• No results found

Barriärer till fysisk aktivitet hos individer med typ 1 diabetes

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Barriärer till fysisk aktivitet hos individer med typ 1 diabetes"

Copied!
18
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Examensarbete 15hp

Barriärer till fysisk aktivitet hos individer med typ 1

diabetes

En enkätstudie

Författare:

Handledare:

Examinator Termin:

Kurskod:

Lovisa Kling &

Alva Karlsson Peter Pagels Marie Alricsson VT 21

2IV10E

(2)

2

(3)

3

Abstrakt

Bakgrund: Typ 1 diabetes är en obotlig autoimmun sjukdom där immunförsvaret angriper och förstör de insulinproducerande ß-cellerna i bukspottkörteln. Detta leder tillslut till total insulinbrist vilket är ett dödligt tillstånd. Genom att öka mängden fysisk aktivitet hos

individer med typ 1 diabetes minskar risken för följdsjukdomar. Syfte: Syftet med studien var att undersöka de barriärer som finns till fysisk aktivitet hos individer med typ 1 diabetes.

Metod: Den metod som valdes var kvantitativ metod där enkäten “Barriers to Physical Activity in Diabetes type 1” (BAPAD1) valdes ut. Totalt svarade 66 individer med typ 1 diabetes på enkäten. Resultatet analyserades sedan med hjälp av Excel. Resultat: Den vanligaste barriären till fysisk aktivitet var “rädslan för hypoglykemi” följt av “Att du tappar kontrollen över din diabetes under fysisk aktivitet” och “att du tappar kontrollen över din diabetes efter fysisk aktivitet”. Konklusion: Sammanfattningsvis fick vi vår frågeställning besvarad. Tidigare studier visar att rädsla för hypoglykemi är den vanligaste barriären till fysisk aktivitet och det bekräftades även i denna studie.

Nyckelord: Autoimmun sjukdom, BAPAD1, hypoglykemi

Abstract

Background: Type 1 diabetes is an autoimmune disorder where the immune system destroys the insulin-producing pancreatic-ß cells. This eventually leads to total insulin deficiency which is a fatal condition. By increasing the amount of physical activity in individuals with type 1 diabetes the risk of sequelae reduces. Objective: The aim of this study was to

investigate the barriers to physical activity in individuals with type 1 diabetes. Method: The chosen method to this study was the questionnaire “Barriers to Physical Activity in Diabetes type 1” (BAPAD1). A total of 66 individuals with type 1 diabetes filled the questionnaire according to their own barriers to physical activity. The answers were later analysed in Excel.

Result: The most common barrier to physical activity was “the fear of hypoglycemia”

followed by “The loss of control over your diabetes during physical activity” and “The loss of control over your diabetes after physical activity”. Conclusion: Over all the result of the study got our question answered. Previous studies show that fear of hypoglycemia is the most common barrier to physical activity, and this was also confirmed in this study.

Key words: Autoimmune disorder, BAPAD1, hypoglycemia

(4)

4

Innehåll

1.Bakgrund ... 5

1.1 Fysisk aktivitet ... 5

1.2 Fysisk aktivitet hos individer med typ 1 diabetes ... 6

2. Syfte ... 7

2.1 Hypotes ... 7

3. Metod ... 7

3.1 Studiedesign ... 7

3.2 Urval ... 8

3.3 Genomförande ... 8

3.4 Samhällelig och etisk analys ... 10

3.5 Validitet och reliabilitet ... 10

4. Resultat ... 10

5. Diskussion ... 13

5.1 Metoddiskussion ... 13

5.2 Resultatdiskussion ... 14

6. Konklusion ... 15

7. Referenser ... 16 ...

(5)

5

1.Bakgrund

Typ 1 diabetes är en obotlig autoimmun sjukdom. Med autoimmun menas att kroppens egna immunförsvar angriper de insulinproducerande cellerna i bukspottkörteln. Detta leder till slut till total insulinbrist vilket är ett dödligt tillstånd. Varför detta sker vet man inte (Atkinson, Eisenbarth & Michels 2014). Typ 1 diabetes kan drabba vem som helst i alla åldrar. Idag lever ungefär 50 000 människor med typ 1 diabetes i Sverige (Nationella Diabetesregistret 2021;

International Diabetes Federation 2019). Sverige och Finland är de två länder i världen med högst antal fall av diabetes typ 1 och antalet insjuknanden har de senaste decennierna ökat med 50% (diabetesportalen.ln.se 2019; Atkinson et al. 2014; Ludvigsson 2017).

Genom att öka mängden fysisk aktivitet hos individer med typ 1 diabetes kan risken för följdsjukdomar samt psykisk ohälsa minska och på så sätt ge många typ 1 diabetiker ett bättre liv (fyss.se 2016). Några av de följdsjukdomar en diabetiker kan drabbas av är sämre

njurfunktion, försämrad syn även kallat diabetesretinopati, försämrad blodcirkulation, hjärtinfarkt, stroke, kärlkramp. (Atkinson et al. 2014). Dessa komplikationer uppstår då ett högt blodsockervärde på sikt är skadligt för kroppen stora samt små blodkärl (1177.se 2019;

Retnakaran & Zinman 2008). I tidigare studier har rädslan för att tappa kontroll över sin diabetes samt hypoglykemi varit orsakerna till att individen avstått från fysisk aktivitet (Dubé, Valios, Prud´homme, Weisnagel, Lovoie. 2016).

1.1 Fysisk aktivitet

Världshälsoorganisationen rekommenderar idag 150 - 300 minuter fysisk aktivitet på måttlig intensitet eller 75 - 150 minuter fysisk aktivitet på hög intensitet per vecka för vuxna.

Aktiviteten ska delas upp på flera av veckans dagar i pass om minst 10 minuter. Vuxna individer bör också träna styrketräning på moderat eller hög intensitet minst två gånger i veckan då detta visar sig ha stora hälsosamma fördelar (WHO 2020). Den forskning som finns i dagsläget pekar på ett positivt samband mellan fysisk aktivitet och god hälsa. Fysisk aktivitet minskar risken för att drabbas av fetma, typ 2 diabetes samt hjärt- och kärlsjukdomar (fyss.se 2021). Fysisk aktivitet ökar dessutom insulinkänsligheten vilket innebär att effekten från insulinet ökar. Därav är fysisk aktivitet en hörnsten tillsammans med insulin i behandlingen av typ 1 diabetes (fyss.se 2016).

(6)

6

1.2 Fysisk aktivitet hos individer med typ 1 diabetes

I ett tidigare studentarbete undersöktes hur fysiskt aktiva individer med typ 1 diabetes var. I studien nådde 85,4% av de 247 deltagarna upp till de rekommendationer som finns idag.

Studien visade även att ingen signifikant skillnad mellan män och kvinnor fanns (p=0,722). I samma studie visade det sig även att 14,6% inte nådde upp till HEPA (hälsofrämjande fysisk aktivitet). Studien var en enkätstudie där frågorna hämtades från IPAQ som är ett

självskattningsformulär som används internationellt för att mäta mängden fysisk aktivitet.

Majoriteten av de studier som finns, riktar in sig på fysisk aktivitet och diabetes har fokus på typ 2 diabetes. Detta försvårade arbetet med att hitta tidigare forskning men efter att

genomfört sökningar på OneSearch, Web of Science och PubMed hittades 5 relevanta artiklar (Brazeau, Rabasa-Lhoret, Strychar & Mircescu. 2008; Lascar, Kennedy, Hancock, Jenkins, Andrews, Greenfield, & Narendran, 2014; McCarty, Whittemore & Grey. 2015; Jabbour, Henderson, Mathieu. 2016; Dubé et al. 2016), som påvisade barriärer till fysisk aktivitet hos individer med typ 1 diabetes. Samtliga artiklar påvisade även att fysisk aktivitet har en positiv inverkan på kroppen.

I samtliga studier påvisas icke diabetesrelaterade barriärer. De tre vanligaste barriärerna var väderförhållanden, arbets- och skoltider samt låg fysisk förmåga.

Ingen tillgång till träningsfaciliteter, dålig motivation, osäkerhet och kroppsideal var barriärer till att deltagarna i studien ”Attitudes and barriers to Exercise in Adults with Type 1 diabetes (T1DM) and How to Address Them” inte var fysisk aktiva (Lascar et al. 2014). I studien

”Physical Activity in Adults With Type 1 Diabetes var högt Body Mass Index, psykisk ohälsa samt lägre generell hälsa de vanligaste barriärerna till fysisk aktivitet (McCarty et al. 2015).

Studien Barriers to Active Lifestyle in Children with Type 1 Diabetes riktar in sig på barn och ungdomar och de barriärer till fysisk aktivitet som finns i denna individgrupp. Här

påvisades att dåligt stöd från föräldrarna ökade risken för att barnen inte utövar någon form av fysisk aktivitet. Barn och unga med stöttande föräldrar hade i stället färre barriärer till fysisk aktivitet (Jabbour et al. 2016).

Rädsla för att tappa kontroll över sin diabetes var den barriärer som var vanligast förekommande i samtliga studier.

(7)

7

I studien ”Physical activity barriers in diabetes: Development and validation of a new scale”

var rädslan för lågt blodsocker (hypoglykemi) den största barriären (Dubé et al. 2016).

Rädslan för att drabbas av hypoglykemi var även i “Barriers to Active Lifestyles in Children with Type 1 Diabetes” den vanligaste förekommande barriären.

I studierna ”Barriers to physical activity among patients with type 1 diabetes” (Brazeau et al.

2008) samt “Attitudes and barriers to Exercise in Adults with Type 1 diabetes (T1DM) and How to Address Them: A Qualitative Study” (Lascar et al. 2014) var känslan av okunskap en vanligt förekommande barriär till fysisk aktivitet.

2. Syfte

Syftet med studien var att undersöka vad som begränsar individer med typ 1 diabetes att utföra fysisk aktivitet.

2.1 Hypotes

Innan studien skapades lästes ett inlägg i ett diskussionsforum för individer med typ 1 diabetes där frågor kring hinder till fysisk aktivitet diskuterades. Här skapades en hypotes kring vilka barriärer som skulle anses som vanligast.

Hypotesen var att majoriteten av deltagarna skulle anse svarsalternativen: “Risk/rädslan för hypoglykemi”, “Risk för hyperglykemi” samt “Det faktum att du lever med typ 1 diabetes”

var de vanligaste barriärerna till fysisk aktivitet. Detta då dessa svarsalternativ ansågs mest rimliga för just individer med typ 1-diabetes och att de faktorerna kan påverka individen negativt på olika sätt.

3. Metod

3.1 Studiedesign

Den metod som valdes för att genomföra studien var en kvantitativ metod där ett frågeformulär användes för att samla in data. Frågeformulärsmallen som användes var Barriers to Physical Activity in Diabetes type 1 (BAPAD1) med vissa modifikationer för att

(8)

8

anpassa det till studiens syfte. Alternativet väderfållanden valdes bort från originalenkäten då detta alternativ inte fick hög valbarhet i tidigare studier.

Varför en kvantitativ metod valdes var för att kvantifiera de begränsningarna som finns till fysisk aktivitet hos individer med typ 1-diabetes. På så sätt visas en tydlig bild av de främsta faktorerna som förhindrar individerna till fysisk aktivitet snarare än att utföra en kvalitativ studie.

3.2 Urval

För att hitta det urval som önskades till studien begränsades deltagarna till endast individer med typ 1-diabetes. Detta för att göra målgruppen något mindre än att ha med båda

diabetestyperna. Detta uppnåddes genom att tydligt förklara att studien endast sökte svar från individer med typ 1 diabetes innan vårt formulär placerades i diabetesgrupper på Facebook.

De svar som skickades in som ej var kompletta togs bort innan analysen genomfördes.

För att medverka i studien sattes två krav. Det ena var att individerna måste ha typ 1 diabetes och det andra var att deltagarna själva kunde läsa, förstå och svara på frågorna. Där av uteslöts barn och vuxna utan läskunnighet.

3.3 Genomförande

För att samla in data användes ett frågeformulär som grundades på formuläret (BAPAD1) Barriers to Physical Activity in Diabetes type 1 (Dubé et al. 2006). När grunden till formuläret var lagd lades ytterligare 1 alternativ till som ansågs vara relevant till frågeställningen. Detta för att det tidigare observerats i ett diskussionsforum att många individer med typ 1-diabetes får kommentarer från utomstående kring hur de ska utföra fysisk aktivitet samt frågor kring pump, sensorer och liknande. Kommentarer och frågor som dessa kan leda till att individerna väljer att ej utföra fysisk aktivitet för att ej behöva utstå dessa kommentarer. Alternativet

“väderförhållanden” valdes bort då det ej var relevant i studiens syfte och var inte en vanlig barriär i tidigare studier (Dubé et al. 2006).

(9)

9

Formuläret publicerades sedan i olika diabetesgrupper på sociala medier för att nå ut till tänkta deltagare till studien. Efter 14 dagar plockades formuläret ner från valda sociala medier. Därefter analyserades resultaten med hjälp av Excel. De olika svarsalternativen kodades om till siffrorna 1–13 för att enklare kunna genomföra statistiska beräkningar i ett Excel-ark (se tabell 1). Sammanställningen gjordes genom att de olika svarsalternativen sorterades upp och sammanställdes med hjälp av Excels beräkningsfunktion. Därefter valdes de tre vanligaste alternativen i fråga ett till tre ut och ett stapeldiagram skapades genom Excels diagramfunktion.

Tabell 1: Översikt över formulärets svarsalternativ samt kodningssiffra för varje svar. De svarsalternativen med en stjärna vid sig är direkt kopplat till diabetes medan resterande är icke diabetesrelaterade.

Svarsalternativ

1. Att du tappar kontrollen över din diabetes under fysisk aktivitet*

2. Risk/rädslan för hypoglykemi*

3. Rädsla för att bli trött 4. Rädsla för att skada sig

5. Rädsla för att drabbas av hjärtinfarkt 6. Dålig fysisk kapacitet

7. Det faktum att du lever med typ 1 diabetes*

8. Risk för hyperglykemi*

9. Andra hälsorelaterade åkommor

10. Rädsla för att inte kunna hantera sin diabetes efter fysisk aktivitet*

11. Avstånd till träningsfaciliteter 12. Arbete-/skoltider

13. Rädsla för att få kommentarer om sin diabetes* (t.ex frågor om hjälpmedel eller okunniga tips)

(10)

10

3.4 Samhällelig och etisk analys

I samband med att enkäten publicerades på sociala medier lades även en tydlig förklaring ut med information kring hur studien gick till, att studien var inkluderad i ett examensarbete vid Linnéuniversitet samt att deltagandet i studien var anonymt, alltså att ingen mer än individen själv vet vad just hen svarat och att enkäten gick att avsluta under vilken tidpunkt som helst.

Deltagarna gavs även möjlighet att ställa frågor kring enkäten under tiden den låg ute på sociala medier. Det ansågs inte att etiska problem kunde uppstå då alla deltagare var anonyma under hela studien.

En studie av denna typ skulle ur samhälleliga aspekter kunna innebära en stor vinst för hälso- och sjukvård då de med hjälp av denna studie skulle få ut vilka barriärer till fysisk aktivitet som finns hos individer med typ 1 diabetes och på så sätt kunna skapa ett arbetssätt eller en behandlingsplan kring hur man kan minska dessa barriärer och förhoppningsvis även få bort dem helt. En minskning av barriärerna samt en ökning av fysisk aktivitet skulle troligtvis innebära ett stabilare blodsocker hos individer med typ individer vilket i längden leder till mindre risk för följdsjukdomar (fyss.se 2016).

3.5 Validitet och reliabilitet

Det formulär som valdes ut har använts i flera tidigare studier vilket gör den väl beprövad inom forskningsområdet. Dessutom har de tydliga beskrivningar kring utförandet vilket gör den validativ att nyttja till det valda syftet. (Brazeau et al. 2008; Dubé et al. 2006; Jabbour et al. 2016 & Lascar et al. 2014). Framstående forskare inom områdena fysisk aktivitet och diabetes har granskat och validerat formuläret och dess struktur (Dubé et al. 2006).

Reliabiliteten i studien anses ej vara mätbar då livssituationen hos deltagarna kan variera från ett testtillfälle till ett annat. En rädsla kan snabbt uppstå eller botas med rätt hjälpmedel och upplevelse.

4. Resultat

Totalt samlades 66 svar in och alla svar var kompletta. Efter sammanställning av

svarsalternativen blev resultatet att 33 av 66 deltagare ansåg att “risk/rädsla för att drabbas av hypoglykemi” var den vanligaste barriärer till att individerna inte var fysiskt aktiva (figur 1).

(11)

11

Den näst vanligaste barriären var “rädsla för att tappa kontrollen över sin diabetes under fysisk aktivitet” där 13 av 66 deltagare valde detta svarsalternativ (figur 2). Som tredje barriär ansåg 16 av 66 deltagare att “rädslan för att tappa kontrollen på sin diabetes efter fysisk aktivitet” vara den barriär som hindrar dem från att vara fysiskt aktiva (figur 3). Resultatet påvisade även att de vanligaste barriärerna är direkt diabetesrelaterade. Med på listan för vanliga barriärer fanns dock skol/arbetstider, dålig fysisk kapacitet samt andra hälsorelaterade åkommor (figur 1–3).

Figur 1: Stapeldiagram över de vanligaste barriärerna till fysisk aktivitet. Siffrorna i staplarna representerar antalet individer som svarade just den barriären. Alternativen med * är direkt diabetesrelaterade.

33

6 5 5 5

0 5 10 15 20 25 30 35

Risk/Rädsla för

hypoglykemi* Andra

hälsorelaterade åkommor

Dålig fysisk kapacitet Arbete/skol tider Rädsla att tappa kontroll över sin diabetets under fysisk aktivitet*

Antal

Barriärer

Vanligaste barriären till fysisk aktivitet

(12)

12

Figur 2: Stapeldiagram över de näst vanligaste barriärerna till fysisk aktivitet. Siffrorna i staplarna representerar antalet individer som svarade just den barriären. Alternativen med * är direkt diabetesrelaterade.

Figur 3: Stapeldiagram över de tredje vanligaste barriärerna till fysisk aktivitet. Siffrorna i staplarna representerar antalet individer som svarade just den barriären. Alternativen med * är direkt diabetesrelaterade.

13 11 10

0 2 4 6 8 10 12 14

Rädsla att tappa kontroll över sin

diabetets under fysisk aktivitet* Risk för hyperglykemi* Risk /rädsla för hypoglykemi*

Antal

Barriärer

Den näst vanligaste barriären till fysisk aktivitet

16

8 5 5 5

02 46 108 1214 1618

Rädsla för att tappa kontrollen över din diabetes efter fysisk

aktivtet*

Arbete/skol tider Andra hälsorelaterade

åkommor

Risk för

hyperglykemi* risk/rädsla för hypoglykemi*

Antal

Barriärer

Tredje vanligaste barriären till fysisk aktivitet

(13)

13

5. Diskussion

5.1 Metoddiskussion

Då vi i tidigare studier observerat att många individer med typ 1 diabetes har olika hinder till fysisk aktivitet valde vi att skapa en studie där vi ville få fram vilka de vanligaste barriärerna var. Efter att ha läst en mängd olika studier utförda i andra länder än Sverige valde vi att utgå från frågeformuläret BAPAD1 i vår studie. Då detta formulär är väl beprövat och har

godkänts av experter inom områdena fysisk aktivitet och diabetes är detta formulär validerat (Dubé et al. 2006).

När metoden för studien valdes utgicks det från att vi skulle nå ut till så många individer med typ 1 diabetes som möjligt. Därför skapades en enkätstudie baserad på en tidigare studie av Dudé et al. (2006) som lades ut i olika diabetesgrupper på sociala medier. För att få ett

konkret resultat till vår frågeställning ville vi kvantifiera de begränsningar som finns till fysisk aktivitet hos individer med typ 1 diabetes. En utveckling av metoden skulle kunna skapas genom att baserat på de vanligaste barriärerna ställa följdfrågor så som “vad tror du krävs för att dessa barriärer ska minska och så småningom kanske försvinna helt?” till deltagarna i studien och på så sätt ta reda på vad samhället skulle kunna göra för att minska samt eliminera vissa av de barriärer som finns.

De resultat som togs fram i denna studie grundades ej på ålderskategorier och därför kan vi inte specificera de olika barriärerna till olika åldrar som andra tidigare studier gjort. För att få en ännu tydligare översikt kring de olika barriärerna kunde vi valt att dela in deltagarna efter ålder. För ytterligare tydlighet kunde även könsindelning gjorts. Dessa förtydliganden valde vi dock bort i denna studie då vi ansåg att studiens omfattande hade blivit för stort.

Ytterligare en observation vi gjorde under tiden frågeformuläret låg publicerat på sociala medier var att många upplevde planering inför träning som ett stort problem, detta var dock inte något som hindrade dem från att vara fysiskt aktiva. De ansåg dock att planering inför träning var extremt tidskrävande. Denna observation gjordes i kommentarsfältet i anslutning till studien. Vi konstaterade dock att vi gjort rätt som inte valt att ta med ett alternativ kring detta i formuläret då vi ville nå ut till de individer som inte är fysiskt aktiva av olika

anledningar.

(14)

14

5.2 Resultatdiskussion

Som ovan nämnt observerades en mängd kommentarer i anslutning till frågeformuläret att planeringen kring fysisk aktivitet var ett problem men inget som hindrade dem från att vara fysiskt aktiva och av denna anledning kunde de inte delta i studien. För dessa individer sågs det som negativt men blev en “positiv feedback” för oss då vi vill eliminera så många

barriärer som möjligt. Att endast 66 svar samlandes in blev något positivt då detta visar på att barriärerna inte är så stora som vi var rädda för.

De resultat som observerats vid studiens utförande påvisar liknande resultat som tidigare genomförda studier. Inom BAPAD1 finns både diabetesrelaterade och icke-diabetesrelaterade barriärer med vilket möjliggör till ett bredare spektrum för deltagarna. Barriärer såsom “rädsla för hypoglykemi” och “rädsla för att tappa kontrollen över sin diabetes” anses som några av de vanligaste barriärerna i flertalet tidigare genomförda studier (Brazeau et al. 2008; Dubé et al. 2006; Jabbour et al. 2016 & Lascar et al. 2014). Mer icke-diabetesrelaterade barriärer såsom “distans till träningsfaciliteter”, “arbets-/skolschema” och liknande omnämndes, men var ej lika framstående barriärer som de diabetesrelaterade (Brazeau et al. 2008; Dubé et al.

2006; Jabbour. et al. 2016 & Lascar et al. 2014). Resultatet i studien var väntat då de speglar de resultat tidigare studier påvisat.

Positiva konsekvenser av denna studie kan vara ökad mängd fysisk aktivitet. Detta då till exempel sjukvården med hjälp av denna studie kan jobba fram ett “program” för hur de ska jobba med individer som upplever någon av tidigare nämnda barriärer. Lägre mängd barriärer ger ökad mängd fysisk aktivitet vilket i sin tur leder till minskad mängd följdsjukdomar. Som tidigare nämnts kan en lägre andel följdsjukdomar i längden ge ett minskat tryck samt en lägre ekonomisk belastning på sjukvården.

Även en ökad medvetenhet kring de barriärer som finns hos deltagarna kan skapas genom denna studie vilket kan innebära både positiva och negativa konsekvenser hos individer med typ 1 diabetes. Det negativa konsekvenserna som möjligtvis skulle kunna uppstå är de tankar kring barriärerna som väcks innan individen fått hjälp med att hantera barriärerna. Till exempel tankar om att individen känner att de misslyckats med hanteringen av sin sjukdom.

De positiva konsekvenserna med att öka medvetenheten kring de barriärer som finns kan som

(15)

15

tidigare nämnt vara ökad mängd fysisk aktivitet men även att de kan ge individen känslan av att övervinna en rädsla och på så sätt skapa känslan att de kan och är starkare än innan.

6. Konklusion

Tidigare studier visar att rädsla för hypoglykemi är den vanligaste barriären till fysisk aktivitet och det bekräftades även i denna studie. Näst vanligaste och tredje vanligaste barriären var rädslan för att tappa kontroll över sin diabetes under fysisk aktivitet, samt rädslan för att tappa kontrollen över sin diabetes efter fysisk aktivitet.

(16)

16

7. Referenser

1177.se (2019) Diabetes typ 1 – komplikationer och följdsjukdomar

https://www.1177.se/Kalmar-lan/sjukdomar--besvar/diabetes/diabetes-typ-1/#section-12408 [Hämtad 2021-02-26]

Atkinson, M. A., Eisenbarth, G. S. & Michels, A. W. Type 1 diabetes. The Lancet. (2013).

Vol 383; Issue 9911. ss. 69-82. DOI: https://doi-org.proxy.lnu.se/10.1016/S0140- 6736(13)60591-7[Hämtad: 2021-05-03]

Brazeau A-S., Rabasa-Lhoret R., Strychar I. & Mircescu H. (2008) Barriers to Physical Activity Among Patients With Type 1 diabetes. Diabetes Care. Vol: 31(11) ss. 2108-2109.

Doi: https://doi.org/10.2337/dc08-0720 [Hämtad: 2020-10-03]

Diabetesportalen.lu.se (2021) Typ 1-diabetes

https://www.diabetesportalen.lu.se/om-diabetes/typ-1-diabetes [Hämtad: 2021-02-27]

Dubé M-C., Valios, P., Prud´homme, D., Weisnagel S, J., Lovoie, C. (2006). Physical activity barriers in diabetes: Development and validation of a new scale. Diabetes Research and Clinical Practice. Vol: 72(1) ss. 20-27. Doi: https://doi-

org.proxy.lnu.se/10.1016/j.diabres.2005.08.008 [Hämtad: 2020-10-03]

Fyss.se (2016) Fysisk aktivitet vid diabetes mellitus – typ 1 diabetes http://www.fyss.se/wp- content/uploads/2018/01/Diabetes-TYP-1.pdf [Hämtad: 2021-04-06]

Fyss.se (2021) FYSS allmänna rekommendationer om fysisk aktivitet och stillasittande för vuxna (18 – 64 år). http://www.fyss.se/wp-content/uploads/2021/03/rek-vuxna.pdf [Hämtad 2021-05-19].

International Diabetes Foundation (2019) Diabetesatlas.org

https://www.diabetesatlas.org/data/en/country/191/se.html [Hämtad: 2021-05-19]

(17)

17

Jabbour G., Henderson M., Mathieu M-E. (2016). Barriers to Active Lifestyles in Children with Type 1 Diabetes. Canadian Journal of Diabetes. Vol: 40(2). ss. 170-172. Doi:

https://doi-org.proxy.lnu.se/10.1016/j.jcjd.2015.12.001 [Hämtad: 2020-10-09]

Lascar, N., Kennedy, A., Hancock B., Jenkins, D., Andrews D, R., Greenfield, S. &

Narendran, P. (2014). Attitudes and Barriers to Exercise in Adults with Type 1 Diabetes (T1DM) and How Best to Address Them: A Qualitative Study. PLoS One; Vol: 9(9). Doi:

10.1371/journal.pone.0108019 [Hämtad: 2020-10-10]

Ludvigsson, J. (2017). Increasing Incidence but Decreasing Awareness of Type 1 Diabetes in Sweden. Diabetes Care; Vol: 40(10). SS. 143–144. DOI: https://doi.org/10.2337/dc17-1175 [Hämtad: 2021-05-14]

McCarty, M.M., Whittemore, R. & Grey M. (2015). Physical Activity in Adults With Type 1 Diabetes. Sage journals. Vol: 41(1). Ss. 108-115. Doi: https://doi-

org.proxy.lnu.se/10.1177%2F0145721715620021 [Hämtad: 2020-10-03]

Nationella Diabetesregistret. (2021). Ett knapptryck för förbättringsarbete.

https://www.ndr.nu/#/knappen [Hämtad: 2021-05-19]

Retnakaran, R. & Zinman, B. (2008). Type 1 diabetes, hyperglycaemia, and the heart. The Lancet. Vol: 371. Doi: 10.1016/S0140-6736(08)60767-9 [Hämtad: 2021-05-14]

WHO Guidelines on Physical Activity and Sedentary Behavior. (2020). ISBN: 978-92-4- 001512-8 (electronic version). s. 32. [Hämtad: 2021-04-27]

(18)

Avdelningen för idrottsvetenskap Kalmar

References

Outline

Related documents

Då livsstilen hos många i samhället inte är optimal efter folkhälsomyndighetens riktlinjer för matvanor och fysisk aktivitet så är detta ett ämne som är viktigt att lyfta

Detta trots bristande lagstiftning inom ämnet fysisk aktivitet i fysisk planering vilket även visar på att kommunen, och de anställda som tagit fram denna översiktsplan, har

Syftet med denna litteraturstudie var att belysa rådgivningens betydelse för motivation till fysisk aktivitet samt hur motion påverkar upplevelsen av livskvalité i samband med typ

Gene Expression Changes in Adipose Tissue in Subjects with Type 2 Diabetes after Paleolithic Diet Intervention in Combination with or without Physical

Det har även framkommit hur samtliga pedagoger menar att medvetna, engagerade och tillåtande pedagoger är en förutsättning för att barn ska utmanas till rörelse och fysisk

Icke parametriskt statistiskt Mann Whitney U test användes för att studera skillnaderna mellan pojkar och flickor vad gäller domäner av upplevd fysisk självkänsla samt vad

Idag står det att den fysiska aktiviteten ska genomsyra hela verksamheten samt att alla elever ska få chans till dagligt utövande av fysisk aktivitet vilket innebär

Vi är intresserade av att undersöka hur diabetiker upplever de råd de får gällande fysisk aktivitet från sjukvården och om de upplever någon rädsla för att vara fysisk aktiva på