2015-11-05 16:13 CET
Värmeskola! Låt hustyp och
energiförbrukning avgöra när du ska byta värmesystem
Åldern på ditt hus ger en fingervisning om vilket uppvärmningssystem som är mest lämpligt att byta till när du behöver se över förbrukningen. Vi har listat de vanligaste husmodellerna och tipsar om valen, så att du hittar rätt bland energieffektiva uppvärmningssystem.
Att välja värmekälla till huset är en tuff uppgift. Du kanske just har flyttat in i ett nytt hus eller vet med dig att du behöver göra något åt ett gammalt eller kostnadskrävande värmesystem.
Valet av bästa tänkbara värmekälla för just ditt hus avgörs av flera faktorer, bland annat husets energibehov, det befintliga värmesystemet och hur tomten ser ut. När du byter värmesystem måste du även alltid göra en helhetsbedömning av husets vattenuppvärmning, ventilation och värme.
Ofta kan dock husets ålder ge en fingervisning om vilket
uppvärmningssystem som är mest lämpligt att byta till. Vi har listat fyra året- runt-hus från olika tidsepoker som har tidstypiska befintliga
uppvärmningssystem. Hustyp och energiförbrukning står som utgångspunkt för vilket system du tjänar mest på att byta till.
Hustyp 1: 1980-talshus och nyare
Typ av ventilation: Mekanisk ventilation/fläktar med återvinning.
Isolering: Ofta ganska täta och välisolerade.
Befintligt värmesystem: Vanligen vattenburet. Frånluftsvärmepump eller fjärrvärmeväxlare med relativ låg energiförbrukning.
Bor du i ett hus som byggdes från 1982 och framåt, när nya byggregler infördes, har du en bra bas. Dessa hus har ofta ett bra värmesystem, god isolering och de allra flesta är byggda med frånluftsvärmepump. Systemet har några år på nacken, så börja med att granska energiförbrukningen.
Lösning A:
Investera i en ny frånluftsvärmepump
Har du ett hus på 150 kvm och en någorlunda moderat elräkning – det vill säga, runt 20 000 kWh per år där cirka 6 000 kWh utgörs av hushållsel – är en återinvestering i en ny frånluftsvärmepump troligen det bästa alternativet.
Dagens nya pumpar är betydligt mer energisnåla än de som installerades på 1980- och 90-talet. Genom att byta till en modern anläggning kan du spara mellan 1 000 och 6 000 kWh per år.
Lösning B:
Välj en bergvärmelösning och komplettera med ventilationsmodul
Är ditt hus större, inte så välisolerat som man kan önska eller förbrukar familjen rejält med varmvatten? Då har du nog en hög elräkning. Kanske närmar den sig 30 000 kWh per år inklusive hushållsel. Men,
besparingspotentialen är stor. Troligen kan du spara runt 15 000 kWh per år genom att byta till bergvärme. Merkostnaden för en bergvärmeinstallation i förhållande till en ny frånluftsvärmepump utgörs i princip av borrningen.
Investeringen tjänar du högst sannolikt in på kort sikt genom energibesparingen.
Väljer du att frångå frånluftsvärmepumpen till förmån för en bergvärmepump – glöm inte ventilationen. Ett tillval i form av en ventilationsmodul som sätts ovanpå den nya bergvärmepumpen är att rekommendera.
Hustyp 2: Villa från skiftet 1970/80-tal
Typ av ventilation: Vanligen mekanisk ventilation/fläktar utan återvinning.
Isolering: Bättre isolering än äldre hus, men sämre jämfört med ett
modernt.Befintligt värmesystem: Oftast vattenburet och elpanna med ganska hög energiförbrukning.
Du som bor i ett hus som byggdes i slutet på 70-talet eller precis i början på 80-talet, har troligen en elpanna och har därmed en något högre
energiförbrukning än senare byggda hus.
Lösning A:
Byt ut pannan till en frånluftsvärmepump
Har du en måttlig elräkning och bor i ett medelstort hus, kan du spara en betydlig mängd energi om du byter ut din elpanna till en
frånluftsvärmepump. Beroende på husets storlek, din energiförbrukning och pumpmodell kan du på detta sätt spara mellan 6 000 och 12 000 kWh per år.
Väljer du detta alternativ behöver du även göra ett litet ingrepp för
ventilationen så att luften kan komma ner till frånluftsvärmepumpen och återvinnas.
Lösning B:
Satsa på bergvärme
Bor du i ett större hus byggt under denna tid och har dessutom har en ganska hög elräkning, kan du också överväga att byta till bergvärme. Din potentiella besparing kan då vara så stor som 20 000-25 000 kWh per år. Tillsammans med installatören bör du även avgöra om du ska installera en kompletterande ventilationsmodul.
Hustyp 3: Hus byggda på 1970-talet Typ av ventilation: Självdrag.
Isolering: Ganska dålig.
Befintligt värmesystem: Oftast direktverkande elradiatorer och elektrisk varmvattenberedare med hög energiförbrukning.
Det är ingen hemlighet att hus som är byggda på 70-talet ofta har en del att önska när det kommer till isolering, fönsterkvalitet och energiförbrukning.
Husen är ofta otäta, har inga vattenburna system och du som har ett hus från denna tid har det lite knepigare att lyckas reducera energiförbrukningen. Det kan krävas en del insatser men det kommer att vara meningsfullt.
Lösning A:
Minska förbrukningen med en luft/luftvärmepump och värmepumpsvattenberedare
Är huset mellanstort och du har en hyfsad elräkning runt 30 000 kWh per år kan du välja att installera en luftvärmepump (eller om huset är riktigt stort, två) i centrala delar av huset. I de rum där denna/dessa kommer åt att värma kan du då dra ner värmen på elradiatorerna. Ju öppnare planlösning du har, desto bättre blir besparingen.
Dras du med en gammal elektrisk varmvattenberedare, kan det vara värt att byta ut även denna. Nya elektriska varmvattenberedare har idag en helt
annan energiklass. Har du dessutom tonåringar som tagit för vana att duscha länge, är det smart att istället investera i en värmepumpsvattenberedare.
Dessa skiljer sig från en elektrisk varmvattenberedare i pris, men det lönar sig på sikt, då värmepumpsvattenberedaren värmer vattnet till cirka en tredjedel av kostnaden.
Lösning B:
Konvertera till vattenradiatorer och installera bergvärme
Har du ett stort hus från 70-talet är du kanske uppe i en förbrukning på 40 000-50 000 kWh per år. Här finns mycket driftspengar att spara genom att byta värmesystem, men det kräver att du gör ett större ingrepp på huset som innebär att konvertera elradiatorer till vattenburna och installera en
bergvärmepump. Investeringen är stor, vilket naturligtvis bör stå i proportion till husets värde. Men, förändringen gör underverk för din elräkning.
Hustyp 4: Hus byggda på 1960-talet och tidigare
Typ av ventilation: Självdrag ofta via kanaler i varm skorsten.
Isolering: Otätt och dåligt isolerat.
Befintligt värmesystem: Vanligen vattenburet värmesystem och olja/ved/pellets/elpanna med väldigt hög energiförbrukning.
De allra flesta äldre hus och de som byggdes fram tills på 1960-talet har från början haft ett vattenburet värmesystem och en olje- eller vedpanna. Genom åren har kanske vissa husägare gått över till pellets eller har valt att gå över till el. Pannan har gett värme, varmvatten och inneburit att ventilationen fungerat problemfritt – genom en ständigt varm skorsten. Problemet med dessa hus är dock att de ofta är otäta, sämre isolerade och både huset och pannan kräver mycket energi. Du behöver i princip köpa 120 % energi mot vad huset behöver, eftersom en stor del försvinner ut genom skorstenen.
Lösning:
Byt ut pannan mot bergvärmepump
Många av Sveriges villaägare har redan bytt ut sina gamla olje- eller vedpannor mot bergvärme (som är ett samlingsnamn för ytvärme,
grundvattenvärme och bergvärme). Du som inte har gjort det – denna åtgärd ger upp emot 80 % kostnadsbesparing.
När din panna plockas bort ur huset och skorstenen inte längre är uppvärmd får huset en försämrad ventilation. Detta kan du dock åtgärda genom att komplettera med en avfuktare i källaren, att installera enkla, fuktstyrda fläktar i badrummet och tvättstugan eller genom en plåthuv och fläkt uppe på skorstenen.
Om bergvärmepump föreslås vara en lösning för din hustyp, men du av någon anledning inte kan, vill eller får installera en bergvärmepump, är en
luft/vattenvärmepump ett alternativ. De senaste åren har det hänt mycket med dessa anläggningar; de har blivit mer driftssäkra och levererar
fortfarande vid en vinterkyla på 25 minusgrader. En luft/vattenpump i dag är därmed en lösning som i stort sett är lika bra som en bergvärmepump.
För ytterligare information vänligen kontakta
Richard Carlholmer, richard.carlholmer@nibe.se, 0433-731 00 eller Johanna Eklund, johanna@perpr.se, 08-400 255 17.
Högupplösta bilder
Bilder finns att ladda ner i bildbanken, perpr.se.
NIBE Energy Systems är Nordens största tillverkare av energiprodukter för villor och fastigheter och har en marknadsledande position i norra Europa inom huvudområdena värmepumpar och varmvattenberedare. Affärsidén är att förse bostäder och fastigheter med produkter för inomhuskomfort och uppvärmning av tappvatten. Sortimentet har successivt utvecklats från enklare produkter för uppvärmning till koncept för värme, ventilation, kyla och värmeåtervinning.
