• No results found

Kaplan om bostadskrisen. omvärld: nya bostäder till år SÅ GJORDE VI Botkyrka lyckades pressa ner höjningen

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Kaplan om bostadskrisen. omvärld: nya bostäder till år SÅ GJORDE VI Botkyrka lyckades pressa ner höjningen"

Copied!
25
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

 TEMA

Digitala kanaler effektiva

hjälpmedel

 SÅ GJORDE VI

Botkyrka

lyckades pressa ner höjningen

 SKOLAN

Gör egna digitala trapplappar

som alla ser

HYRESGÄSTEN

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR AKTIV INOM HYRESGÄSTFÖRENINGEN  NR 6/2015  WWW.HYRESGASTFORENINGEN.SE

EXPERTERNA Så här  skriver du  en motion

omvärld : 250 000 nya bostäder till år 2020

Kaplan om

bostadskrisen

(2)

MARIE LINDER, FÖRBUNDSORDFÖRANDE

HYRESGÄSTEN utkommer i 12 000 exemplar till Hyresgästföreningens förtroendevalda och anställda. 

Grundad 1923. POSTADRESS: Hyresgästföreningen riksförbundet, Box 7514, 103 92 Stockholm. ANSVARIG UTGIVARE

OCH REDAKTÖR: Kristina Sjöberg, 010-459 21 52. E-post: hyresgasten@hyresgastforeningen.se GRAFISK FORM: Magnus Ekberg, Tidningsmakarna. OMSLAGSFOTO:

Petrus Iggström. Redaktionen ansvarar bara för beställt material. Medlem i Sveriges Tidskrifter. TRYCK: Sörmlands Grafiska AB 2015. ISSN: 0018-8360

Knacka på hos grannen

S

å börjar även detta år närma sig sitt slut.

Vi har firat våra 100 första år i Hyresgäst- föreningen. Det har vi gjort genom att berätta vår historia, en berättelse om varför människor gick samman mot kalla och dragiga hus, utedass på gården och fast- ighetsägare som kunde vräka någon utan anledning. Det är en bra grund att stå på när vi nu stakar ut kursen mot framtiden. Framtidsbyråns förslag är ute på remiss och alla svar kommer bli underlag för den framtidsagenda som ska beslutas av förbundsstäm- man i juni 2016.

Det senaste året har präglats av alla människor som tvingas fly krig och förtryck. Vi har sett bilder på överfulla båtar över Medelhavet. Människor flyr för sina liv och många av dem mister livet på väg mot tryggheten.

De som når Sverige ska sedan med många otäcka upp- levelser i bagaget försöka starta ett nytt liv här hos oss. Då måste vi stå upp för tanken att hjälpa dem som är på flykt och göra Sverige till en fristad.

I ETT LAND MED BOSTADSBRIST i nästan varje kommun prövas solidariteten. Men vårt arbete måste vila på grundtanken om alla människors lika värde och alla människors rätt till tak över huvudet.

Vi måste också ge dem som flytt hit möjligheten att

skapa sig ett hem i våra bostadsområden. Och ett hem är mer än tak över huvudet. Många av våra nyanlända vänner behöver få känna sig välkomna. Vi hyresgäster kan skapa en gemenskap. Om jag känner mina grannar så bidrar det till min trygghet. Men det bidrar också till deras.

Och i det arbetet är du som är förtroendevald, som varje dag ger av både din tid och ditt engagemang för att skapa trygghet och gemenskap i ditt bostadsområde, så viktig.

Det kan vara en så enkel sak som att bjuda hem någon av dina nyanlända grannar på kaffe. Eller gör som Malin i mitt bostadsområde. Hon bjöd alla nyanlända grannar på nybakade bullar på kanelbullens dag.

NU STÅR JULEN FÖR DÖRREN. Det är tid för gemenskap och stun- der tillsammans i familjen. Det är också en tid som känns extra svår för dem som inte har den möjligheten. Men tänk vad enkelt det är att knacka på grannens dörr, säga hej och erbjuda gemenskap en stund.

Gör det, visa att du bryr dig! Låt oss tillsammans visa att vi både vill och kan vara med och bidra till att göra världen en smula lättare att leva i, för alla.

Tack för allt ditt fina arbete i år.

Jag önskar dig en riktigt god jul och ett gott nytt år! n

2 HYRESGÄSTEN

LEDAREN

Vi måste också ge dem som flytt hit möjligheten att skapa sig ett hem i våra bostadsområden. Och ett hem är mer än tak över huvudet. Vi hyresgäster kan skapa en gemenskap.

FÖLJ OSS!

FÖLJ HYRESGÄST- FÖRENINGEN på  twitter och 

facebook: 

twitter.com/

hyresgasterna  och facebook.

com/hyres- gastforeningen

(3)

Vem vill du nominera?

PÅ FÖRBUNDSSTÄMMAN väljs de personer som ska leda Hyresgäst- föreningen under de kommande åren. Det ska vara personer som har förmågan, viljan och enga- gemanget att förverkliga Hyres- gästföreningens utvecklings- och förändringsarbete.

Förbundsstyrelsen väljs med tio ordinarie ledamöter och tre ersättare för en period av två år.

Därutöver ska två ordinarie reviso- rer med ersättare utses.

Observera att nomineringen är bara giltig om de personer som nomineras är tillfrågade och villiga att ställa upp som styrelseledamö- ter. Nomineringstiden går ut tre månader före förbundsstämman, det vill säga den 17 mars 2016. För- bundsstämman äger rum den 17–19 juni 2016 och platsen är Trollhät- tan. På intranätet Bosse kan du ladda hem nomineringsblanketten.

Den 31 oktober 2015 hade Hyresgästföreningen

medlemmar.

532 668

ANTAL MEDLEMMAR HYRESGÄSTENS UTGIVNING 2016

• 24/2 • 27/4 • 29/6

• 7/9 • 26/10 • 14/12

Sprattlar liket?

DEN PROVOCERANDE FRÅGAN ställde forskaren och professorn Tapio Salonen från Malmö högskola till deltagarna på regionsstyrelsekon- ferensen i september. Och visst var det många som ryckte till.

Liket som Tapio Salonen syftade till var just Hyresgästföreningen och om föreningen som folkrö- relse har den kraft som behövs för att utvecklas i takt med tidens nya system. Deltagarna svarade Tapio Salonen att Hyresgästföreningen inte alls är död. Det visar projekt Bostadslyftet som med goda re- sultat lyft tillbaka bostadsfrågorna på den politiska agendan.

– Det råder inte längre bostads- brist, det är bostadskris. Om vi ska lyckas med att få politikerna att ta sitt ansvar måste vi alla fortsätta driva bostadspolitiken framåt, sa Marie Linder, för- bundsordförande i Hyresgästför- eningen.

Marie Linder kopplade ihop frågan med det pågående arbete som bedrivs i Framtidsbyrån och de viktiga vägval Hyresgästfören- ingen står inför.

– För att orka driva bostadpo- litiken behöver vi vänner. Vänner som forskare, författare och

konstnärer. Andra som liksom vi tror på sammanhållna samhällen, samhällen som har plats för alla, sa Marie Linder.

EN SÅDAN VÄN är kanske professor Tapio Salonen. Han har lett ett forskningsarbete som finansierats av Sabo om nyttan med allmän- nyttan.

– För 70 år sedan hade man en tanke på att inte göra skillnad på

folk och folk. Med allmännyttan byggdes samhället i välfärdsmo- dellen. Idag står vi långt bort från det, sa Tapio Salonen.

Han gav exempel på allmän- nyttor som har högre hyror och strängare inkomstkrav än privata värdar och på områden som inte har några allmännyttiga lägen- heter alls. Forskningen visar att människor flyttar till områden där folk liknar en själv. Något som en- ligt Tapio Salonen ger djupgående konsekvenser som till exempel bostadssegregering, skolsegreger- ing och områdesstatus.

– Frågan är om man kan vara affärsmässig och samhällsnyttig samtidigt? Mitt svar är ja, det kan man. Men vi har behov av att reformera fördelningspolitiken.

Boendet är en viktig del av den svenska välfärdsmodellen och kanske det är dags att utreda den?, frågade Tapio Salonen.

OBS! FRAMTIDSBYRÅNS ARBETE om Hyresgästföreningens vägval är ute på remiss. Passa på att forma Hyresgästföreningens framtid!

Sista svarsdag är den 31 decem- ber. Mer information på hyres- gästföreningen.se. n

DET HÄR ÄR MITT FÖRSTA NUMMER av Hyresgästen. Det är lite pirrigt att ta över efter Peter Forsman som nu har gått i pension. Men jag ser fram emot att bygga vidare på det nätverk bland er förtroendevalda som han hade. Några av er har jag hunnit träffa och ambitionen är att möta många fler. För det är ditt arbete som jag vill lyfta fram.

I det här numret får du bland annat möta Peggy, Fehret, Saffran och Mattias och läsa om hur de jobbar med digitala kanaler för

att nå ut till medlemmar och till politiker. Du får också möta bostadsministern Mehmet Kaplan som berättar om hur han vill att bostadskrisen ska lösas.

VAD VILL DU LÄSA OM? Hur gjorde ni?

Berätta för mig! Tips och idéer skickar du till hyresgasten@

hyresgastforeningen.se eller till mig på kristina.sjoberg@hyres- gastforeningen.se.

Vi ses och hörs, digitalt eller fysiskt! n

Ny redaktör för Hyresgästen

Ladda ned appen

TA DEL av Hyresgästen på mobil- telefoner och läsplattor med hjälp av tidningens app. Finns för Android, Iphone och Ipad.

FOTO: CHRISTIAN GUSTAVSSON

INSIDAN

Forskaren Tapio Salonen har lett ett forskningsarbete kring allmän- nyttan. Rapporten heter Nyttan med allmännyttan och finns att beställa på sabo.se. FOTO: JAN FERLIN

(4)

4 HYRESGÄSTEN

PÅ GÅNG I HYRESGÄSTFÖRENINGEN

Remisser ute nu

FLERA STORA viktiga frågor  är ute på remiss. Det är  remisser om Framtidsbyråns  arbete, förbundsavgiften  och stadgar. Föreningens  yttranden skickar du till din  region. Missar du datumen  kan du ändå göra din röst  hörd genom att skriva en  motion. Slutgiltiga beslut  tas sedan av stämman i juni  2016. Mer information finns  på intranätet Bosse.

UNDER SITT OKTOBERMÖTE besökte för- bundsstyrelsen Malmfälten i norra Sverige. Alla regioners ordföran- den var också inbjudna att delta för att lyssna på hur gruvdriftens framfart innebär att hela samhäl- len måste flyttas.

– När det gäller det ägda boendet har man gjort generösa lösningar. Men när det gäller hy- resgäster förväntas de flytta till dyr nyproduktion. Det är inte rimligt att hyresgästerna ska bekosta detta ur sin egen plånbok, säger Marie

Linder, förbundsordförande i Hyresgästföreningen.

I Kiruna handlar det om att flyt- ta stadskärnan och i Malmberget är det nästan hela samhället som berörs. Totalt är det 4 100 lägen- heter som ska rivas och ersättas.

I Stockholm skulle det motsvara 117 000 stycken. Stadsomvand- lingen beräknas pågå under 20–25 års tid. Men nya malmfyndigheter hittas fortfarande vilket kan ge nya stadsomvandlingar. Och oförut- sedda saker händer. En naturlig

krosszon som sträckte sig över östra Malmberget innebar att 70 hushåll akut evakuerades. Mitt i samhället ligger nu en stor grop där bostäder förut stod. Vetskapen om att husen snart ska rivas har dessutom gjort att en del fastig- hetsägare struntar i att underhålla dem. Skalven från de natt- liga sprängningarna ger kraftiga skakningar, möbler rör sig, det blir sprickor i väggar och rör springer läck. Läget är allvarligt.

– Det handlar om människors hem, om deras kultur och historia.

Det är inte bara hus som ska rivas.

Och det är inte en regional ange- lägenhet utan måste upp på natio- nell nivå. De här människorna har knappats något lagstadgat skydd och där måste det till en ändring, säger Marie Linder. n

STADSFLYTT

 Att Kirunas stadskärna och samhället i  Malmberget måste flytta på sig vet kanske de flesta. 

Men fortfarande är inte ersättningsfrågan löst. För- bundsordförande Marie Linder ser att det behövs  en lagändring för att stärka hyresgästernas ställning,  hyresgästerna ska hållas skadelösa.

Gruvlig stadsomvandling

Förbundsstyrelsen på väg ner i gruvan. FOTO: KRISTINA SJÖBERG

Miljonfond för integration

MÅNGA HAR FLYTT  till Sverige i år. 

Vi ska vara en  aktiv part för att  välkomna dem 

till våra bostadsområden. Två  miljoner kronor finns avsatta till  lokala projekt för detta. Peng- arna kan sökas för verksamhet  som syftar till ökad integration. 

Vid pressläggning av tidningen  var det ännu inte klart hur admi- nistrationen av pengarna ska ske. 

Läs på intranätet Bosse för mer  och nyare information.

Mer mångfald

ANNA ADENIJI

forskar  i genus- vetenskap  och arbetar  med ett  treårigt  projekt  kring hur 

vi kan få ökad mångfald bland  förtroendavalda. Forsknings- projektet heter Representa- tion, makt och normer och  finansieras av Riksbankens  jubileumsfond. I sitt arbete  kommer Anna att intervjua  regionstyrelser och valbered- ningar om varför personer valt  att engagera sig och hur mång- falden kan öka. Kanske blir du  en av dem hon intervjuar? 

• www.hyre

sgastf

ore ge nin n.se

(5)

Nils Holgersson fyller 20 år

LAGOM TILL 20-ÅRSJUBILEET av Nils  Holgersson-undersökningen  anordnades ett välbesökt  riksdagsseminarium den 25  november. Under de år arbe- tet med rapporten har pågått  har kostnaderna för sophämt- ning, vatten och avlopp, el  och uppvärmning ökat med  63 procent. Det är avsevärt   mer än konsumentprisin-  dex (KPI) för samma period,  där ökningen uppgår till   22 procent. 

RAPPORTEN VISAR OCKSÅ på stora  skillnader i landet. I Luleå  betalar man hela 1000 kronor  mindre i månaden än vad man  gör i den dyraste kommunen  som i år är Tanum. Fjärrvärme  och vatten står för cirka 75  procent av helhetskostnaden. 

Hur kommer det sig att det  kan skilja så mycket mellan  olika kommuner?

– Prisskillnaden beror delvis  på att kostnaderna är olika  i kommunerna men även på  att fjärrvärmeleverantörer har  olika prisstrategier. Hyres- gästföreningen anser dock att  prisskillnaderna inte är rimliga. 

Kostnaderna för fjärrvärme  kunde generellt vara lägre,  säger Hans Dahlin, energi- och  miljöexpert på riksförbundet. 

TRENDEN DE SENASTE ÅREN är att  prisökningen på fjärrvärme  faktiskt har planat ut. En trend  som förhoppningsvis håller  i sig.

– Det är roligt att se att  vårt enträgna och idoga  arbete inom Nils Holgersson- gruppen ger resultat, säger  Hans Dahlin.   

RAPPORTEN I SIN HELHET finns på  www.nilsholgersson.nu.

NOTERAT LANDET RUNT

Borlänge hjälper!

NÄR HYRESGÄSTFÖRENINGEN är ini- tiativtagare hakar många organi- sationer på. Den 20 september  anordandes en insamling  till flyktingkatastrofen  under namnet Borlänge  hjälper! 

Dagen anordnades  tillsammans med ABF,  Borlänge kommun, Olivia  personlig assistans, So-

malia Bandy, Somaliska föreningen,  Unga Örnar. Bland annat fick  barnen lära sig att åka rullskridskor 

och Hyresgästföreningen hade ett  tält med information om rättig- heter och skyldigheter i boendet.  

Alla intäkter under dagen  förmedlades till UNHCR. 

På de två timmar aktivite- ten pågick samlade man  in över 12 000 kronor  samt kläder, blöjor,  mjukis djur. 

Vill du veta mer om  dagen kontakta regionordförande  Helena Frisk på helena.frisk@

hyresgastforeningen.se 

Seppan byggde bostäder till småfåglarna

EN HÖSTLÖRDAG var det  aktivitetsdag i Hamringe i  Botkyrka med den lokala  hyresgästföreningen Seppan  som arrangör. Ett uppskat- tat inslag var bygget av  fågelholkar till småfåglarna  i området. Ett 20-tal holkar  snickrades ihop, målades  och sattes upp i träden  dagen efter. Selina, som går  i första klass, vann en biobil- jett för sin Harry Potterholk, 

målad i glada färger. Under dagen var det också loppmarknad och det  bjöds på fika och korv. I hyresgästlokalen visades jubileumsfilmen om  Hyresgästföreningen 100 år. 

1000-tals vykort till politiker!

ÖREBRO KOMMUN KOMMER ATT ta ut 30  miljoner kronor från det allmän- nyttiga bostadsföretaget Öbo i  en så kallad värdeöverföring. En  värdeöverföring 

som hyresgästerna  kommer att få  betala. Hyresgäst- föreningen vill att  Örebro kommun  slutar ta pengar 

från ÖBO och istället låter ÖBO  använda pengarna för att investera  i hyresrätter och sina bostadsom- råden. Och det talar man om för  Örebros politiker genom att skicka  vykort. Över 1700 vykort har skick- ats och fler är på väg. Vill du veta  mer om vykortskampanjen, kon- takta Eva Sten i  Örebroföreningen  på eva-sten@hotmail.com.

Florence Persson, Frida Lacis och Helene Hjorth-Erickson på insamlings- dagen.

FOTO: PETER FORSMAN

Ersättning för störande röklukt

UNDER LÅNG TID har en hyresgäst i  Malmö vädjat till sin värd för att  lösa problemet med att röklukt  från grannen i lägenheten under  trängde in i hans sovrum. Med  hjälp av Hyresgästföreningen  kunde felet till slut lösas och  hyresgästen fick dessutom tillbaka  delar av hyran.

− Det känns bra att vi kunde  hjälpa vår medlem. Tyvärr tog det  ganska lång tid men till slut kunde  problemet åtgärdas och värden  gick med på en hyresnedsättning  för tiden som hyresgästen tvingats  leva med röklukt i sovrummet,  säger Christian Lundberg, Hyres- gästföreningen region södra Skåne.

Under mer än ett år har värden  försökt olika åtgärder för att  lukten av rök inte skulle tränga  igenom från våningen under. Till  slut lyckades de täta tak och golv  mellan lägenheterna och hyres- gästen blev äntligen befriad från  röklukten. 

Sammanlagt fick hyresgästen  tillbaka 9 300 kronor på hyran som  kompensation för de besvär han  haft.

(6)

6 HYRESGÄSTEN

NYA MEDIER Att använda digitala  kanaler för att kommunicera och  informera blir allt viktigare. Det är  ofta där vi möter medlemmar och  andra som är intresserade av oss  och av de frågor vi driver. Det finns  flera olika sociala medier att välja  bland. Och nu har vår webb fått ny  plattform för att kunna vara mer  dynamisk och interaktiv.  

TEXT: KRISTINA SJÖBERG OCH JOHAN KLINTBERGER

I

slutet av september lan- serades Hyresgästfören- ingens nya webb. Du har säkert sett skillnaden mot den förra. Men det är inte bara bilder och layout som förnyats. Tanken

med webben är att den inbjuder till engagemang på alla olika nivåer och att den är mycket mer dynamisk.

– Vi har gjort det lättare för potentiella och befintliga medlem- mar att se nyttan med Hyresgästföreningen.

Och du som förtroen- devald ska kunna göra det du brinner för, säger Anna Grevlind, chef digitala kanaler vid riksförbundet.

Det är enklare att hitta information och även att söka sig vidare till fördjupade texter.

Webben visar också hur du kan påverka politiker på olika nivåer själv och den ger stöd till alla som vill engagera sig.

– Vi vill ha dialog och kontakt.

Berätta för oss om vad vi kan bli bättre på och dela med dig av dina erfarenheter. Din berättelse kanske hjälper någon annan. En funktion som är ny är På gång, där

du som förtroendevald kan informera om dina medlemsaktiviteter.

EN WEBB ÄR ALDRIG färdig utan den utvecklas fort- löpande. Den är också bara en av flera digitala kanaler att jobba med.

Finns du på till exempel Facebook, Twitter eller LinkedIn har du kanske sett Hyresgästförening- ens konton. Du kanske gillar eller följer några av dem. Flera lokala föreningar har också egna sidor och konton i sociala medier.

– Det är i de so- ciala medierna vi möter många av våra medlem- mar och potentiella medlemmar. För att göra det på ett bra sätt behöver man ha lite

kunskap om vilka som finns på de olika medierna. Och för att nå ut rätt måste man anpassa sitt bud- skap de olika målgrupperna, säger Jens Lundberg, ansvarig för sociala medier på riksförbundet.

RUNT OM I LANDET finns flera goda exempel på förtroendevalda som arbetar aktivt med digitala kana- ler för att kommunicera och påverka.

I Frölunda skriver Fehret

Den nya webben är responsiv, det innebär att den anpassar sig till den skärm du använder. Vi vill gärna höra vad du tycker om den. Mejla till nyawebben@hyresgastforeningen.se.

FÖRSTA MÅNADEN I SIFFROR l 1 181 nya medlemmar l 288 015 sidvisningar l 89 959 besök l 4 638 inskickade mejl via webben l 14 146 sökningar i sökmotorn l 10 255 besök på sidan om att hyra i andra hand

Jens Lundberg.

Anna Grevlind.

(7)

Den nya webben är responsiv, det innebär att den anpassar sig till den skärm du använder. Vi vill gärna höra vad du tycker om den. Mejla till nyawebben@hyresgastforeningen.se.

FÖRSTA MÅNADEN I SIFFROR l 1 181 nya medlemmar l 288 015 sidvisningar l 89 959 besök l 4 638 inskickade mejl via webben l 14 146 sökningar i sökmotorn l 10 255 besök på sidan om att hyra i andra hand

Kendic en blogg, Saffran Rohm lägger upp bilder på Helsingborgs instagramkonto medan Peggy Jönsson i Stockholm twittrar flitigt. Mattias Taavola i Luleå når yngre genom annonser på

Facebook och i Göteborg sänder Daniel Carlenfors och Mattias Axelsson poddradio.

PÅ FÖLJANDE SIDOR MÖTER DU DEM. Bätt- re dialog och större påverkan är vik-

tiga mål. Men det viktigaste kanske är att öka antalet medlemmar.

– Under första månaden har vi fått in 30 procent fler medlemmar.

Detta är bara första steget så det känns jätteroligt och spännande

att se hur fortsättningen ser ut.

Vi hoppas också på fler förtroen- devalda, på nya webben kommer man att kunna anmäla intresse för att engagera sig, säger Anna Grevlind. n

SIFFROR I SOCIALA MEDIER

2 november 2015

l  11 684 gillar Hyres- gästföreningen på  Facebook

l  4 233 följer Hyres- gästföreningen på  Twitter

l  1 029 fäljer oss på  LinkedIn

l  486 följare på   Instagram

l  142 prenumererar på  Hyresgästföreningen  på YouTube

Skicka gärna tips och idéer till: nyawebben@

hyresgastforeningen.se

(8)

8 HYRESGÄSTEN

”I väskan finns allt vi behöver för att sända poddradio!”

EN DATOR, EN MIKROFON för 300 kronor och ett gratis redigerings- program – sen är det bara att göra radio som hörs i hela landet! Da- niel Carlenfors och Mattias Axels- son i Göteborg vet vad de talar om. De har gjort över 70 poddra- dioprogram som

spelade en viktig roll i deras kamp för lägre hyror efter en ombyggnad.

Men vad är då poddradio för något? Det är helt

enkelt radioprogram som man kan ladda ner från internet och lyssna på när man vill. Du kan lyssna i mobilen, i datorn eller i surfplat- tan. Det går också att lyssna på poddradio (podcast) direkt på nätet utan att ladda ner program- met.

OM DU VILL HÖRA Daniel och Mattias radioprogram som kallas Pen- nypodden går du in på www.pen- nypodden.se. De kallar sig själva för ”Sveriges bästa bostadspolitiska podcast”.

Här finns samtliga program och det senaste överst. 200 – 400 per- soner brukar lyssna på sändning-

arna. Pennypodden sköter de som privatpersoner men programmen handlar uteslutande om bostads- politik.

MATTIAS ÄR ORDFÖRANDE för och Daniel är ledamot i styrelsen för

lokala hyresgästför- eningen Penny- gången i Göteborg.

Föreningen blev känd i hela Sverige för sin hårda kamp mot Stenafas- tigheters krav på hyreshöjning med 60 procent efter en omfattande renovering. Till- sammans med nätverket ”Penny- gångens framtid” lyckades de pruta höjningen till 14 procent.

– Poddradion spelade en viktig roll i kampen. Vi gjorde program- men utifrån de boendes perspektiv, förklarar Mattias och Daniel.

Det är enkelt att börja med poddradio. Förutom en dator och en mikrofon finns gratis redige- ringsprogram som Audacity och tjänster som Podomatic, Libsyn och Soundcloud.

DET GÅR ATT GÖRA poddradio lokalt för ett bostadsområde med 40

lägenheter eller ett program som vänder sig till intresserade i hela landet.

– Välj ett ämne som ni brinner för.Och det är inte svårt. Gör det

KONTAKT:

Daniel Carlenfors daniel.carlenfors@gmail

Mattias Axelsson maxelson@gmail.com

HYRESGÄSTFÖRENINGEN I LULEÅ använ- der Facebook på ett traditionellt sätt för att kommunicera med medlemmarna. Men inte bara traditionellt - de köper också an- nonser.

– Genom annonserna når vi en målgrupp som normalt inte är så intresserade av oss. Det är inte dyrt, säger Mattias Taavola.

Mattias Taavola är ledamot av Hyresgästföreningens styrelse i Luleå. En annons på Facebook, fortsätter han, kostar bara några

hundralappar. Mattias är en av flera i styrelsen som ser till att hålla grytan, det vill säga Face- book, kokande.

ANNONSERNA ÖKAR KÄNNEDOMEN

om Hyresgästföreningen och aktuella aktiviteter till framför allt en yngre målgrupp. Annars var det på förslag av medlemmar i alla åldrar i Luleå som föreningen drog igång en sida på Facebook. Varje inslag som läggs ut når lite drygt 500 personer. Ungefär 70 av dem

reagerar eller hör av sig på något sätt. Målet är att före årsskiftet öka de som reagerar till 300.

Hyresgästföreningen i Luleå tycker att Facebook är ett enkelt och bra sätt att nå hyresgäs- terna, som kan ta del av innehållet genom mobilen, surfplattan eller datorn. Många har också reagerat positivt på att föreningen ”skryter”

med allt vad den får gjort.

– Ja, vi sitter inte bara på interna möten dagarna i ända som en del tycks tro! säger Mattias, som är en

LULEÅ: ”Vi når yngre genom annonser på Facebook”

Mattias Taavola, 23 år, har en rad uppdrag i Hyresgästföreningen.

Bland annat är han ledamot Lule- ås hyresgästförening och ersättare i regionstyrelsen för Norrland.

FOTO: GÖRAN LINDH, HEM & HYRA

I den här röda väskan finns all utrustning som Daniel Carlenfors och Mattias Axelsson behöver för att sända poddradio som kan nå lyssnare i hela landet.

(9)

”Fler förtroendevalda borde använda Twitter”

ÄNNU ÄR DET INTE SÅ MÅNGA aktiva inom Hyresgästföreningen som twittrar. Varför? Är det för svårt och bara för eliten?

– Inte alls! Fler inom orga- nisationen borde twittra, säger Peggy Jönsson, som twittrar flitigt sedan fem år tillbaka. Hon är förtroendevald i Stockholm.

Twitter är en mikroblogg där man skriver kort-korta med- delanden, som kallas tweets.

När du publicerar en tweet visas den öppet på din twittersida.

Du kan också prenumerera på andras meddelanden. I Sverige finns minst en kvarts miljon twitterkonton men alla är inte aktiva. Twitter används av såväl privatpersoner, som företag och organisationer.

Peggy Jönsson är ordförande i en lokal hyresgästförening och är ledamot av regionstyrelsen i Stockholm. Vad tycker du är bäst med Twitter?

– Framför allt är det lätt

att debattera aktuella ämnen.

Dessutom, fortsätter hon, går det snabbt att hitta andra som är intresserade av samma ämne, i detta fall bostadspolitik. Det är också relativt enkelt att nå politiker och andra som man vill påverka.

PEGGY TWITTRAR som privatperson men deklarerar öppet att hon är aktiv inom Hyresgästföreningen.

Många andra debattörer twittrar också som privatpersoner, till exempel förre bostadsministern Stefan Attefall (KD). För det är svårt att nå ut på Twitter som organisation.

– Du uppfattas lätt som en megafon. Och då försvinner dessutom närheten som man kan bygga upp som privatperson.

Över 600 personer följer Peggy Jönsson på Twitter. Det är inte svårt att lära sig.

– Nej, slopa respekten för Twitter! n

HÄR ÄR PEGGYS BÄSTA TIPS:

l Man hittar andra genom att använda en ”fyrkantstagg” (hash- tag) till exempel: #bopol, #flerhem, #hyresrätt, #urbpol, #hyresfrå- gan, #hyror16, #ideellt, #föreningsliv. 

l Debatten på Twitter sker här och nu – det gäller att svara  direkt, i dag, inte i morgon. 

l  Använd en god ton – annars är risken att du blir blockerad. 

Tänk på att du representerar Hyresgästföreningen. 

l Koppla dina inlägg till ditt eget bostadsområde, våga vara lite  personlig. Då skapar du närhet.

Fotnot: I Hyresgästen nr 5/15 finns en Twitterskola där du kan lära mer om mediet.

Peggy Jönsson har hittills publicerat 10 000 tweets (meddelanden) på Twitter. Du hittar henne under signaturen ”@peggypedia”.

av flera i styrelsen som ser till att Facebooksidan hålls aktuell.

När medlemmar och andra ställer frågor gäller det att svara samma dag eller

senast dagen därpå.

Om de ansva- riga inte vet svaret måste de tala om när svaret kommer publiceras.

Det gäller också att lägga ut ett lämpligt antal nyheter per vecka, inte för många, inte för få.

– Två – tre gånger i veckan tycker vi är lagom. Då tröttnar inte läsarna och det är inte heller för lite.

DE LOKALA fören- ingarna i Luleå använder den gemensamma sidan men målet på sikt är att de flesta föreningar skapar egna sidor. Länkar mellan sidorna ger en helhet av verksamheten för medlemmarna. n

KONTAKT:

Mattias Taavola 0705-449 332

LULEÅ: ”Vi når yngre genom annonser på Facebook”

för er egen skull. Det är också ett bra sätt att få kontakt med politiker.

– De har svårt att stå emot när någon kommer med en mikro- fon … n

FOTO: JOHAN KLINTBERGER

FOTO: JOHAN KLINTBERGER

I den här röda väskan finns all utrustning som Daniel Carlenfors och Mattias Axelsson behöver för att sända poddradio som kan nå lyssnare i hela landet.

(10)

10 HYRESGÄSTEN

HUR SKAPAR MAN EN BLOGG?

I många hemsidor finns redan färdiga mallar för att börja blogga. Ett  vanligt verktyg är annars Wordpress som inte kostar något. Det finns  många kurser på nätet som berättar hur man gör. Hör annars av dig  till din föreningsstyrelse.

KONTAKT:

Fehret Kendic fehret@yahoo.com

FRÖLUNDA: ”Bloggen gör medlemmarna

delaktiga i verksamheten”

ATT SKRIVA EN DAGBOK PÅ NÄTET – att blogga – är ett enkelt sätt att kommunicera med medlemmarna.

Det tycker den lokala Hyresgäst- föreningen Tangenten i Frölunda i södra Göteborg. Och har därför valt att blogga.

– På så sätt får vi i styrelsen när- mare kontakt med

medlemmarna, berättar Fehret Kendic, ansvarig för bloggen.

Den startade

2010 på initiativ av Fehret. Han tycker det är ett fint verktyg som inte kostar någonting.

– Det är inte heller svårt att hantera en blogg på nätet.

Styrelsen vill delegera en hel del av jobbet till de boende. Det är viktigt att förmedla i bloggen till de boende att arbetet som styrelsen bedriver är ideellt och oavlönat.

– Och utifrån det vill vi att så många som möjligt av hyresgäs- terna känner sig delaktiga.

I bloggen blandas stort och smått, här finns berättelser och bilder om utflykter och resor, här

kallas till bostadsmöten och infor- meras om loppmarknader, allt i en personligt ton.

– Formen är flexibel och det är roligt att skriva på bloggen.

Fehret säger också att fören- ingen lyfter bostadsfrågor och lokala frågor i bloggen. Detta

gör att medlem- marna många gånger är insatta i olika ämnen vilket underlättar inför bostadsmöten då beslut ska fattas.

I NOVEMBER 2015 hade sidan haft drygt 3 000 besökare. Att bygga kommunikationsbroar mellan styrelsen och 600 hushåll, av dem 250 medlemmar, är en stor uppgift. Hemsidan, där bloggen ingår, är viktig. Andra pusselbitar är Facebook, lappar i trappan och direkt kontakt mellan styrelsen och medlemmar när de stöter ihop i hissen eller i tvättstugan. Genom att kombinera de olika sätten att kommunicera nås medlemmarna av samma budskap men i de kana- ler som passar dem. n

Fehret Kendic sköter föreningens blogg och skapar på så sätt kontakt med medlemmarna i Frölunda. FOTO: JOHAN KLINTBERGER

Saffran Rohm tar alla bilder med sin mobilkamera. Hon tycker inte att man ska krångla till saker. Det handlar helt enkelt om att dokumentera vad vi inom Hyresgästföreningen gör.

FOTO: JOHAN KLINTBERGER

(11)

HUR KAN JAG LÄRA MIG ATT ANVÄNDA INSTAGRAM?

Föreningar kan lära av varandra. Det finns också tillfälliga kurser och videokurser  på Youtube.com, till exempel ”Introduktion till Instagram” med journalistutbilda- ren Lasse Herneklint. Eller fråga din kommunikatör på regionkontoret.

SKÅNE: ”En bild på Instagram säger mer än 1000 ord!”

MÅNGA HYRESGÄSTFÖRENINGAR finns i dag på Facebook. Det är bra men räcker inte, tycker Saffran Rohm, aktiv medlem i Helsingborg.

– Komplettera med Instagram där bilden står i centrum!, säger Saffran.

Sedan ett drygt år visar Hy- resgästföreningen i Helsingborg (privaten) vad den gör genom att lägga ut bilder på Instagram, ett socialt medium som Facebook men som består av bilder och korta texter.

– Det är så konkret och roligt att visa i bild allt det vi gör, fort-

sätter Saffran, som fotograferar och lägger ut bilderna.

Ännu är det inte så många regioner, föreningar eller lokala föreningar som använder Insta- gram.

– Många resonerar nog så här: Är vi på Fa- cebook då finns vi, det räcker.

Saffran tycker

att Instagram är en bra kanal också för Hyresgästföreningen och det är inte alls svårt att lära.

En smart telefon, och grundläg-

gande datakunskaper är allt som behövs. Men först måste man skapa ett konto på instagram.

com.Därefter är det bara att sätta igång att fotografera. Saffran

Rohm tycker att man ska tänka igenom vad bilderna ska innehålla.

– Ja, vad vill du förmedla, vad vill du visa?

Var gärna två som går igenom bilderna och väljer ut de bästa, tre eller fem från ett evenemang.

Var kritisk, ta bort suddiga bilder, välj bort sådana som visar samma sak.

– Kan jag stå för den här bil- den, är en bra utgångspunkt.

Det är viktigt att med jämna mellanrum lägga ut bilder, an- nars dör intresset från dem som följer din Instagramsida.

Hyresgästföreningen i Hel- singborg lägger länkar mellan sin Facebook-sida och Instagram, de tittar även på vad medlemmarna i staden lägger ut för bilder.

– På så sätt får vi också ett hum om våra medlemmars liv. n

KONTAKT:

Saffran Rohm 0735-456 945

(12)

12 HYRESGÄSTEN

1. Gå in på webben

Gå in på hyresgästföreningen.se.

Börja med att klicka på Meny uppe till vänster. Välj rubriken Aktuellt. Där hittar du På gång och kan klicka dig in.

2. Öppna ett formulär

Skapa din aktivitet genom att klicka på knappen Lägg till en aktivitet. Skriv in ditt person- nummer. Det stäms av med med- lemsregistret så att systemet vet att du har ett förtroendeuppdrag.

3. Skapa aktivitet

Fyll i formuläret som visas. Väck besökarens nyfikenhet genom att ge din aktivitet en kort och be- skrivande rubrik. I fältet Innehåll skriver du vad det är för slags aktivitet och vem den riktar sig till. Skriv enkelt och inbjudande, använd du-form och våga vara lite personlig. Fyll i adress och plats noggrant så att alla hittar till rätt ställe. Här kan du också lägga in en länk till information som ligger på annan plats, till exempel er Facebook-sida. När du är färdig med formuläret skickar du iväg det med ett enkelt knapptryck.

SKOLAN

 Gör du trapplappar om vad som är på gång i ditt bostadsområde? Nu har  du som förtroendevald möjlighet att lyfta fram lokala aktiviteter på nya webben. 

Använd funktionen På gång och gör aktiviteterna synliga för ännu fler. 

Den här skolan visar hur enkelt det är. 

TEXT: KRISTINA SJÖBERG

Använd På gång för att tala om vad som händer hos er som många kan vara intresserade av. Ett bostadsmöte, läxläsning eller en julmarknad?

4. Formuläret hanteras

Formuläret skickas till en redaktör i din region. Redaktören går igenom formuläret innan hen publicerar din aktivitet. Du får ett mejl när det är gjort. Titta själv in på web- ben att allt ser bra ut. Affischen som du tidigare satte upp i trapp- huset ligger nu synlig på webben – och kan ses av många fler.

(13)

Använd På gång för att tala om vad som händer hos er som många kan vara intresserade av. Ett bostadsmöte, läxläsning eller en julmarknad?

 5. Färdigt

Nu hoppas vi på att du får många medlemmar till dina aktiviteter. Kanske lockar några av dem också nya medlemmar?

Ser du något du vill ändra på kontaktar du bara redaktören som mejlade dig. Blir aktivi- teten inte av är det viktigt att meddela redaktören så den markeras som inställd.

NU HAR DU GJORT din första digitala trapplapp. Var det enkelt?

– Vi fortsätter att utveckla funk- tionerna på webben. I nästa steg vill vi att du själv ska kunna förhands- granska din aktivitet innan du skickar iväg den till redaktören, säger Minna Rahko, kommunikatör på Hyresgästföreningen Riksförbundet.

Fler funktioner är på gång. Snart

kan du på liknande sätt skapa kampanjer på webben så att du får fler möjligheter att nå ut med lokal information.

– Det är jätteviktigt för oss som jobbar med webben att veta vad du tycker. Vill du vara med och testa nya funktioner tillsammans med oss?

Mejla oss på nyawebben@hyresgast- foreningen.se. n

(14)

14 HYRESGÄSTEN

N

ina Tuisku bor med

sina två barn på Odlingsvägen 32 i bostadsområdet Storvreten i Tumba i Botkyrka kommun. Huset med 99 lägenheter totalrenoveras och

efter förseningar beräknas allt stå klart till våren 2016.

Hon är en av de drabbade.

– Mina pengar räcker inte till höjd hyra! säger Nina Tuisku.

Nina betalar 6 200 kronor i månadshyra för sin trea på 81

kvadratmeter. Hon räknar med att hyran höjs med cirka 1 200 kronor i månaden när renoveringen är klar. Eftersom hon är långtidsar- betslös klarar hon inte höjningen.

– Nej, och speciellt inte eftersom jag har barn att försörja.

Och hon har redan nått den övre gränsen för bostadsbidrag.

Nina Tuisku är säker på att det blir fint efter renoveringen och förstår att avtalet som Hyresgäst- föreningen förhandlat fram är bra jämfört med andra, högre. Men

SÅ GJORDE VI  Tre hyresgäster av tio tvingas flytta. Kraftigt  höjda hyror efter ombyggnader får stora konsekvenser för  dem som bor i miljonprogramsområdena. Höjningarna i  år har blivit mellan 30 och 50 procent, i extrema fall 100  procent. I Botkyrka söder om Stockholm lyckades Hyres- gästföreningen pressa höjningen till 20 procent efter en  totalrenovering. ”Ett bra avtal, kanske det bästa i Stock- holm. Men höjningen är ändå för hög för många”, säger  Kim Lindholm, ordförande för föreningen. 

TEXT: JOHAN KLINTBERGER

SÅ PRESSAR DU KRAV PÅ HYRESHÖJNING VID OMBYGGNAD

Det går att

begränsa höjning efter ombyggnad

1

Informera medlemmarna tidigt  om vad som planeras och  konsekvenserna för dem. Engagera  dem och förklara att det GÅR att  påverka!

2

Gör hyresgästerna synliga. Gör  enkla enkäter med frågor om  hur de ser på ombyggnaden, hur  stor höjning de klarar, vart de skulle  flytta om de inte vill/kan bo kvar.

3

Ta fram bra exempel på reno- veringsprojekt med begrän- sade höjningar, helst så geogra- fiskt nära som möjligt. Skapa  nätverk – få råd av och inspireras  av till exempel pennygången.se,  allaskakunnabokvar.se, Våra hem  på Facebook – om Gränby i Upp- sala, kontaktperson Åse Richard,  aserichard@hotmail.com. Lyssna  också på pennypodden.se.

4

Förklara för bostadsfö- retaget och visa konkret  hur stora hyreshöjningar  hyresgästerna klarar, redovisa  fler delar av er enkät.

5

Peka på konsekvenserna  av alltför stora höjningar. 

Räkna ut hur en hög om- flyttning påverkar bolagets  kostnader.

Nina Tuisku har inte råd, trots en begränsad höjning, att bo kvar i sin lägenhet. FOTO: PRIVAT

(15)

Det går att

begränsa höjning efter ombyggnad

antagligen leder den nya situatio- nen till att hon flyttar ihop med sin särbo.

Kim Lindholm, ordförande för Hyresgästföreningen Botkyrka- Salem, känner igen Ninas berät- telser från många andras.

– Lever man på marginalen finns det inget utrymme för knappt några höjningar alls.

Han kan å andra sidan konsta- tera att hyresgästerna på Odlings- vägen får betydligt mer boende för pengarna efter totalrenoveringen

jämfört med många andra hyres- gäster i Stockholm. Höjningen blir i genomsnitt 1 200 kr per månad.

Större delen av Botkyrkabyggens bestånd är byggt under miljonpro- gramsåren 1965–1975 och behöver därför renoveras. Detta gäller

också många andra kommunägda bostadsföretag i Stockholmsområ- det. I det som redan renoverats har höjningarna per månad hamnat på 1 200–3 000 kronor för en trea på 77 kvadratmeter.

Statistiken för hela landet håller Kim Lindholm, ordförande för hyres- gästföreningen Botkyrka-Salem, mitt i ombyggnaden. Lägenheterna beräknas bli klara till årsskiftet, utvändiga delar och gemensamma utrymmen till våren 2016, allt beroende på hur sträng vintern blir.

FOTO: JOHAN KLINTBERGER

(16)

16 HYRESGÄSTEN

på att sammanställas men hittills inkomna siffror från främst de större städerna pekar på höjningar mellan 30 och 50 procent, berättar Erik Elmgren, förhandlingschef på Hyresgästföreningen riksför- bundet.

Han pekar på att den extrema bostadsbristen i Stockholm gör det möjligt att ta ut högre hyror där än utanför huvudstaden.

UNDERHÅLLSBEHOVET i miljonpro- gramsområdena är stort och kost- naderna kan bli från 200 miljarder till 500 miljarder kronor.

– Ingen vet säkert, säger Erik Elmgren.

Säkert är däremot att hyreshöj- ningar efter renoveringar ofta leder till höjda bostadsbidrag och ökat försörjningsstöd för hyresgästerna.

Det visar en rapport från Boverket.

Allt fler tvingas flytta. De har inte råd att bo kvar. 25 procent flyttar i samband med renovering- ar, jämfört med

14 procent i vanliga fall.

Konsekven- serna blir stora för många. En- skilda riskerar att drabbas och hela familjer kan råka illa ut, konstaterar Erik Elmgren.

– Barn kan tvingas byta såväl dagis som förskola och förlora kompisar.

Och frågan är vart alla ska ta vägen när hyrorna stiger kraftigt.

Detta har inte intresserat någon

med makt över bostadspolitiken, säger Irene Molina, professor i kulturgeografi vid Institutet för bostads- och urbanforskning vid

Uppsala univer- sitet.

– Ja, vart ska de flytta? Det

vet vi inte.

Ingen vet.

Hyresgäster- nas inflytande vid ombyggnad är en annan fråga som blivit mer och mer aktuell nu när mil- jonprogramsområdena rustas upp.

Hyresgästföreningen har under lång tid kritiserat hyreslagen (12 kap. jordabalken) som man menar ger fastighets ägarna mer makt och hyresgästerna mindre.

I somras tillsatte regeringen en utredning som bland annat ska gå igenom hyresgästernas inflytande.

– Äntligen! säger Erik Elmgren.

Han menar att påtryckningar från främst Hyresgästföreningen lett till att regeringen valt att utreda frågan.

Och målet med att rusta upp hyreshus bör rimligen vara att de boende ska trivas bättre och bo kvar.

– Ja, inte att fastighetsägarna ska tvinga bort ekonomiskt svaga hyresgäster.

UTREDNINGEN SKA VARA KLAR senast 1 februari 2017. Därefter lär det ta tid innan det kan bli ett lagför- slag. I väntan på detta fortsätter renoveringarna och krav på höga hyreshöjningar. n

Barn kan tvingas att byta såväl dagis som förskola och förlora kompisar

FOTO: JOHAN KLINTBERGER

MER ATT LÄSA

l Boverket, ”Flyttmönster till 

följd av omfattande renove- ringar”, rapport 2014:34. 

l Regeringen, ”Stärkt ställ-

ning för hyresgäster”, direktiv  2015:83. 

Ombyggnaden av de 99 lägenheterna på Odlingsvägen i Storvreten, Tumba, kommer att pågå ända fram till våren 2016.

Det mesta rivs ner och byggs upp igen.

En del hyresgäster bor kvar och tvingas bo på en byggarbetsplats och vägleds av skyltar som denna, andra har evakuerats.

Kim Lindholm inspekterar.

(17)

OMVÄRLD SYNA TIDENS TECKEN

250 000 nya bostäder till år 2020

– BOSTADSKRISEN HAR BYGGTS upp under lång tid och vi kommer heller inte att kunna lösa den på kort sikt. Men vi kan ta ett stort steg framåt, säger bostadsminister Mehmet Kaplan (MP).

Vi träffar Mehmet Kaplan i hans tjänsterum på näringsdepar- tementet. Mehmet är även ansva- rig minister för stadsutveckling och IT-frågor. Han talar varmt om de satsningar som regeringen

bestämt för att öka bostadsbyg- gandet.

– Det är viktigt att förstå hur illa det är. Att människor ska ha ett tryggt och hälsosamt boende kan inte någon ideologi sätta sig emot.

När målet 250 000 bostäder till år 2020 sattes var det många som inte trodde på att det

skulle kunna nås. Men redan efter en ganska kort tid ändrades stämningen och fler började se att det nog skulle kunna fungera.

Idag får han höra att det till och med är lågt satt.

– Vi kommer att ha

årliga avstämningar men ser redan nu att byggandet har kommit igång ordentligt efter bara ett år. Under nästa år fokuserar vi framförallt på små, billiga och klimatsmarta lägenheter.

De hyreslägenheter som byggs idag har oftast en standard och prisnivå som gör det omöjligt för

inkomstsvaga grupper att kunna hyra. Med investeringsstödet hoppas nu Mehmet Kaplan att det kommer att byggas billiga lägen- heter. I Stockholm betyder det en hyra på 120 kronor per kvadrat- meter och månad.

– Det handlar inte bara om att bygga till låg kostnad, det ska också vara kvalitet.

Byggnaderna ska stå i minst 100 år. Därför har vi ställt krav på energi- nivåer. Klarar men dem finns ytterligare pengar i potten, närmare bestämt 75 procent mer i investe- ringsstöd.

– Detta gör att vi kommer att se innovativa lösningar som är håll- bara både för människa och miljö.

För att komma till rätta med den orättvisa beskattningen för hyrt boende jämfört med det ägda, kommer en omfördelning ske av ROT-avdragen. Omfördelningen

ska komma hyresrätter till del för investering och renovering.

– Detta kommer att ge 1 miljard kronor per år till upprustning av befintliga hyresrätter. Då bör också hyreshöjningar kunna hållas på en nivå som gör det möjligt för de boende att bo kvar.

Mehmet Kaplan har själv en bakgrund som förtroendevald.

Han var länge engagerad inom IOGT-NTO och han ser tillbaka på den tiden som en utmärkt skola i demokrati.

– I Sverige har vi ett starkt civil- samhälle och det är något som jag är mycket stolt över. Situationen vi har idag med stora flyktingström- mar visar vilken styrka det finns i ideellt arbete och det är gräsröt- terna i olika organisationer som gör det möjligt. Förtroendevalda i Hyresgästföreningen är en del i detta. Ni gör ett bra arbete och har en viktig uppgift, hälsar Mehmet Kaplan. n

Bostadsministern Mehmet Kaplan är optimistisk till regeringens satsningar på bostadsbyggande. Det är ett stort steg framåt för att lösa bostadskrisen, säger han.

FOTO:  PETRUS IGGSTRÖM

1,9 MILJARDER

SATSAS 2016

I budgeten för 2016  satsas 1,9 miljarder  kronor, som under  mandatperioden  succesivt växlas upp  till 3,2 miljarder  kronor, på ett inves- teringsstöd för att  öka nyproduktion av  bostäder, 1,85 miljar- der kronor i stöd till  kommuner som ökar  bostadsbyggandet,  1 miljard kronor för  miljonprogrammens  energieffektivisering,  150 miljoner kronor  går till bostäder för  äldre och som ett  akut stöd för fler  studentlägenheter  avsätts under nästa år  300 miljoner kronor.

FOTO: JOHAN KLINTBERGER

BOSTADSKRISEN

 Bostads- minister Mehmet Kaplan  (MP) ser att byggandet  redan är igång. Målet på  250 000 nya bostäder  kommer att nås till år  2020. Men för att lösa  bostadkrisen måste alla  aktörer dra åt samma håll.  

TEXT: KRISTINA SJÖBERG

(18)

18 HYRESGÄSTEN FRÅGA HYRESGÄSTENS EXPERTER kring din roll som förtroendevald om bostadspolitik, hyror och boendemiljö. Våra experter  

är Silla Odhnoff, organisationsfrågor, Hans Dahlin, miljö- och energifrågor, och Pär Svanberg, bostadspolitik och hyresförhandlingar. 

Skriv till hyresgasten@hyresgastforeningen.se eller Hyresgästen Box 7514, 103 92 Stockholm, ange att det gäller experterna.

SILLA

EXPERTERNA

Alla medlemmar är välkomna att skriva motioner till stämman.

Skriv så enkelt och koncist som möjligt. Enskilda medlemmar skickar motionen till sin förening som gör ett yttrande innan motionen skickas till förbundsstyrelsen.

Jag vet att det är stämma i juni nästa år. Och jag har något som jag vill att stämman tar ställning till. Hur gör jag då?

Arezo SVAR: Alla medlemmar är välkomna att skriva motioner till stämman. Skriv så enkelt och koncist som möjligt. Ta bara upp en fråga per motion och lämna den allra helst digitalt via e-post. Enskilda medlemmar skickar mo- tionen till sin förening senast fyra månader innan stämmans öppnande. Föreningen gör ett yttrande innan den skickas till förbunds- styrelsen. Ditt regionkontor kan hjälpa dig så att den hamnar rätt. Senast den 17 mars 2016 ska föreningen ha skickat din motion samt sitt yttrande vidare till förbundsstyrelsen. Stämman hålls i Trollhättan den 17–19 juni 2016.

SÅ HÄR SKRIVER DU EN MOTION

1. Tala om vem motionen är ställd till och när den ska behandlas.

2. Skriv en kortfattad rubrik som talar om vad motionen handlar om.

3. Skriv en kort introduktion om problemet och sammanfatta motionen.

4. Beskriv bakgrunden och varför det behövs förändringar/förbättringar. Föreslå en lösning på frågan.

5. Skriv ett tydligt yrkande. Försök att formu- lera dig exakt så som du vill att det sedan ska stå i stämmoprotokollet, så att det inte finns någon risk för missförstånd eller feltolkningar av din formulering.

6. Avsluta med datum, namn, medlemsnummer, adress och/eller e-post.

7. Kom ihåg att motionen ska skickas till din förening, som yttrar sig och sedan skickar vidare till förbundsstyrelsen. Du kan också skicka din motion till regionkontoret.

SUSANNA SKOGSBERG Jurist på riksförbundet SÅ HÄR KAN MOTIONEN ALLTSÅ SE UT:

Till Hyresgästföreningens stämma 2016 Motion – Hållbart kontorsmaterial Sammanfattning

Hyresgästföreningen kan bidra till en hållbar utveckling på många sätt. Ett sätt är att enbart använda kontorsmaterial som är hållbart ur miljöaspekt. Jag föreslår därför att Hyresgäst- föreningen hädanefter endast köper in och använder hållbart kontorsmaterial.

Bakgrund och förslag

Det är viktigt att alla verkar för en hållbar

utveckling – på många olika nivåer. Hyresgäst- föreningen bidrar redan på en rad områden, men jag har uppmärksammat att vi inte alltid använder kontorsmaterial som är acceptabelt ur en miljö- och hållbarhetshänsyn. Detta går lätt att ändra genom att vi tar fram en miljöpolicy för inköp och användning av kontorsmaterial i Hyresgästföreningen, som sedan Hyresgästför- eningen på alla nivåer håller sig till.

Jag yrkar

att Hyresgästföreningen tar fram en miljö- och hållbarhetspolicy för inköp och användning av kontorsmaterial att policyn börjar gälla i Hyresgäst-

föreningens alla led senast vid års - skiftet 2016/2017.

Bästestaden 2016-02-01

………

Nomen Nescio, medlemsnr 123456, Hittepågatan 12

Bästestaden

Nomen.Nescio@bredband.net

ILLUSTRATIONER: MARTIN HEAP

RBUNDS-

STYRELSEN

STÄ MM AN 2 01 6

LOKA L- R

ENIN GEN

Skriv en motion till stämman

(19)

PÄR

Inget krav från Boverket på IMD i befintlig bebyggelse

HYRESGÄSTFÖRENINGEN GLÄDS åt att det inte blir ett obligatoriskt krav på IMD, individuell mätning och debitering av värme och vatten i befintlig bebyggelse. Ett arbete som varit lyckosamt och framgångsrikt då Boverket i sin rapport om IMD föreslår att det inte i något fall ska krävas indi- viduell mätning av värme, kyla eller tappvarmvatten i befintlig bebyggelse.

– Vår bedömning är att ett obligatoriskt krav på individuell mätning och debitering av värme och varmvatten på lägenhetsnivå skulle innebära åtskilliga miljar- der kronor i investeringskost- nader och ökade administrativa kostnader för fastighetsägarna, säger Hans Dahlin, energi- och miljöexpert på Hyresgästfören- ingens riksförbund.

HANS BERÄTTAR VIDARE att erfaren- heter från många av dem som

testat IMD av värme visat att det dessutom inte leder

till lägre energianvändning.

Kostnaden för införandet av mätning skulle då inte kunna räknas hem av en lägre energianvändning utan

på sikt betalas genom höjda hyror för hyresgästerna. Ett införande av IMD skulle också kunna innebära en risk att fastighets- ägarnas incitament att genomföra energieffektiviseringsåtgärder försvinner. Hyresgästförening- ens förbundsordförande Marie Linder ser att man nu kan arbeta för minskad energianvändning på ett bättre sätt.

– Minskad energianvändning är en viktig del när det gäller att uppnå ett hållbart boende för alla, därför hade det varit oerhört olyckligt om det införts krav på individuell mätning och debite- ring. Nu kan istället energieffek- tiviseringen ta fart på allvar, säger Marie Linder.

DET FINNS OCKSÅ en hälsoaspekt med i argumentationen mot IMD i befintlig bebyggelse. Helst om du bor i ett energiläckande hus.– Har du små ekonomiska marginaler så kanske du sparar in på uppvärmningen. Det kan i sin tur leda till allvarliga hälsorisker.

En återgång till hur det såg ut i fattig-Sverige. Och det vill väl ingen, säger Marie Linder. n

FOTO: CLAS-TV PÅ YOUTUBE.COM

EXPERTERNA SKRIV TILL: HYRESGASTEN@HYRESGASTFORENINGEN.SE

HANS

Genom att lufta dina radiatorer ökar du effekten för värmeöverföring och på så sätt kan du spara energi.

På vår gård fanns ett enda äppel- träd. Det valde värden att hugga ner när nya värmekulvertar skulle i backen. Det finns andra träd som hellre kunde ha fällts.

Kan värden göra så här? Måste de inte fråga oss som bor här hur vi vill ha det? Kan vi kräva att värden planterar ett nytt äppelträd?

Bengt SVAR: Det här är en

fråga om vad du som hyresgäst har rätt till enligt lagen och vilka beslut som borde finnas med i ett bra boinfly- tandesamarbete. En förutsättning är att det finns ett fungerande boinflytandeavtal mellan Hyresgästföreningen och ditt bostadsbolag och en lokal hyresgästförening som har regel- bundna samråd med förvaltaren på bostadsbolaget. I samråden borde äppelträdet och andra

ovälkomna förändringar kommit upp. Man kunde utrett om det fanns något alternativ till trädfäll- ning, eller eventuellt kombinerat fällningen med nyplantering på annan plats.

Finns det ingen regelbunden dialog mellan hyresgäster och bostadsbolag blir det lätt så att bolaget inte tycker att de behöver samråda om en sådan här föränd-

ring. Mitt råd till dig är att engagera dig i din lokala

hyresgästförening.

Begär ett samråd med bolaget där du framför er önskan om att återplan- tera ett träd. Kanske behöver det göras en mer omfattande försköning av områ- det när det har grävts där? Då kan ni ha ett bostadsmöte med de andra hyresgästerna och komma med idéer som ni kan ta med i samrådet.

SILLA ODHNOFF

Måste inte värden

informera innan träd fälls?

(20)

hyresgasten@hyresgastforeningen.se 

ILLUSTRATION: CATHARINA NYGÅRD HOLGERSSON

Posttidning B

Hyresgästen, Box 7514, 103 92 Stockholm

GUNILLA NORDIN OM LIVET I HYRESRÄTT

HÄNT & HYRT

Y

ou will always find me in the kitchen at parties”, sjöng Jona Lewie på 80-talet. Fast det har blivit svårare. I det moderna livets gemenskap, där kök, vardagsrum och ibland även hallen, flyter ihop till den rumslighet vi känner som öppen planlösning, träffas vi alla i köket på festerna. Enligt en undersökning är det lite mer än hälften, 54 procent av 1 000 tillfrågade, som föredrar öppen planlös- ning före separata rum. Andra tycker annorlunda, fast våra röster hörs sällan.

En forskare som har intresserat sig för fenomenet öppen planlösning i svensk samtida bostadsarkitektur drar kopplingen till den öppna elden och menar att köket i denna planlösning är en romantiserad bild av bondens storkök. Då avses inte kyla, trångbodd- het och djur kring eldstad utan snarare

Enligt en undersök- ning är det lite mer än hälften, 54 procent av 1 000 till-

frågade, som före- drar öppen planlösning före sepa-

rata rum

tv, kärnfamilj och koll på barnen. Eller, om man så vill, fläkt och diskmaskin som överröstar teven och samtalen med gästerna, knappt någon privat sfär, stök som brer ut sig och total insyn. För med öppen planlösning följer även öp- penheten utåt. Likt stora akvarier står dessa lägenheter staplade på varandra i områden som Hammarby sjöstad, det bostadsområde i Stockholm

som på 1990-talet gav genomslag åt den nya planlösningen. Den här årstiden är det liksom julskyltningen där, när guppysarna dekorerar glasväg- garna och bakar lussebullar.

Sambon har gjort en krass

iakttagelse i ämnet: De som gillar öppen planlösning hemma är ivrigast när det gäller att sitta i egna rum på jobbet.

Kanske är det så att integriteten någon gång måste få ro i ett slutet utrymme?

Ett avbrott från de ständiga samtalen och tevens malande hemma. Att idéerna om öppenhet, social samvaro och kon- troll inte känns lika bra på kontoret?

NU NÄR NYHETENS BEHAG har lagt sig, öppen planlösning har blivit folkligt och

de tidiga trendsättarna efterfrå- gar något annat är det dags för

matrummet igen, spår forskaren.

När vi har tröttnat på stöket och exponerandet vill vi äta i lugn och ro. Dessutom, hur kul är det egentligen att slingra sig i julens långdans i ett och samma rum? n

Julöppen planlösning

References

Related documents

Subject D, for example, spends most of the time (54%) reading with both index fingers in parallel, 24% reading with the left index finger only, and 11% with the right

1(1) Remissvar 2021-01-22 Kommunledning Nykvarns kommun Christer Ekenstedt Utredare Telefon 08 555 010 97 christer.ekenstedt.lejon@nykvarn.se Justitiedepartementet

• eftersom det är ämnesövergripande så finns det någonting i det som tilltalar alla • i stället för att vara mest musik så finns det inslag av andra ämnen; då blir flera

Merparten av kommunerna följer upp de åtgärder de genomför, men detta görs huvudsakligen genom kommunens egna observationer och synpunkter som inkommer från allmänheten.

Platsbesök belastar vanligtvis endast timkostnaden per person som är ute� För att platsbesöket ska bli så bra och effektivt som möjligt bör det tas fram

Detta trots att pjäsen inte backar för att spegla kontroversiella frågor, som Operation Murambatsvina – den brutala kampanjen för att tvinga folk tillbaka till landsbygden genom att

Den sista sektionen med helhetslösningar för gator och korsningar är utformad som före/efter exempel, där en bilorienterad utformning omvandlas till en utformning med mer utrymme

Here we need to add monotonicity requirements on the transformation, which means that the function used to modify the reachability Gramian must be increasing, at least for all