20.4. Bilaga 3 Sammanställning synpunkter kommunala nämnder, råd och bolag

(1)

Sammanställning synpunkter kommunala nämnder, råd och bolag Sollentuna

Barn- och utbildningsnämnden

Barn- och utbildningskontoret fick frågan via remissyttrandet från

kommunledningskontoret om förslaget enligt yttrandet är kostnadsdrivande för respektive förvaltning.

Barn- och utbildningskontoret ser inte att förslaget är direkt kostnadsdrivande för de verksamheter som befinner sig på kvartersmark, eftersom planen avser att gälla som en norm inför planering av allmän platsmark eller vid nyexploatering av mark. En effekt av olika parkeringsnormer mellan skolor kan dock bli att arbetsplatser med fler tillgängliga parkeringsplatser blir mer attraktiva för personal.

Barn- och utbildningskontoret skulle vilja få förtydligat vilka nybyggnadsprojekt i praktiken det kommer att gälla. Det är inte heller inte klart på vilket sätt etablering av parkeringar kan komma att belasta skolornas hyror.

I överlag ser Barn- och utbildningskontoret positivt på parkeringsplanen eftersom de nyckeltal som man följer medför att skolor med fler

parkeringsplatser kan bli mer attraktiva, under förutsättningen att parkeringsytorna inte tas från skolgårdens friytor.

Trafik- och fastighetskontorets kommentar:

Allt eftersom kommunen förtätas ökar efterfrågan på de parkeringsplatser som finns på allmän platsmark. Idag har barn- och utbildningskontoret (BUN) ansvar för verksamheter som löser sitt parkeringsbehov på gatumark. I takt med att de allmänna parkeringsplatserna får en förändrad reglering kommer denna lösning bli mindre attraktiv. Samtidigt är det uttalat att verksamhetens egna

parkeringsbehov ska lösas på fastighetsmark. Även kostnaden för verksamhetens parkeringsbehov behöver lösas av verksamheten.

Stadsbyggnadsnämnden (STBN) önskade i sitt remissyttrande att de tabeller med parkeringsnormer som fanns med i förslaget till Parkeringsplan för Sollentuna kommun lyfts ut. Det önskemålet har tillgodosetts. Tabellerna med riktlinjer för parkering kunde endast fungera som riktlinjer. Det kommer även i fortsättningen vara miljö-och byggnadsnämnden som beslutar om vilka

parkeringslösningar som krävs i varje enskilt projekt. Se utveckling av resonemanget kring detta under STBNs yttrande senare i dokumentet.

Även i fortsättning gäller att skolornas parkeringsbehov i samband med ny- och ombyggnation ska lösas av skolan. Det gäller både arbetsplatsparkering och besöksparkering.

Kultur- och fritidsnämnden

Kultur- och fritidskontorets beredning

Kultur- och fritidskontoret bedömer förslag till parkeringsplan för Sollentuna kommun som positivt.

(2)

Påverkan på kultur- och fritidsnämndens verksamheter

Förslaget bedöms inte påverka kultur- och fritidsnämndens verksamheter ekonomiskt i någon större utsträckning.

Dock har kultur- och fritidskontoret följande synpunkter:

• Det bör det planeras för väderskyddade cykelparkeringar även vid fritidsanläggningar, om möjligt. Detta för att öka cyklandet till och från träning.

• Olika idrotter har också olika förutsättningar där vissa är mer utrustningskrävande än andra. En del idrotter kräver i större

utsträckning transport med bil än andra. Det är exempelvis svårt att cykla och bära på en hockeyutrustning samtidigt. Parkeringen bör därför planeras utifrån typ av fritidsanläggning, då behovet av tillgång till parkeringsplatser kan se olika ut.

• Planeringen bör även se över om skolornas personalparkeringar kan användas till privatpersoner kvällar och helger, om de ligger i anslutning till fritidsanläggningar.

Trafik- och fastighetskontoret instämmer i synpunkten om väderskyddade cykelparkeringar vid fritidsanläggningar. I samband med att parkeringslösningar för olika idrottsverksamheter tas fram måste det tas hänsyn till vilken idrott som är tänkt att utövas på platsen. Även samutnyttjande av parkeringsytor ingår i parkeringsplanen som en del av målområde 2 – Parkeringsplanen ska bidra till en effektiviserad markanvändning.

Miljö- och byggnadsnämnden

Miljö- och byggnadsnämnden har inget att invända mot förslaget.

Med tillägget:

I parkeringsplanen står det att det bör vara totalförbud nattetid på

infartsparkeringar. Det anser vi Socialdemokrater inte vara rätta lösningen. Det talar mot målsättningen i planen med flexibilitet för våra

kommuninnevånare. Vi vill att trafik- och fastighetskontoret kommer fram till en annan lösning.

Trafik- och fastighetskontoret har inte för avsikt att införa parkeringsförbud nattetid på infartsparkeringar. Infartsparkeringar ingår som en del av målområde 2 – Parkeringsplanen ska bidra till en effektiviserad markanvändning. I

parkeringsplanen anges att infartsparkeringar ska regleras på rätt sätt för att säkerställa att de används av rätt målgrupp. Ett exempel på detta är att avgiftsbelägga infartsparkeringarna med differentierade avgifter så att det är billigare att parkera för kollektivtrafikresenärer.

Socialnämnden

Socialnämnden stödjer framtagen parkeringsplan och har inga ytterligare synpunkter.

(3)

Inga förslag bedöms vara kostnadsdrivande för socialnämnden.

Trafik- och fastighetskontoret har tagit emot yttrandet från Socialnämnden.

Stadsbyggnadsnämnden

Parkeringsplanen är en gedigen genomgång av parkeringssituationen i Sollentuna och beskriver på ett bra sätt de brister som finns och hur en medveten strategi ska utformas för att uppnå målen i övergripande policydokument.

Stadsbyggnadsnämnden ställer sig bakom förslagen om avgiftsreglering och zonindelning och ett bättre samutnyttjande av kommunens parkeringsytor.

Nämnden delar uppfattningen att en klok strategi för bilparkering kan bidra till en attraktiv stadsmiljö liksom att stärka våra kommundelscentra samtidigt som det hjälper oss att uppfylla uppsatta miljömål.

I två avseenden har nämnden en avvikande uppfattning i förhållande till förslaget:

Parkeringsnorm

Planen föreslår ett återinförande av parkeringsnormer, om än bara som riktlinjer. Nämnden anser att det är ett steg tillbaka från ett förhållningssätt som fått mycket beröm och som i allt större utsträckning visat sig hållbart och riktigt.

Stockholm har i en bilaga till sin parkeringsplan redovisat forskningsläget kring parkering. Bristen på en fungerande marknad där den som använder tjänsten

”parkering” inte betalar ett marknadspris, leder till en omfattande subvention av nyttan utan motsvarande vinst för skattebetalare eller boende som står för subventionen.

Parkeringsnormer leder sällan till att färre platser byggs än planerat, utan när de används är det för att tvinga fram fler platser än fastighetsägaren anser nödvändigt. Förutsatt att kommunen genomför avgiftsbeläggningen på allmän platsmark i enlighet med planens förslag (att kostnaden att stå på gatan ska överstiga kostnaden för att parkera på kvartersmark), så finns inget skäl att tvinga fastighetsägaren att bygga fler platser än denne vill bekosta. För exempelvis ett bostadshus kommer det annars att innebära att varje

bostadsinnehavare kommer att få en större kostnad än nödvändigt, vilket får en dubbelt negativ effekt: kostnadsspiralen för bostäder drivs ytterligare uppåt samtidigt som boende utan bil får subventionera bilplatser.

Det tål också att upprepas vad som sägs i Stockholms utredning:

”Parkeringsnormer saknar stöd i forskningen”. Även om vi skulle vilja har vi inget att hålla oss till. Myndigheten ersätter alltså marknadens bedömning med en ren gissning, om vi får tro på vad Stockholm kommit fram till.

(4)

En modell utan norm förutsätter en dialog i bygglovskedet där kommunen kan delge lokal erfarenhet från liknande projekt. Att lämna över avgöranden till bygglovskedet ligger väl i linje med senaste PBL-förslagets tankar om att flytta vissa avgöraden till ett senare skede i processen.

Det är värt att ytterligare understryka att hela ovanstående resonemang bygger på en marknadsmässig prissättning av gatuparkering där avgiften inte

understiger priset för parkering i garage i motsvarande läge.

Infartsparkering

Med infartsparkering avses någon form av subventionerad parkering för den som avser fortsätta resan med kollektiva färdmedel. Motivet är att det bidrar till ett hållbart resande. Stockholm pekar på tre negativa effekter av dessa:

• Den resande tenderar att välja en parkering långt in mot staden och bidrar därmed till ökad trängsel.

• Underlaget för kollektivtrafik undermineras och/eller gång- eller cykelresa ersätts med en kort bilresa.

• Central mark utnyttjas för parkering istället för kollektivtrafiknära bebyggelse.

De studier som gjorts ger inget entydigt besked om nyttan, alltså huruvida bilåkandet minskar eller ökar.

Ett argument som används är ökad bekvämlighet, t.ex. att en förälder som behöver lämna och hämta barn ändå sen kan övergå till en kollektiv resa.

Argumentet stämmer dåligt med den ambition som grundar sig på trafikpolicyn att överge bekvämligheten att skjutsa barnen till skolan och istället gå eller cykla.

Eftersom kunskapen är bristfällig går det inte att dra säkra slutsatser. Det kanske går att hitta kombinationer där SL-biljett kombinerat med tillägg ger en parkeringsplats viss tid – en plats som sen även kan utnyttjas för t.ex.

boendeparkering – och att det kan visa sig samhällsekonomiskt lönsamt för kommunen eller landstinget att subventionera detta. Innan kunskapen finns

anser nämnden att det är tveksamt att erbjuda starkt subventionerad parkering i centrala lägen, möjligen med undantag av mark som saknar alternativanvändning.

Trafik- och fastighetskontoret har valt att tillgodose stadsbyggnadsnämndens förslag om att lyfta ur stycket med parkeringsnormer. Att i samband med bygglovsgivning granska och godkänna parkeringslösningar är ett

myndighetsutövande som miljö- och byggnadsnämnden ansvarar för. Det innebär att de tabeller med siffror som parkeringsplanen anger endast kan fungera som riktlinjer. Förslaget att lyfta ut tabellerna ut parkeringsplanen har stämts av med miljö- och byggnadskontoret som ställt sid positiva till detta.

Sollentuna kommun ska ha en arbetsmetod kring parkeringslösningar som är projektspecifika och anpassbara. Arbetet med flexibla parkeringstal och åtgärder för minskat behov av bilparkering i samband med nyexploatering kommer att fördjupas framöver.

(5)

Trafik- och fastighetskontoret instämmer i yttrandet om infartsparkering. I parkeringsplanen anges att parkeringsytor i centrala lägen kan komma att omvandlas till förmån för andra funktioner, såsom torghandel, uteserveringar, gång- och cykelbanor och stadsparker. I parkeringsplanen anges även att färre parkeringsytor ökar förutsättningarna för en tätare stadsbyggnad med fler bostäder och servicefunktioner. Parkeringsplanen förespråkar alltså bebyggelse och förtätning framför infartsparkeringar. I de fall där infartsparkeringar ändå kan vara aktuellt bör de regleras med avgiftsnivåer som gör att de inte står i vägen för valet att gå och cykla till stationen.

Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden

Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden ställer sig positiv till förslaget till Parkeringsplan för Sollentuna kommun utifrån att planen beaktar

parkeringsfrågor som ett viktigt styrmedel för ökad framkomlighet, hållbar utveckling och en förbättrad trafikmiljö för gående, cyklister och

kollektivtrafikresenärer. Dessa typer av resenärer utgör en stor andel av de kommuninvånare som omfattas av utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens verksamheter. Den planerade åtgärden att omvandla viss parkering till förmån för gång- och cykelbanor och stadsparker samt anläggningen av fler

cykelparkeringar anses vara av särskild vikt.

Därutöver ställer sig utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden positiv till en utredning av möjligheterna att anordna nyttoparkeringstillstånd eftersom detta kan underlätta företagens varuleveranser och därmed bidra till ett gott

näringslivsklimat i Sollentuna.

Remissvaret medför inga kostnadsdrivande förslag för utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden.

Trafik- och fastighetskontoret har tagit emot yttrandet från Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden.

Vård- och omsorgsnämnden

Vård- och omsorgsnämnden ser positivt på att kommunen tar fram en

parkeringsplan för att säkerställa en effektiv användning av kommunens gator och markytor.

Vård- och omsorgsnämnden instämmer i att tillgänglighetsfrågorna är viktiga och att det ska vara enkelt och smidigt att ta sig till närmaste parkeringsplats.

Nämnden vill särskilt lyfta fram behovet av tillgängliga parkeringsplatser för målgruppen äldre och personer som har funktionsnedsättning. Parkeringarnas placering, hur man tar sig till och från parkeringen samt skyltning är viktiga delar i detta.

En annan viktig aspekt av tillgänglighet för vård- och omsorgsnämndens målgrupp är placering av angöringsplatser för taxi och färdtjänst.

I anslutning till vård- och omsorgsnämndens verksamheter, som t ex äldreboenden eller gruppbostäder, är det viktigt med tillgång till

(6)

besöksparkeringar. Hänsyn till detta behöver tas i samband med nybyggnation om det gäller fastighetsmark eller i samband med förändringar av

parkeringsytorna om det är kommunen som ansvarar för parkeringen.

Rekrytering av personal till verksamheter inom vård- och omsorgsnämndens ansvarsområde kommer sannolikt att vara en stor fråga framöver, och

tillgången till arbetsparkeringar kan vara en viktig del i utförarnas möjlighet att rekrytera. Vård- och omsorgsnämnden ser därför gärna att kommunen tar det i beaktande i det fortsatta arbetet med parkeringsplanen.

Nyttoparkeringstillstånd är en annan viktig fråga för de vård- och

omsorgsföretag som nämnden samarbetar med, främst inom hemtjänsten.

Nämnden välkomnar därför att kommunen ska ta fram en handlingsplan för arbetet med nyttotrafik där man också tittar på möjligheten att anordna nyttoparkeringstillstånd.

Nämnden vill också understryka att det är viktigt att det även fortsättningsvis finns möjlighet att betala sin parkeringsavgift med kort eftersom inte alla använder sig av sms och/eller mobilappar.

Vård- och omsorgsnämnden gör bedömningen att parkeringsplanen inte är kostnadsdrivande för vård- och omsorgsnämndens räkning.

Trafik- och fastighetskontoret har tagit emot yttrandet från Vård- och

omsorgsnämnden. Parkeringsplanen förändrar inte den rådande principen som gäller i Sollentuna att parkering vid verksamheter inom vård- och omsorg ska ombesörjas av verksamheterna. Det gäller både besöksparkering och

arbetsparkering.

Brottsförebyggande rådet

Brottsförebyggande rådets ledamöter består av kommunala tjänstemän och politiker samt av representanter från polisen, brandkåren Attunda och Sollentunahem. De tre sistnämnda organisationerna är var och en remissinstanser för parkeringsplanen. Av den anledningen lämnar

brottsförebyggande rådet gemensamt endast en kort, allmän kommentar till parkeringsplanen.

Syftet med Sollentuna parkeringsplan är att underlätta kommunens arbete med parkeringsfrågor. Planen ska vägleda planerare och beslutsfattare och vara handlingsinriktad för att uppnå ett antal mål i olika kommunala dokument. Till målen hör en attraktiv stadsmiljö; en effektiviserad markanvändning; en ökad tillgänglighet och tydlighet vad gäller parkering samt främja hållbara

färdmedel (s. 4, 6).

Brottsförebyggande rådet har inga synpunkter vad gäller de delar av

parkeringsplanens förslag som svarar mot ovan angivna mål. Däremot upplever rådet att planen saknar ett brottsförebyggande perspektiv.

Till de styrdokument som parkeringsplanen utgår ifrån (översiktsplan för Sollentuna kommun, klimatstrategi för Sollentuna kommun samt Sollentunas trafikpolicy) önskar brottsförebyggande rådet att också kommunens trygghets-

(7)

och säkerhetsstrategi beaktas. I förhållande till de mål, som nämnts ovan, och som skrivs fram i parkeringsplanens del som rör handlingsplan, bör också en trygg och säker stadsmiljö beaktas.

Brottsförebyggande rådet anser därför att parkeringsplanen – utöver att bidra till en attraktiv stadsmiljö – också bör bidra till en trygg och säker miljö, genom att ta in olika delar av Sollentuna kommuns trygghets- och säkerhetsstrategi.

Det kan exempelvis gälla att planera för att försvåra möjligheterna till

skadegörelse och klotter, minimera riskerna för stölder och nedskräpning samt att planera belysning för att öka tryggheten och minska risken för brottslighet.

Trafik- och fastighetskontoret har tagit emot yttrandet från Brottsförebyggande rådet och kommer att arbeta in synpunkterna i parkeringsplanen.

Handikapprådet

Syftet med den kommande parkeringsplanen är att underlätta kommunens arbete med parkeringsfrågor. Parkeringsplanen ska

vara ett vägledande planeringsdokument som i första hand riktar sig till kommunens planerare och beslutsfattare, och ligga till grund för

både översiktlig planering, detaljplanering, bygglovsgivning och reglering av kommunal gatumark.

Sollentuna kommunala Handikappråd (KHR) ser positivt på att en parkeringsplan tas fram med följande kommentarer.

1) Tillgänglighet och tydlighet sid 11.

Förslaget påpekar att parkeringsanläggningarnas ska vara väl skyltade för att minska onödig söktrafik. KHR tycker att det ska vara skyltat så att personer med kognitiv funktionsnedsättning förstår informationen på skyltarna.

2) Tillgänglighet för rörelsehindrade sid 36

En viktig del i parkeringsplanen är att förbättra tillgängligheten för såväl fysiskt som kognitivt funktionsnedsatta personer. Det innebär

att det ska finnas goda möjligheter att förflytta sig inom kommunen, både med bil och med andra färdmedel för alla Sollentunabor.

På sid 37 framgår det att det ska tas fram riktlinjer för

parkeringsplatser för rörelsehindrade på gatumark som ska vara klart 2017, vilket KHR ser fram emot att ha synpunkter på.

KHR bidrar mer än gärna med vår kunskap genom våra organisationer i det fortsatta planeringsarbetet.

Trafik- och fastighetskontoret har tagit emot yttrandet från Handikapprådet och ser fram emot ett fortsatt samarbete i samband med genomförandet av

parkeringsplanen.

(8)

Kommunala pensionärsrådet

KPR trafikgrupp har diskuterat parkeringsplanen utifrån hur parkeringsläget är idag.

Gruppen anser att de hinder som uppstår när parkering sker på de smala gatorna i villabebyggelsen i första hand drabbar äldre och de handikappade.

Bilförarna tar ej hänsyn till villavägarnas smala bredd, varför det blir svårt att passera med bil, rullator, permobiler samt rullstolar. Dessa problem har nu uppstått sedan långtidsparkeringsplatserna är avgiftsbelagda. Tyvärr är långtidsparkeringarna öde – men bilarna finner vi på våra villavägar.

KPR-trafikgruppen hemställer att p-förbud införs på kommunens smala villavägar. I första hand inom de områden som ligger i anslutning till kommunens infartsparkeringar.

Trafik- och fastighetskontoret har tagit emot yttrandet från Kommunala pensionärsrådet och instämmer i problembilden av långtidsparkerade bilar på kommunens villagator. Detta är en viktig del i arbetet med zonindelning och differentierade parkeringsregleringar. Syftet med detta är att reglera gatorna på rätt sätt för att säkerställa att de används av rätt målgrupp. Ett exempel på detta är att införa parkeringsavgifter och tidsregleringar som motverkar

långtidsparkering.

SollentunaHem

Inledningsvis ser vi på Sollentunahem mycket positivt på framtagandet av en gemensam vägledande parkeringsplan inom Sollentuna kommun i syfte att säkerställa en effektiv användning av kommunens gator och markytor samt även främja ett hållbart resande inom samt till och från kommunen.

Dock delar vi inte uppfattningen att vi redan skulle ha deltagit i den interna referensgrupp som varit med vid framtagandet av planen och förankrat dess arbete.

Beträffande själva innehållet i parkeringsplanen ser vi även positivt till ett ökat samarbete mellan oss och Sollentuna kommun avseende boendeparkering och vi vill självklart också främja att våra befintliga parkeringsanläggningar utnyttjas optimalt. Men för att detta ska göras så optimalt som möjligt, anser vi att det är av stor vikt att även ta hänsyn till kostnadsaspekten i möjliga lösningar.

Bland annat är vi frågande till nödvändigheten av att i största utsträckning vid nybyggnation anlägga parkeringsanläggningar under mark. Vi har viss

förståelse för det i kommunens centrala delar, men samtidigt har vi i dag en del vakanser i våra garageanläggningar – både i centrala och perifera områden.

(9)

Att bygga garageanläggningar är mycket kostsamt, vilket ofta inte kan

finansieras via parkeringsintäkter. Resultatet blir att bostadshyrorna även för billösa blir onödigt höga samtidigt som vi får en del vakanser i våra

parkeringsgarage. Eftersom inte efterfrågan på dessa platser uppnås inom kommunen, och vi som allmännyttigt bolag ska arbeta enligt affärsmässiga principer, hyrs vissa platser ut till boende utanför kommunen – vilket i sig går emot syftet med hållbart resande till och från kommunen.

Vi ser det därför mer fördelaktigt med större möjligheter att anordna

markparkeringsplatser, speciellt i mindre centrala området, vilket både skulle ge lägre hyreskostnader för våra boende samt bättre nyttjande.

Flexibiliteten i parkeringsnormerna anser vi är bra och skapar bättre

förutsättningar till enskilda bostadsobjekt, men här ser vi helst att flexibiliteten skulle kunna ökas ytterligare och inte vara styrd av en miniminorm som

kommunen kan utgå ifrån vid bygglovsprövning.

Exempelvis ser vi gärna mer flexibla parkeringstal även om den kollektiva spårtrafiken har en turtäthet som överstiger 10 minuter, förutsatt att vi som fastighetsägare anordnar goda alternativa lösningar såsom medlemskap i bilpool och cykelparkeringslösningar.

För höga parkeringstal motverkar dessutom parkeringsplanens syfte med att fler kommuninvånare ska välja att promenera, cykla eller resa kollektivt i

Sollentuna, enligt vår bedömning.

Vi ser också att större hänsyn tas till vilken boendeform som byggs. Våra hyresgäster är ofta inte lika kapitalstarka som bostadsrättsköpare och äger därmed troligen inte i samma utsträckning bilar, vilket kan vara en av

faktorerna som återspeglas i våra vakanser. Här önskar vi en differentiering i normen med hänsyn till om det är hyresrätt eller bostadsrätt som byggs.

Trafik- och fastighetskontoret har träffat representanter från Sollentunahem i arbetet med parkeringsplanen. Sollentunahem har även bjudits in till

arbetsmöten, men valt att inte delta. Trafik- och fastighetskontoret är medveten om problematiken med outnyttjade parkeringsytor för Sollentunahem. Förslaget till zonindelning med differentierade parkeringsavgifter innebär förhoppningsvis att problemet minskar eftersom det innebär att även kommunens gator förses med parkeringsavgifter. Därmed blir det inte lika attraktivt för boende i Sollentunahems fastigheter att parkera på kommunens gator.

Riktlinjerna kring parkeringsnormer har efter önskemål från

stadsbyggnadsnämnden lyfts ur Parkeringsplan för Sollentuna kommun. Se resonemang under yttrandet från stadsbyggnadsavdelningen. Bedömningen är att det även i fortsättningen kommer finnas en stor flexibilitet i vilka

parkeringslösningar som krävs för olika projekt, vilket ligger i linje med

SollentunaHems önskemål. Trafik- och fastighetskontoret instämmer i avseendet med flexibla parkeringstal för att främja hållbara färdmedel.

(10)