När jag inte förstår vad som är fel eftersom texten verkar rätt

”När jag inte förstår vad som är fel eftersom texten verkar rätt”

En praxisorienterad studie av digital skrivstödsanvändning för teknisk dokumentation

Anna Svanberg

Institutionen för Svenska och flerspråkighet Examensarbete 15 hp

Examensarbete för språkkonsulter avseende kandidatexamen, 15 hp

Vårterminen 2021

Handledare: Catharina Nyström Höög English title: “When I don’t understand what is wrong since the text seems to be right” A praxis-oriented study of digital writing support usage for technical documentation.

”När jag inte förstår vad som är fel eftersom texten verkar rätt”

En praxisorienterad studie av digital skrivstödsanvändning för teknisk dokumentation

Anna Svanberg

Sammanfattning

Det blir allt vanligare att företag som är verksamma inom teknik och tillverkning använder sig av digitala skrivhjälpmedel för sin textproduktion. I denna uppsats undersöker jag hur det digitala skribentstödet Acrolinx används i två olika företag för produktion av teknisk

dokumentation. Båda företagen har utvecklat företagsspecifika varianter av det språkbruk som kallas ”controlled language”, CL, som de använder för teknisk dokumentation, och som Acrolinx används för att upprätthålla. De typiska särdragen för ett CL utgörs av begränsningar avseende lexikon, grammatik och stil, vilket beskrivs exempelvis av Nyberg, Mitamura och Huisen (2003).

Syftet med uppsatsen är att öka kunskapen om hur Acrolinx används i praktiken och hur det påverkar skribenternas arbete. Undersökningen har gjorts genom kvalitativa intervjuer samt genom en enkätundersökning bland tekniska informatörer som använder Acrolinx.

Resultatet tyder på att ett enhetligt språkbruk som medel för informationsöverföring och en konsekvent terminologi är det huvudsakliga motivet till användningen av Acrolinx. Resultatet visar vidare att Acrolinx fungerar som ett skribentstöd och ett verktyg för samordning, men att det inte minskar behovet av språklig medvetenhet och kunskap hos skribenterna.

Nyckelord

Acrolinx, digitalt skribentstöd, teknisk dokumentation, terminologi, språksyn, enhetligt språk, översättning, AI.

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 1

1.1 Syfte och frågeställningar ... 2

1.2 Verktyget Acrolinx ... 2

1.3 Scanias användning av Acrolinx ... 5

1.4Vattenteknikföretagets användning av Acrolinx ... 5

2. Tidigare forskning ... 6

2.1 Forskning om fackspråk ... 6

2.2 Forskning om skrivande inom storföretag ... 8

3. Teori, metod och material ... 10

3.1 Teoretisk ram ...10

3.2 Materialinsamlingsmetod ...11

3.2.1 Deltagarna ...11

3.2.2 Intervjuer ...12

3.2.3 Enkätundersökning ...13

3.2.4 Övrigt material ...13

3.3 Forskningsetik ...14

4. Resultat ... 14

4.1 Resultat av enkätundersökning ...14

4.1.1 Sammanfattning och diskussion av enkätresultaten ...19

4.2 Resultat av intervjuer ...20

4.2.1 Terminologi och lexikon ...20

4.2.2 Enhetligt språk ...21

4.2.3 Kvalitetskontroll ...22

4.2.4 Tonalitetsbegreppet ...22

4.2.5 Stilregler och språkliga val ...23

4.2.6 Skribentens roll ...25

4.2.7 Mottagarperspektivet ...26

5. Resultatdiskussion ... 27

5.1 Språksynen bakom användandet av Acrolinx ...27

5.2 Skribentrollen ...30

5.4 Metoddiskussion ...32

6. Slutsatser ... 33

Litteratur ... 34

Enkätfrågor ... 36

1

1. Inledning

Företag som är verksamma inom teknik och tillverkning lägger ned stora resurser på att producera text i form av teknisk dokumentation. Det kan till exempel handla om manualer, arbetsbeskrivningar, instruktioner och annan teknisk information som ska fungera som hjälpmedel för användarna av företagens produkter. Språket som används i den här typen av texter benämns i litteraturen ofta som facktext, eller ”language for specific purposes”, LSP, och syftet med texterna är att överföra saklig information. Därför måste språket vara tydligt och enhetligt och terminologin måste vara konsekvent. I många fall ska texterna översättas till ett stort antal språk, vilket innebär betydande kostnader för företagen. Texterna som ska användas som källtexter vid översättning behöver därför vara optimerade för att göra översättningen så tids- och kostnadseffektiv som möjligt.

Vid produktion av teknisk dokumentation som ska optimeras för översättning är det vanligt att man använder ett speciellt anpassat språkbruk benämnt ”controlled language”, CL (Nyberg, Mitamura och Huisen 2003). Ett CL är en begränsad variant av ett naturligt språk genom explicit definierade begränsningar av lexikon, grammatik och språklig stil. Syftet med att använda ett CL är att minimera oklarheter och komplexitet i texten för att säkerställa informationsöverföringen till en mänsklig eller datoriserad mottagare av texten (Nyberg, Mitamura och Huisen 2003).

Acrolinx är ett digitalt skribentstödsverktyg som riktar sig till företag och organisationer med syftet att effektivisera och förbättra textproduktionen inom företaget och organisationen.

Verktyget har ursprungligen utvecklats för engelska, men en svensk version har tagits fram av företaget Fodina. På den svenska återförsäljarens webbsida (Fodina 2020) presenteras

Acrolinx som en AI-baserad plattform som gör att ett företags texter (”content”) följer och motsvarar företagets strategi, samt ger företaget en enhetlig röst. Ett enhetligt språkbruk är grundtanken bakom verktyget. Acrolinx riktar sig därför främst till stora företag och organisationer där ett stort antal skribenter, som kan vara placerade på olika platser i organisationen, bidrar till text-produktionen.

Digitala hjälpmedel kommer med all sannolikhet att bli allt vanligare för alla möjliga typer av textproduktion. Fordonstillverkaren Scania¹ och ett internationellt svenskt företag som i uppsatsen benämns Vattenteknikföretaget är två företag som valt att använda Acrolinx som stöd i sin textproduktion. Både Scania och Vattenteknikföretaget är i egenskap av tillverkare av produkter även stora producenter av teknisk dokumentation. Scania skriver merparten av sin tekniska dokumentation på svenska och använder därför den svenska versionen av Acrolinx. Vattenteknikföretaget däremot skriver framförallt på engelska och använder den engelska versionen av Acrolinx. Den här uppsatsen handlar om att undersöka hur Acrolinx används i dessa två företag, vilka för- och nackdelar som användarna upplever och vilken roll Acrolinx spelar i textproduktionen.

1Resultaten från Scania som presenteras i den här rapporten, inklusive intervjucitat och resultatet från enkätundersökningen, får inte användas i något annat sammanhang utan Scanias skriftliga godkännande.

2

1.1 Syfte och frågeställningar

Ett digitalt skribentstödsverktyg är ett redskap för att upprätthålla ett företags interna regler för skrivande, och därmed samordna och effektivisera textproduktionen. Tonvikten ligger ofta på terminologi och lexikon, men verktyget kan även användas för att kontrollera språkliga stilregler och andra textegenskaper. Den här studien undersöker användningen av det digitala skribentstödsverktyget Acrolinx för produktion av teknisk dokumentation. Syftet med studien är att öka kunskapen om hur verktyget Acrolinx används i praktiken och hur det påverkar skribenternas arbete. I förlängningen kan resultaten komma att ge ökad förståelse för användningen av skribentstödsverktyg generellt.

De specifika frågeställningarna är:

• Hur motiveras användningen av Acrolinx i de undersökta företagen?

• Vilken språksyn speglar användningen av Acrolinx för teknisk dokumentation?

• Hur påverkar Acrolinx skribenternas arbete?

1.2 Verktyget Acrolinx

Det svenska företaget Fodina är partner till företaget Acrolinx och säljer, implementerar och tillhandahåller service av verktyget. Fodina har även utvecklat den svenska versionen av Acrolinx. På Fodinas webbsida (Fodina 2020) presenteras Acrolinx som en AI-baserad plattform som gör att ett företags texter (”content”) följer och motsvarar företagets strategi, samt ger företaget en enhetlig röst. Ett enhetligt språkbruk är grundtanken bakom verktyget.

Genom verktyget vill man harmonisera texterna genom att anpassa tonalitet och språk för texternas syfte, samtidigt som stavning, grammatik och terminologi och ordval kontrolleras utifrån en eller flera skräddarsydda användarprofiler. Acrolinx går att använda för olika digitala skrivmiljöer som Officepaketet, webbpubliceringsverktyg och xml-verktyg. Den engelska versionen har möjlighet att tillämpa olika befintliga standarder som finns för

exempelvis interpunktion och andra regler. Sådana standarder kan exempelvis vara Microsoft Manual Style eller Chicago Manual Style. Svenska skrivregler (2018) som ges ut av

Språkrådet kan sägas vara en motsvarande standard för den svenska versionen av Acrolinx.

Enligt informationen på Fodinas webbsida (Fodina 2020) bedöms texten av Acrolinx på följande områden: stavning, grammatik, stil, terminologi och tonalitet. Acrolinx kan alltså sägas fungera som digitaliserade skrivregler som appliceras på texten som skrivs genom en automatiserad granskning. När en skriven text kontrolleras med hjälp av Acrolinx så markeras sådant som är fel i texten enligt konfigureringen av programmet. Beroende på typen av fel så kan Acrolinx antingen föreslå ett alternativ till korrigering eller ge ett påpekande eller en rekommendation utan ett konkret ersättningsförslag.

Figur 1 visar ett exempel på hur det kan se ut när Acrolinx ger ett ersättningsförslag. I

exemplet i Figur 1 har felmarkeringen triggats av en regel i Acrolinx som styr hur stora tal ska skrivas, och skribenten kan alltså välja att låta Acrolinx ersätta alla förekomster av detta fel med det korrekta alternativet.

3

Figur 1. Exempel på felmarkering i Acrolinx med ersättningsförslag.

I många fall får dock skribenten endast ett påpekande av något som är fel, utan ersättnings- förslag. Figur 2 visar exempel på fyra olika felmarkeringar, där den första ger ett ersättnings- förslag för korrigering av en felaktigt skriven förkortning, medan de övriga tre inte ger några ersättningsförslag. Dessa tre har triggats av regler i Acrolinx som styr hur lång en mening får vara, hur många verb i passiv form som en mening får innehålla och att ordet ”man” inte bör användas som pronomen. Anledningen till att endast den sista felmarkeringen i Figur 8 visar information om felet beror på att programmet endast kan expandera information för en felmarkering i taget. Motsvarande förklaringar finns alltså även för de övriga

felmarkeringarna, även om de inte visas i figuren.

4

Figur 2. Exempel på felmarkeringar i Acrolinx utan ersättningsförslag.

Acrolinx marknadsförs som ett AI-baserat verktyg. Definitionen av begreppet AI (Artificial Intelligence) är dock inte entydig. Enligt Wikipedia (2021) innebär AI ”förmågan hos datorprogram och robotar att efterlikna människors och andra djurs naturliga intelligens, främst kognitiva funktioner såsom förmåga att lära sig saker av tidigare erfarenheter, förstå naturligt språk, lösa problem, planera en sekvens av handlingar och att generalisera.” Ett delområde av AI är maskininlärning, som på Wikipedia beskrivs som ”metoder för att med data ’träna’ datorer att upptäcka och ’lära’ sig regler för att lösa en uppgift, utan att datorerna har programmerats med regler för just den uppgiften”. Som svar på frågan om hur Acrolinx använder AI nämner en av informanterna från Vattenteknikföretaget att Acrolinx (den engelska versionen) exempelvis har en inlärd förmåga att se mönster i t.ex. syntaktiska konstruktioner. För att åstadkomma den inlärda förmågan har programmet tillgång till data i form av en stor mängd exempeltext.

I den svenska versionen av Acrolinx är majoriteten av reglerna som Acrolinx använder skrivna av datorlingvister, vilket innebär att den skrivna texten testas mot ett antal regler som

5 specificerats i ett datorprogram. Det pågår en utveckling av Acrolinx mot mer renodlad AI- styrning med hjälp av maskininlärning och big data. Än så länge bygger dock den svenska versionen främst på traditionell datorlingvistik.

1.3 Scanias användning av Acrolinx

Hos fordonstillverkaren Scania arbetar 30–40 teknikinformatörer med att skriva teknik- information. Det handlar om användartillvänd teknisk information i form av exempelvis manualer, instruktioner och information riktad till personer på verkstäder och fordonsförare.

Till största delen skrivs teknikinformationen på svenska. Texterna översätts sedan till engelska för att därefter, via den engelska texten, översättas till omkring 25 olika språk.

Valet att skriva källtexterna till den tekniska informationen på svenska har flera orsaker. För det första är i stort sett hela Scanias forskning- och utvecklingsverksamhet med flera tusen ingenjörer lokaliserad i Södertälje, och flertalet av ingenjörerna har svenska som arbetsspråk.

Det innebär att underlagen till teknikinformationen skapas i en huvudsakligen svenskspråkig miljö och att kommunikationen mellan de sakkunniga fackexperterna och teknikinforma- törerna ofta sker på svenska. En annan viktig anledning till valet att skriva på svenska är att man ser det som en kvalitetssäkring av källtexterna, vilket bygger på tanken att man skriver allra bäst på sitt förstaspråk.

Scania har under många år arbetat aktivt och systematiskt med teknisk terminologi och har utvecklat en egen termdatabas, Scania Lexicon. Termdatabasen och möjligheten att använda konsekvent terminologi beskrivs som en av hörnstenarna i Scanias användning av Acrolinx.

Utöver terminologin bidrar Acrolinx med en allmän språkkontroll baserad på svenska

skrivregler, och Scania har även gjort anpassningar av verktygets regler utifrån deras specifika regler om hur Scanias teknikinformation ska se ut. Utöver Acrolinx har Scanias teknik-

informatörer även en manuell skrivhandledning att förhålla sig till.

1.4 Vattenteknikföretagets användning av Acrolinx

Vattenteknikföretaget använder Acrolinx framför allt för teknisk dokumentation riktad till användarna av företagets produkter. Man är även i startgroparna att börja använda Acrolinx för marknadsföringsmaterial, men den användningen har ännu inte tagit fart. Alla texter för teknisk dokumentation skrivs på engelska, men flertalet av skribenterna har inte engelska som modersmål. Texterna översätts från engelska till ett stort antal målspråk.

Vattenteknikföretaget arbetar kontinuerligt med att bygga upp och underhålla en egen termdatabas. Liksom för Scania intar termdatabasen en central roll i Vattenteknikföretagets användning av Acrolinx. Till skillnad från Scania sköter Vattenteknikföretaget däremot konfigurering och underhåll av Acrolinx termdatabas och regeluppsättning i stort sett helt på egen hand. Filosofin bakom språkbruket för företagets teknikdokumentation är att använda ett minimalistiskt språk som minimerar risken för missförstånd, både i översättningssteget och i användarledet. Målet är att texterna ska vara effektiva att återanvända och översätta samt ha god läsbarhet. Liksom Scania har Vattenteknikföretaget en manuell stilguide för teknik- informatörerna att förhålla sig till som komplement till Acrolinx.

6

2. Tidigare forskning

I det här kapitlet presenteras ett urval av tidigare forskning. Kapitlet är indelat i två avsnitt, där det första tar upp forskning om fackspråk och det andra handlar om skrivande i

storföretag.

2.1 Forskning om fackspråk

Fackspråk, eller Languages for Specific Purposes, LSP, som det ibland kallas, kännetecknas i regel av att de semantiskt syftar till en entydig tolkning och att de förmedlar information som har en direkt nytta för läsaren (Ingo 2007:225). Teknisk dokumentation är en specifik texttyp som tekniska tillverkningsföretag producerar och översätter, ofta i stor skala. Det kan handla om manualer, bruksanvisningar, tekniska beskrivningar och annan användartillvänd teknisk information som översätts till ett stort antal språk.

Karin Mårdsjö (1992) har undersökt tekniska handböcker i sin avhandling. Enligt Mårdsjö är en grundläggande förutsättning för alla typer av instruktionstexter en föreställning om

språklig effektivitet och effektiv informationsöverföring. Hon ställer därför frågan vad språklig effektivitet innebär i den här typen av kommunikation. Ett minimikrav på språklig effektivitet är att texten ska gå att arbeta efter, men författaren lyfter även fram frågor som bottnar i synen på sambandet mellan språk och verklighet (Mårdsjö 1992:24). Hon beskriver sambandet utifrån olika idétraditioner med hjälp av två metaforer, språket som bild och språket som verktyg. Bildmetaforen speglar en tro på att det ska finnas en direkt

överensstämmelse mellan verklighet och språk genom att språket reflekterar en given

verklighet. Enligt denna språksyn är ett effektivt språk det som så långt som möjligt motsvarar en exakt avbildning av det som ska beskrivas.

Den bildmässiga föreställningen om språket kan relateras till Shannon och Weavers informationsmodell som illustreras i Figur 3 (Mårdsjö 1992:24).

Figur 3. Shannon och Weavers informationsmodell.

När modellen i Figur 3 används för informationsöverföring genom text bygger den på föreställningen att språket ska reflektera en given verklighet, och att det bara gäller att hitta rätt ord och uttryck för att avbilda verkligheten.

Verktygsmetaforen motsvarar å andra sidan en pragmatisk-konstruktivistisk språksyn där språket ses som ett instrument för att hantera en verksamhet och en verklighet. Enligt denna

7 språksyn är språket alltid förbundet med den verksamhet som det relaterar till, och skribentens uppgift blir inte att avbilda en verklighet utan att bearbeta verkligheten och skapa perspektiv (Mårdsjö 1992:26). Ett effektivt språk enligt den verktygsmässiga språksynen innebär en text som passar en viss läsares situation.

Teknisk dokumentation har även undersökts av Mia Johansson (2002) i rapporten ”Två mentala modeller och en hjälptext; skribenter och läsares uppfattning av en manual”.

Rapporten undersöker, ur ett kognitionsvetenskapligt perspektiv, förhållandet mellan de som skriver teknisk dokumentation och de som använder dokumentationen. Syftet är att ta reda på om skribenters och läsares mentala modeller över en hjälptext stämmer överens. Läsarens mentala modell innefattar ”bland annat de mål, förväntningar, krav och behov som läsaren har gällande den tekniska dokumentation och information som de interagerar med.” (2002:15).

”Controlled languages”, CL, är ett begrepp som betecknar skriftspråkliga varianter som är speciellt utvecklade för teknisk dokumentation. Nyberg, Mitamura och Huisen (2003:245) definierar ett CL på följande sätt: ”A CL is an explicitly defined restriction of a natural language that specifies constraints on lexicon, grammar, and style.” Det finns både

standardiserade varianter av CL, som exempelvis Simplified Technical English (STE) som ursprungligen utvecklades för flygindustrin, och varianter utvecklade av enskilda

organisationer eller individer. Det gemensamma syftet är att minska flertydigheter och komplexitet i språket.

Nyberg, Mitamura och Huisen (2003) skriver att den generella fördelen med CL är att de underlättar processning av text, oavsett om texten är avsedd för att processas av en människa eller en maskin. Genom att man undviker homonymi, synonymi och lexikal komplexitet och följer vissa skrivregler menar de att läsbarheten och begripligheten hos en text förbättras. De påpekar också att användning av CL skapar enhetlighet i ordval, terminologi, meningsstruktur och stil, vilket underlättar återanvändning och underhåll av texter. Även översättningar

underlättas av CL genom att verktyg som använder översättningsminnen blir mer effektiva när källtexten är enhetlig och likriktad.

Nackdelarna med CL som Nyberg, Mitamura och Huisen (2003:248–249) pekar på handlar om att själva skrivandet kan ta längre tid när skribenten behöver förhålla sig till CL-reglerna.

Dessutom kan skribenterna uppleva en begränsning i möjligheten att uttrycka sig om ord som uttrycker det man vill få fram inte är tillåtna enligt det lexikon som CL definierar. För att underlätta för skribenter att följa de regler som definierar ett CL används ofta en speciellt framtagen mjukvara som kontrollerar om texten som skrivs uppfyller reglerna. Acrolinx är ett exempel på ett verktyg som kan användas för detta syfte.

Disborg (2007) har undersökt fördelar och nackdelar med att använda Simplified Technical English, STE, för teknisk dokumentation inom svenska exportföretag utifrån skribentens perspektiv. STE är som tidigare nämnts ett exempel på ett CL som beskrivs av Nyberg, Mitamura och Huisen (2003). STE är alltså en begränsad version av engelska som är utvecklad för att användas just i teknisk dokumentation. Disborg (2007) tar även upp Scaniasvenska (ScaniaSwedish) som ett annat exempel på CL. Scaniasvenska utvecklades ursprungligen av Scania i samarbete med Institutionen för lingvistik vid Uppsala universitet.

Syftet med Scaniasvenskan är att eliminera onödiga språkliga variationer utan att begränsa språkets nödvändiga uttrycksmöjligheter (Almqvist & Sågvall (1996) enligt Disborg 2007:18).

8 Liksom Nyberg, Mitamura och Huisen (2003) tar även Disborg (2007) upp behovet av

mjukvarubaserade verktyg för att automatisera kontrollen av att reglerna avseende ord och skrivregler efterlevs av skribenten. Hon nämner ett par exempel på sådana befintliga verktyg som utvecklats specifikt för STE. Hennes undersökning visar att i princip alla skribenter som deltog i studien är av uppfattningen att det är enklare att skriva en korrekt text (dvs. i enlighet med STE) med hjälp av ett kontrollverktyg. Hon finner också, baserat på vad deltagarna i studien säger, att ett mjukvarubaserat kontrollverktyg är ett värdefullt stöd för skribenten, eftersom de får information när avrådda ord används eller när de skriver felaktig menings- struktur (2007:35). I diskussionsavsnittet skriver hon: ”In order to effectively assure that the written text comply with the rules within STE, a checker tool is very useful. There are different types of checkers […] but the overall function is to verify the written text for compliance with the STE rules” (2007:49).

Varken Disborg (2007) eller Nyberg, Mitamura och Huisen (2003) har dock i närmare grad kommenterat användningen av kontrollverktyget i praktiken, vilket är i fokus för den här undersökningen.

2.2 Forskning om skrivande inom storföretag

Textproduktion inom storföretag har tidigare undersökts av exempelvis Jämtelid (2002) som i sin avhandling studerar flerspråkig textproduktion inom företaget Electrolux. Hon skriver att kommunikation i organisationer hänger ihop med en rad olika områden och syften och kan handla om både intern och extern kommunikation. De olika områdena har både gemensamma och särskiljande drag. Enligt Gunnarsson (2000) som Jämtelid (2002) refererar till finns ett antal faktorer som karakteriserar affärsdrivande organisationers diskurs. Till skillnad från exempelvis myndigheter kan affärsdrivande verksamheter inte ta sin fortlevnad för given, utan deras existens är beroende av externa och interna intressenter. Gunnarsson (2000) menar att diskursen har stor betydelse för organisationens framgång och överlevnad. Vidare menar hon att diskursen är betydelsefull för organisationens identitet och image, och att förhållandet mellan organisation och diskurs är komplext genom det större nätverk exempelvis bransch, som organisationen ingår i. Jämtelid konstaterar att samtliga dessa faktorer är relevanta för skrivande i ett internationellt storföretag.

Jämtelid (2002:28) tar också upp begreppen extern och intern kommunikation och refererar till Frandsen, Halkier & Johansen (2002) som menar att uppdelningen i intern och extern kommunikation håller på att lösas upp. Istället, menar de, finns ett behov av att samordna organisationens kommunikation så all kommunikation förmedlar samma budskap, image och värderingar.

Textproduktionsverksamhet inom internationella företag är ofta starkt kopplad till

översättning. En texts lämplighet för översättning avgörs till stor del av i vilken utsträckning datorstödda hjälpmedel som automatöversättning och översättningsminnen kan användas. För en effektiv översättning vill man alltså minimera behovet av manuella justeringar under översättningsprocessen.

Jämtelid (2002) identifierar olika exempel på flerspråkig textproduktion där vissa texter översätts på traditionellt sätt från källtext till måltext, men hennes studie presenterar även en process kallad parallellskrivning. Den innebär att det inte finns någon egentlig källtext. Istället blir språköverföringsledet en del av textproduktionsprocessen och trogenheten till råmaterialet

9 till texten kan därför variera (Jämtelid 2002:62). Som exempel på den mer traditionella

översättningsprocessen mellan källtext och måltext inom Electrolux nämner Jämtelid (2002) produktionen av bruksanvisningar, som innehåller information som ska presenteras likvärdigt på olika språk. Synen på källtextens betydelse i översättningsprocessen varierar. Tidiga översättningsteorier lägger stor vikt vid lingvistiska aspekter där källtexten har en central betydelse, medan senare översättningsforskning har lagt större fokus på måltextens funktion i målspråkskontexten. En teori som stöder det senare tankesättet är skoposteorin (Vermeer 1987, 1989 enligt Jämtelid 2002), där likvärdigheten mellan källtext och måltext ses som underordnad översättningens syfte, och mottagaren och dess kontext ses som avgörande för översättningen. Denna teori har dock kritiserats för att ge måltexten en oförtjänt viktig roll på bekostnad av källtexten (Jämtelid 2002:56).

Jämtelid (2002) gör i sin studie vidare en analys av texters stil, och diskuterar hur begreppet stil definieras samt teoretiska utgångspunkter som kan användas i en stilanalys. Enligt henne finns det inte någon enhetlig definition av vad stil är. Hon citerar som exempel Westman (1974:199–200 enligt Jämtelid 2002:78), som skriver att ”[s]tilen innebär från språkbrukarens sida ett val. För varje språkbrukare i varje situation styrs detta val av subjektiva och objektiva faktorer. De subjektiva faktorerna är de som ligger bakom den individuella stil som t.ex. en författare har, de objektiva faktorerna bestäms av kontexten.” Jämtelid (2002) undersöker de språkliga medel med vilka texterna förmedlar ett innehåll, och har skapat en modell för analys av stil baserat på fem olika analyskategorier: Konkretisering, stilfigurer, specialiserade ord, värderande ord och omtal (2002:80).

Språkliga val diskuteras av Emtell (2003) i relation till de villkor en skribent har att förhålla sig till. Valen kan exempelvis handla om textens disposition, vinkling, perspektiv och tilltal.

Emtell kallar dessa val för textens formideal, som avgör hur skribenten ska förhålla sig till olika språkliga val. De formmässiga valen som skribenten gör kan vara styrda eller fria i olika grad (2003:22). Baserat på detta resonemang definierar Emtell en skribentmodell med en formaxel och en textaxel, där axlarna definierar hur styrd respektive fri en skribent är avseende form och intertextualitet. Enligt modellen utgår en textuellt styrd skribent i stor utsträckning från andra texter medan en textuellt fri skribent inte använder sig av skriftliga källor. På motsvarande sätt väljer en formmässigt styrd skribent inte själv hur hen ska förhålla sig till språkliga val i sitt skrivande, vilket en formmässigt fri skribent kan göra (2003:21–22).

Hållsten (2008) diskuterar praktikgemenskaper för skrivande inom teknikföretag med fokus på relativt nyutexaminerade civilingenjörers skrivande i arbetslivet. Deltagarna i hennes studie är i första hand inte skribenter, men förväntas ändå ha omfattande skriftlig kompetens för att kunna delta i arbetsplatsens praktikgemenskaper.

Processen kring produktion av teknisk dokumentation på Scania har tidigare studerats av Leander (2014). I studien undersöker hon vad som påverkar teknikinformatörerna, det vill säga skribenterna som skriver teknisk dokumentation. Bland annat diskuterar hon normer och lärande för skrivande inom de praktikgemenskaper som teknikinformatörerna ingår i. I studien använder Leander en analysmodell utvecklad av Hållsten (2008) för att beskriva de två kontexter som produktionen av teknisk dokumentation ingår i, nämligen

”uppdragskontext” och ”skrivkontext”. Inom respektive kontext identifierar hon

praktikgemenskap, mål, normer, redskap samt deltagare, deltagarroller och arbetsdelning.

Acrolinx identifieras som en del av de normer och redskap som skribenterna använder sig av i skrivkontexten, dvs. kontexten kring själva skrivsituationen. I studien (Leander 2014:13) beskrivs Acrolinx som ”ett korrekturprogram som granskar texten och ger förslag för att

10 hjälpa teknikinformatörerna att följa stil- och grammatikregler och att använda en korrekt terminologi.” Enligt Leander (2014) bidrar användningen av Acrolinx till att förstärka befintliga språkliga normer.

Till skillnad från Hållsten och Leanders undersökningar, som studerar de praktikgemenskaper som skribenterna ingår i, fokuserar denna undersökning specifikt på användningen av

Acrolinx i det utsnitt av Hållstens modell som rör normer och redskap i skrivkontexten.

3. Teori, metod och material

I syfte att besvara frågeställningarna har jag samlat in material från tre huvudsakliga källor:

Företaget Fodina som säljer, utvecklar och implementerar Acrolinx i Sverige, Scania som använder en svensk version av Acrolinx och ett svenskt företag som i uppsatsen benämns Vattenteknikföretaget och som använder den engelska versionen av Acrolinx. Uppsatsen syftar till att belysa användningen av Acrolinx ur ett brett perspektiv. Därför har material- insamlingen syftat till att skaffa ett underlag som ger en allmän förståelse av hur den praktiska användningen av Acrolinx ser ut. Jag har alltså inte utgått från ett problem som identifierats av praktiken, utan samlat information i syfte att studera användningen, för att därifrån dra eventuella slutsatser.

3.1 Teoretisk ram

Undersökningen bygger på ett praxisorienterat arbetssätt där jag studerar användningen och den praktiska tillämningen av Acrolinx i befintliga verksamheter. Undersökningen har genomförts dels genom kvalitativa intervjuer, dels genom en enkätundersökning som utvärderas kvalitativt och kvantitativt i den mån resultaten tillåter det.

Begreppet ”praxisorientering” inom språkvetenskaplig forskning diskuteras av Karlsson (2007). Hon föreslår här en gradering av olika nivåer av praxisorienterad forskning beroende på i vilken grad deltagarna i den studerade praktiken påverkar det som undersöks. Den första nivån innebär att forskningen handlar om praxis och kan exempelvis handla om att beskriva och förstå ett språkbruk eller kompetens. På den andra nivån kan deltagarna involveras på olika sätt. Ett första sätt är att forskningen handlar om praxis men genererar resultat som är till nytta för deltagarna. Ett andra sätt är att forskningen utgår ifrån ett rapporterat praktiskt utomvetenskapligt problem. Ett tredje sätt är att informanterna är medforskare genom

exempelvis materialinsamling och experiment. Den tredje nivån av praxisorientering innebär att såväl problem, teori och metod definieras i samverkan med praxis.

Utifrån Karlssons gradering (2007:106) kan min undersökning sägas motsvara den första nivån, eftersom studien är en relativt förutsättningslös undersökning av praktisk tillämpning av verktyget Acrolinx. Beroende på vad analysen resulterar i kan den eventuellt komma att motsvara nivå två förutsatt att resultatet kommer till nytta för deltagarna i studien.

Hedin & Martin (2011) presenterar en lathund för kvalitativa studier som forskningsmetod.

Hon skriver att kvalitativa studier används när man är intresserad av att beskriva, förklara och tolka något. Man utgår ifrån att det inte finns en objektiv sanning utan att verkligheten kan

11 förstås på olika sätt. Kvalitativa metoder används ofta explorativt, vilket innebär att man i förväg vet ganska lite om fenomenet man vill undersöka (Malterud 2009 enligt Hedin &

Martin 2011). Kvalitativa studier omfattar i regel ett litet antal personer. Därför går det oftast inte att generalisera resultaten och man kan heller inte använda kvantifieringar för att belägga omfattningen av olika fenomen. Istället utgörs undersökningsmaterialet av ord och

beskrivningar. (Hedin & Martin 2011).

Hedin & Martin skriver vidare att en forskningsprocess som bygger på kvalitativa studier oftast är induktiv. Det innebär att man inte utgår från en teori för att testa hypoteser, utan att man baserat på sin data kommer fram till en förklaring eller beskrivning av något. Därför är forskaren själv ett redskap för att samla in och tolka data, vilket gör en kvalitativ metod mera

”subjektiv” jämfört med exempelvis ett experiment (2011:3).

Enkätundersökningar är en vanlig metod för att få information om exempelvis attityder och uppfattningar från en grupp människor. Frågorna i enkäten kan ha antingen öppna eller slutna svarsalternativ. Ett öppet svarsalternativ innebär att den som svarar själv formulerar ett skriftligt svar, medan ett slutet svarsalternativ innebär att det finns färdiga svarsalternativ att välja mellan.

De kvalitativa intervjuerna och enkätundersökningen i den här studien syftar till att ge en bred förståelse av verktyget Acrolinx, med fokus på hur det används, hur det uppfattas av

användarna och hur det påverkar skribenternas arbete.

3.2 Materialinsamlingsmetod

Utgångspunkten för min undersökning är att studera det digitala skribentstödsverktyget Acrolinx och hur det används för teknisk dokumentation inom två svenska teknikföretag. I det följande presenteras deltagarna i undersökningen och de metoder som använts för att samla in material.

3.2.1 Deltagarna

För att får en så bred beskrivning av verktyget Acrolinx som möjligt har jag genomfört kvalitativa intervjuer med fyra personer som har olika roller och relation till verktyget. På så sätt ville jag få tillgång till olika perspektiv på användningen. Nedan presenteras de

intervjuade personerna och deras respektive roller:

Den första informanten, i uppsatsen kallad Fredrik, representerar företaget Fodina som är återförsäljare av Acrolinx i Sverige. Fodina har utvecklat den svenska versionen av Acrolinx som används av bland andra Scania, och Fredrik har medverkat aktivt i implementationen av Acrolinx hos Scania.

Den andra informanten, i uppsatsen kallad Sofia, är terminolog och språkvårdare med övergripande ansvar för användningen av Acrolinx bland teknikinformatörerna på Scania.

Den tredje informanten, i uppsatsen kallad Viktoria, är användare av Acrolinx samt teamledare för en grupp teknikinformatörer som använder Acrolinx hos Vattenteknik- företaget.

12 Den fjärde informanten, i uppsatsen kallad Vera, är språkvårdare med övergripande ansvar för implementation och underhåll av Acrolinx hos Vattenteknikföretaget. Vera har engelska som förstaspråk, till skillnad från de flesta användarna av Acrolinx på Vattenteknikföretaget. Citat från intervjun med Vera återges på engelska för att ingen betydelse ska gå förlorad.

Utöver de intervjuade personerna har 13 anonyma teknikinformatörer från Scanias grupp om totalt cirka 40 teknikinformatörer svarat på en enkät om deras uppfattning om Acrolinx.

Från Vattenteknikföretaget har jag alltså intervjuat Viktoria i egenskap av användare av Acrolinx och Vera i egenskap av språkvårdare och ansvarig för Acrolinx. Från Scania har jag intervjuat Sofia som både är användare och administratör av verktyget. Däremot har jag inte intervjuat någon renodlad användare från Scania. Material från teknikinformatörerna på Scania inhämtades istället genom enkätundersökningen. En anledning till att enkäten bara skickades till Scanias teknikinformatörer och inte till användare på Vattenteknikföretaget var att Scania har svenska som sitt arbetsspråk.

3.2.2 Intervjuer

Intervjuerna genomfördes med en person i taget som semistrukturerade samtal där jag förberett frågor som framför allt syftade till att få informanterna att berätta fritt. Eftersom de intervjuade personerna har olika roller inom olika företag ställde jag inte exakt samma frågor till varje informant. Ofta ställde jag dessutom följdfrågor relaterat till det som kom fram under intervjuerna vilket resulterat i att ämnena som avhandlats i de olika intervjuerna skiljer sig åt ganska avsevärt.

Den första intervjun gjordes med Fredrik som representerar Fodina. Intervjun med Fredrik skiljer sig från de övriga tre genom att han säljer och utvecklar verktyget. Hans roll gör att delvis andra frågor ställdes till honom jämfört med de övriga informanterna. Exempelvis frågade jag honom vad som är hans ”hisspitch”, dvs. hur han mycket kort skulle sammanfatta vad Acrolinx bidrar med. Svaret på den frågan var ”speak with one voice”, vilket jag kommer att återkomma till i senare avsnitt. Under samtalet berättade Fredrik relativt fritt om vilka sammanhang Acrolinx kan användas i, fördelar med verktyget och visioner för framtida utveckling av Acrolinx. Intervjun gav mig värdefull information om tankarna och visionerna med Acrolinx, hur verktyget fungerar och hur det är tänkt att användas. Den informationen var sedan användbar som bakgrund i de följande intervjuerna som gjordes med personerna som använder Acrolinx i den praktiska verksamheten, Sofia (terminolog och språkvårdare) på Scania samt Viktoria (användare) och Vera (Acrolinxansvarig) på Vattenteknikföretaget.

Vid intervjuerna med Sofia, Viktoria och Vera ombads de inledningsvis berätta om sin egen roll i förhållande till Acrolinx och för vilken typ av texter de använder verktyget. De fick också frågor om hur de upplever att verktyget påverkar skribenternas arbete, vilka språkliga överväganden som ligger bakom företagets konfigurering av reglerna i Acrolinx och om de tycker något är svårt eller negativt med verktyget. Slutligen fick de frågor om huruvida de får någon återkoppling från de slutliga läsarna av texterna, och om eller hur Acrolinx bidrar till att anpassa texterna för mottagaren.

Eftersom min kunskap om verktyget ökade för varje genomförd intervju ändrades

frågeställningarna mellan de olika intervjuerna till viss del. Intervjun med Sofia på Scania var den första som gjordes med en användare av verktyget. Därför kom den intervjun till stor del att handla om hur verktyget fungerar rent praktiskt för användarna, och hur Acrolinx används

13 från språkvårdshåll inom Scania. Viktoria intervjuades i egenskap av användare av Acrolinx på Vattenteknikföretaget, och gav en bild av hur verktyget uppfattas ur ett

användarperspektiv. Vera har en central roll på Vattenteknikföretaget som ansvarig för implementation, konfiguration underhåll och språkliga beslut bakom Acrolinx. Därför kom intervjun med Vera till stor del att handla om de språkliga överväganden som ligger bakom konfigureringen av Acrolinx.

Alla fyra intervjuerna genomfördes via det digitala mötesverktyget Zoom. Varje intervju var 45–60 minuter lång och spelades in via Zoom efter medgivande av de intervjuade personerna.

Jag grovtranskriberade intervjuerna för att kunna överblicka vad som sagts. Vid

transkriberingen utelämnade jag passager som var av karaktären ”socialt prat” och vissa utvikningar som inte bidrog substantiellt till frågeställningarna. Därefter gjorde jag en tematisering av de olika ämnena som diskuterades. Genom tematiseringen kunde jag urskilja de gemensamma ämnen som de olika informanterna lyfte fram, vilket gjorde det möjligt att identifiera de mönster som presenteras i resultatdelen.

3.2.3 Enkätundersökning

Vid intervjun som gjordes med terminologen och språkvårdaren Sofia på Scania avhandlades även möjligheten att få genomföra en enkät bland teknikinformatörerna på Scania i syfte att få en generell bild av användarnas uppfattning om och användning av Acrolinx. Sofia

undersökte detta internt och fick klartecken från berörda chefer att enkäten kunde genomföras.

Enkäten utformades i samråd med Sofia för att frågeställningarna skulle bli tydliga ur ett Scania-perspektiv och för att rätt benämningar skulle användas. Av enkätens tio frågor är sju flervalsfrågor. Avsikten med att utforma majoriteten av frågorna som flervalsfrågor var att göra enkäten så enkel som möjligt att besvara. Vissa flervalsfrågor har även alternativet

”Annat” där testtagaren kan formulera sitt svar som fri text. Enkätfrågorna återfinns i sin helhet i bilaga 1.

Enkätens två inledande frågor handlar om användarnas vana vid verktyget och vem den typiska läsaren är. Därefter ställs frågor om vilka för- och nackdelar användarna upplever med verktyget, vad de tror att Acrolinx bidrar med ur Scanias respektive läsarens perspektiv och hur de hanterar Acrolinx’ felmarkeringar. Syftet med de inledande frågorna var att göra det möjligt att urskilja eventuella mönster i svaren på de följande frågorna baserat på hur van användare man är och vem man skriver för.

Enkäten distribuerades med Sofias hjälp till cirka 40 teknikinformatörer med varierande erfarenhet av Acrolinx. Samtliga dessa arbetar med att skriva teknisk dokumentation. Enkäten skrevs i online-verktyget SurveyMonkey och distribuerades till användarna via e-post. En påminnelse skickades ut en vecka efter det första utskicket. Resultatet av enkäten samman- ställdes på deltagarnivå i Excel för att resultaten skulle gå att överblicka och analysera.

3.2.4 Övrigt material

Utöver materialet som presenterats i föregående stycken har jag även hämtat information från Fodinas och Acrolinx’ webbsidor (Fodina 2020, Acrolinx 2021). Sofia tillhandahöll

skärmdumpar med autentiska exempel från Scania som visar hur Acrolinx felmarkeringar ser ut i skribentens användargränssnitt.

14 Jag fick även möjlighet att delta i en digital demonstration av Acrolinx för nya användare inom Vattenteknikföretaget som Vera bjöd in till. Som deltagande i demonstrationen fick jag även ta del av den skriftliga informationen som förmedlades vid demonstrationen.

3.3 Forskningsetik

Enligt Vetenskapsrådets webbplats (Vetenskapsrådet 2021) handlar forskningsetik om hänsyn till deltagare och försökspersoner i forskningsprojekt. Den här studien har genomförts med hänsyn till deltagarnas intressen. Informanterna som intervjuades informerades om

undersökningens syfte i samband med att de accepterade att låta sig intervjuas, och de har fått möjlighet att läsa rapporten och ge synpunkter på innehållet innan publicering. Scania valde att benämnas med sitt verkliga företagsnamn i rapporten, med förbehållet att det skulle framgå i uppsatsen att resultaten från Scania inte får användas i något annat sammanhang utan

Scanias skriftliga godkännande. Detta krav tillgodoses genom fotnoten på sidan 1.

Vattenteknikföretaget däremot valde att inte ha sitt företagsnamn med i rapporten. Ingen av de intervjuade informanterna refereras till med sitt eget förnamn. Deltagarna i

enkätundersökningen är anonyma och det finns ingen möjlighet för mig eller någon annan att koppla enkätsvaren till någon enskild person.

För fullständighetens skull kan nämnas att jag har läst Vetenskapsrådets publikation ”God forskningssed” (2017) men funnit att den inte är direkt tillämplig för min studie. Jag har därför valt att inte hänvisa till denna publikation i det här avsnittet.

4. Resultat

I det här kapitlet kommer jag inledningsvis att beskriva resultatet av enkätundersökningen i avsnitt 4.1. Jag redovisar varje fråga för sig och kommenterar i vilken mån det går att dra några slutsatser. Därefter kommer jag att presentera resultaten från intervjuerna i avsnitt 4.2.

4.1 Resultat av enkätundersökning

I det här avsnittet redovisas resultaten av enkätundersökningen per fråga. Svarsfrekvensen var tyvärr relativt låg. Något över 30 % av teknikinformatörerna, motsvarande 13 personer, valde att besvara den. Det är svårt att veta varför deltagandet blev så lågt som del blev. En gissning är att det helt enkelt handlar om tidsbrist, vilket gör att man inte prioriterar sådant som ligger utanför de ordinarie arbetsuppgifterna. Frågorna till enkäten skrevs så att de skulle vara enkla att besvara, och den genomsnittliga svarstiden för de som svarade var ca 4 minuter. Mailet med enkäten informerade om att det skulle ta mellan 5 och 10 minuter att besvara enkäten.

Möjligtvis hade det hjälpt att betona den korta svarstiden ytterligare, men sannolikt inte, eftersom man i en stressad situation tenderar att prioritera bort allt utom det mest väsentliga.

Trots låg svarsfrekvens gav enkäten ändå intressant information, vilken diskuteras i det följande.

15 Fråga 1 handlar om att gradera sin vana vid Acrolinx på en skala mellan 1 och 5. Svaren fördelade sig enligt diagrammet i Figur 4. Som framgår av diagrammet varierar vanan vid Acrolinx mellan medelgod och mycket god vana bland användarna som besvarat enkäten.

Figur 4. Svarsfördelning fråga 1, gradering av egen vana vid Acrolinx.

Fråga 2 gäller vem som är den typiska läsaren av texterna som testtagaren skriver. Här svarar majoriteten att mottagaren är en ”verkstadsmekaniker eller annan verkstadspersonal”, tre personer valde alternativet ”förare eller operatör” och två personer valde alternativet ”Annan extern användare med teknisk expertis”. Då ingen av de svarande valde ett svarsalternativ som specificerade interna mottagare visar resultatet att samtliga svarande betraktar externa mottagare som den primära målgruppen för sina texter.

Fråga 3 lyder: Vad tycker du är den största fördelen med Acrolinx för dig som skribent? De svarande kunde välja bland svarsalternativen ”Förenklad termanvändning”,

”Grammatiskt/språkligt stöd”, ”Tidsbesparing”, ”Kvalitetssäkring” eller ”Annat”. Här valde fler än två tredjedelar, nio personer, att svara ”kvalitetssäkring”, medan resterande fyra valde

”förenklad termanvändning”. Det framgår dock inte av frågan hur kvalitet ska definieras, därför är det inte tydligt vad de svarande lägger i begreppet kvalitetssäkring. Detta diskuteras vidare i avsnitt 4.1.1.

Fråga 4 är en öppen fråga om huruvida testtagarna upplever något som är negativt eller svårt med Acrolinx. De svarande formulerar alltså sitt svar fritt utan fasta svarsalternativ. Två personer svarar ett kort ”nej” på frågan, och en person valde att inte svara alls. Tre personer tar upp problem med den återkoppling som programmet ger vid granskning som svar på fråga 4. Det kan till exempel vara att programmet anmärker på saker som inte är relevant. En användare skriver: ”Det har förekommit att en avrådd term hänvisar till en rekommenderad term som i sig är en avrådd term med den 1: a termen som rekommenderad”. Jag tolkar den kommentaren som att programmet levererar motstridiga rekommendationer avseende avrådda och rekommenderade termer. En annan användare skriver: ”Ibland är det ordet som föreslås istället helt fel i sammanhanget”.

Sju personer tar upp tekniska tillkortakommanden med programmet, som att Acrolinx inte kan användas för att granska bildtexter eller att programmet inte är integrerat med det arbets- verktyg som skribenten använder sig av. En användare skriver: ”Vissa tekniska delar som inte

16 fungerar på vår plug in. Annars är programmet användarvänligt”. Endast en av de svarande uttrycker sig starkt negativt till programmet avseende den tekniska funktionen. Hen skriver:

”Ohanterligt gränssnitt, dysfunktionell användning av webbläsaren, dålig integration med systemen för textproduktion. Fokus är klart på Acrolinx, till nackdel för andra komponenter.

(Och användaren.)”.

Fråga 5, som är en öppen fråga utan fasta svarsalternativ, handlar om vad testtagaren tror att Acrolinx bidrar med ur Scanias perspektiv. Två personer svarar ”kvalitet” respektive ”Bättre språk” utan att koppla detta till någon speciell egenskap i texten. Flera andra nämner kvalitet kopplat till standardiserat språk, mer likartade texter och enhetligt språk. Andra kopplar kvalitet till att terminologin ska uppfylla standard utifrån Scania Lexicon och att komponenter har samma beteckning i manualerna, vilket naturligtvis är nära besläktat med enhetligt språk.

Två personer nämner även ”snabbare textproduktion” respektive ”effektivare skrivtid”.

Endast en person tar upp översättningsaspekten. Hen skriver: ”Sparar pengar i form av t ex översättningskostnader. Används korrekt termer från början blir det färre översättningsjobb.”

Fråga 6 handlar om vad testtagaren tror att Acrolinx bidrar med ur läsarens perspektiv. Svaren på denna fråga är anmärkningsvärt lika svaren på föregående fråga. Personen som svarade

”kvalitet” på förra frågan svarar ”kvalitet” även på denna. En svarande skriver uttryckligen:

”Just det jag skrev tidigare, att komponenterna benämns på samma sätt i alla manualer”. Det genomgående uppfattningen verkar vara att enhetligt språk gynnar läsaren genom att det minskar risken för missförstånd. Ett par svarande tar även upp att Acrolinx kan leda till färre översättningsfel.

Svaren på fråga 5 och 6 visar att flera användare anser att enhetligt, konsekvent språk är det som Acrolinx framför allt bidrar med, både ur företagets och läsarens synvinkel.

De fyra sista frågorna är flervalsfrågor som handlar om hur testtagarna hanterar Acrolinx’

anmärkningar på sådant som markerats som fel eller brister i texten.

Fråga 7 och 8 handlar om situationen när Acrolinx markerar något och samtidigt ger ett konkret förslag till ändring. I fråga 7 ombeds svaranden ange i vilken utsträckning hen accepterar Acrolinx förslag. Svarsalternativen är ”Nästan alltid (mer än 80 % av

markeringarna)”, ”Oftast (mellan 50 % och 80 % av markeringarna)” och ”Ibland (mindre än 50 % av markeringarna)”. Svaren fördelas såsom visas i diagrammet i Figur 5. Som framgår av diagrammet har de flesta testtagarna valt en medelväg och svarat ”Oftast (mellan 50 % och 80 % av markeringarna)”.

17

Figur 5. Svarsfördelning för fråga 7.

Fråga 8 handlar om anledningen till att man inte följer Acrolinx rekommendation i situationen när Acrolinx markerar något och samtidigt ger ett konkret förslag till ändring, dvs. samma situation som i fråga 7. Svarsalternativen är ”Falsklarm, dvs. Acrolinx markerar något som inte var tänkt att fångas upp”, ”Att du språkligt inte håller med om rekommendationen”,

”Tidsbrist” eller ”Annat”. Svaren fördelas såsom visas i diagrammet i Figur 6. En person svarar ”Annat” och anger svaret ”När rekommendationen uppenbart inte gäller SDP3

(diagnosverktyget)”. Som framgår av resultatet är falsklarm den överlägset största orsaken till att man väljer att inte följa Acrolinx’ rekommendation.

Figur 6. Svarsfördelning för fråga 8.

18 Fråga 9 och 10 gäller situationen när Acrolinx markerar något utan att ge ett konkret förslag till ändring. Fråga 9 handlar om i vilken utsträckning man då försöker åtgärda det som orsakade anmärkningen. Det kan exempelvis vara att skriva om en mening som är för lång.

Fråga 10 handlar om anledningen till att man inte försöker åtgärda det som är markerat.

Svarsalternativen för fråga 9 och 10 är samma som för fråga 7 och 8. Fördelningen av svaren på fråga 9 och 10 visas i Figur 7 och 8.

Figur 7. Svarsfördelning för fråga 9.

Figur 8. Svarsfördelning för fråga 10.

19 Två personer valde svarsalternativet ”Annat” som svar på fråga 10. De anger följande svar:

”Lång mening, som inte går att skriva om pga hänvisning till annat segment eller liknande.”

och ”När jag inte förstår vad som är fel eftersom texten verkar rätt”.

Svaren på fråga 7–10 visar alltså följande tendenser:

Falsklarm är den vanligaste anledningen till att man inte följer Acrolinx’ rekommendation i båda situationerna som beskrivs i fråga 7–8 respektive 9–10. Falsklarm är dock mest

dominerande när Acrolinx ger ett konkret ersättningsförslag. När Acrolinx inte ger ett konkret ersättningsförslag är det fler svarande som indikerar att man språkligt inte håller med om rekommendationen eller att man inte förstår vad som är fel.

När det gäller i vilken utsträckning man accepterar Acrolinx ersättningsförslag respektive försöker åtgärda det som orsakat markeringen är svaren på fråga 9 jämnare fördelade än svaren på fråga 7. I fallet där Acrolinx inte ger ett konkret ersättningsförslag är det alltså fler som svarar att de nästan alltid försöker åtgärda markeringen jämfört med fallet när Acrolinx ger ett konkret ersättningsförslag. Det kan eventuellt hänga ihop med en högre andel

falsklarm i det senare fallet, och att man alltså anser att markeringen oftare är relevant när Acrolinx bara pekar ut problemet. Å andra sidan visar svaren på fråga 9 att det är en högre andel som svarar att man bara ”Ibland” försöker åtgärda det som Acrolinx markerat när Acrolinx inte ger ett ersättningsförslag jämfört med när Acrolinx föreslår ett

ersättningsalternativ. Det skulle kunna förklaras med att det kräver en större insats av skribenten att åtgärda ett fel som inte kan åtgärdas genom att man accepterar ett erbjudet alternativ.

Om man studerar de enskilda svaren på fråga 7–10 så visar de att det inte går att dra några säkra slutsatser huruvida benägenheten att följa Acrolinx’ rekommendationer hänger ihop med vanan vid verktyget. Endast en person har valt svarsalternativet ”Nästan alltid (mer än 80 % av fallen) som svar på både fråga 7 och 9, och denna person har graderat sin vana vid Acrolinx som en tvåa på den femgradiga skalan. Svaret från en enskild person ger dock inte tillräckligt underlag för en diskussion om ett eventuellt samband mellan låg Acrolinxvana och hög benägenhet att följa verktygets rekommendationer.

4.1.1 Sammanfattning och diskussion av enkätresultaten

Användarnas egen gradering av sin Acrolinxvana avslöjade inte några tydliga mönster i de övriga svaren. Frågan om vilka mottagare användarna huvudsakligen skriver för gav inte heller något utslagsgivande resultat eftersom de flesta gav samma svar.

På frågan om vilken fördel användarna ser med Acrolinx för dem som skribenter svarar de flesta ”kvalitetssäkring”. Det framgår dock inte av frågan hur kvalitet ska definieras, därför är det inte tydligt vad de svarande lägger i begreppet. Baserat på svaren på fråga 5 och 6 verkar många anse att en text som är enhetlig, konsekvent och följer Scanias terminologi har god kvalitet. Därför skulle man kunna tolka svaren som att Acrolinx förbättrar kvaliteten genom att texterna blir enhetliga och följer terminologin. En annan möjlig tolkning är att kvalitets- säkring syftar på kontroll av stavfel, grammatiska fel, dubbelskrivning, avsaknad av mellan- slag eller andra rena korrekturfel. Begreppet kvalitetssäkring skulle naturligtvis även kunna omfatta båda dessa aspekter. Eventuellt hade det varit bättre att ställa denna fråga som en öppen fråga för att få fram fler nyanser, dock med risken att ännu färre personer valt att svara på enkäten.

20 De flesta negativa omdömena om Acrolinx som tas upp i enkätsvaren handlar om tekniska tillkortakommanden hos verktyget samt till viss del om dålig träffsäkerhet som gör att vissa markeringar saknar relevans.

När det handlar om vad Acrolinx bidrar med ur Scanias respektive läsarens perspektiv visar svaren på fråga 5 och 6 att de flesta anser att enhetligt, konsekvent språk är det som Acrolinx framför allt bidrar med, både ur företagets och läsarens synvinkel.

Svaren på frågorna som handlar om hur användarna hanterar Acrolinx’ felmarkeringar indikerar att falsklarm, dvs. att Acrolinx markerar sådant som inte är relevant, är den

vanligaste orsaken till att man inte väljer att följa rekommendationerna från verktyget. Värt att notera är att det är fler som åtgärdar Acrolinx felmarkering när verktyget inte ger ett

ersättningsförslag jämför med när ett ersättningsförslag ges. Å andra sidan är det också fler som svarar att de bara ibland åtgärdar Acrolinx felmarkeringar när verktyget inte ger ett ersättningsförslag jämför med när så är fallet. Som tidigare nämnts kan det bero på större träffsäkerhet hos verktyget när det handlar om att peka ut ett problem utan att lösa det, samtidigt som det kräver mer av skribenten att lösa sådana problem.

4.2 Resultat av intervjuer

I detta avsnitt redovisas den information som kommit fram från intervjuerna med Fredrik (representant för Fodina), Sofia (språkvårdare och terminolog på Scania), Viktoria (användare av Acrolinx på Vattenteknikföretaget) och Vera (språkvårdare och Acrolinx-ansvarig på Vattenteknikföretaget). Avsnittet är indelat i underavsnitt baserat på teman som diskuterats av informanterna. Dessa teman är Terminologi och Lexikon (4.2.1) Enhetligt språk (4.2.2), Kvalitetskontroll (4.2.3), Tonalitetsbegreppet (4.2.4), Stilregler och språkliga val (4.2.5), Skribentens roll (4.2.6) och Mottagarperspektivet (4.2.7).

4.2.1 Terminologi och lexikon

I princip samtliga intervjuade informanter menar att enhetlig och korrekt terminologi är av fundamental betydelse när man skriver teknisk dokumentation. De framhåller att det dels gör texterna enklare att förstå för läsaren, dels effektiviserar översättningen. Acrolinx fungerar som ett stöd för skribenterna att använda den påbjudna terminologin och samtidigt undvika avrådda ord och termer. På samma gång är Acrolinx ett verktyg för att samordna

användningen av termer och avrådda ord så att samtliga skribenter alltid har tillgång till uppdaterad information om vilka ord och termer som sak användas respektive undvikas.

Sofia förklarar Acrolinx’ roll i terminologiarbetet på Scania så här:

Långt innan vi hade Acrolinx så hade vi vårt systematiska terminologiarbete på Scania, med vår termdatabas Scania Lexicon. Och det vi nu kan göra med hjälp av Acrolinx är ju att hänvisa skribenterna rätt när de använder terminologi som de inte ska använda eller använder tvetydig terminologi. […] Det är verkligen en av pelarna i Scanias Acrolinx.

Även Viktoria pekar på möjligheten att samordna termanvändningen när hon säger: ”Vi styr användarna att använda de orden eller de uttryck som vi tycker är våran terminologi”.

21 När Vera får frågan om hur stor betydelse Acrolinx har jämfört med den manuella stilguide som skribenterna använder svarar hon: “I think in terms of style rules, grammar rules, it has a lot to do with the [manual] style guide. In terms of terminology, that would be more

Acrolinx”.

Acrolinx har en analysfunktion som kan användas till att ta fram statistik på grupp- eller individnivå. Sofia lyfter fram möjligheten att kunna analysera den övergripande term- användningen när hon säger: ”En jättebra funktion är att man kan se till exempel vilka avrådda termer som många skriver [...] det är ju jättevärdefullt att se, varför är det så många som skriver så här?”

Terminologi och lexikon är således centrala delar i användningen av Acrolinx, både på Scania och på Vattenteknikföretaget.

4.2.2 Enhetligt språk

Ett samordnat och konsekvent språkbruk framstår som det ideal man vill uppnå genom att använda Acrolinx, och det är också något som Fredrik väljer att lyfta fram. Som svar på frågan om vad som är hans korta motivering till varför man ska använda Acrolinx så svarar han ”speak with one voice”. Han utvecklar resonemanget med att förklara att Acrolinx är kompatibelt med ett stort antal olika skrivmiljöer, som webbpubliceringsverktyg, xml-verktyg och Office-paketet. Det, menar han, skapar förutsättningar för att text som produceras i olika sammanhang och av olika personer inom ett företag ska ha tillgång till samma ramar i form av exempelvis stilregler och terminologi.

Vid intervjuerna bekräftar informanterna till stor del det språkliga ideal som handlar om enhetliga texter med ett konsekvent språk. Sofia säger exempelvis att ”det här med att ha enhetliga texter oavsett vem som skriver, där tror jag att Acrolinx är väldigt bra.”

Det framkommer också att det som kontrolleras av Acrolinx när det gäller enhetligt språk till stor del handlar om terminologi och lexikon, och ofta syftar till att effektivisera

översättningen av texterna. Exempelvis säger Vera så här:

You do not want to use for example synonyms to mean the same thing. […] If you are not using consistent terms, the user will be confused, that would be a [ohörbart] of unprofessionalism and also unnecessary translation costs.

Enhetligt språk kan också handla om andra språkliga stilregler, vissa som går att kontrollera med hjälp av Acrolinx, andra inte. Sofia ger exempel på sådant som går att konfigurera regler för i Acrolinx. Hon nämner meningslängd och olika syntaktiska konstruktioner som verb i passiv form, hur partikelverb ska skrivas och att en uppräkning med kommatecken emellan bör ersättas med en punktlista. Hon nämner också att vissa andra regler är svårare att fånga med Acrolinx, vilket diskuteras närmare i avsnitt 4.2.5.

Det enhetliga och konsekventa språkbruket anses alltså vara en av de stora fördelarna med Acrolinx. Det är också tydligt att informanterna till stor del relaterar enhetligt språk till terminologi och lexikon.

22 4.2.3 Kvalitetskontroll

Utöver övervakning av terminologi och språkliga stilregler fungerar Acrolinx även som korrekturkontroll av stavfel, grammatiska fel, dubbelskrivning, avsaknad av mellanslag eller andra rena korrekturfel. Flera av de intervjuade informanterna framhåller den här funktionen som en stor fördel. På Vattenteknikföretaget görs minst en manuell granskning av alla texter innan publicering. Först granskas texten av en kollega till skribenten, och därefter görs i vissa fall en redaktörsgranskning av Vera. Inför den eller de manuella granskningarna fungerar Acrolinx som ett första granskningsfilter som städar undan en stor del av korrekturfelen och eventuell felaktig terminologi.

Acrolinx kvalitetskontroll har även betydelse för översättning med hjälp av datoriserade översättningsminnen. Eftersom översättningsminnet återanvänder tidigare översatt text så sparar översättaren mycket tid om minnet kan matcha ett textavsnitt som ska översättas mot text som redan finns sparad. Om det däremot finns en avvikelse mellan texten som ska översättas och det som finns sparat i minnet så får man ingen exakt träff, vilket innebär att översättaren måste gå igenom texten manuellt. När avvikelsen endast består i korrekturfel som ett uteblivet mellanslag så innebär detta onödigt manuellt arbete som skulle kunnat undvikas.

Därför är Acrolinx ett viktigt stöd för att sådana fel ska kunna undvikas, vilket Viktoria beskriver så här:

Det [Acrolinx] är absolut en jättejättebra hjälp till de allvarligaste översättningfelen, eller det som gör att vi får mer kostnader. [...] man kan göra små misstag som att man glömmer

mellanslag eller punkt eller man använder fel ord. Och de här smågrejerna man gör de genererar rätt mycket små översättningskostnader, för man får inte en exakt träff. […] Då måste

översättarna gå in och öppna upp och se, oj, varför fick jag inte en 100-procentig träff? Får man 100 procent då hoppas det bara över. Deras tid kostar ju pengar. Och alla de här smågrejerna kan bli rätt mycket.

Viktorias kommentar handlar alltså om hur kvaliteten på texten påverkar användningen av översättningsminnen vid översättningen av den tekniska dokumentationen. Det som Viktoria kallar ”exakt träff” och ”100-procentig träff” innebär att det finns en exakt matchning mellan text som ska översättas och text som finns sparad i översättningsminnet. Det gör att

översättningen sker med automatik.

4.2.4 Tonalitetsbegreppet

Enligt marknadsföringen av Acrolinx kan verktyget användas för att kontrollera det som benämns ”tone of voice”. Översatt till svenska skulle denna aspekt kunna benämnas tonalitet.

Det är dock inte uppenbart vad som avses med detta begrepp ur ett språkvetenskapligt perspektiv. Därför frågar jag Fredrik vad det finns för regler i Acrolinx för att kontrollera tonalitet eller ”tone of voice”. Han säger: ”Tilltal, hur du tilltalar någon. Ska du tilltala med du eller ni eller är första och andra person bannlysta?”. Han resonerar vidare om möjligheten att styra tonalitet, och säger ”Vi måste ju på något sätt översätta, eller bryta ner, vad tonalitet är, och formulera om det till något som är handgripligt och som man kan ta på.” Han nämner vidare att tonalitet kan styras genom att exempelvis tillåta slangord och friare syntax, eller genom att till exempel begränsa användningen av alla adjektiv, eller bara en viss sorts adjektiv.

Fredrik beskriver tonalitet som något som kan vara ”luddigt” och svårt att översätta till konkreta regler för språket. Däremot finns det idéer för framtiden om att detta ska bli möjligt

23 med hjälp av AI. Fredrik beskriver en vision som bygger på maskininlärning baserad på en stor mängd data, så kallad big data. I ett sådant scenario skulle Acrolinx själv kunna generera regler baserat på en stor mängd referensdokument. Då skulle man kunna få fram en viss

”känsla” i en text utan att man behöver översätta textegenskaperna till specifika datalingvistiska regler. Fredrik beskriver visionen så här:

Om man har en samling måldokument, så här vill vi skriva, vi vill att vår dokumentation ska se ut på det här sättet, eller ha den här känslan, då tror jag att får man tillräckligt många såna dokument […] då kommer systemet att kunna föreslå bättre formuleringar baserat på maskininlärning.

Baserat på vad Fredrik säger i intervjun verkar alltså tonalitetsbegreppet enligt nuvarande versioner av Acrolinx vara relaterat till relativt konkreta egenskaper hos texten.

Vera uppger att Vattenteknikföretaget använder sig av Acrolinx’ funktion för tonalitet, benämnt ”tone of voice” i den engelska versionen av Acrolinx. Vera förklarar att ”tone of voice” omfattar aspekterna ”clarity” och ”conversational tone”. Hon förklarar vidare att Acrolinx’ kontroll av dessa aspekter bygger på regler som tillhandahålls från företaget som utvecklar den engelska versionen av programmet. För ”clarity” kan tre olika nivåer väljas,

”simple”, ”average” eller ”complex”, medan ”conversational tone” är ett läge som kan vara antingen aktiverat eller inaktiverat beroende på vad som passar texten som skrivs. Vera förklarar hur aspekten “conversational tone” kan anpassas till olika texttyper:

Since marketing is very fluid […] we want them to use a conversational tone. And then for technical writing, we do not want conversational tone, so we turn it off.

Sofia däremot uppger att Scania inte använder Acrolinx för att styra texternas tonalitet. Till viss del kan det bero på typen av texter som Acrolinx används för eftersom teknisk

dokumentation syftar till att överföra information på ett så neutralt sätt som möjligt. Sofia säger: ”Att hålla en viss tonalitet har vi försökt styra på andra sätt.” Hon säger vidare att

”teknisk text är ju också ganska tacksamt, för det är ju ofta svart eller vitt, det är inte så mycket nyanser”.

Det framstår som om den engelska versionen av Acrolinx än så länge är mer utvecklad för att hantera aspekten som benämns ”tone of voice” än vad den svenska versionen är. Det beror sannolikt på att Acrolinx har mångdubbelt fler kunder som använder den engelska versionen jämfört med den svenska som bara har utvecklats för ett fåtal. Tonalitetsbegreppet är alltså inte entydigt. Som Fredrik säger kan det handla om något ”luddigt”, en känsla som är svår att sätta ord på, medan den engelska versionen fångar begreppet genom parametrar som kan ställas in beroende på målgrupp. Den här studien omfattar ingen undersökning av hur dessa parametrar konfigureras, därför ges inget exakt svar på hur tonalitetsbegreppet ska definieras.

4.2.5 Stilregler och språkliga val

Som nämnts i avsnitt 1.2 marknadsförs Acrolinx på Fodinas och Acrolinx’ webbsidor (Fodina 2020, Acrolinx 2021) som ett verktyg för att skiva enhetliga texter baserat på kategorierna stavning, grammatik, stil, terminologi och tonalitet. Vad som omfattas av begreppet stil preciseras inte närmare i presentationen som görs på webbsidorna. Begreppet kommer därför att diskuteras i detta avsnitt utifrån vad de intervjuade personerna säger.