätt växla mellan olika språk (Einarsson, 2009).
17
4. Metod
4.1 Val av metod
När man väljer forskningsmetod beror det på vad man vill undersöka. Vissa frågor går enbart att svara på genom kvalitativa metoder. Dessa frågor rör framför allt människors upplevelser av olika saker eller deras syn på verkligheten. Det blir mer intressant för forskaren att beskriva, förklara samt tolka dessa svar i en forsknings undersökning. I en studie där man använder en kvalitativ metod är verkligheten en utgångspunkt som kan uppfattas på många olika sätt där det inte finns en absolut sanning (Ahrne, 2011).
Vi använde oss av kvalitativ metod för att besvara våra frågeställningar och få en djupare förståelse för vår målgrupp som då är pedagogerna och deras syn på arbetet med språk. För att avgränsa undersökningen höll vi oss till en metod. Vårt val av metod bestod av intervjufrågor till pedagoger. Vi ville att pedagogerna skulle dela med sig sina erfarenheter och funderingar kring språkutveckling i ett naturligt samtal. Sammanlagt intervjuades åtta pedagoger totalt, fyra på den västra förskolan och fyra på den södra i Malmö stad. Vi hade i åtanke att utföra observationer också till vår studie, men valde bort detta på grund av tidsbrist och för att pedagogerna inte har lika stor möjlighet att utveckla sina svar på våra frågor. Detta beror på att pedagogerna har fokus på barngruppen och inte har den tiden att samtala med oss på ett naturligt sätt, som vi gjorde under våra intervjuer.
Vi intervjuade pedagogerna med öppna frågor så att vi kunde få så utförliga svar som möjligt.
Utifrån våra frågeställningar ville vi få med pedagogernas synsätt kring språkutvecklingen och modersmålsstödet. Vi ville även se hur pedagogerna i respektive stadsdel jobbar med språk för att kunna jämföra dessa senare. Intervjufrågor som ställdes var riktade mot pedagogers yrkesroll och förhållningssätt i verksamheten. Intervjuerna som genomfördes var semistrukturerade, vilket innebär att intervjuaren har ett formulär som består av öppna frågor och breda teman, som samtalet centreras kring. Respondenten har större möjlighet att påverka intervjuns innehåll och intervjuaren måste vara aktiv och ställa följdfrågor för att få ut så mycket som möjligt av intervjun (Alvehus, 2013).
18
4.2 Urval
För att få ut så mycket som möjligt av vår undersökning ligger fokus på två förskolor i Malmö.
Den första är belägen i den södra delen av Malmö och den andra i den västra delen.
Ungefär 31 % eller ca 95 700 av Malmöborna är födda i utlandet. I alla stadsdelarna har antalet Malmöbor som är födda i utlandet ökat och det är ett tecken på integration (Malmö stadskontor, 2013). Då vi bor i en mångkulturell stad blev det särskilt intressant för oss att undersöka. Innan vi valde förskolor läste vi information om verksamheterna och deras arbetssätt. Förskolorna har olika profilering men båda arbetar utifrån läroplanen. Den västra förskolan ligger i mångkulturell stadsdel och därför är många barn mångkulturella. Här lägger man stor vikt vid allas lika värde och arbetar för att bejaka varje barns ursprung. Däremot ligger den södra förskolan i ett mer homogent svenskt område. På denna förskola arbetar man med målen från läroplanen, där barn ska utvecklas till självständiga individer, känna empati och lust samt kunna ta hänsyn och lyssna. Förskolan är certifierad med Grön Flagg vilket innebär att personalen och barnen arbetar mycket med miljöfrågor. Syftet med valet av förskolor var för att se likheter och skillnader mellan pedagogernas arbetssätt nu när modersmålsundervisningen är borttaget.
Sammanlagt intervjuades fyra pedagoger på varje förskola. Första förskolan vi besökte var den västra som hade en 1-5 års avdelning där majoriteten av alla barn har svenska som andra språk och det blev särskilt intressant att utföra vår studie på denna avdelning, samt att få pedagogers synsätt på arbetet med språkutvecklingen. På den södra förskolan var barnen på avdelningen 1- 3 år. På denna avdelning fanns för det mesta enspråkiga barn till skillnad från den andra förskolan. Därför blev det intresseväckande att se och jämföra dessa två förskolor i deras arbete kring språk. Fastän förskolorna ligger i Malmö men i olika stadsdelar kan skillnaderna vara enorma då varje förskola jobbar på sitt sätt och det är utgångspunkten i vår studie.
I våra intervjufrågor hade vi även personliga frågor som vi ställde exempelvis som yrkesroll och ålder. Detta var för att kunna se pedagogernas olika erfarenheter beroende på ålder och yrkesroll.
19
4.3 Forskningsetikens fyra krav
Vår studie är baserad på Vetenskapsrådets fyra etiska krav (Vetenskapsrådet, 2002).
Det första kravet som är informationskravet, där forskaren skall informera deltagarna om forskningen och den aktuella forskningsuppgiftens syfte. Till att börja med kontaktade vi förskolorna via telefon och förklarade att vi ville intervjua pedagoger till vårt examensarbete.
Vi informerade pedagogerna om vår undersökning och frågeställning. Efter deras godkännande kunde vi förbereda våra intervjufrågor som bestod av två delar. Första delen var mer faktabaserad med personliga frågor se (bilaga 1). Andra delen innehöll öppna frågor där respondenten kunde svara utifrån eget tycke, se (bilaga 2). Vi kunde även ställa följdfrågor utifrån de svar vi fick.
Samtyckeskravet är det andra kravet där deltagare i en undersökning har rätt att själva bestämma över sin medverkan. Utifrån pedagogernas samtycke till intervjuerna förklarade vi även att när som helst under studiens gång kunde de avbryta sin medverkan.
Konfidentialitetskravet är krav nummer tre och innebär att uppgifter om alla i en undersökning ingående personer skall ges största möjliga konfidentialitet och personuppgifterna skall förvaras på ett sådant sätt att obehöriga inte kan ta del av dem. Enligt kravet förklarade vi att allt material kommer att vara konfidentiellt och förstöras efter studiens avslut. Dock kommer vi att arkivera anteckningar av intervjuerna.
Det sista kravet är nyttjandekravet som handlar om att uppgifter som är insamlade om enskilda personer får endast användas för forskningsändamål. I vår studie nämner vi aldrig pedagoger eller förskolornas riktiga namn utan vi använder oss av fingerade namn.
4.4 Genomförande
På den förskola som är placerad i västra Malmö gjordes intervjuerna en hel förmiddag med fyra medverkande pedagoger. När intervjuerna gjordes var vi båda närvarande. Intervjuerna var enskilda där en av oss antecknade och den andre intervjuade och ställde följdfrågor. Det var
20
inte många barn som närvarade på avdelningen och detta gjorde att vi fick mer tid med respondenterna.
På förskolan som ligger i södra Malmö gjordes intervjuerna en eftermiddag med fyra pedagoger där med. Även här utfördes intervjuerna enskilt med varje pedagog. Då aktiviteter brukar hållas på förmiddagarna, valde vi att ha eftermiddagen till vårt förfogande. Intervjuerna på båda förskolorna varade cirka 20 minuter per pedagog.
Efter intervjuerna diskuterade vi svaren vi fick och kom överens om vilka svar som skulle användas för vårt arbete. Svaren från intervjuerna redovisas utifrån anteckningarna vi förde, därför förekommer det talspråk då vi antecknat ner precis vad pedagogerna berättat. Urvalet baserades på våra egna tankar och erfarenheter samt relevans till vår studie. Vi valde att intervjua samt föra anteckningar eftersom vi kände oss bekväma med det. I efterhand insåg vi att det hade underlättat med en diktafon för att spela in intervjuerna. Det är något vi kommer ha i åtanke ifall vi kommer att göra liknande studier i framtiden.
21
5. Resultat
Detta kapitel är uppdelat i fyra delar. De tre första utgår från varsin frågeställning, och behandlar följande ämnen: hur pedagogerna arbetar med språkinlärning, hur de ser på behovet av förstärkning av barns modersmål samt hur pedagogerna uppfattar att verksamheten har föränd- rats av modersmålsundervisningens omorganisation. Kapitlet avslutas med en sammanfattning.
Insamlingen av våra data har gett oss en inblick i de olika förskolornas verksamhet i olika stadsdelar. Utifrån pedagogernas svar på frågorna har vi fått en tydlig bild av hur verksamheterna fungerar. Pedagogerna har olika erfarenheter av olika barngrupper och det blev särskilt intressant att jämföra deras uppfattningar. Det som framgår i intervjuerna av alla pedagoger är att ingen märker någon större skillnad av förändringen kring modersmåls- undervisningens omorganisation. Utifrån pedagogernas svar har arbetet med språk alltid funnits på respektive avdelning.
För att göra det enklare och få en bättre förståelse för vår undersökning kommer vi att presentera pedagogerna som:
Västra förskolan: Pedagog A, Pedagog B, Pedagog C Södra förskolan: Pedagog 1, Pedagog 2, Pedagog 3
5.1 Arbetet med språk
Utifrån frågan om arbetet kring språk kunde vi se att många av pedagogerna hade liknande tankar. Många av pedagogerna ansåg att utvecklingen av barns språk kräver mycket kunskap, tålamod och tid. En annan gemensam åsikt som förekom var att pedagogerna ansåg att det är svårt att ge varje enskilt barn stödet och tiden de behöver för att utveckla sitt språk fullt ut på grund av stora barngrupper. En pedagog på den södra förskolan berättar:
22
Mindre barngrupper hade underlättat mycket för vårt arbete. På grund av de stora barngrupperna blir det svårt att fokusera på ett specifikt barn med behov av extra stöd när vi har cirka 20 andra barn som vi måste ta hänsyn till. (Pedagog 3)
Något som framgår i intervjuerna är att arbetet med språk sker mycket i det vardagliga mötet med barnen. Exempel på detta kan vara vid samlingen, matbordet, påklädnad osv. Det finns även planerade aktiviteter vid sidan om som berör språkutveckling. Pedagoger som blev intervjuade gav oss olika svar kring deras arbetssätt. En fråga som ställdes under våra intervjuer var hur pedagogerna jobbar i verksamheten/arbetslaget med språk? En pedagog på den västra förskolan svarade så här:
På grund av många flerspråkiga barn på avdelningen försöker vi få in det språkliga i det vardagliga mötet med barnen. Exempelvis vid samling, matbordet, påklädnad m.m. "Det är viktigt att lyssna på frågor som barnen ställer samt ge svar på dessa frågor. Även förhållningssättet är viktigt, hur du tilltalar barnet och bemöter det. Vi jobbar mycket med TAKK, språkpåsar, Ipad, sagor och läsning", säger pedagog A på den västra förskolan. Pedagog A nämner även "vi på avdelningen uppmuntrar alltid barnen till att tala sitt modersmål om det är möjligt, vi begränsar inte barnen utan istället låter de utforska språket på egen hand. (Pedagog A)
Pedagog 1 på den södra förskolan nämner även att de jobbar mycket med TAKK1 eftersom det finns många småbarn på avdelningen. TAKK används exempelvis vid samlingar då man får in tecken i sångerna de sjunger. "Vi har inte så många flerspråkiga barn på denna avdelning och därför har vi inte lagt mycket fokus på andra språk än svenska". Vidare berättar pedagog 1 att alla pedagoger på avdelningen har gått en TAKK- utbildning för att lära sig mer om tecken.
Detta har gynnat deras verksamhet då barnen har "fångat" upp ett till "språk" som förenklar deras kommunikation med andra.
Förskolorna hade liknande arbetssätt kring språk, ett exempel arbetet med TAKK. Båda förskolorna jobbar med TAKK men det används i olika syften. På den västra förskolan användes TAKK som komplement för flerspråkiga barn, till skillnad mot den södra förskolan där det används som ett redskap för mindre barn som ännu inte etablerat något språk. En annan likhet som syns i intervjuerna är förskolornas förhållningssätt och det dagliga mötet med
1 På förskolor idag används tecken som stöd för barnens språkutveckling och introduceras som TAKK. TAKK (Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation) innebär att man kompletterar det talande språket med handrörelser för att förtydliga det som vill sägas. Genom att tala och teckna samtidigt blir tecken centrala för de viktigaste orden. Det kan även användas för barn som har annat modersmål än svenska, som genväg till det svenska språket (Tisell, 2009).
23
barnen. Några av pedagogerna nämner att barnen får mycket ut av sin språkutveckling i vardagliga situationer. Exempel på detta kan vara i leken, vid matstunder, påklädnad osv. Dessa barn får ut mycket av att språka i en mängd olika sammanhang, med ett bra bemötande och stöd underlättar detta språkinlärningen (Bjar & Liberg, 2003). Något som Arnqvist (1993) förklarar närmare att barn gärna försöker berätta om sina upplevelser för sin omgivning. Små barn som ännu inte utvecklat det verbala språket använder sig av tecken för att göra sig förstådda. Ett tydligt exempel på kommunikation kan vara när ett litet barn säger få ord som mjölk eller bulle och pekar på föremålen. Då blir budskapet tydligt för omgivningen och man förstår att barnet är hungrigt (Arnqvist, 1993).
5.2 Förstärkning av modersmålet
För alla pedagoger som intervjuades var det en självklarhet att flerspråkiga barn bör utveckla både det svenska språket och sitt modersmål. Pedagog C på den västra förskolan är själv flerspråkig och nämner att det är viktigt för ens identitet att behålla sin kultur. "Språket är en del av barnens kultur och bör därför förstärkas och inte sättas åt sidan". På samma förskola upplyser pedagog A att det är särskilt viktigt för barn som ännu inte utvecklat det svenska språket att stärka deras "rötter" så att de känner trygghet. Som pedagog menar A att det är viktigt att ta initiativ och visa intresse till deras kultur och språk, då känner barnen en viss stolthet.
Pedagog B som är kollega med pedagog A och C, nämner också att arbetet med barns modersmål är viktigt, och säger att "på avdelningen jobbar vi mycket med barns språk och kulturer på olika sätt".
På den södra förskolan där de flesta barn är enspråkiga tyckte pedagogerna annorlunda i jäm- förelse med den västra. Pedagog 1 förklarar att det är viktigt att förstärka modersmålet men tillsammans med det svenska språket. "Jag känner att det är viktigare att barnen utvecklar svenskan eftersom det är det språk som talas på förskolan". Pedagog 2 ansåg att det var viktigt att förstärka modersmålet hos flerspråkiga barn och tyckte även att det var tråkigt att moders- målsundervisningen har försvunnit. "Vi pedagoger har ingen möjlighet att ge flerspråkiga barn stöd i deras modersmål då vi saknar kunskap kring deras språk".
Pedagog 3 hade en helt annan syn på förstärkning av modersmålet och kulturen. Hen, som har jobbat länge med flerspråkiga barn och är ganska ny på den södra förskolan, berättar:
24
Här jobbar vi inte lika mycket med modersmål och kulturer som jag gjorde förut på andra förskolor.
Personligen tycker jag att det är viktigt att lära barn om olika kulturer då barnen kommer möta dessa kulturer i olika sammanhang i livet. (Pedagog 3)
Genom att involvera barn i olika kulturella sammanhang redan i förskolan oavsett bakgrund, lär barnen sig respektera varandra och varandras kultur (Nauclér, m.fl, 1988). Eftersom vi lever i ett mångkulturellt samhälle krävs det att ha förmåga att leva med och förstå andra kulturer.
Därför blir det förskolans uppdrag att förbereda barnen för ett liv i ett alltmer internationaliserat samhälle. Här får barnen ta del av sin egen kultur och vara delaktig i andras, samt att barnen utvecklar sin förmåga att förstå och leva sig in i andras villkor och värderingar (Lpfö98, 2010).
Pedagogernas syn kring förstärkning av modersmål var olika. Detta var individuellt och beroende på vilken förskola de arbetade på. En del ansåg att modersmålet bör sättas i första hand och andra ansåg att fokus bör ligga på det svenska språket, detta var också något individuellt och beroende barngrupp på respektive förskola. Det fanns även någon som tyckte att man ska utveckla sitt modersmål jämsides med det svenska språket. Hyltenstam (2013) menar att genom förstärkning av modersmålet kan de flerspråkiga barnen dra till sig kunskaper under tiden svenskan inte är tillräckligt utvecklad. Barn som är flerspråkiga kommer få olika starka fästen, beroende på vilket språk som grundas först. Inlärningen sker under olika omständigheter, där första förbindelsen är kulturell inlärning, där språket sker i förstärkning av familjen och deras kultur. Den andra förbindelsen är av omgivningen, samhälle och undervisning (Einarsson, 2009).
5.3 Modersmålsundervisningens omorganisation
Här presenteras pedagogernas tankar och åsikter kring modersmålsundervisningens försvinnande från förskolan och om det förekommit förändringar på förskolorna. Pedagog B på den västra förskolan kände inte av några förändringar eftersom arbetet med språk alltid har funnits, då de har många flerspråkiga barn på avdelningen. Vidare förklarar hen:
Modersmålsundervisningen har bara varit ett "bonus" för vissa barn men nu är det mer rättvist för alla. Barn som har språksvårigheter har vi alltid jobbat mycket med för att förstärka det svenska språket. (Pedagog B)
25
Däremot ansåg pedagog C på samma förskola att det inte är något problematiskt ännu men kan eventuellt bli det i framtiden då barnet "växer ifrån" sitt modersmål. Pedagog C berättar även att varje barn skall ha rätt till sin egen utveckling av modersmålet och pedagoger ska finnas som stöd i detta, och menar vidare:
Vi har alltid funnits som stöd för barnen i deras modersmål, men nu när modersmålsundervisningen har försvunnit kommer vi att stödja barnen ännu mer. (Pedagog C)
Pedagog 2 på den södra förskolan kände inte av någon skillnad eftersom de inte har så många flerspråkiga barn, men tycker precis som pedagog B att det är mer rättvist nu när alla får samma förutsättningar till att utveckla sitt språk. Enligt pedagog 3 bör det inte finnas några skillnader på förskolor eftersom arbetet med språk skall ingå i den dagliga verksamheten. Alla förskolor bör jobba utifrån läroplanen med hänsyn till barns behov, fokusera på barngruppen samt anpassa arbetssättet utifrån detta.
Pedagog 1 tyckte inte så mycket kring frågan då inga av barnen på deras avdelning haft någon modersmålsundervisning. "Det är svårt att svara på frågan eftersom jag inte vet hur mycket barnen får ut av modersmålsundervisningen, därför har jag inte märkt någon förändring". Detta kan vi förstå eftersom pedagog 1 säger sig inte veta vad modersmålsundervisningen egentligen ger barnen. Utifrån svaren på våra frågor kunde vi tydligt se att pedagog 1 och 2 inte hade mycket erfarenhet kring flerspråkiga barn och andra modersmål. Däremot har pedagog 3 jobbat med många flerspråkiga barn på andra förskolor och hade mer erfarenhet kring detta. "Om barngruppen på vår förskola skulle förändras och mer flerspråkiga barn börjar på avdelningen måste pedagogernas arbetssätt förändras" (Pedagog 3).
Forskning har visat att behovet av modersmålsstödet är starkast i förskoleåldern och att inlärningen av svenska underlättas om barnet talar sitt modersmål parallellt med det svenska språket. Det är en viktig aspekt att satsa på både modersmålet och det svenska språket för de flerspråkiga barnens utveckling (Skolverket, 2010)
.
Här såg vi tydliga skillnader mellan förskolornas arbetssätt kring modersmålet. Eftersom barngrupperna varierade mellan förskolorna var det inte konstigt att deras arbetssätt skiljde sig åt. Pedagogerna får anpassa sitt arbetssätt efter verksamheten och barngrupperna, samt planera aktiviteter utifrån barnens behov. Vid upprepningar av aktiviteter och samtal med barnen hjälper det dem att skapa större förståelse för utvecklingen (Skolverket, 2011).26
Nu när modersmålsundervisningen är borttaget finns det olika åsikter kring vem som bär ansvaret för barnets utveckling av modersmålet. Utifrån våra intervjuer kunde vi se dessa åsikter. Pedagog A anser att pedagoger aldrig burit ansvaret eftersom pedagogerna inte kan påverka inlärningen av barnens modersmål. Numera menar hen att ansvaret ligger mer hos föräldrarna då det blir deras ansvar att bibehålla modersmålet.
Pedagog B tycker att det är viktigt att hitta ett gemensamt arbetssätt mellan förskola och föräldrar för att kunna hjälpa barnen på bästa möjliga sätt. Genom att samtala med föräldrarna och visa intresse i barnens modersmål kan pedagoger få hjälp med förekommande ord i vardagen på barnets språk. Detta är ett sätt att stödja barnen i deras modersmål. Pedagog C tycker likadant som pedagog B, att ansvaret bör ligga både hos pedagoger och föräldrar så att modersmålet förstärks från båda sidor: "Samarbetet är viktigt mellan förskola och föräldrar så att barnet behåller sin egen kultur och samtidigt växer in i en ny".
Däremot tyckte pedagog 1 att deras fokus har legat på att utveckla det svenska språket både hos enspråkiga och flerspråkiga barn. "Modersmålsundervisning får barnen trots allt i skolan".
Pedagog 3 tyckte inte alls som pedagog 1 och menar att barn ska få stöd i båda språken och det är pedagogernas uppgift att vägleda barnen så att de får en bra grund i sitt modersmål redan i förskoleåldern. "Det har blivit mer rättvist för barnen ur ett politiskt synsätt men jag anser att det finns barn som fortfarande behöver extra stöd i modersmålet" (Pedagog 3).
5.4 Sammanställning
När vi utförde intervjuerna och sammanställde frågorna med svaren trodde vi att det skulle vara skillnader kring förskolornas arbetssätt efter borttagandet av modersmålsundervisningen. Till vår förvåning såg vi inga större skillnader efter denna förändring. Även om förskolornas profilering skiljde sig åt arbetade de båda med språk på olika sätt. Flera av pedagogerna ansåg att arbetet med språk alltid varit en viktig del i verksamheten med eller utan modersmåls- undervisningen. Något som framkommer i intervjuerna är estetiska aktiviteter som sång, musik, bild, dans och rörelser. Den södra förskolan har detta som utgångspunkt för lärandet av språk.
På den västra förskolan har man liknande metod fast på mer utmanande nivå, där barnen är i mer behov av språklig stimulans. Här används språkpåsar med ord och bilder där barnet kan koppla ihop dessa två. Även Ipad är något som barnen använder sig av mycket där pedagoger
27
har laddat ner appar som bidrar till språkinlärningen. Det är pedagogernas uppgift att stimulera språkinlärningen och att det sker naturligt i vardagliga förhållanden. Barn som får möjligheten att utforska språket i samband med andra skapar gynnsammare förutsättningar för språkinlärningen (Bjar & Liberg, 2003).
Numera får inte de flerspråkiga barnen extra stöd i sitt modersmål men däremot får alla barn samma språkförutsättningar. Vilket innebär att barnen kan vara delaktiga och påverka sin egen språkutveckling. Majoriteten av respondenterna ansåg att ansvaret ligger hos föräldrarna om de vill att deras barn skall bibehålla och lära sig sitt modersmål. Förskoleförvaltningen (2014) upplyser om att föräldrar fortfarande har möjlighet att påverka och samarbeta med förskolan kring språk och kultur.
Flera nackdelar som uppstår nu för barn med två språk är att de inte får lika mycket stöd i sitt modersmål som de tidigare fick från förskolan och det enda möjliga stöd barnen får är hemifrån.
Med detta sagt finns det ingen garanti att barnen får stödet hemma och risken finns nu att modersmålet kan falla bort hos dessa barn. Detta är inget problematiskt för barnen ännu men kan bli det i framtiden då barnen riskerar att växa ifrån sin kultur. Nauclér, m.fl. (1988) diskuterar detta och förklarar att utan en kulturell bekräftelse redan i förskolan riskerar barnen få känslor av ensamhet, saknad och underlägsenhet. Om dessa känslor uppstår finns det risk för att ens modersmål och kulturella identitet inte blir bekräftad (Nauclér, m.fl., 1988). Utifrån intervjuerna kunde vi konstatera att några pedagoger på den södra förskolan inte hade mycket erfarenhet kring arbetet med flerspråkiga barn. Vi började fundera över hur den södra förskolans arbetssätt skulle se ut om det började många flerspråkiga barn. Fördelen på avdelningen är att pedagog 3 hade tidigare erfarenhet kring detta och kan dela med sig av sin kunskap till resterande pedagoger.
Efter bearbetning av intervjuer och sammanställning av data kunde vi lättare förstå varför modersmålsundervisningen tagits bort. Som vi har förstått saknas det kunskap för att lära barn deras modersmål. Istället får alla barn möjlighet till språkutveckling varje dag på förskolan i samband med olika vardagliga aktiviteter med hjälp av pedagoger.
28
6. Diskussion
I denna del kommer vi att återanknyta till vårt problemområde som är modersmålsundervis- ningens omorganisation och kommer även att nämna våra slutsatser samt egna tankar kring vårt arbete. Hur vi kommit fram till dessa slutsatser och vad som hade kunnat göras annorlunda.
6.1 Modersmålsundervisningens betydelse
Modersmålsundervisning och språkutveckling har varit centrala begrepp i vårt arbete, där vi tagit upp viktiga aspekter kring detta. Med hjälp av våra intervjufrågor har vi fått större inblick i dessa två förskolors verksamhet och pedagogernas arbetssätt med språkutvecklingen. Vi har även kunnat se hur modersmål och kultur präglas i verksamheten. Valet av förskolorna var med avsikt strategiskt eftersom vi inriktade oss på förskolornas profil. Vi anser arbetet med språk är något viktigt för barnens framtid och vi tyckte att det var intressant att se hur språkinlärningen såg ut i de olika stadsdelarna.
Vi utförde denna studie för att få reda på hur modersmålet stöttas av pedagogerna, då det nyligen blivit borttaget. Borttagandet är något som är relativt nytt och det går inte att avgöra än om det är bra eller dåligt. Därför finns det inte mycket forskning kring det just nu, men det är något som kan forskas mer om i framtiden. Det positiva med borttagandet av modersmålsstödet är att alla barn oavsett bakgrund har samma möjligheter till sin egen språkutveckling. Negativa aspekter kring detta återstår att se eftersom det behövs mer tid för att se förändringar.
6.2 Resultatdiskussion
Vår studie visar att arbetet med språk i förskolan är en central del för barns individuella utveckling oavsett bakgrund. För barn med annat modersmål än svenska erbjuds inte modersmålsundervisningen längre. Hyltenstam (2013) som är forskare menar att det är en stor nackdel. Modersmålsundervisningen är något som binder ihop den svenska kulturen med
29
bakgrundskulturen. Även Bunar (2010) beskriver hur betydelsefullt det är med organiseringen kring modersmålsstöd redan i förskolan. Bunar förtydligar hur viktigt det är för pedagoger att ha kunskap inom området och hur det bör sammanställas med vardagliga aktiviteter.
För att barn ska kunna utvecklas fullt ut, krävs det en god atmosfär och trygghet. Som pedagog är det även viktigt att lyssna på barnen och visa intresse för vad de har att säga, nämner en pedagog under intervjun. Även om huvudansvaret ligger hos pedagogerna är det även barns uppgift att samarbeta och stimulera varandra. Exempelvis barn med gemensamt modersmål kan placeras i samma grupp då de får mer stimulans för vidare utveckling. Både pedagoger och föräldrar är kärnan som bildar en helhet för barnets framtid (Skolverket, 2014). Genom bra stöd från förskolan och hemmet bidrar det till ett livslångt lärande för barnet. I Läroplan för förskolan Lpfö98 (2010) står det att förskolan tillsammans med föräldrar skall samarbeta för att barnet ska få möjlighet att utvecklas efter sina förutsättningar. Personalens förmåga att förstå barnet och samspela och dessutom få föräldrarnas förtroende är viktig. Detta gör så att vistelsen på förskolan får en positiv effekt och barnen kan känna sig trygga.
Som Vygotskij poängterat har den sociala omgivningen stor betydelse för den enskilda individen. Alltså är det den sociokulturella miljön som formar barnet (Bråten, 1998). Det sociokulturella perspektivet har tidigare kritiserats av Nelson (1996) där hon menar att all fokus ska ligga på det enskilda barnet och den enskilda utvecklingen. Här är de vuxnas interaktion med barnen viktig, då barnet är i centrum och den vuxne är endast ett stöd för vägledning.
Miljön är en viktig aspekt för barns språkliga inlärning då allt omkring spelar stor roll.
Exempelvis tillgängligt material, lokal, utegård m.m. Förskolorna använde sig av olika material som TAKK, böcker, sagor, språkpåsar m.m. Här syntes det hur pedagogerna jobbar med språkinlärningen på olika sätt med diverse material. Vygotskij lyfter också fram att den sociala omgivningen har stor betydelse för barnets utveckling. Han nämner även att en stimulerande miljö som erbjuder barnet utmaningar påverkar barnets intellekt (Tryphon & Vonèche, 1996).
Utifrån ett internationellt perspektiv (Barnkonventionen, 2009) sätts även där grunden för barns värde och rätten till att utvecklas. För alla länder som är med i FN finns dessa riktlinjer som bör följas för barns välmående. Det kan se olika ut på förskolor runt om i världen, då alla länder har olika styrdokument för hur de skall driva verksamheten men barns behov och rättigheter skall sättas i första hand.
30
6.3 Metoddiskussion
Inför framtida undersökningar kan vi tänka på att använda andra dokumentations metoder som exempelvis diktafon. Eftersom det går fort när respondenterna svarar på intervjufrågorna hinner man inte att få med allt. Därför hade det varit en fördel med en diktafon där man kan pausa och spola tillbaka intervjun för inte missa något viktigt. Vi hade till och med kunnat ställa fler följdfrågor för att få fler svar. Observationer är en annan metod vi hade kunnat använda oss av i vår studie för att förstärka våra frågeställningar och visa tydligt hur pedagogernas arbetssätt genomsyras i praktiken. På grund av tidsbrist hade vi ingen möjlighet att utföra observationer.
Det positiva med vårt arbete var samarbetet mellan varandra, där vi har stöttat varandra och delat upp arbetet lika. Vi har fått mycket material från intervjuerna som gjorde att vi kunde gå vidare och skriva vårt arbete. Några problem som uppstått under arbetets gång var att det inte fanns forskning efter modersmålsundervisningens omorganisation. Vi hittade mer forskning kring modersmålsundervisning riktad mot skola men vi ansåg att det var relevant då förskola och skola går ihop.
6.4 Avslutande tankar
Som blivande pedagoger har detta arbetet varit till stor nytta, då det tydligt syns hur man arbetar med olika metoder för språkutvecklingen hos barn. Vi har fått en annan synvinkel på vår framtida yrkesroll och vilken betydelse den har. Pedagoger har stort ansvar för barns lärande och utveckling, därför är det viktigt att ha kunskap och bra förhållningssätt till barnen. Genom våra intervjuer och jämförelser besvarades våra frågeställningar och vi fick bättre översikt över pedagogernas arbetssätt. Pedagogernas arbetssätt kunde vi relatera till eftersom vi båda har upplevt detta under våra praktikperioder. Därför kändes det inte som ny upplysning för oss.
Däremot kan denna studie bli mer intressant inom kommande framtid då nya kunskaper och forskning kommer fram.
31
6.5 Vidare forskning
Inför framtiden hoppas vi att det kommer att forskas mer kring språkutveckling, eftersom vi är nyfikna på hur förändringen kommer att påverka barnen i förskolan. Vi är även intresserade om pedagogernas arbetssätt med språket kommer att förändras. Det behöver forskas mer kring pedagogernas attityder för arbetet med flerspråkiga barn kontinuerligt för att kunna jämföra olika studier med varandra. Vår studie är relativ ny efter borttagandet av modersmålsstödet och det kan vara svårt att kunna dra slutsatser baserad på en enda studie. Man hade kunnat göra en liknande studie fast ur barns perspektiv och se vilka resultat som hade kommit fram. Det hade även kunnat tänkas göra en liknande studie utanför Malmö för att kunna jämföra resultaten med Malmö och utanför.
Frågor som väcks efter vår studie är många. Några av dessa är: hur ser man på arbetet med språkinlärningen från barns perspektiv? hur ställer sig föräldrarna till pedagogernas arbete kring språkutvecklingen hos barn? Dessa frågor är intressanta för oss och beroende på vilken fråga man behandlar får studien olika resultat.
Referenser
32
Ahrne, G. & Svensson, P (2011). Handbok i kvalitativa metoder. Malmö: Liber.
Alvehus, Johan(2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: En handbok. Stockholm: Liber Arnqvist, Anders (1992). Barns språkutveckling. Lund: Studentlitteratur
Axelsson, Monica (2004). Flerspråkighet och lärande i: Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (2013). Svenska som andraspråk: i forskning, undervisning och samhälle. Lund:
Studentlitteratur
Barnkonventionen: FN:s konvention om barnets rättigheter. (2009). Stockholm: UNICEF Sverige. Tillgänglig på internet (2015-05-06): http://unicef.se/barnkonventionen
Bjar, Louise & Liberg, Caroline (red), (2003). Barn utvecklar sitt språk. Lund: Studentlitteratur Bråten, Ivar (red) (1998). Vygotskij och pedagogiken. Lund: Studentlitteratur
Bunar, Nihad (2010). Nyanlända och lärande: En forskningsöversikt om nyanlända elever i den svenska skolan. Bromma: CM-gruppen. Tillgänglig på internet (2015-05-10):
http://www.forskning.se/download/18.7d3d370412800b1f670800067/1387284163202/Rappo rt+6.2010.pdf
Chomsky, N (1959), Language: Review of Verbal Behavior by B. F. Skinner. Copley Publishing Group
Coll Garcia, Cynthia (2014). Child development. Ethnic and Racial Identity, Vol 85, Issue 1.
Tillgänglig på internet (2015-11-16): http://onlinelibrary.wiley.com/journal/10.1111/(ISSN) 1467-8624/homepage/special_issues_and_sections.htm
Einarsson, Jan (2009). Språksociologi. Lund: Studentlitteratur
Förskoleförvaltningen (2014) Beslut fattat kring organisering av modersmålsstödet.
[Elektronisk resurs]. Tillgänglig på internet (2015-05-05): http://malmo.se/Forskola-- utbildning/Forskola/Sa-jobbar-vi-med.../Modersmal.html
Genesee,Fred; Paradis, Johanne& Crago, Martha (2004). Dual language development and disorders: A handbook on billingualism and second language learning. Brooks Publishing Co.
33
Tillgänglig på internet (2015-11-16): http://www.ct.gov/oec/lib/oec/earlycare/
headstart/same-different-diverse.pdf
Gjems, Liv (2011). Barn samtalar sig till kunskap. Lund: Studentlitteratur
Hammarberg, Björn (1997). "Teoretiska ramar för andraspråksinlärning och svenska som andraspråk”, i: Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (2013). Svenska som andraspråk: i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur
Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (2013). Svenska som andraspråk: i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur
Håkansson, Gisela (2003). Tvåspråkighet hos barn i Sverige. Lund: Studentlitteratur
Ladberg, Gunilla (2003). Barn med flera språk – tvåspråkighet och flerspråkighet i familj, förskola, skola och samhälle. Stockholm: Liber
Lindberg, Inger (2002). "Myter om tvåspråkighet", i: Einarsson, Jan (2009). Språksociologi.
Lund: Studentlitteratur
Lindberg, Inger (2005). Samtal och interaktion i andraspråksforskning, i: Hyltenstam, Kenneth
& Lindberg, Inger (2013). Svenska som andraspråk: i forskning, undervisning och samhälle.
Lund: Studentlitteratur
Lindberg, Inger (2009). I det nya mångspråkiga Sverige. Utbildning & Demokrati, Vol 18, Nr 2, 9-37. Tema: Flerspråkighet. Tillgänglig på internet (2015-05-25): http://www.oru.se/Page Files/15299/Inger%20Lindberg.pdf
Läroplan för förskolan Lpfö 98 (2010). Stockholm: Skolverket
Malmö Stadskontor (2013). Folkmängd i Malmö. Tillgänglig på internet (2015-12-16):
http://malmo.se/download/18.723670df13bb7e8db1bd812/Folkm%C3%A4ngd20130201.pdf Mattson, Jonas (2013), Språk Tidningen: Extra allt! Därför är flerspråkiga friskare och smartare. Nr 4, maj 2013. Tillgänglig på internet (2015-05-10): http://spraktidningen.se/
artiklar/2013/04/extra-allt-darfor-ar-flersprakiga-friskare-och-smartare
34
Milani, M Tommaso (2007). Språkideologiska debatter i Sverige i: Hyltenstam, Kenneth &
Lindberg, Inger (2013). Svenska som andraspråk: i forskning, undervisning och samhälle.
Lund: Studentlitteratur
Nelson, K. (1996). Language in Cognitive Development. The Emergence of the Mediated Mind.
Cambridge: Cambridge University Press
Nauclér, Kerstin, Wellin, Ritva & Ögren, Margreth (1988). Kultur och språkmöten: Om tvåspråkigt arbetssätt i förskolan. Stockholm: Socialstyrelsen
Riddersporre, Bim & Persson, Sven (2010). Utbildningsvetenskap för förskolan. Stockholm:
Natur och kultur
Skolverket (1993). Mer än ett modersmål: Hemspråksdidaktik. Stockholm: HLS Förlag Skolverket (2003). Tre decenniers modersmålsstöd. Stockholm: Skolverket. Tillgänglig på internet 2015-05-23: http://www.skolverket.se/publikationer?id=1110
Skolverket (2010). Flera språk – fler möjligheter. Utveckling av modersmålsstödet och modersmålsundervisningen. Stockholm: Skolverket. Tillgänglig på internet (2015-05-22):
http://www.skolverket.se/publikationer?id=1019
Skolverket (2011). Hur kan förskolan bidra till barns språkutveckling? Stockholm: Skolverket.
Tillgänglig på internet (2015-05-05): http://www.skolverket.se/skolutveckling/
forskning/amnen-omraden/spraklig-kompetens/tema-las-och-skrivinlarning/hur-kan- forskolan-bidra-till-barns-sprakutveckling-1.157367
Skolverket (2014). Stödmaterial: Flera språk i förskolan - teori och praktik. Stockholm:
Skolverket. Tillgänglig på internet (2015-05-06): http://www.skolverket.se/skolutveckling/
larande/sprak/flersprakighet
Statistiska centralbyrån (2009). Statistisk årsbok för Sverige 2009. Örebro: Statistiska centralbyrån
Svensson, Ann-Katrin (2009). Barnet, språket och miljön. Lund: Studentlitteratur Söderbergh, Ragnhild (2010). Barnets tidiga språkutveckling. Malmö: Gleerups
35
Tisell, Anneli (2009), Lilla boken om tecken – som ett verktyg för kommunikation och språkutveckling. Lidingö: Hatten Förlag
Tryphon, Anastasia & Vonèche, Jaques (1996). Piaget-Vygotsky. The social genesis of thought.
Hove: Psychologi press.
Vetenskapsrådet (2002), Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Tillgänglig på internet (2015-08-30): http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
36
Bilagor
Intervju frågor: Del 1
1. Vad har du för yrkestitel?
2. Hur länge har du arbetat på förskolan?
3. Hur gammal är du?
4. Hur ser du dig själv som pedagog?
5. Hur ser du på förskollärarens / barnskötarens yrkesroll?
6. I praktiken, vilka arbetsuppgifter medför din yrkesroll i barngruppen?
37
Intervju frågor: Del 2
1. Hur jobbar ni i verksamheten/ arbetslaget med språk?
2. Tycker du att det är viktigt att förstärka språket hos barn som har annat modersmål än svenska? Varför?
3. Hur har det förändrats på er avdelning då hemspråksundervisningen har försvunnit?
4. I Lpfö98 står det att förskolan ska främja barns utveckling, väcka nyfikenhet för lärandet samt förstärka barns identitet genom deras språk & kultur. Känner du/ni att det ligger större ansvar hos pedagoger nu än tidigare , då det fanns undervisning till respektive barn med annat modersmål än svenska?
