Lägre skatter bätt r e än ökade utgifter

(1)

Lägre skatter bätt r e

än ökade utgifter

(2)

Postadress: Box 3319, 103 66 Stockholm, besöksadress: Kammakargatan 22, 8 tr, tel: 08-613 17 00, fax: 08-613 17 60, e-post: info@skattebetalarna.se, hemsida: www.skattebetalarna.se, ansvarig utgivare: Robert Gidehag, rapportförfattare: Nima Sanandaji, redaktör: Antina-Maria Hessel, art director: Tina Engvall, repro: Done, tryck: Wassberg+Skotte Tryckeri AB, omslagsillustration: Pia Koskela, ISBN: 978-91-86654-47-4

Innehåll

1 VD HAR ORDET sid 3

2 S A M M A N FAT T N I N G sid 4

3 INLEDNING OCH BAKG R U N D sid 5

4 HUR KRISEN HANTERAS ÄR CENTRALT sid 6

4.1 Stimulansåtgärder i omvärlden sid 6

4.2 Internationella erfarenheter från stimulans-

åtgärder inte alltid positiva sid 7

4.3 Stimulansåtgärder i Sverige sid 9

4.4 Utgiftsökning eller skattesänkning sid 11

4.5 Effekten på privata investeringar sid 12

4.6 Flera aspekter måste beaktas sid 14

4.7 Skatter och konkurrenskraft sid 14

Tabell 1: Effekten av olika stimulanspolitiska åtgärder sid 16

5 S LU TS ATS E R sid 17

6 VILKA SKATTER BÖR SÄNKAS FÖR AT T

STIMULERA ÅTERHÄMT N I N G ? sid 18

7 D E T TA ÄR SKAT T E B E TA L A R N A sid 19

M E DA R B E TA R E

Nima Sanandaji, associerad utre- dare på Skattebetalarnas Före- ning och vd för tankesmedjan Captus

Antina-Maria Hessel, presschef på Skattebetalarnas Förening

Tina Engvall, layout och reporter på Skattebetalarnas Förening

” L ä gre ska t ter bättre än ökade utgifter” är den tredje i en serie ra p p o rter som S ka t te b eta l a rnas Fö rening ger ut.

Fra m över kommer fö re n i n gen att ge ut fle ra ra p p o rter med den ge m e n- samma nämnaren skatt, men som närmar sig ämnet från olika synv i n k l a r.

Nä sta ra p p o rt i serien handlar om oppositionens ska t te p o l i t i k.

R a p porter som be l yser skatt från olika håll

(3)

D

en eko n o m i s ka krisen har fått samhälls- d e b a t ten att fö rä n d ras över en natt. Att den l å n g v a ri ga högko n j u n k t u ren plötsligt vän- des till en nedgång kom som en ch o ck för många . H ö gljudda krav började fö ras om att politike rn a s kulle age ra för att lösa pro b l e m e n .

D et är viktigt att komma ihåg att re ge ring och ri ksdag inte kan gö ra allt. Ekonomier går i cykler o ch det finns en anledning till att ekonomin i d a g i n te går på högvarv. En politik har fö rts i många länder de senaste åren som uppmuntrat till ri s ka- belt lånta gande. En del av de projekt som byg g d e s upp under denna period visar sig i dag inte vara h å l l b a ra. De fö retag som saknar lönsamhet och b ä rk ra ft skär ned eller tvingas gå i ko n ku rs.

S ve ri ge har en bri st på nya fö retag, samtidigt som vi är alltför beroende av gamla indust rij ä t ta r.

D ä rför är det svårh a n te rligt för oss när sto rfö reta g som Saab och Vo lvo går in i djupa kri s e r. Ändå är d et inte ett re a l i stiskt hållbart alte rnativ att politike rna med massiva ska t te s u bventioner håller enskilda näri n gar under arm a rna.

D et finns samtidigt mycket som politiker ka n gö ra för att stä rka åte rh ä m t n i n gen och Sve ri ge s l å n g s i k t i ga ko n ku rre n s k ra ft. Denna ra p p o rt handlar om hur ekonomin på bästa sätt kan st i m u- l e ras under den pågående lågko n j u n k t u ren.

keynesianismen har åter blivit populär och m å n ga menar att politike rna genom olika åtgä r- der borde st i m u l e ra efte rf rå gan. Sve ri ge har hit- tills legat efter andra länder när det kommer till st i m u l a n s å t gä rder och det finns utrymme för ytte rl i ga re satsninga r. Men vad kan man gö ra?

Ett alte rnativ är att genom utgift s ö k n i n gar få f a rt på ekonomin. Det handlar inte bara om att

hålla ve rks a m h eter under arm a rna, utan även om att exe mp e lvis tidiga re l ä g ga infra st ru k t u rs a t s- n i n ga r. Det är inte rätt att säga att utgift s ö k n i n ga r per definition är fel sätt att st i m u l e ra ekonomin på under en lågko n j u n k t u r. Men ri s ken är påta glig att å t m i n stone en del av de pengar som spenderas i sto ra st i m u l a n s p a ket hamnar i slösaktiga projekt.

när kraven blir höga på att politike rna plöt s- ligt ska spendera miljarder kronor i st i m u l a n s- å t gä rder flo ckas säri n t ressen som fö rs ö ker gynna sig själva genom att st y ra var åtgä rd e rna hamnar.

P l ötsligt öppnas tillfä l l et för enskilda politike r att ge n o m fö ra sina favo ri t p rojekt som ka n s ke tidiga re av fä rdades med att de var för ko st s a m m a j ä m fö rt med de fö rdelar som de ledde till.

H i sto rien lär oss att många ”tillfä l l i ga” åtgä rd e r som infö rs under kriser har utve cklats till per- m a n e n ta ska t te fin a n s i e rade pro gra m .

Som visas i denna ra p p o rt är det långtifrå n en själv k l a rh et att ökade utgifter är det bästa s ä t tet att uppnå ko rtsiktig ekonomisk st i m u- lans. Ska t te s ä n k n i n gar st i m u l e rar också ekonomin – enligt ny fo rskning ka n s ke re n tav m e ra än utgift s ö k n i n ga r. Sänkta ska t ter ka n även öka incita m e n ten till arbete, fö reta ga n d e o ch utbildning.

sverige har ett långsiktigt intresse av lägre s ka t tesatser och mindre offe n t l i ga utgifte r. Därfö r kan det vara klokt att satsa på en offensiv st i m u- lanspolitik som byg ger på ska t te s ä n k n i n gar snarare än utgift s ö k n i n ga r.

”Skattesänkningar stimulerar ock- så ekonomin – enligt ny forskning kanske rentav mera än utgift s- ö k n i n g a r. ”

Lägre skatter klok stimulans

Vd har ordet

1

Robert Gidehag vd för Skattebetalarna

(4)

Sammanfattning

Under den pågående lågko n j u n k t u ren satsar re ge- ri n gar runt om i världen på omfattande st i m u l a n s- å t gä rd e r. Många rö ster i svensk samhällsdebatt ly f- ter fram behovet av ytte rl i ga re stimulanspolitik ock- så i Sve ri ge. Men hur ska denna politik utfo rm a s ? Är det ska t te s ä n k n i n gar eller utgift s ö k n i n gar som på bästa sätt får fart på eko n o m i n ?

D et traditionella re s u l ta tet från key n e s i a n s ka modeller är att utgiftsökningar i större utsträckning än ska t te s ä n k n i n gar på ko rt sikt kan st i m u l e ra ekonomin.

Ny fo rskning pekar dock på att fö rh å l l a n d et ka n v a ra det omvända, alltså att ska t te s ä n k n i n gar ka n stimulera ekonomin på ett bättre sätt än utgifts- ökningar. Detta visar bland annat professorerna o ch tillika maka rna David och Chri stina Romer (den senare nyligen utnämnd till chef för Vita Husets e ko n o m i s ka råd) i ny fo rs k n i n g .

E rf a re n h eten lär oss att det är långtifrån säke rt att stimulanspolitik fo ku s e rad på utgift s ö k n i n ga r når önskad effekt. Tio olika st i m u l a n s p a ket som lan- s e rades mellan åren 1992 och 2000 skapade exe m- p e lvis ingen åte rhämtning i Japan. Re s u l ta tet har v a rit ett årtionde av stagnation. De ko stsamma åt- gärderna har lett till att statsskulden i Japan har vuxit till mot s v a rande 170 procent av landets BNP.

Under 197 0 - ta l ets sve n s ka varvs k ris rä ck te inte m ot s v a rande 155 miljarder kronor i dagens penning- v ä rde till att vända ekonomisk nedgång till uppgå n g . S ka t te b eta l a rnas pengar slösades bort och den nöd- v ä n d i ga st ru k t u ro mv a n d l i n g s p ro c e ssen fö rd rö j d e s som re s u l tat av politisk inblandning.¹

U t g i ft s ö k n i n gar har inte enbart nackdelen att de kan leda till slöseri med ska t temedel; fo rs k n i n ge n visar dessutom att de på sikt även trä n ger ut pri v a ta i nve ste ri n ga r.

Nyligen har Congressional Budget Office, som u t v ä rd e rar den ameri ka n s ka ko n gressens budget-

beslut, slagit fast att de utgift s ö k n i n gar som nu ge- n o m fö rs i USA på tio års sikt kan komma att ska d a e konomin mer än de st i m u l e rar den – just ge n o m att trä n ga ut pri v a ta inve ste ri n ga r.²

D et är samtidigt viktigt att inte enbart utgå frå n ko rt s i k t i ga behov av st i m u l a n s e r, utan att fö rs ö ka ko m b i n e ra dessa med långsiktiga behov att stä rka den eko n o m i s ka ko n ku rre n s k ra ften.

D et finns sta rka argument för att vara k t i ga ska t te- s ä n k n i n gar skulle fö r b ä t t ra villko ren för eko n o m i s k u t ve ckling i Sve ri ge. Sve ri ge har redan mycket om- f a t tande offe n t l i ga utgifte r, och det finns pro b l e m med slöseri och ineffe k t i v i tet i den offe n t l i ga sek- to rn. Fo kus bör ligga på att ex p a n d e ra den pri v a ta s e k to rn snara re än den offe n t l i ga.

En ge n o m gång av aktuell fo rskning och analys av s ve n s k s a m h ä l l s e konomi visar att det bästa sättet att såväl ko rtsiktigt som långsiktigt st i m u l e ra ekonomin är att infö ra vara k t i ga ska t te s ä n k n i n ga r.

En sänkning eller ett bort ta gande av värn s ka t te n s kulle kunna st i m u l e ra ekonomin så sta rkt att det blir själv fin a n s i e rande. Denna re fo rm kan å ena sidan st i m u l e ra ekonomin under den pågående låg- ko n j u n k t u ren och å andra sidan tydligt öka de lång- s i k t i ga incita m e n ten för arbete och utbildning.

Som John May n a rd Keynes själv sade kan äve n en ytte rl i ga re sänkning av arbet s g i v a ravg i ften vara en ko n st ruktiv åtgä rd. Det skulle gö ra det billiga re att anställa för fö reta gen, vilket skulle leda till att fler kom i arbete. I fö rl ä n g n i n gen utgör arbet s g i v a r- avg i ften även en dold skatt på arbete. En sänkning av arbet s g i v a ravg i fte rna skulle komma vanliga inko m st ta ga re till del, inte enbart genom att fler sku l- le kunna komma in i arbete, utan också efte rs o m d et på sikt skulle leda till högre löner.

I båda fallen är det viktigt att ska t te s ä n k n i n ga rn a är vara k t i ga snara re än te mp o rä ra för att på bästa sätt st i m u l e ra eko n o m i n .

Kortsiktiga stimulanser med långsiktiga eff e k t e r

2

1

”Ett varnande exempel”, Fokus, 2008-11-28.

2

”CBO: Obama stimulus harmful over long haul”, Washington Times, 2009-02-04.

(5)

Till följd av den fin a n s k ris som sta rtade i den amerika n s ka bolånesekto rn står vi i dag inför en lågko n- junktur som kan bli både djup och utdragen. En t redjedel av de sve n s ka fö reta gen finner det svåra re än vanligt att fin a n s i e ra sin ve rks a m h et. Drygt hälf- ten av indust ri fö reta gen räknar med att deras produktion kommer att minska och 60 procent rä k n a r med att dra ned på anta l et anstä l l d a .³

Under 2008 varslades närmare 100 000 perso- n e r, mer än en tredubbling jämfö rt med 2007.⁴A n- ta l et arbetslösa hade i slutet av 2008 ökat till när- m a re 2 0 0 000 pers o n e r, medan drygt 20000 unga a r b et ss ö kande deltog i ungdomsinsatser.⁵

Under den närm a ste tiden fö rv ä n tas fler vars e l och ytterligare ökning av arbetslösheten. Arbets- m a rk n a d s m i n i ste rn har gått så långt som att utta l a att 2009 kommer att bli ett ”skitår”.⁶Under sista k v a rta l et 2008 kry mpte svensk ekonomi med när- m a re 5 procent jämfö rt med sista kvarta l et 2007.⁷

S ve ri ge är en liten, ex p o rt b e roende nation som är mycket känslig för globala svängningar i ko n j u n k- t u ren. Krisen drabbar oss därför hårt. Samtidigt är d et viktigt att komma ihåg att fundamenten i sve n s k ekonomi är starka. Innan den globala krisen slog till hade sys s e l s ä t t n i n gen ökat markant.

Kombinationen högko n j u n k t u r, ska t te l ä t t n a d e r o ch en re fo rm e rad arbet s l ö s h et s e rsättning möjlig- g j o rde att många gick från bidrag till arbete. Dess- u tom har minskad ska t te b ö rda, en ambitiös re fo rm- politik inri k tad på av re gl e ri n ga r, ökad ko n ku rre n s- utsättning och politisk sta b i l i tet bidragit till att under senare år stä rka Sve ri ges globala ko n ku rre n s- k ra ft.

Ko n st ruktiva re fo rmer har möjliggjort för Sve ri- ge att klättra från plats 18 till 9 i OECD:s välstå n d s - l i ga .⁸

S ve ri ge har goda sta t s fin a n s e r, vilket innebär att vi är väl ru stade att möta den pågående nedgå n ge n . Under 2008 gick sta t s b u d geten exe mp e lvis med et t öve rs kott på 135 miljarder kro n o r, trots att en sto r del av året prä glades av den eko n o m i s ka kri s e n .⁹D e n sta rka finansiella stä l l n i n gen beror på en ansvars- full politik där de offe n t l i ga utgifte rna inte har till- låtits skena i väg.

I dag finns dock en tydlig risk att den ansvarsfulla linjen öve rges. Po l i t i ken kan komma att fast n a i gamla fotspår, där beslutsfattarna försöker lösa den omedelbara nedgången genom att spendera de sta t l i ga öve rs kot ten på att köpa sig ökad popula- ri tet.

K rav på att re ge ri n gen ska rädda Saab eller andra krisföretag riskerar att leda till en sämre ekonomisk politik. Det är viktigt att undvika en situation där enskilda intressegrupper lyckas förmå rege- ri n gen att spendera ska t te b eta l a rnas pengar för att gynna en eller annan indust ri. Beslutsfatta rna mås- te hålla fast vid och utve ckla den ansvarsfulla politik som har gett oss sta rka sta t s fin a n s e r, ökat väl- stånd och en långsiktig öve rgång från bidrag till ar- b ete.

Denna ra p p o rt fo ku s e rar på vilka åtgä rder som kan st i m u l e ra åte rh ä m t n i n gen av den sve n s ka ekonomin. Syftet med ra p p o rten är att uppmärks a m- ma den nya fo rskning som pekar på att ska t te s ä n k- n i n gar kan st i m u l e ra ekonomin på ett sta rka re sätt än vad som tidiga re antagits.

Viktigt lyfta fram ny forskning

Inledning och bakgrund

3

”Konjunkturbarometern – Företag och hushåll”, Konjunkturinstitutet, december 2008.

4

Arbetsförmedlingens statistik över antal personer berörda av varsel om uppsägning per näringsgren, hela riket. Statistiken hämtades från Arbetsförmedlingens hemsida 2009-01-20.

5

Arbetsförmedlingens månadsstatistik 16–64 år, december 2008. Statistiken hämtades från Arbetsförmedlingens hemsida 2009-01-20.

6

”Det blir ett skitår”, Dagens Nyheter, 2009-01-04.

7

”Rekordfall för Sveriges BNP”, E 24, 2009-02-27.

8

”Från plats 18 till 9 – Sverige snart i täten”, Sunt Förnuft, nr 8, december 2008.

9

”Stort överskott i statsbudgeten för 2008 trots kraftigt underskott i december”, Ekonomistyrningsverket, pressmeddelande, 2009-01-30.

(6)

Stimulansåtgärder

En central frå ga för politiker inte bara i Sve ri ge, uta n o ckså ru n tom i världen är hur den pågående eko n o- m i s ka nedgå n gen kan hante ras.

I USA har president Bara ck Obama i samarbete med ko n gressen drivit igenom ett st i m u l a n s p a ket m ot s v a rande cirka 6 500 miljarder kro n o r. Pa ketet är en blandning av infra st ru k t u rs a t s n i n ga r, andra fo rmer av utö kade offe n t l i ga utgifter och ska t tes ä n k- n i n ga r.¹⁰Den fö rsta delen av paketet som drevs i ge n - om var s ka t te s ä n k n i n gar mot s v a rande över 2200 mil- j a rd e r k ro n o r.¹¹

St i m u l a n s p a ketet dri ver s a mtidigt det redan höga u n d e rs kot tet i ameri ka n ska statsfinanser mot en re ko rdnivå på 1 000 miljarder ameri ka n s ka dollar eller mer.¹²Underskottet har nyligen uppskattats till hela 1 700 miljarder dollar.¹³

I Tyskland har fö r b u n d s ka n s l e rn Angela Merke l u ta n n o n s e rat ett st i m u l a n s p a ket mot s v a rande cirka 500 miljarder kro n o r. Pa ketet innehåller infra- st ru k t u rs a t s n i n ga r, miljöåtgä rder och ska t te s ä n k- n i n ga r.¹⁴

Skattesänkningar utgör en relativt liten del av d et tys ka st i m u l a n s p a ketet, vilket har ge n e re rat viss k ri t i k. Ekonomen Holger Schmieding, Bank of Ame- rica, har kritiserat paketet för att vara slösaktigt o ch fö reslagit att den huvudsakligen borde ha fo- ku s e rat på ska t te s ä n k n i n ga r.¹⁵

I Frankrike beslutade regeringen redan i slutet

av 2008 att spendera mot s v a rande över 250 miljarder kronor på bland annat statliga investeringar o ch på subventioner till indust ri n .¹⁶

I andra euro p e i s ka länder har ska t te s ä n k n i n ga r h a ft en mer fra m t rädande roll jämfö rt med i Fra n k- ri ke och Tyskland.

M aj o ri teten av st i m u l a n s å t gä rd e rna på motsva- rande närm a re 30 miljarder kronor i Tj e ckien ut- gö rs exe mp e lvis av ska t te s ä n k n i n ga r.¹⁷

S åväl i Tyskland som i Fra n k ri ke fö rv ä n tas st i m u- l a n s å t gä rd e rna öka budget u n d e rs kot tet över den gräns på högst 3 procents budgetunderskott som andel av BNP som gäller enligt EMU:s sta b i l i tet s - p a ket .^{18, 19}

Även i Tj e ckien, som dock inte är medlem i EMU ännu, väntas budget u n d e rs kot tet hamna på över 3 p rocent av BNP under 2009.^{2 0}

Bland G 20-länderna planeras stimulansåtgär- der på i genomsnitt mot s v a rande 1,5 re s p e k t i ve 1, 2 5 procent av ländernas BNP under 2009 och 2010.

Nästan hälften av länderna har annonserat om stö rre individuella ska t te s ä n k n i n ga r, medan unge- fär en tredjedel har annonserat om sänkningar av i n d i re k ta ska t te r. Hälften av länderna planerar att s ä n ka fö reta g s s ka t te rna för att stimulera ekonomin. Tre fj ä rdedelar av länderna har samtidigt an- n o n s e rat om planer på infra st ru k t u rs a t s n i n ga r, med fo kus på tra n s p o rt n ä t ve rk.²¹

4.1 Stimulansåtgärder i omvä r l d e n Hur krisen hanteras är centra l t

4

10

”Stimulus Plan Receives Final Approval in Congress”, New York Times, 2009-02-14.

11

”Economic Stimulus: Obama, Lawmakers to Meet”, Time, 2009-01-23.

12

”Federal deficit could top $1 trillion”, The Boston Globe, 2008-11-23.

13

”NBC/WSJ Poll: Support for Obama, but Challenges Await”, CNBC, 2009-03-03 14

”Germany agrees 50bn euro stimulus”, BBC News, 2009-01-13.

15

”Germany's Stimulus: More Politics Than Punsch”, Forbes, 2009-01-05.

16

”French lawmakers approve stimulus plan”, France 24, 2009-01-14.

17

”Czech stimulus plan worth CZK 73 bln”, Yahoo News, 2009-02-16.

18

”France Introduces a $33 Billion Economic Stimulus Plan”, The New York Times, 2008-1 2 - 0 4 . 19

”Experts: German Stimulus Package Will Breach EU Deficit Rules”, Deutsche Welle, 2009-01-1 2 . 20

”Czechs To Break Eurozone's Budget Deficit Limit”, Forexdaily.org, 2009-02-15.

21

”Stimulus Measures Bolstering Demand Amid Crisis”, IMF Says, IMF, 2009-02-06.

(7)

Stimulansåtgärder

4

I n te rnationella erf a re n h eter visar att det inte är en s j ä lv k l a rh et att st i m u l a n s p a ket lyckas nå sina mål att få i gång ekonomisk utve ckling. Under början av 19 8 0 - ta l et inträ ffade exe mp e lvis en ekonomisk ned- gång i USA, då arbet s l ö s h eten i landet närmade sig ovanligt höga 11 procent. Under ”Emergency Jobs Appropriations Act”, som antogs 1983, spendera- des över 9 miljarder ameri ka n s ka dollar på 77 offe n t l i ga pro gram, vars syfte var att st i m u l e ra ekonomisk tillväxt och skapa fler arbeten.

En offentlig utredning från slutet av 1986 visar d o ck att de ko stsamma åtgä rd e rna inte nådde sina mål. Ett år efter att st i m u l a n s p a ketet antagits hade d et lett till ska p a n d et av enbart 34 000 arbet st i l l fä l- len, vilket är mindre än 1 procent av den totala till- v ä x ten på arbet s m a rknaden på 5,8 miljoner arbet s- t i l l fällen i den ameri ka n s ka ekonomin under samma tid. 19 87 hade anta l et arbet st i l l fällen som skap a t s genom st i m u l a n s p a ketet minskat till enbart 8 0 0 0 . Av de nya arbet st i l l fällen som skapades gick dess- u tom enbart 35 procent till personer som tidiga re v a rit arbet s l ö s a .^{2 2}

Sta t l i ga ingrepp i fo rm av st i m u l a n s p a ket är fö r- enade med stora kostnader. Delvis eftersom de s ka t te p e n gar som spenderas av politiker hade ku n- nat användas till andra produktiva ändamål av med- b o rga rna och pri v a ta fö retag. Delvis efte rsom sta t- l i ga bidrag till enskilda näri n ga r, fö retag eller hus- håll har snedvridande effe k te r. Med det senare me- nas att politisk st y rning av ekonomin inte bara har en ren ko stnad i te rmer av hur mycket pengar som d et offe n t l i ga spendera r. Det kan också medfö ra en dold ko stnad som re s u l te rar i att politisk inblandning kan gö ra att marknader långsiktigt funge ra r s ä m re.

Ett tydligt exe mpel på det ta är subventioner till b i l i n d u st rier som inte fö rmår att stå på egna ben.

D et finns en logik i att ve rks a m h eter som inte funge- rar väl stängs ned eller minskar sin produktion, fö r att ers ä t tas av andra näri n gar som har bättre fra m- t i d s u t s i k te r. När politiker skyddar bilindust rier frå n

n e d s kä rn i n ga r, ko n ku rs eller uppköp undergrävs fö ru t s ä t t n i n ga rna för att långsiktigt skapa arbet s- t i l l fällen och tillväxt i ekonomin.

Trots medvete n h eten om dessa problem är kri s- h a n te ri n gen i många indust riländer som USA, Tys k- land och Fra n k ri ke i dag just inri k tad på direkt och i n d i rekt stöd till bilindust ri e r. Ska t te b eta l a rna får b e ko sta subventioner till fö retag som i vissa fall har s v å rt att gå med vinst även under högko n j u n k t u r.

Världens näst största industriland, Japan, har mycket fra m gå n g s ri ka bilfö retag som håller på att stärka sin globala position under den pågående e ko n o m i s ka nedgå n gen. Japan har också lång erf a- re n h et av misslyckade fö rsök att genom st i m u l a n s- p a ket få fart på ekonomin. Under slutet av 19 8 0 - ta- l et ska kades den japanska ekonomin av en fast i g- h etsbubbla och ett kra ftigt börsfall. Situationen var i n te olik 2008 års inte rnationella fin a n s k ris. Un d e r 1990-talet satsade japanska politiker på den ena st i m u l a n s å t gä rden efter den andra. Infra st ru k t u r- i nve ste ri n ga r, sta t l i ga inve ste ri n gar i fo rskning, subventioner till fö retag och utö kade medel till den offe n t l i ga sekto rn lyckades dock inte st i m u l e ra den j a p a n s ka ekonomin. Re s u l ta tet blev inte åte rh ä m t- ning, utan snara re en lång period då den japanska e konomin sta g n e rade. Tio olika st i m u l a n s p a ket lan- s e rades mellan 1992 och 2000 i Japan, men effe k te n b l ev den mot s a t ta än vad som var tänkt. Japanska ko n s u m e n ter blev åte rhållsamma med att spendera sina pengar och de kostsamma åtgärderna ledde till re s u rs s l ö s e ri. På grund av det ta kunde Japans e konomi inte uppnå god tillväxt ens när det rå d d e global högko n j u n k t u r.

Tidigare hade Japans medborgare närmat sig U SA:s i lev n a d s sta n d a rd, men ga p et började vidga s mellan de två länderna. Mellan 19 97 och 2005 v ä x- te den ameri ka n s ka ekonomin med över en fj ä rd ed e l , medan tillväxten i Japan enbart var drygt 7 p ro- c e n t .^{2 3}A r b et s l ö s h eten minskade i många indust ri- länder under 19 9 0 - ta l et ,²⁴samtidigt som den mer än fördubblades i Japan.^{2 5}Statsskulden i Japan

4.2 Internationella erfarenheter från stimulansåtgärder inte alltid po s i t i va

22

”Emergency Jobs Act of 1983: Funds Spent Slowly, Few Jobs Created”, U.S. General Accounting Office, december 1986.

23

”Japan's shaky deficit solution”, International Herald Tribune, 2005-10-26.

24

Sverige utgör här ett undantag. I exempelvis USA sjönk dock arbetslösheten till låga nivåer under 1990-talet, efter att ha ökat något under de första åren av årtiondet.

25

”The Perils of a Cement Tsunami”, Washington Post, 2008-12-10.

(8)

Stimulansåtgärder

hade vuxit till hela 170 procent av landets BNP år 2008, vilket innebär att Japan efter Zimbabwe och Libanon har världens högsta sta t s s kuld som andel av BNP.^{2 6}

Den höga sta t s s kulden i Japan ser ut att växa ytte r- ligare. Under den nuvarande globala nedgången satsar japanska politiker på två stimulanspaket m ot s v a rande totalt över 4 500 miljarder kro n o r.²⁷

De st i m u l a n s p a ket som infö rs av olika re ge ri n ga r rör enorma summor och olika intre s s e o rga n i s a t i o- ner – såsom enskilda fö retag, bra n s cher och fack- fö re n i n gar – som fö rs ö ker st y ra den politiska processen så att de tilldelas så mycket som möjligt av stö d et. Det finns tydliga exe mpel på det ta i det upp- märksammade presidentval som nyligen hölls i U SA.

Under slutet av 2008 gick ett antal fack fö re n i n g- ar, miljöorganisationer och politiska organisationer i USA ut med planer på att spendera motsva- rande över 40 miljoner kronor för att påve rka Ba- rack Obamas stimulansplan, strax efter att han vunnit pre s i d e n t v a l et, men innan han tillträtt som p re s i d e n t .^{2 8}

D et kan låta som en hög summa, men de enskilda o rga n i s a t i o n e rna utgår rimligtvis från att fö rd e l e n för dem att kunna påve rka politiken i ”rätt” ri k tn i n g är värd denna inve ste ring.

När hundra tals miljarder dollar av ska t te b eta l a r- nas pengar används till bland annat rena subve n- tioner finns det många aktö rer som är beredda att spendera miljoner dollar för att försöka locka till sig så mycket som möjligt av stö d et.

Denna fo rm av lobbyism är inte ovanlig för USA, u tan prä glar politiken i moderna demokratier öve r- lag. Merp a rten av lobby ve rks a m h eten sker dolt frå n

a l l m ä n h eten, men ibland är det möjligt att få insikt i processen. St rax efter att Bara ck Obama vunnit p re s i d e n t v a l et i USA gick han ut med ambit i o n e n att stä rka infra st ru k t u ren för inte rn eta nv ä ndande i U SA som del av sin st i m u l a n s p o l i t i k.

En hemsida för demokra t i s ka part i ets pre s s ve rk- s a m h et ra p p o rte rade hur lobbyo rganisationer inom i n fo rm a t i o n steknik snabbt satte upp sto ra ka mp a n- jer för att locka till sig sta t l i ga satsninga r. En ameri- kansk fackförening för anställda inom informa- t i o n steknik hävdade bland annat att en inve ste ri n g på 5 miljarder dollar i bredband skulle leda till att 10 0 000 arbeten skulle skapas, för att utifrån det ta a rg u m e n te ra för ri k tade ska t telättnader för bra n- s ch e n .^{2 9}

D et är inte enbart fack fö re n i n ga r, fö retag och bra n- s cher som fö rs ö ker manipulera stimulanspolitik så att det gynnar deras specifika ege n i n t resse. Enskil- da regioner är också intre s s e o rga n i s a t i o n e r, som fö r- s ö ker st y ra subventioner och infra st ru k t u rp rojekt till sig själva.

Till sist utgår även politike rna från vilka satsningar som kan gynna deras ege n i n t resse. Det kan hand- la om den åtgä rd som får mest positiv medial be- vakning, kan attra h e ra fle st rö ster eller kan leda till att den enskilda politike rn eller part i et får stöd t i l l v a l kassan från intre s s e gru p p e r. Det är i samman- h a n get inte särskilt märkligt att bilindust rin i bland annat USA, Tyskland och Fra n k ri ke får så sto ra subve n t i o n e r.

Trots att det utifrån ett långsiktigt ekonomiskt p e rspektiv inte är sunt att hålla enskilda bra n s ch e r under arm a rna, så finns sta rka kra fter – exe mp e lv i s i n d u st ri e r, fack fö re n i n gar och loka l p o l i t i ker – som kä mpar för att driva fram dessa subve n t i o n e r.

26

CIA World Factbook, ”Rank order – public debt.” Statistiken gäller för år 2008.

27

”Japan stimulus to cost $380b”, Asiaone Business, 2008-12-12.

28

”Liberals lobbying for stimulus plan – Effort seeks Day One results”, Washington Times, 2008-12-19

29

”Broadband vendors line up to share stimulus pie”, Pressdemocrat.com, 2008-12-21.

4

(9)

30

Rot-avdrag möjliggör skatteavdrag vid ombyggnad, tillbyggnad och reparation av privata bostäder.

31

”Detaljerna i regeringens krispaket”, Dagens Industri, 2008-12-05.

32

”Bankpaket på 50 miljarder”, Svenska Dagbladet, 2009-02-03.

33

”Stimulus Measures Bolstering Demand Amid Crisis”, IMF Says, IMF, 2009-02-06.

34

”S kräver byggsubventioner och stöd till småföretagen”, Dagens Nyheter, 2008-11-08.

35

”Moms och inkomstskatt måste sänkas tillfälligt”, Dagens Nyheter, 2008-11-25.

36

”Arbetslösheten växer med 100 000 personer”, Dagens Nyheter, 2008-11-16.

37

”Staten måste köpa Volvo PV”, Dagens Industri, 2008-11-27.

38

”Ben rullar inte”, Dagens Nyheter, 2008-12-16.

Den svenska regeringen gick i slutet av 2008 ut med ett kri s p a ket som omfattade stöd till nya och l å n g v a rigt arbetslösa, ökade anslag till yrke s u t b i l d- ning, infra st ru k t u rs a t s n i n gar och infö ra n d et av et t p e rmanent Rot - av d ra g .^{3 0}

Åt gä rd e rna syftar till att under 2009 få närm a re 60 000 personer i arbete, utbildning eller annan s ysselsättning. År 2010 beräknar re ge ri n gen att denna siff ra ökar till drygt 70 000 pers o n e r, för att sedan halveras under 2011, det tredje och sista året som st i m u l a n s p a ketet är tänkt att ge effekt. Ko stnaden för åtgä rd e rna mot s v a rar totalt cirka 23 mil- j a rder kronor under tre å rs p e ri o d e n .³¹Sto ra summor satsas även på att få i gång bankernas verk- s a m h et i spåren av fin a n s k ri s e n .^{3 2}

I Sve ri ge satsas alltså mindre än 1 procent av BNP på st i m u l a n s å t gä rder under en tre å rs p e riod, vilket är betydligt lägre än de inve ste ri n gar på ca 1,5 procent av BNP som G 20-länderna i genomsnitt ge n o m- för endast under 2009.^{3 3}

Oppositionen har kri t i s e rat re ge ri n gen för att inte d riva igenom ett stö rre kri s p a ket. Bland annat fö re- slår oppositionen ökade subventioner till små fö retag genom det ska t te fin a n s i e rade utve ck l i n g s b o l a- get Almi, subventioner till ko m m u n e r, inve ste ri n g s- stöd för byg gande av hy re s rä t ter samt infö ra n d et av högre bidrag och st u d i e stö d .³⁴

Fö rslag till ytte rl i ga re satsningar har även ko m- mit från annat håll, som exe mp e lvis från Lars C a l m- fo rs, ord fö rande i Fi n a n s p o l i t i s ka rå d et. Calmfo rs har bland annat fö reslagit en tidsbegränsad m o m s- sänkning samt att bidra gen te mp o rä rt öka s .^{3 5}

S venskt Nä ringsliv har arg u m e n te rat för långsik- t i ga åtgä rder med en års ko stnad på 30–40 miljard e r k ronor samt ko rt s i k t i ga åtgä rder mot s v a rande 20 m i l j a rder kro n o r. Organisationen vill se ökade satsningar på offentliga infrastrukturprojekt, sänkta inkomstskatter samt en allmän statlig garanti av b a n ke rna för att få fart på kre d i t t i l l gä n gl i g h eten. I syfte att stimulera investeringar och dämpa n e d- gå n gen i fast i g h et s v ä rden fö reslås sänkta ka p i ta li n- ko m ster och avs ka ffad stä mp e l s katt och fast i g h et s- s katt. Till sist anser Svenskt Nä ringsliv att by rå k ra- t i s ka hinder ska tas bort för de fö retag som vill inve s - te ra, men där processen att få tillstånd tar för lång tid – ett fö rslag som fö rvisso inte behöver påve rka sta t s fin a n s e rn a .^{3 6}

M ycket av debatten i Sve ri ge har handlat om krav på att sta ten ska subve n t i o n e ra eller på annat sätt särbehandla biltillve rka rna Vo lvo och Saab, varav framför allt den senare riskerar att gå i konkurs.

Rolf Wolff, rektor för Handelshögskolan i Göte- b o rg, har gått så långt som att fö ro rda att Vo lvo ska fö rsta t l i gas i syfte att ”säke rställa [Vo lvos] och Sve- ri ges indust riella fra m t i d ” .³⁷Fö rs l a get har fått utstå k ri t i k, bland annat från Dagens Nyhete rs ledars i d a . Kritikerna menar att Wolff är partisk då han har h a ft såväl konsult- som st y re l s e u p p d rag i Vo lvo. Le- d a rsidan menade att Saab Au tomobile i grunden är ett olönsamt företag som gick back med över 16 miljarder kronor under högkonjunkturen mellan 2 0 0 3 – 2 0 07.^{3 8}

Även från fackets sida har krav på statlig hjälp till b i l i n d u st rin fra m fö rts. IF Metalls ord fö rande Ste f a n

Stimulansåtgärder

4 4 .3 Stimulansåtgärder i Sve r i g e

(10)

L ö f ven vill se statligt stöd till Vo lvo i te rmer av p ro- d u k t u t ve ckling och lånega ra n t i e r. Han kan äve n tä n- ka sig att sta ten går in som äga re .^{3 9}

Saabs vd Jan-Å ke Jonsson har samtidigt vädjat att re ge ri n gen med hjälp av ska t temedel ska rä d d a företaget med motiveringen att bilbranschen ”är viktig för svensk tillväxt och sve n s ka arbet st i l l fä l- l e n ” .^{4 0}

Re ge ri n gen har inte varit villig att gå med på alla dessa krav, men har ändå planerat att ge omfatta n- de indirekt stöd till fo rd o n s i n d u st rin. Sta ten går in som kre d i t ga rant så att fo rd o n s i n d u st rin kan låna 20 miljarder kronor från den europeiska investe- ri n g s b a n ken, EIB.

Ett utve cklingsbolag, som sta rtas för fo rs k n i n g o ch utve ckling, får 3 miljarder kronor i sta t l i ga anslag. Till sist anslås 5 miljarder kronor till så ka l l a d e undsättningslån till underl eve ra n tö rer till bilindust- ri n .⁴¹

I Sve ri ge finns alltså en intensiv debatt om att regeringen borde göra ytterligare satsningar på sti- m u l a n s p o l i t i k, delvis dri ven av ex p e rter och sam- h ä l l s d e b a t tö re r, delvis av personer och orga n i s a t i o- ner som har ege n i n t resse av stöd till enskilda fö reta g o ch bra n s ch e r.

D et är dock inte en själv k l a rh et att re ge ri n gen borde gö ra mer för att lösa krisen i te rmer av ökade ut- g i fte r. I kri stider är det vanligt med uppmaninga r om att politiker måste vara mer aktiva för att åtgä r- da problemen. Som erf a re n h eten i bland annat Ja- pan och USA visar kan det dock bli så att politisk inblandning, trots sto ra ko st n a d e r, inte leder till öns- kad effekt.

E xe mpel på det ta går även att hitta i Sve ri ge. Un-

der 197 0 - ta l et pumpade sta ten in mot s v a rande 15 5 m i l j a rder kronor i dagens penningvärde för att rä d- da varvsindustrin, en investering som staten inte fick nämnv ä rd åte r b etalning på.^{4 2}Va rvs i n d u st rin dog o ch fö rs ö ken att pumpa liv i bra n s chen fö rs e n a d e den nödvändiga st ru k t u ro mv a n d l i n g s p rocessen.

Fi n a n s k risen under 19 9 0 - ta l et hade inte haft sin m ot s v a ri g h et sedan 19 3 0 - ta l ets depression i Sve ri- ge. Banke rna uppvisade omfattande kre d i t fö rl u s- ter på grund av öve rv ä rd e rade re a l s ä ke rh ete r. En snabb avmattning av ekonomin inleddes när fast i g- h etsbubblan spra ck under hösten 19 9 0 .^{4 3}

Under 19 9 0 - ta l s k risen var kri s b e kä mp n i n gen mer o m f a t tande jämfö rt med i dag och Ingvar Carl s s o n s re ge ring var re n tav tvungen att avgå, då den inte lyckades få igenom ett kri s p a ket i ri ks d a gen. Den politik som kom att fö ras byggde i stor utst rä ck n i n g på en aktiv arbet s m a rknadspolitik som trots sto ra ko stnader inte lyckades med att minska arbet s l ö s- h eten. Höga ersättningsnivåer i a-kassan och arbet s- m a rk n a d s p o l i t i s ka åtgä rder ledde i stä l l et till att fö r- l ä n ga arbet s l ö s h eten; individer pendlade mellan del- ta gande i arbet s m a rk n a d s p o l i t i s ka pro gram och pe- rioder av arbet s l ö s h et .⁴⁴

Att den nu sittande re ge ri n gen är fö rsiktig med att fö ra en alltför aktiv stimulanspolitik har att gö ra med att många satsningar tidiga re har misslyckats.

Samtidigt finns det goda argument för att re geringen kan göra mer för att stimulera ekonomin.

N yckeln ligger i infö ra n d et av vara k t i ga ska t te s ä n k- n i n ga r.

Som visas i kommande delar av denna ra p p o rt kan skattesänkningar såväl kortsiktigt som lång- siktigt st i m u l e ra till ekonomisk utve ck l i n g .

Stimulansåtgärder

4

39

”Staten måste köpa Volvo PV”, Dagens Industri, 2008-11-27.

40

”Saab-vd:n vädjar till skattebetalarna: Vi behöver mer pengar”, Aftonbladet, 2008-12-04.

41

”28 miljarder till bilindustrin”, Dagens Arbete, 2008-11-12.

42

”Ett varnande exempel”, Fokus, 2008-11-28.

43

”Svenska finanskriser – Orsaker, förlopp, åtgärder och konsekvenser” – Departementet för ekonomisk historia, Uppsala universitet, 1994.

44

Se exempelvis: ”Amerikanskt perspektiv på den svenska välfärdsstaten”, SNS, 2006-05-03 samt ”Särskilda ungdomsåtgärder? – om kommunala ungdomsprogrammet och utvec- lingsgarantin (2001:4)”, Statskontoret, 2001 .

(11)

Redan den ameri ka n s ka pre s i d e n ten Rich a rd Nix- on sade vid sin tid vid makten att vi alla är key n e s i a- n e r. Det eko n o m i s ka tä n kande som är uppkallat efter den kände brittiske ekonomen John Maynard Keynes går ut på att sta ten under lågkonjunktur bör ö ka utgifte rna för att ly fta efte rf rå gan och därm e d st i m u l e ra ekonomin.

Under framför allt oljekrisen i början av 1970- talet visade det sig dock att politik inspirerad av keynesianism inte var fra m gå n g s ri k. Stö d et för keynesianismen fö rs v a gades och uppfattningen spre d s att sta t l i ga ingripanden inte på ett effektivt sätt ku n- de st i m u l e ra ekonomin under lågko n j u n k t u r.

Fram till nyl i gen var stö d et för keynesianism re l a- tivt svagt inom eko n o m kå ren. Exe mp e lvis häv d a- de ekonomen Alan J. Au r b a ch i en vete n s kaplig ar- t i kel från 2002 att det fanns få bevis på att fin a n s- p o l i t i ken sta b i l i s e rat den ameri ka n s ka eko n o m i n under de senaste årt i o n d e n a .^{4 5}

I takt med den pågående lågkonjunkturen har i n t re s s et för neo-keynesianism, alltså modern keynesianism stödd på ny forskning, ökat. Det är ut- i f rån det ta synsätt som många arg u m e n te rar för stora st i m u l a n s p a ket.

Så vilka sätt finns det för sta ten att st i m u l e ra efte rf rå gan under lågkonjunktur? Och vad säger fo rs k- n i n gen om effe k ten av olika satsningar?

U töver penn i n g p o l i t i ken kan ekonomin st i m u l e- ras huvudsakligen genom utgift s ö k n i n gar eller ska t te- s ä n k n i n ga r.

Utgiftsökningar kan utformas på en rad olika sätt, exe mp e lvis ökade bidrag till allmänheten, subventioner till enskilda näri n ga r, utökning av offe n t- ligt pro d u c e rade tjänste r, offe n t l i ga infra st ru k t u r- s a t s n i n gar eller inve ste ri n gar i utbildning och fo rs k- n i n g .

S ka t te s ä n k n i n gar kan antingen ri k tas till allmän- h eten och/eller fö retag. De kan antingen vara till- fä l l i ga eller vara k t i ga.

M å l et med st i m u l a n s p a ket i linje med key n e s i a- nismen är att utö ka efte rf rå gan i ekonomin för att m i l d ra lågko n j u n k t u re r. Det traditionella fo rs k n i n g s- p e rs p e k t i vet är att utgift s ö k n i n gar har en sta rka re e ffekt i att driva upp efte rf rå gan än ska t te s ä n k n i n g- a r.

O rs a ken är att utgifter antas st i m u l e ra eko n o m i n genom två meka n i s m e r. Fö rst spenderas penga rn a

av det offe n t l i ga, vilket st i m u l e rar ekonomin. Se- dan hamnar de pengar som har satts i omlopp i hus- hållens händer och används till dels ökat spara n d e , dels ökad konsumtion.

Enkelt förklarat kan man säga att skattesänk- n i n ga r, enligt keynesiansk te o ri, st i m u l e rar eko n o- min på liknande sätt, men endast genom den andra och inte den första mekanismen. Om hushållen ko n s u m e rade hela ökningen av den disponibla inko m sten som ska t te s ä n k n i n gar re s u l te rar i sku l l e s ka t te s ä n k n i n gar och inko m stö k n i n gar utifrån det ta resonemang ha samma effe k t , men hushållen te n- d e rar att spara en del av penga rna.

IMF kom i en ra p p o rt från hösten 2008 med re- kommendationer om hur den lågkonjunktur som följt i spåren av fin a n s k risen bäst borde hante ra s . Ra p p o rten fra m fö rde att ökningar av dire k ta offe n t- liga utgifter kan ha fördelar jämfört med skatte- sänkningar eller ökade utgifter i form av bidrag.

Samtidigt som ökningar av offe n t l i ga utgifter re ko m- m e n d e ras varnar ra p p o rten för att det ta kan öve r- s ä t tas i slöseri med ska t te p e n ga r.

I fö rsta hand re ko m m e n d e rar IMF att ex i ste ra n- de offentliga program inte skärs ned i samband med lågko n j u n k t u ren. Vi d a re re ko m m e n d e rar organisationen bland annat tidiga reläggning av pla- n e rade infra st ru k t u rp rojekt, som ändå skulle ske fö rr eller senare. Ökningar av löner i den offe n t l i ga s e k to rn anses dock vara en ri s kabel politik, då detta inte får sta rkt st i m u l e rande effekt på efte rf rå ga n samt efte rsom lönerna är svåra att ändra tillbaka e fter krisen.

E fte rsom det råder osäke rh et om vilka effe k te r som olika åtgä rder får finns enligt ra p p o rten samtidigt sta rka argument för ”policy dive rs i fikation”, allt- så att inte fö rl i ta sig på ett enda ve rk t yg för att öka e fte rf rå ga n .^{4 6}U t i f rån det ta tä n kande är det bästa s ä ttet att st i m u l e ra ekonomin utgift s ö k n i n gar genom bland annat infra st ru k t u rp rojekt ko m b i n e ra t med en del ska t te s ä n k n i n ga r. IMF har skäl att skri- va att det råder osäke rh et om vilka effe k ter som st i- m u l a n s å t gä rder får, efte rsom det finns många fakto- rer att ta i beakta n d e .

Till skillnad från utgiftsökningar så stimulerar s ka t te s ä n k n i n gar inte bara efte rf rå gan. De kan äve n st i m u l e ra utbudet, genom att öka incita m e n ten till a r b ete och inve ste ri n ga r.

Stimulansåtgärder

4 4.4 Utgiftsökning eller skattesänkning

45

Auerbach, A.J, ”Is There a Role for Discretionary Fiscal Policy?”, NBER Working Paper No. W9306, november 2002.

46

IMF Staff Position Note – ”Fiscal Policy for the Crisis”, IMF, 2008-12-29. Citat från sidan 2.

(12)

D et finns en rad fo rs k n i n g s a rtiklar som visat på en långsiktig faktor som är central att ta i beaktning i d i s kussionen om utgift s ö k n i n gar och ska t te s ä n k- n i n ga r: nämligen hur politiken på sikt påve rkar pri- v a ta inve ste ri n gar i ekonomin.

I en vetenskaplig artikel från 2002 undersöker e ko n o m e rna Oliver Blanch a rd och Ro b e rto Pe rot t i den effekt som fö rä n d ri n gar av ska t ter och offe n t l i ga u t g i fter har haft i USA sedan slutet av andra värl d s- k ri get. Blanch a rd och Pe rotti note rar att när offe n t- l i ga utgifter ökar så ökar också konsumtionen, medan ökningar av ska t ter leder till minskad ko n s u m- tion. De visar även att pri v a ta inve ste ri n gar trä n g s ut av både ökade offe n t l i ga utgifter och höjda ska t- ter. Slutsatsen är alltså att sänkta skatter liksom ö kade offe n t l i ga utgifter kan st i m u l e ra eko n o m i n . Samtidigt har sänkta ska t ter fö rdelen att de leder till ö kade pri v a ta inve ste ri n ga r, medan ökade offe n t l i- ga utgifter har nackdelen att de minskar pri v a ta inve ste ri n ga r.⁴⁷

En vete n s kaplig art i kel som Pe rotti publicera d e med tre andra fo rs ka re 1999 visar att offe n t l i ga ut- g i fter och höga ska t ter trä n ger ut pri v a ta inve ste- ri n gar inte bara i USA, utan ge n o m gående i de olika OECD-länder som unders ö ks. Fo rs ka rna visar äve n att höga ska t ter leder till minskade pri v a ta inve ste- ri n ga r.^{4 8}Denna fo rskning pekar alltså på att ska t te- s ä n k n i n gar kan st i m u l e ra pri v a ta inve ste ri n ga r, m e- dan utgift s ö k n i n gar minskar pri v a ta inve ste ri n ga r.

Ett par nya vete n s ka p l i ga artiklar visar att ska t te- s ä n k n i n gar kan ha stö rre st i m u l e rande effekt på ekonomin än vad som tidiga re antagits. Fo rs ka rna And- rew Mountfo rd och Harald Uhlig publicerade 2005 fo rskning där de gra n s kade fin a n s p o l i t i ken i U SA mellan 1955 och 2000 med ny vete n s kaplig meto- d i k. De unders ö k te hur fö rä n d rade ska t ter och offe n tl i ga utgifter påve rkade ekonomin. Skillnaden m ot många tidiga re studier var att fo rs ka rna st u d e- rade data som de var, utan att fö rst fö ra in dem i en viss modell för att fö rst däre fter st u d e ra dem.

Även denna fo rskning visades att sta t l i ga utgift s- ö k n i n gar trä n ger ut pri v a ta inve ste ri n ga r. Re s u l ta-

ten stod i ko n t ra st till tidiga re anta ganden att ut- g i ft s ö k n i n gar bättre än ska t te s ä n k n i n gar st i m u l e- rade ekonomin, efte rsom data pekade på ra ka mot - satsen. Mountfo rd och Uhlig kom dessutom fra m till slutsatsen att de ko rt s i k t i ga fö rdelar som utgift s - ökningar innebar förmodligen var mindre än de l å n g s i k t i ga nack d e l a rna. Fo rs ka rna exe mp l i fie ra r med en beräkning hur utgift s ö k n i n gar enligt dera s studie innebär en ko stnad som är stö rre än fö rd e l a r- n a :

”A n tag att sta t l i ga utgifter ökas med 2 pro c e n t , fin a n s i e rat av ett unders kot t; det ta re s u l te rar i , ba- s e rat på medianv ä rd et i tabell 5, maximalt mindre än 3 procents ökning i BNP. Men det ökade underskottet måste eventuellt betalas tillbaka med en skattehöjning. Även om vi bortser från ränta-på- rä n ta - e ffe k ten så skulle det krävas att ska t te i n tä k- te rna ökar med mer än 2 procent. Denna ska t te ö k- ning skulle re s u l te ra i ett fall av B N P på 7 pro c e n t .”^{4 9} D et finns en tydlig koppling mellan denna forskning och de slutsatser som Congressional Budget O ffice, som utvärd e rar den amerika n s ka ko n gre s- sens budgetbeslut, nyl i gen kom fra m till.

C o n gressionel Budget Office varnar för att de ut- g i ft s ö k n i n gar som nu ge n o m fö rs i USA kommer att leda till ökad sta t s s kuld, vilket i sin tur trä n ger ut p ri v a ta inve ste ri n ga r. Denna effekt är stö rre än den kortsiktiga stimulanseffekten. Sett på tio års sikt ri s ke rar st i m u l a n s p a ketet som nyl i gen infö rts där- med att fö rs ä m ra fö ru t s ä t t n i n ga rna för eko n o m i s k u t ve ckling i USA.^{5 0}

Att ska t te s ä n k n i n gar skulle kunna st i m u l e ra eko- n omin på ett sta rka re sätt än vad som tidiga re antagits visar även Chri stina Ro m e r, pro fessor i eko n o- mi och nyligen utnämnd till chef för Vita Husets ekonomiska råd, och hennes make David Romer, professor i politisk ekonomi och expert på neo- keynesiansk teori. I en nyligen publicerad vetenskaplig artikel har de båda undersökt motivet till o ch effe k te rna av ska t te fö rä n d ri n gar i USA sedan andra världskrigets slut. Denna analysmetod gör d et möjligt att separe ra de ska t te fö rä n d ri n gar som

47

Blanchard, O, och Perotti, R, ”An Empirical Characterization of the Dynamic Effects of Changes in Government Spending and Taxes on Output”, The Quarterly Journal of Economics, november 2002:1329.

48

Alesina, A, Ardagna, S, Perotti, R, och Schiantarelli, F, ”Fiscal Policy, Profits, and Investment”, American Economic Review, 92: 571-589, 2002.

49

Mountford, A, och Uhlig, H, ”What are the Effects of Fiscal Policy Shocks?”, SFB 649 Discussion Paper 2005-039, 2005.

50

”CBO: Obama stimulus harmful over long haul”, Washington Times, 2009-02-04.

Stimulansåtgärder

4 4 .5 Effekten på privata inve s t e r i n g a r

(13)

51

Romer, C.D, och Romer, D.H, ”The Macroeconomic Effects of Tax Changes: Estimates Based on a New Measure of Fiscal Chocks”, working paper, University of California, Berkeley, november 2008.

52

Mankiw gjorde dessa kommentarer på sin blogg den 2008-12-11 under rubriken ”Spending and Tax Multipliers”. Det aktuella blogginlägget återfinns på http://gregmankiw.blog- spot.com/2008/12/spending-and-tax-multipliers.html. Inlägget fanns kvar när denna rap- ports författare kontrollerade detta 2009-02-26.

genomfördes för att bemöta ekonomiska föränd- ri n gar som redan var på väg och de ska t te fö rä n d- ri n gar som fattades av andra skäl. Anledningen till v a rför en sådan särskiljning är viktig är att den till- låter en separation mellan orsak och verkan. En s ka t tesänkning som infö rs för att mot ve rka en fö r- väntad ekonomisk nedgång kan exempelvis ha sta rk st i m u l e rande effekt på ekonomin, men denna e ffekt kan öve rs ku g gas av den nedgång som re d a n var på väg.

I tidiga re fo rskning har dessa öve rs ku g gande effe k ter i re gel inkluderats i analysen. De fö rä n d ri n g- ar i ska t te rna som på bästa sätt isolerar ska t te rn a s e ffe k ter är de ska t te s ä n k n i n gar som ge n o m fö rs fö r att st i m u l e ra långsiktig tillväxt samt de ska t te h ö j- n i n gar som ge n o m fö rs för att mot ve rka budget u n- d e rs kott. I dessa fall kan orsak och ve rkan tydliga re undersökas. Detta är också de förändringar som m a ka rna Ro m e rs studie analys e ra r.

Studien visar att ska t ter har en mycket sta rka re e ffekt på ekonomin än vad som tidiga re har antagits. Data påvisar ett mycket ro b u st samband mellan ska t te fö rä n d ri n gar och ekonomisk utve ck l i n g . En ska t tehöjning på 1 procent av BNP leder till att reell BNP minskar med över 3 procent. Te ster för att s kala bort andra para m et rar minskar effe k ten nå- g ot, men typiskt visas att 1 procents ska t te ö k n i n g leder till över 2,5 procents sänkning av reell BNP.

D e s s u tom påvisas att inve ste ri n ga rna faller ska rpt när ska t te rna höjs. Fo rs ka rna note rar att studier som i n te unders ö ker varför ska t te fö rä n d ri n gar ske r s ys- tematiskt felaktigt underskattar den effekt som s ka t ter har.⁵¹

G re g o ry Mankiw, en av USA:s mest fra m t rä d a n- de eko n o m e r, innehade tidiga re Chri stina Ro m e rs position som chef för Vi ta Husets eko n o m i s ka rå d . Han har ko m m e n te rat att den fo rskning som maka rna Romer ge n o m fö rt visar att vi bör omv ä rd e ra v å rt synsätt kring hur väl ska t te s ä n k n i n gar kan st i- m u l e ra ekonomisk aktivitet. Mankiw note rar fö rst att två studier visar på att ökningar av offe n t l i ga ut- g i fter i USA med en dollar har lett till en st i m u l e- rande effekt på i ena fallet unge fär en dollar och i a n d ra fallet unge fär 1,4 dollar. Han skri ver vidare :

”[N]y fo rskning från Chri stina Romer och Dav i d Romer studerar skatteförändringar och kommer fram till att multiplikatorn för skatter är ungefär t re: en dollar i ska t te s ä n k n i n gar ökar BNP med un- gefär tre dollar. Det märkliga är att dessa studier

sammanlagt inte är ko n s i ste n ta med den tra d i t i o- nella key n e s i a n s ka modellen. Enligt den m o d e l l e n , som lärs ut även i min favo ri t ku rs l i t te ra t u r, är mul- t i p l i ka to rn för utgifte rna nödvändigtvis högre än m u l t i p l i ka to rn för ska t te r.”

Mankiw frå gar sig hur de emp i ri s ka re s u l tat, som m a ka rna Romer har publicerat, kan fö renas med ti- d i ga re data. Han för fram hy p otesen att ska t tes ä n k- n i n gar leder till ökning av efte rf rå gan på inve ste- ri n gar på ett sätt som inte inkluderas i tra d i t i o n e l l a key n e s i a n s ka modeller.

Re s o n e m a n get går ut på att sänkta ska t ter på ar- b ete re d u c e rar ko stnaden för arbete och leder till ö kad efte rf rå gan på ka p i tal. Ska t te s ä n k n i n gar sku l- le då öka medborga rnas disponibla inko m st och där- med också konsumtion – något som bör ske enligt key n e s i a n s ka modeller.

S ka t te s ä n k n i n gar skulle också öka inve ste ri n g- arna genom ökad efterfrågan på kapital – vilket i n te inkluderas i traditionella key n e s i a n s ka model- l e r. Det ta skulle, enligt Mankiw, vara en fö rk l a ri n g till varför maka rna Ro m e rs fo rskning går emot keynesiansk te o ri .^{5 2}

D et är själv k l a rt också viktigt vilka ska t ter som s ä n ks och vilka utgifter som ökas för att st i m u l e ra ekonomin. Utgiftsökningar som innebär utbygg- nad av infrastruktur som det finns behov av kan dels stimulera ekonomin och dels långsiktigt för- b ä t t ra fö ru t s ä t t n i n ga rna för ekonomisk utve ck l i n g . Utgiftsökningar som innebär subsidier till in- d u st rier som inte kan stå på egna ben eller till ku l t u- ren kan komma att fö rs ä m ra ekonomins långsiktiga u t ve ck l i n g s p otential.

Temporära sänkningar av inkomstskatter kan leda till att medborga rna inte ökar sin ko n s u m t i o n nämnvärt utan i stället väljer att spara de extra p e n ga rna, medvetna om att det är en te mp o rär ök- ning av net to i n ko m sten. Va ra k t i ga ska t te s ä n k n i n g- ar kan i stö rre utst rä ckning komma att öve rs ä t tas i ö kad konsumtion.

Sammanfattningsvis råder det olika bilder kri n g hur utgift s ö k n i n gar och ska t te s ä n k n i n gar kan st i- m u l e ra ekonomin. Öve rlag visar fo rs k n i n gen att bå- da åtgä rd e rna kan st i m u l e ra ekonomin ko rt s i k t i g t . D e b a t ten berör vilken åtgä rd som har stö rst effekt.

Traditionella modeller pekar på att utgift s ö k n i n g- ar har en sta rka re st i m u l e rande effekt på eko n o m i n än ska t te s ä n k n i n ga r, medan det finns ny fo rs k n i n g som visar att ska t te s ä n k n i n gar kan ha stö rre effe k t

Stimulansåtgärder

4

(14)

Det är uppenbart att ekonomiska modeller inte fullt ut kan fö rk l a ra eko n o m i s ka svängningar och k ri s e r. Det är även uppenbart att hushållen och fö- reta gens psykologi är en viktig del av dessa sväng- n i n gar och kri s e r. Hushåll och fö retag re a ge rar inte b a ra på hur offentlig sektor spenderar penga r, uta n även på hur den offe n t l i ga sekto rn fin a n s i e rar sina u t g i fte r.^{5 3}

Om medborga rna inte har fö rt roende för utgifte r, fin a n s i e rade med fö rs v a gade sta t s fin a n s e r, ka n de mot ve rka effe k ten genom att st rama åt de egna h u s h å l l s fin a n s e rna. Fö rs v a gade sta t s finanser ka n leda till högre rä n ta, som trä n ger ut inve ste ri n ga r o ch utgifter och därmed fö rsenar åte rh ä m t n i n ge n . D etsamma gäller fö retag vars beslut att inve ste ra och a n ställa kan påve rkas av fö rt ro e n d et för sta t s fin a n- s e rna. Det är därför viktigt att pengar som spend e- ras för att stärka efterfrågan samtidigt ökar den s ve n s ka ekonomins ko n ku rre n s k ra ft så att fö rt ro e n- d et för våra sta t s finanser och landets ekonomi inte m i n s ka r.

A n a lyser av effe k te rna av finanspolitik byg ger i re gel på ta n ken att det är hushållens inko m ster vid en viss period som ligger till grund för deras ko n- sumtionsbeslut.

Fo rs k n i n gen visar dock att också fö rv ä n t n i n ga r k ring den framtida eko n o m i s ka situationen spelar en viktig ro l l .

B a s e rad på OECD-data har exe mp e lvis de sve n s- ka fo rs ka rna Jan Häggst röm och Mats Kinnwall visat att det finns sta rkt stöd för att hushållen age ra r f ra m å t b l i ckande även i frå ga om sta t s fin a n s e rn a . När öve rs kot ten i de offe n t l i ga fin a n s e rna minska r ö kar hushållen det egna spara n d et .⁵⁴

D et är således viktigt att hushållen har fö rt ro e n- de för den ge n e rella utve ck l i n gen i svensk eko n o m i , så att de faktiskt vågar spendera pengar för att få fart på eko n o m i n .

Det är samtidigt inte bara de kortsiktiga, utan även de långsiktiga effe k te rna av utgift s ö k n i n ga r o ch ska t te s ä n k n i n gar som är re l ev a n ta att ta i beaktning. Som visas i nästa ka p i tel finns goda skä l att ge n o m fö ra ytte rl i ga re ska t te s ä n k n i n gar i Sve ri- ge för att stä rka den sve n s ka ekonomins långsiktiga konkurrenskraft. Det är troligt att hushållen och fö reta gen, som i många fall delar uppfattningen att s ä n k ta ska t ter skulle stä rka Sve ri ges ekonomi mer än snabba utgift s ö k n i n ga r, psykologiskt skulle re a- ge ra mera positivt på ska t te s ä n k n i n gar än utgift s- ö k n i n ga r.

H ö ga ska t ter har länge utgjort ett hinder för eko n o- misk utve ckling i Sve ri ge. Redan för en ge n o m s n i t t- lig industriarbetare är den samlade totala margi- n a l s ka t ten 70,5 procent. Höginko m st ta ga re beta l a r ännu lite mera i marg i n a l s ka t t .^{5 5}Den höga ska t te- b ö rdan re s u l te rar i att incita m e n ten till arbete, be- s p a ring och utbildning blir låga.

Eftersom de ekonomiska belöningarna för att av a n c e ra lönemässigt eller sta rta ett fra m gå n g s ri k t fö retag blir begränsade, hämmar ska t te rna den ekonomiska utvecklingen i Sverige. Kombinationen h ö ga ska t te r, ge n e rösa bidra g s s ystem och en ri g i d a r b et s m a rknad gör även att många som skulle ku n- na arbeta fastnar i beroende av offe n t l i ga tra n s a k- t i o n e r.

Att en minskad ska t te b ö rda för lönta ga re och fö- retag skulle skapa en bättre gro grund för en växa n- de ekonomi fra m kommer exe mp e lvis i den st u d i e av svensk ekonomi som OECD publicerade i december 2008. Studien framhåller att Sverige bör s ä n ka ska t te rna på såväl arbete som fö reta ga n d e . OECD fö reslår sänkta sta t l i ga ska t ter efte rsom de inbringar relativt lite i skatteintäkter, men har starkt hämmande effekt på ekonomin: ”Sverige b ru kade ha den högsta ska t te k voten bland OECD- l ä n d e rna, men har börjat rö ra sig ned längs lista n . Utmaningen ligger nu i att fortsätta med skatte- sänkningar, med fokus på de värsta hindren mot tillväxt som kommer från beskattning av företag o ch personlig inko m st ” .^{5 6}

Stimulansåtgärder

4 4 .6 Flera aspekter måste beaktas

4 .7 Skatter och ko n k u r r e n s k ra ft

53

Se exempelvis ”Will the Obama stimulus plan really work?”, Localtechwire.com, 2009-02-10.

54

Häggström, J, och Kinnwall, M, ”Ricardianska effekter på hushållens sparkvot i OECD:

Hur starka är de?”, Ekonomisk Debatt, Nr 1, 2001.

55

”Danmark sänker statlig inkomstskatt”, Sunt Förnuft, nr 1, februari 2009.

56

Economic Survey of Sweden 2008: ”Taxation and growth: what direction should Sweden take?”, OECD, december 2008.

(15)

En rad undersökningar har pekat på att höga s ka t ter kan begränsa tillv ä x ten. I en studie som pu- b l i c e rades 2000 unders ö k te de sve n s ka eko n o m e r- na Stefan Fö l ster och Magnus Henre kson tillv ä x te n o ch sto rl e ken på den offe n t l i ga sekto rn i olika in- d u st ri a l i s e rade länder under perioden 197 0 – 1995.

De fann att höga offe n t l i ga utgifter ko rre l e ra d e med en lägre tillv ä x t takt. En ökning av de offe n t l i ga u t g i fte rna som andel av BNP med 10 pro c e n te n h e- ter ko rre l e rade med en lägre tillv ä x t takt på 0,7–0,8 p ro c e n te n h ete r.

Fo rs ka rna kunde tydligt visa att höga offe n t l i ga utgifter korrelerade med lägre tillväxt samt att h ö ga ska t tenivåer ko rre l e rade med lägre tillv ä x t .⁵⁷ En utvärdering från Institutet för Arbetsmark- nadspolitisk utvärd e ring visar att de sänkningar av i n ko m st b e s ka t t n i n gen som den sittande re ge ri n g- en har ge n o m fö rt (jobbska t te av d ra get) samt re fo r- mer inom arbet s l ö s h et s fö rs ä k ri n gen fö rv ä n tas led a till att den långsiktiga arbetslösheten^{5 8}i Sverige m i n s ka r.^{5 9}

I den sve n s ka ska t te d e b a t ten har så kallade ”dynamiska effekter” närmast kommit att avfärdas.

Orsaken är att dynamiska effekter användes som argument för reformer som i tiden kom att sam- manfalla med den djupa finanskrisen i början av 9 0 - ta l et. I efte rhand vet vi att dynamiska effe k te r mycket riktigt finns i Sve ri ge, och dessutom sta rka sådana.

D y n a m i s ka effe k ter innebär att ska t te s ä n k n i n ga r inte enbart leder till att skattebetalarna får mera pengar över i plånboken, utan att sänkta skatter även ändrar medborga rnas beteende. Exe mp e lv i s kan fler välja att arbeta fler timmar, tillbri n ga mindre tid till att handskas med ko mp l i c e rade ska t te s ystem och på lång sikt ändra sina utbildnings- och ka rri ä rval. På grund av det ta kan det ibland vara så att sänkt skatt inte öve rsätts till lägre ska t te i n tä k te r, i varje fall inte fullt ut. Sänkta ska t ter kan st i m u l e ra till ökad ekonomisk aktivitet och därmed öka ska t tebasen.

Om ska t tebasen ökar tillrä ckligt mycket ko m m e r s ka t te i n tä k te rna till och med att vara samma som t i d i ga re, trots att ska t tesatsen har sänkts. Det är vik-

tigt att komma ihåg att det re l ev a n ta kri te ri et inte är 100 procents själv fin a n s i e ring.

A n tag att en ska t tesänkning ger en krona mindre till sta ten och själv fin a n s i e ras till hälften. Berä k n a t på 50 procents ska t tesats (alltså något lägre än faktiskt totala ska t tesatsen i Sve ri ge) innebär det att e konomin har vuxit med en krona. Medborga rna har fått totalt 1:50 kronor ex t ra i handen, delvis ta ck vare s ka t te s ä n k n i n gen, delvis efte rsom de arbetar mera . Sta ten har fått 50 öre mindre i intä k te r. Samhälls- e konomin har därmed gjort en vinst på 1 krona.

E ko n o m e rna Bertil Holmlund och Martin Söder- st röm har st u d e rat hur fö rä n d ri n gar av ska t ter har påverkat svenskarnas beteende under perioden 19 91–2002. De drar slutsatsen att dynamiska effe k- ter mycket riktigt kan observe ras, alltså att sve n s- karna arbetar mera när skatten sänks. Forskarna menar utifrån sin studie att en ska t tesänkning som m i n s kade den högsta marg i n a l s ka t ten med 5 pro- c e n te n h eter enbart skulle leda till marginell minskning av ska t te i n tä k te rna och re n tav skulle ku n n a leda till ökade ska t te i n tä k te r.^{6 0}

De amerikanska forskarna Martin Ljunge och Ke l ly Ra gan st u d e rar hur sve n s ka rna re a ge rade på de ska t te re fo rmer som ge n o m fö rdes 19 91 och dra r liknande slutsatser som Holmlund och Söderst rö m . S ve n s ka inko m st ta ga re visade en sta rk tendens att a r b eta mera när ska t te rna sänkte s .⁶¹

D et finns alltså inga skäl att bortse från dynamiska effe k ter i svensk ska t tedebatt. I stä l l et tycks det v a ra så att minskningar av de högsta marg i n a l s ka t- te rna kan st i m u l e ra till arbete så mycket att de blir s j ä lv fin a n s i e rade för det offe n t l i ga. Sänkta ska t te r kan då kombineras med bibehållna (eller margi- nellt fö rä n d rade) offe n t l i ga ska t te i n tä k te r. Utifrå n detta perspektiv finns goda skäl att argumentera för avs ka ffande av värn s ka t ten.

D et finns alltså sta rka skäl att arg u m e n te ra för att s ä n k ta ska t ter inte enbart skulle kunna st i m u l e ra e konomin ko rtsiktigt genom att driva upp efte rf rå- gan, utan även långsiktigt fö r b ä t t ra fö ru t s ä t t n i n g- a rna för en växande ekonomi. Effe k te rna av olika p o l i c yå t gä rder som kan användas för att st i m u l e ra e konomin sammanfattas i tabell 1 på nästa sida.

Stimulansåtgärder

4

57

Fölster, S, och Henrekson, M, ”Growth effects of government expenditure and taxation in rich countries”, European Economic Review, 45;1501-1520, 2001.

58

Den såkallade jämviktsarbetslösheten.

59

Forslund, A, ”Den svenska jämviktsarbetslösheten – en översikt”, rapport 2008:17, 2008.

60

Holmlund, B, och Söderström, M, ”Estimating income responses to tax changes: a dynamic panel data approach”, CESifo working paper no. 2121, oktober 2007 .

61

Ljunge, M, och Ragan, K, ”Labor Supply and the Tax Reform of the Century”, working paper, Handelshögskolan i Stockholm, 2007.

(16)

Stimulansåtgärder

4

TABELL 1. EFFEKTEN AV OLIKA ST I M U L A N S - POLITISKA ÅTG Ä R D E R

Utgiftsökningar Skattesänkningar Temporära (+) Traditionellt perspektiv: (-) Traditionellt perspektiv:

starkare stimulerande svagare stimulerande effekt effekt än skattesänkningar. jämfört med utgiftsökningar.

(-) Tränger ut privata (+) Ny forskning visar:

investeringar. kan ha starkare stimulerande effekt än utgiftsökningar.

(-) Kan leda till slöseri med En mekanism är att skatte- skattepengar. sänkningar uppmuntrar till privata investeringar snarare (-) Kan försämra långsiktig än att tränga ut dessa.

konkurrenskraft om industrier,

hålls under armarna med (+) Sänkning/borttagande av skattemedel. värnskatten i Sverige kan ge mycket stark stimulerande effekt i kombination med bibehållna skatteintäkter.

(-) Hushållen kan välja att inte spendera, utan istället spara sina ökade disponibla inkomster om de vet att skatterna enbart temporärt har sänkts.

Permanenta (+) Traditionellt perspektiv: (-) Traditionellt perspektiv:

starkare stimulerande effekt mindre stark stimulerande än skattesänkningar. effekt än utgiftsökningar.

(-) Tränger ut privata (+) Ny forskning visar:

investeringar. kan ha starkare stimulerande effekt än utgiftsökningar.

(-) Kan leda till slöseri En mekanism är att skatte- med skattepengar. sänkningar uppmuntrar till snarare än tränger ut (-) Kan försämra långsiktig privata investeringar.

konkurrenskraft om industrier,

hålls under armarna med (+) Långsiktig ökning av skattemedel. ekonomisk konkurrenskraft.

Högre incitament till utbild- (+/-) Långsiktig ökning av ning, arbete, företagande, den offentliga sektorns karriärutveckling.

omfattning samt långsiktigt

högre skattenivå för att (+) Sänkning/borttagande av finansiera detta. värnskatten i Sverige kan ge mycket stark stimulerande effekt i kombination med bibehållna skatteintäkter.

(+/-) Långsiktig minskning av den offentliga sektorns omfattning kan bli ett resultat, samtidigt som medborgarnas privatekonomi och/eller näringslivets finanser stärks.