Kunskapsunderlag om alkohol
Handläggare: Anna Stadig och Sofie Westerberg Verksamhet: Folkhälso- och statistikenheten Datum: 2020-10-29
Diarienummer: HSN 2021-68
Innehållsförteckning
1 Inledning ... 3
2 Definitioner och begrepp ... 3
3 Olika sätt att mäta riskbruk av alkohol ... 4
4 Hälsorisker med alkoholkonsumtion ... 4
5 Alkoholkonsumtion i Östergötland ... 6
5.1 Alkoholkonsumtion i olika åldersgrupper ... 6
5.1.1 Alkoholkonsumtion bland unga ... 7
5.1.2 Alkoholkonsumtion bland äldre ... 9
5.2 Socioekonomiskt utsatta grupper... 9
5.3 Riskbruk av alkohol och andra levnadsvanor ... 12
5.3.1 Tobak och narkotika ... 12
5.3.2 Fysisk aktivitet och matvanor ... 12
6 Förslag till fortsatt arbete ... 13
7 Referenser ... 14
1 Inledning
Det finns olika anledningar till att människor konsumerar alkohol. I Sverige konsumeras alkohol främst i sociala sammanhang, till exempel för att det är roligt och för att höja stämningen på fester och andra tillställningar. En negativ känslogrund för drickandet, att exempelvis dricka för att glömma problem eller på grund av nedstämdhet förekommer också, även om det inte är lika vanligt. Alkohol konsumeras oftast med mat, i hemmiljö och med vänner medan det är mindre vanligt att dricka utomhus, ensam och med kollegor.
Det finns dock skillnader mellan olika åldersgrupper, yngre personer dricker oftare alkohol på en bar eller restaurang och med vänner medan äldre oftare konsumerar alkohol med mat och i ensamhet (1).
Alkoholkonsumtion bidrar till över 5 000 dödsfall per år och beräknas vara den sjätte största riskfaktorn för sjukdomsbördan i Sverige. Över 40 olika sjukdomstillstånd är helt relaterade till alkoholkonsumtion och för många andra är alkohol en bidragande orsak. Alkoholkonsumtion ger också stora samhälleliga konsekvenser eftersom alkohol ofta är inblandat i exempelvis våldshandlingar och trafikolyckor (2).
Ibland hävdas att alkoholvanorna i Sverige har blivit mer kontinentala. Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) skriver dock i en av sina rapporter om befolkningens alkoholvanor att de inte ser något stöd för att vardagsdrickandet skulle ha blivit mer utbrett i Sverige. Däremot ses en förändring i kontinental riktning genom att dryckestillfällena i minskande mån innefattar intensivkonsumtion, liksom att alkoholkonsumtionen blivit jämnare fördelad mellan kön och åldersgrupper (3).
Det finns flera faktorer på individ- och samhällsnivå som påverkar människors alkoholkonsumtion och därmed storleken på de alkoholrelaterade problemen i en befolkning. På individnivå rör det sig om exempelvis ålder, kön, psykosociala bakgrundsfaktorer och psykisk ohälsa. På samhällsnivå spelar pris, marknadsföring och tillgänglighet en avgörande roll (4).
Syftet med det här kunskapsunderlaget är att förklara hur alkohol kan påverka hälsan, vad riskkonsumtion av alkohol är, utbredningen av riskkonsumtion av alkohol i länets befolkning samt hur fördelningen av riskbruk ser ut i olika åldersgrupper och grupper med olika socioekonomisk situation.
Målgruppen för kunskapsunderlaget är tjänstepersoner och beslutsfattare inom Region Östergötland.
2 Definitioner och begrepp
Totalkonsumtion av alkohol visar den totala mängden alkohol som i genomsnitt har anskaffats per person och år. I anskaffning ingår registrerad försäljning (Systembolaget, restauranger, livsmedelsbutiker) och oregistrerad försäljning (resandeinförsel, smugglad, hemtillverkad, köp via internet). För att kunna summera olika alkoholdrycker räknas de om till liter ren alkohol per invånare 15 år och äldre (5,6).
Ett standardglas innehåller 12 gram ren alkohol. Det finns i till exempel 50 cl folköl, 33 cl starköl, 10-15 cl vin, 4 cl sprit (7,8).
Riskbruk, eller riskkonsumtion, är ett bruk av alkohol där det på gruppnivå finns en påtagligt förhöjd risk för skadliga fysiska, psykiska eller sociala konsekvenser, jämfört med ingen konsumtion.Någon helt riskfri alkoholkonsumtion finns inte (8,9).
Riskbruk kan vara antingen högkonsumtion eller intensivkonsumtion. I Sverige definieras högkonsumtion som mer än 14 standardglas per vecka för män och mer än 9 standardglas per vecka för kvinnor. Intensivkonsumtion (kan även benämnas berusningsdrickande) definieras som minst 5 standardglas för män respektive 4 för kvinnor vid samma tillfälle minst en gång i månaden (7,10).
Riskbruk av alkohol kan även föreligga vid lägre alkoholkonsumtion, exempelvis under graviditet och under uppväxtåren (7).
Skadligt bruk är en diagnosterm som innebär ett bruk av alkohol på ett sätt som skadar hälsan. Skadan kan vara fysisk eller psykisk (11). Det är sällan alkohol är ensam orsak till en sjukdom, desto vanligare är att alkohol förvärrar eller är en av flera bidragande faktorer till sjukdom (9).
För beroende enligt ICD-101 gäller att tre av sex kriterier ska vara uppfyllda (11):
1. stark längtan efter drogen 2. svårighet att kontrollera intaget
3. fortsatt användning trots skadliga effekter
4. prioritering av droganvändning är högre än andra aktiviteter och förpliktelser 5. ökad tolerans
6. fysiska abstinenssymtom
Missbruk är avskaffat som medicinsk diagnos och begreppet bör undvikas då det kan upplevas stigmatiserande (8,9).
3 Olika sätt att mäta riskbruk av alkohol
Riskbruk av alkohol kan mätas på flera olika sätt, genom intensiv- och högkonsumtion var för sig alternativt genom mätinstrument som kombinerar intensiv- och högkonsumtion.
Olika sätt att mäta riskbruk ger olika bilder av riskbruket i befolkningen. När tyngdpunkt ges till intensivkonsumtion är det framförallt de yngre som har ett riskbruk. Ges tyngdpunkten istället till högkonsumtion är det den äldre befolkningen som i störst utsträckning har ett riskbruk.
Merparten av statistiken i det här kunskapsunderlaget kommer från den nationella enkäten Hälsa på lika villkor där frågorna om alkohol baseras på det validerade formuläret AUDIT-C, som används för att upptäcka riskbruk. Formuläret bygger på de tre första frågorna i AUDIT (Alcohol Use Disorders Identification Test)2 och kombinerar frågor om intensiv- och högkonsumtion, där viss tyngdpunkt ges till intensivkonsumtion.
4 Hälsorisker med alkoholkonsumtion
Alkohol är ett giftigt ämne vars molekyl är både vatten- och fettlöslig. Det gör att den kan passera alla cellmembran, ta sig in i alla vävnader och brytas ner i dem. På så sätt kan alkoholens skadliga effekter påverka hela kroppen. Den skadliga effekten hos den enskilda individen varierar betydligt och påverkas i hög grad av exempelvis genetik, kön, ålder, andra levnadsvanor, läkemedel och ett antal sjukdomar. För de allra flesta innebär dock en ökande alkoholkonsumtion en ökad risk för skador. Vid låg konsumtion är risken liten men någon helt riskfri konsumtion finns inte (2).
Vissa äldre studier har visat på att en låg till måttlig konsumtion av alkohol kan ha en skyddande effekt mot kranskärlssjukdom, ischemisk stroke och typ-2 diabetes för personer i 70-årsåldern. Dessa studier har haft en rad metodologiska problem och senare års forskning har inte kunnat påvisa några positiva effekter av alkoholkonsumtion. Det finns därför ett tilltagande tvivel på om de positiva effekterna alls finns, samtidigt som de negativa effekterna av alkoholkonsumtion är större än de eventuellt positiva (2,12,13).
Oavsett vilka effekter en låg alkoholkonsumtion har så ger en hög alkoholkonsumtion, framförallt en återkommande intensivkonsumtion, en ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar (kranskärlssjukdom, hjärtmuskelsjukdom, förmaksflimmer, stroke och högt blodtryck). Likaså kan det orsaka högt blodsocker för personer med diabetes (2).
All konsumtion av alkohol ökar risken för cancer, ju högre konsumtion desto högre risk. Nästan 30 procent av de cancerfall som alkoholen orsakar i Sverige orsakas av låg eller måttlig alkoholkonsumtion. Kopplingen mellan cancer och alkohol är som starkast för cancer i munhåla, svalg, struphuvud, matstrupe, mage, tjock- och ändtarm, bröst hos kvinnor samt lever (14). Måttlig till hög alkoholkonsumtion, särskilt regelbunden intensivkonsumtion, ökar även risken för andra leversjukdomar så som fettlever, hepatit och skrumplever (2).
1 ICD-10 är ett system för sjukdomsklassifikation. Det primära syftet är att möjliggöra klassificering och statistisk beskrivning av sjukdomar och andra hälsoproblem som är orsak till människors död eller kontakter med hälso- och sjukvården (29).
2 Fråga 1: Hur ofta dricker du alkohol? Fråga 2: Hur många standardglas dricker du en typisk dag då du dricker alkohol? Fråga 3: Hur ofta dricker du sex standardglas eller mer vid samma tillfälle?
En hög alkoholkonsumtion har ett tydligt samband med både depression och ångest. På mycket kort sikt (timmar) har alkohol en ångestdämpande effekt men får därefter istället en ångestaktiverande effekt då det stimulerar kroppens stressystem (2).
Alkohol har även ett samband med Alzheimers demens och kognitiv nedsättning. Sambandet syns redan vid en konsumtion av omkring ett standardglas per dag men blir tydligare vid hög konsumtion, framförallt vid intensivkonsumtion med frekventa minnesluckor (2,13).
Alkohol har en hämmande effekt på immunförsvarets vita blodkroppar och är därmed en viktig bidragande orsak till olika infektioner, så som lunginflammation, tuberkulos och olika hudinfektioner. För
lunginflammation ger intensivkonsumtion en större risk än högkonsumtion (2). Alkoholens påverkan på infektioner är också en anledning till att patienter som ska opereras bör undvika alkohol veckorna före och efter operation. Genom en alkoholfri operation minskar risken för bland annat lungkomplikationer, generella infektioner och sårinfektioner (15). En hög alkoholkonsumtion ökar även risken för flera hudsjukdomar så som psoreasis, eksem, rosacea och seborré (2).
Hög alkoholkonsumtion under graviditeten är en riskfaktor för bland annat missfall, för tidig födsel, försämrad fostertillväxt och låg födelsevikt. Redan låg till måttlig alkoholkonsumtion under graviditeten kan öka risken för vissa typer av skador. Det finns ingen säker lägsta nivå men intensivkonsumtion tycks vara mest skadligt (2). Den mest kända, och allvarligaste, konsekvensen av alkoholkonsumtion under graviditet kallas fetalt alkoholsyndrom (FAS) och omfattar olika grader av utvecklingsstörning samt typiskt förändrat utseende och problem i det centrala nervsystemet (4).
Barn och unga under 18 år tål mindre mängder alkohol än en vuxen person och blir snabbare berusade, eftersom en mindre kropp innehåller mindre vätska att späda ut alkoholen med. Att den unga hjärnan inte är färdigutvecklad gör dessutom att den skadas mer än vuxnas hjärnor av alkohol. Skadorna, som främst drabbar pannloberna, kan bli bestående och därmed påverka de ungas förmåga att fatta beslut, göra riskbedömningar och kontrollera impulser (8).
Den ökade risken för sjukdom i allmänhet tillsammans med en större känslighet för alkohol medför att riskerna för alkoholrelaterade skador hos äldre ökar. De kroppsliga förändringarna hos äldre personer gör att de blir mer känsliga både för alkoholens omedelbara och långsiktiga effekter. Exempelvis gör en minskad muskelmassa och därmed mindre vatten i kroppen att alkoholens skadliga effekter inte sprids ut lika mycket i kroppen som hos yngre personer. Alkoholhalten i blodet blir därför högre och varar längre än hos yngre personer som dricker samma mängd alkohol (13).
En av de största hälsoeffekterna av alkohol är skador och olyckor. Mellan 30 och 50 procent av alla personer som kommer in på akutmottagningar med allvarliga skador har nyligen druckit alkohol.
Fallolyckor, trafikolyckor, drunkningsolyckor och olyckor som involverar maskiner är vanligast. Det beror på att alkoholen ger nedsatta kognitiva förmågor så som reaktionsförmåga, uppmärksamhet, riskbedömning samt motorisk koordination. Intensivkonsumtion ger störst risk men risken finns även vid lägre
alkoholkonsumtion (2).
Alkohol orsakar inte bara skador på den som dricker utan är ofta en del i bland annat arbetsplatsolyckor, våldsbrott och partnermisshandel. Data från brottsregister visar att förekomsten av både mord och misshandel i Sverige tätt följer alkoholkonsumtionen per person från mitten av 1800-talet fram till idag (16).
Likaså kan alkoholkonsumtion ge upphov till andra negativa effekter på personens omgivning. Nästan 32 procent av Sveriges befolkning svarade i en undersökning 2017 att de känner någon som de tycker dricker för mycket. Ungefär 45 procent av de som har någon i sin närhet som de tycker dricker för mycket har påverkats negativt i någon utsträckning. Vanligast är att ha blivit känslomässigt sårad eller försummad, följt av att den närståendes drickande haft en negativ inverkan i ett socialt sammanhang (17).
5 Alkoholkonsumtion i Östergötland
De senaste 15 åren har totalkonsumtionen av alkohol per person i Sverige minskat. Den senaste toppen var 2004, då totalkonsumtionen var 10,6 liter ren alkohol per invånare 15 år och äldre (18). År 2019 hade konsumtionen sjunkit till 8,7 liter (19), vilket innebär att en genomsnittlig svensk konsumerade motsvarande 342 starköl eller 91 flaskor vin eller 32 flaskor sprit det året (20).
Majoriteten av den vuxna befolkningen dricker alkohol men under de senaste åren har antalet personer som inte dricker alkohol alls ökat. År 2006 var det 15 procent av befolkningen i Östergötland (16-84 år) som inte druckit alkohol alls under de senaste 12 månaderna, 2020 var motsvarande siffra 18,4 procent. Det är en något högre andel än i riket, där var det 17,5 procent 2020 (21).
I Östergötland har 15,8 procent av befolkningen ett riskbruk av alkohol, vilket motsvarar cirka 55 500 personer. Fler män än kvinnor har ett riskbruk av alkohol, 19,9 respektive 11,4 procent (figur 1). Över tid har andelen personer med ett riskbruk legat relativt stabilt (21).
Figur 1. Andel personer i Östergötland med riskbruk av alkohol per kön och år.
Nationellt är det 16,4 procent av befolkningen som har ett riskbruk, av dem är det cirka 4 procent som har ett alkoholberoende. Liksom för riskbruk är det vanligare med beroende bland män än bland kvinnor, det finns också ett tydligt samband med ålder. Det är vanligast med ett beroende i åldersgruppen 17-29 år, där är drygt 7 procent alkoholberoende. Andelen minskar därefter med ökande ålder och är som lägst i åldersgruppen 65- 84 år, där är drygt 1 procent av kvinnorna och 2,5 procent av männen alkoholberoende (17).
5.1 Alkoholkonsumtion i olika åldersgrupper
Störst andel personer med ett riskbruk i Östergötland återfinns i åldersgruppen 16-29 år. I den gruppen är det 21,9 procent som har ett riskbruk, vilket kan jämföras med knappt 9,7 procent i den äldsta gruppen (65- 84 år). Under senare år går det att se en statistiskt signifikant minskning av riskbruk bland män i
åldersgruppen 16-29 år, samt en ökning bland både män och kvinnor i åldersgruppen 65-84 år (figur 2 och 3) (21).
23,2
19,9
11,4 11,4
0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50
2006 2008 2009 2011 2013 2014 2016 2018 2020
Andel (%)
Män Kvinnor
Figur 2. Andel kvinnor med riskbruk av alkohol i Östergötland per åldersgrupp och år.
Figur 3. Andel män med riskbruk av alkohol i Östergötland per åldersgrupp och år.
5.1.1 Alkoholkonsumtion bland unga
För unga under 18 år definieras all alkoholkonsumtion som riskbruk (7). Det gör att detta avsnitt innehåller andra indikatorer för att mäta alkoholkonsumtion.
I Östergötland har 27 procent av eleverna i årskurs 8 i grundskolan druckit alkohol en eller flera gånger under 2019, jämfört med 67 procent i årskurs 2 på gymnasiet. Över tid går det att se en minskande trend i antalet ungdomar som druckit alkohol. 2014 var det 30 procent av eleverna i årskurs 8 och 79 procent i årskurs 2 på gymnasiet som druckit alkohol. I de senaste två årens mätningar (2018 och 2019) har dock trenden vänt något uppåt igen för elever i årskurs 8 (22).
Varken i årskurs 8 i grundskolan eller i årskurs 2 på gymnasiet är det några stora skillnader mellan tjejer och killar gällande hur många som har druckit alkohol. Däremot sticker gruppen som angett annan könsidentitet ut då betydligt fler har druckit alkohol i den gruppen jämfört med tjejer och killar (figur 3). Skillnaden är som störst i grundskolan där 42 procent i gruppen annan könsidentitet har druckit alkohol, jämfört med 24 procent av tjejerna och 27 procent av killarna (22).
27,5
20,5
9,2 8,9 8,3
11,1
2 7,1
0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50
2006 2008 2009 2011 2013 2014 2016 2018 2020
Andel (%)
16-29 år 30-44 år 45-64 år 65-84 år
39
23,1 25,1
20,2 18,1
24,2
5,7
12,3
0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50
2006 2008 2009 2011 2013 2014 2016 2018 2020
Andel (%)
16-29 år 30-44 år 45-64 år 65-84 år
Figur 4. Andel ungdomar som druckit alkohol per kön och årskurs.
Över tid går det att se en nedåtgående trend när det gäller berusningsdrickande bland ungdomar. Gruppen som angett en annan könsidentitet sticker ut även här, dock bara bland grundskoleeleverna. Där var det 17 procent som angett att de druckit sig berusade en eller flera gånger 2019, jämfört med 9 procent bland tjejerna och 6 procent bland killarna. Bland eleverna i gymnasiet var det totalt 52 procent som hade druckit sig berusade en eller flera gånger under 2019 (figur 5) (22).
Figur 5. Andel ungdomar som druckit sig berusade per kön och årskurs.
Trenden med minskad alkoholkonsumtion syns inte bara i Östergötland och Sverige utan även
internationellt. Under 2000-talet har antalet unga som dricker alkohol minskat kraftigt. Minskningen bland elever i grundskolan har dock stannat av de senaste åren (23). Orsaken till den minskande
alkoholkonsumtionen bland unga är inte klarlagd. Bland de förklaringar som diskuteras finns bland annat ett ökat hälsomedvetande, att unga i ökad utsträckning umgås på sociala medier, ökat datorspelande och att föräldrar är mer restriktiva i sina bjudvanor. Ingen av dessa orsaker har ensam kunnat förklara minskningen, troligen beror det istället på en kombination av flera olika faktorer (24).
Det är inte bara andelen ungdomar som har druckit alkohol som har minskat utan förändringen syns även i andra indikatorer. Bland annat har åldern för alkoholdebut stigit. Den genomsnittliga debutåldern för att ha druckit ett glas alkohol bland elever i årskurs 9 var 12,8 år 1999. Tjugo år senare var debutåldern 14 år. 1999 hade omkring hälften av Sveriges elever i årskurs 9 druckit alkohol före 14 års ålder, 2019 var motsvarande siffra cirka 10 procent (25).
5.1.2 Alkoholkonsumtion bland äldre
Andelen personer med riskbruk av alkohol är lägre i den äldsta åldersgruppen (65-84 år) jämfört med övriga åldersgrupper, samtidigt är det i den gruppen riskbruket har ökat mest under senare år. Ökningen beror främst på en större andel personer med högkonsumtion. Andelen äldre i Östergötland som dricker 4 gånger eller mer per vecka ligger på samma nivå 2020 som det gjorde 2006. De som dricker 2-3 gånger per vecka har däremot ökat från 15,6 procent 2006 till 25,9 procent 2020. Detta samtidigt som andelen som aldrig dricker alkohol har minskat, till skillnad från de övriga åldersgrupperna. 2006 var det 26,7 procent som aldrig drack alkohol, 2020 var motsvarande siffra 17,2 procent (figur 6) (21).
Figur 6. Alkoholkonsumtion de senaste 12 månaderna, personer 65-84 år i Östergötland.
Även om det främst är högkonsumtionen som har ökat i den äldre gruppen så har intensivkonsumtionen också ökat något. År 2006 var det 1,3 procent som drack 5-6 glas alkohol de gånger de drack, 2020 var motsvarande siffra 3,2 procent. Av de som dricker sex eller fler glas per tillfälle var det 0,5 procent som gjorde det varje vecka 2006, att jämföra med 4,5 procent 2020 (21).
Orsakerna till det ökade riskbruket av alkohol bland äldre verkar vara en kombination av livsstil och sociala förhållanden. De viktigaste faktorerna är bättre köpkraft än tidigare generationers äldre, mindre sociala nätverk samt stressande händelser i livet som exempelvis förlust av maka/make. Ökad acceptans för att äldre kvinnor dricker alkohol är också en viktig faktor (13).
Det är viktigt att poängtera att den ökade alkoholkonsumtionen som ses i den äldre gruppen inte beror på en ökad konsumtion med stigande ålder. Det beror istället på att tidigare generationer med mer återhållsamma alkoholvanor har ersatts med nya generationer med mer omfattande vanor (3).
5.2 Socioekonomiskt utsatta grupper
För levnadsvanorna matvanor, fysisk aktivitet och tobaksrökning finns det en tydlig social gradient mellan olika grupper i samhället. Personer med låg inkomst/kort utbildning tenderar att ha mindre hälsosamma levnadsvanor än personer med medelinkomst/medellång utbildning, som i sin tur har mindre hälsosamma levnadsvanor än personer med hög inkomst/lång utbildning (26).
När det gäller riskbruk av alkohol finns det inte en lika tydlig social gradient som för de övriga
levnadsvanorna. Det är ingen skillnad i andelen personer med riskbruk beroende på ekonomisk situation (figur 7 och 8) och för utbildningsnivå är skillnaderna mellan grupper små (figur 9 och 10). Det går dock att
6,8 7,1
15,6 26,7 25,9
17,2
0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50
2006 2008 2009 2011 2013 2014 2016 2018 2020
Andel (%)
4 gånger/vecka eller mer 2-3 gånger/vecka Aldrig
se att män med en eftergymnasial utbildning har en något lägre andel med riskbruk jämfört med övriga utbildningsgrupper. Den skillnaden har uppstått då andelen personer med riskbruk i gruppen med eftergymnasial utbildning har minskat samtidigt som det har ökat i övriga grupper (21).
Figur 7. Andel kvinnor 30-84 år i Östergötland med riskbruk av alkohol per disponibel inkomst för hushåll.3
Figur 8. Andel män 30-84 år i Östergötland med riskbruk av alkohol per disponibel inkomst för hushåll.
3 Med disponibel inkomst för hushåll menas hushållets alla inkomster efter skatt. Låg inkomst: de 20 % av de svarande (i det nationella urvalet av enkäten Hälsa på lika villkor) som har lägst inkomst. Medelinkomst: de 60 % av de svarande som ligger mellan låg och hög inkomst. Hög inkomst: de 20 % av de svarande som har högst inkomst.
3,9 6,6
7 9,6
11,8 11,1
0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50
2006 2008 2009 2011 2013 2014 2016 2018 2020
Andel (%)
Låg inkomst Medelinkomst Hög inkomst
18,7 20,8
19,1
18,4 16,1
0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50
2006 2008 2009 2011 2013 2014 2016 2018 2020
Andel (%)
Låg inkomst Medelinkomst Hög inkomst
Figur 9. Andel kvinnor 30-64 år i Östergötland med riskbruk av alkohol per utbildningsnivå.
Figur 10. Andel män 30-64 år i Östergötland med riskbruk av alkohol per utbildningsnivå.
Liksom för ekonomisk situation och utbildningsnivå är det inga stora skillnader i andelen med riskbruk beroende på om personerna har ett arbete eller är arbetslösa (figur 11). Över tid går det dock att se en tendens till att riskbruket är något större i gruppen med arbetslösa (21).
7,3 8,5
10,8 11,0
7,0
9,6 0
5 10 15 20 25 30 35 40 45 50
2006 2008 2009 2011 2013 2014 2016 2018 2020
Andel (%)
Förgymnasial Gymnasial Efter gymnasial
14,7
24,1
27,5 26,5
17,0
8,9
0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50
2006 2008 2009 2011 2013 2014 2016 2018 2020
Andel (%)
Förgymnasial Gymnasial Efter gymnasial
Figur 11. Andel personer 16-84 år i Östergötland med riskbruk av alkohol per sysselsättningsnivå.
Även om de socioekonomiska skillnaderna inte är så stora när det gäller riskbruk av alkohol har en
socioekonomiskt utsatt situation ett samband med alkoholskador. Detta då en ansamling av andra faktorer ger en ökad sårbarhet för alkoholens skadliga effekter (27).
5.3 Riskbruk av alkohol och andra levnadsvanor 5.3.1 Tobak och narkotika
Det finns en koppling mellan alkohol, tobak och narkotika, samtliga tre substanser är beroendeframkallande och det är vanligt att kombinera dem. Bland både män och kvinnor som röker dagligen i Östergötland är det vanligare att ha ett riskbruk av alkohol, jämfört med de som inte röker dagligen. Sambandet kvarstår vid justering för utbildningsnivå och hushållsinkomst (21).
Antalet personer i Östergötland som använder cannabis är få, 1,6 procent angav 2020 att de använt cannabis det senaste året. Att ha använt cannabis är vanligare bland de personer som också har ett riskbruk av
alkohol, jämfört med de som inte har ett riskbruk. Precis som för riskbruk är det vanligast att ha använt cannabis i åldersgruppen 16-29 år (21).
5.3.2 Fysisk aktivitet och matvanor
Alkohol innehåller många kalorier men nästan ingen näring. Enligt de nordiska näringsrekommendationerna bör alkoholintaget därför begränsas till högst 10 gram alkohol per dag för kvinnor och högst 20 gram per dag för män (28). Det motsvarar en konsumtion av högst 140 gram ren alkohol för män och högst 70 gram alkohol för kvinnor per vecka, vilket är något lägre än gränsen för högkonsumtion av alkohol (168 gram för män och 108 gram för kvinnor per vecka) (2).
Drygt 53 procent av befolkningen i Östergötland hade övervikt eller fetma 2020. Övervikt och fetma kan ha många orsaker men ett högt alkoholintag skulle kunna bidra. Vid en jämförelse mellan personer med normalvikt, övervikt och fetma i Östergötland finns det dock över tid ingen skillnad i andelen personer med ett riskbruk av alkohol. Gruppen normalviktiga män tenderade vid senaste mätningarna (2018 och 2020) att ha en något lägre andel med riskbruk än de med övervikt och fetma (21).
Utöver alkoholintaget är frukt och grönsaker en viktig indikator på hälsosamma matvanor. Bland både män och kvinnor är det vanligare med ett riskbruk i gruppen med ett lågt intag av frukt och grönsaker, jämfört med dem som har ett högre intag, sambandet kvarstår vid justering för utbildningsnivå och hushållsinkomst (21).
Även när det gäller fysisk aktivitet, som ofta är starkt sammankopplat med matvanor, finns ett samband med riskbruk av alkohol efter justering för utbildningsnivå och hushållsinkomst. Bland både män och kvinnor är det vanligare med riskbruk i gruppen som inte är tillräckligt fysiskt aktiv jämfört med de som är det (21).
22,5
20,2
18,3 17
0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50
2006 2008 2009 2011 2013 2014 2016 2018 2020
Andel (%)
Riskkonumtion bland arbetslösa Riskkonsumtion bland sysselsatta
6 Förslag till fortsatt arbete
Det här kunskapsunderlaget förklarar hur alkohol kan påverka hälsan, vad som menas med riskkonsumtion av alkohol samt hur utbredningen av riskkonsumtion ser ut i Östergötlands befolkning. För ett effektivt förebyggande arbete med alkoholfrågor krävs insatser på ett flertal arenor och av ett flertal aktörer.
Nationellt pågår ett arbete med att ta fram ett vårdprogram för levnadsvanor, vilket kommer att påverka hur Region Östergötland arbetar med alkohol inom hälso- och sjukvården. Därför bör det fortsatta arbetet inledningsvis inriktas på arenan hälso- och sjukvård. Som ett första steg i det arbetet kan en kartläggning av hur hälso- och sjukvården arbetar med alkoholfrågan i dag göras, för att få en bild av vilket stöd de kan behöva när vårdprogrammet ska implementeras.
Framöver kan även en aktörsanalys göras för att ta reda på vilka aktörer utöver hälso- och sjukvården som har betydelse för det alkoholpreventiva arbetet. Aktörsanalysen kan sedan användas som utgångspunkt för vidare planering och samverkan kring det alkoholpreventiva arbetet.
7 Referenser
1. Ramstedt M, Landberg J, Svensson J, Sundin E. Aktuella perspektiv på alkoholkulturen i Sverige [Internet].
Stockholm; 2018. Available from: https://wwwcanse.cdn.triggerfish.cloud/uploads/2020/01/can-rapport-177- aktuella-perspektiv-pa-alkoholkulturen-i-sverige.pdf
2. Allebeck P, Andreasson S, Wåhlin S, Ramstedt M, Gripenberg J, Damström-Thakker K, et al. Alkoholkonsumtion och risknivåer. Stockholm; 2018.
3. Guttormsson U. Befolkningens självrapporterade alkoholvanor 2004-2018 [Internet]. Stockholm; 2019.
Available from: https://www.can.se/app/uploads/2020/01/can-rapport-186-befolkningens-sjalvrapporterade- alkoholvanor-2004-2018.pdf
4. Andreasson S, Chikritzhs T, Dangart F, Holder H, Naimi T, Stockwell T. Alkoholen och samhället 2020: Alkohol, graviditet och spädbarns hälsa – ett gemensamt ansvar [Internet]. Stockholm; 2020. Available from:
https://wwwiogtse.cdn.triggerfish.cloud/uploads/2020/02/alkohol-graviditet_alkoholen-och-samhallet- 2020_rapport_sv.pdf
5. Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning. Hur mycket alkohol dricker vi i Sverige i dag jämfört med tidigare? [Internet]. 2020 [cited 2020 Jul 3]. Available from: https://www.can.se/fragor-och-
svar/alkohol/hur-mycket-alkohol-dricker-vi-i-sverige-i-dag-jamfort-med-tidigare/
6. Folkhälsomyndigheten. Översikt av de begrepp som används för att beskriva alkoholkonsumtionen i befolkningen [Internet]. 2020 [cited 2020 Jul 3]. Available from:
https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/andts/utveckling-inom-andts-anvandning-och- ohalsa/bruk/alkoholkonsumtion-i-befolkningen/oversikt-av-de-begrepp-som-anvands-for-att-beskriva- alkoholkonsumtionen-i-befolkningen/
7. Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor [Internet].
Stockholm; 2018. Available from: https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint- dokument/artikelkatalog/nationella-riktlinjer/2018-6-24.pdf
8. Region Skåne. Vårdprogram för levnadsvanor [Internet]. 2020. Available from:
https://vardgivare.skane.se/siteassets/1.-vardriktlinjer/regionala-vardprogram---fillistning/vardprogram-for- levandsvanor.pdf
9. Riddargatan 1. Vad är riskbruk och beroende? [Internet]. [cited 2019 Mar 22]. Available from:
http://riddargatan1.se/audit/riskbruk
10. Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning. Hur många dricker riskabelt? [Internet]. 2020 [cited 2020 Sep 22]. Available from: https://www.can.se/fragor-och-svar/alkohol/hur-manga-dricker-riskabelt/
11. Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende [Internet]. Stockholm; 2019.
Available from: http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/21220/2019-1-16.pdf 12. Riddargatan 1. Fakta om kroppen och alkohol [Internet]. [cited 2020 Jul 3]. Available from:
http://riddargatan1.se/fakta
13. Andreasson S, Chikritzhs T, Dangart F, Holder H, Naimi T, Stockwell T. Alkoholen och samhället 2019: Alkohol och äldre [Internet]. Stockholm; 2019. Available from:
https://wwwiogtse.cdn.triggerfish.cloud/uploads/2019/11/alkohol-och-ldre_alkoholen-och-samhllet- 2019_rapport_sv.pdf
14. Andreasson S, Chikritzhs T, Dangart F, Holder H, Naimi T, Stockwell T. Alkoholen och samhället 2016/2017:
Alkohol och cancer [Internet]. Stockholm; 2016. Available from:
https://wwwiogtse.cdn.triggerfish.cloud/uploads/2019/11/alkohol-och-cancer_alkoholen-och-samhllet- 2016_rapport_sv.pdf
15. Olsson R, Lindberg L, Kiessling A, Tönnesen H. Stark för kirurgi – stark för livet [Internet]. Stockholm; 2017.
Available from: https://www.sls.se/globalassets/sls/halsa--sjukvard/levnadsvanor-- prevention/dokument/stark-for-kirurgi-20170425_final_.pdf
16. Andreasson S, Chikritzhs T, Dangart F, Holder H, Naimi T, Stockwell T. Alkoholen och samhället 2017/2018:
Alkohol och våld [Internet]. Stockholm; 2017. Available from:
https://wwwiogtse.cdn.triggerfish.cloud/uploads/2019/11/alkohol-och-vld_alkoholen-och-samhllet- 2017_rapport_sv.pdf
17. Sundin E, Landberg J, Ramstedt M. Negativa konsekvenser av alkohol, narkotika och tobak [Internet].
Stockholm; 2018. Available from: https://www.can.se/app/uploads/2020/01/can-rapport-174-negativa- konsekvenser-av-alkohol-narkotika-och-tobak.pdf
18. Trolldal B. Alkoholkonsumtionen i Sverige 2018 [Internet]. Stockholm; 2019. Available from:
https://www.can.se/app/uploads/2020/01/can-rapport-184-alkoholkonsumtionen-i-sverige-2018.pdf 19. Trolldal B. Alkoholkonsumtionen i Sverige 2019 - Preliminära uppgifter [Internet]. Stockholm; 2019. Available
from: https://www.can.se/app/uploads/2020/03/preliminra-uppgifter-alkoholkonsumtionen-i-sverige- 2019.pdf
20. Systembolaget. Så dricker vi i Sverige [Internet]. 2020 [cited 2020 Jul 3]. Available from:
https://www.omsystembolaget.se/kropp-halsa/livsstil/sa-dricker-vi-i-sverige/
21. Folkhälsomyndigheten. Hälsa på lika villkor.
22. Region Östergötland. Ungdomsenkäten Om mig [Internet]. Available from:
https://vardgivarwebb.regionostergotland.se/ungdomsenkat/
23. Englund A. Skolelevers drogvanor 2019 [Internet]. Stockholm; 2019. Available from:
https://www.can.se/app/uploads/2020/01/can-rapport-187-skolelevers-drogvanor-2019.pdf 24. Zetterqvist M. Skolelevers drogvanor 2018 [Internet]. Stockholm; 2018. Available from:
https://www.can.se/app/uploads/2020/01/can-rapport-178-skolelevers-drogvanor-2018.pdf 25. Guttormsson U, Zetterqvist M. Det går uppåt i åldrarna [Internet]. Stockholm; 2019. Available from:
https://www.can.se/app/uploads/2020/01/can-fokusrapport-05-det-gar-uppat-i-aldrarna.pdf 26. Region Östergötland. Har hälsan blivit bättre? [Internet]. Linköping; 2019. Available from:
https://dokument.regionostergotland.se/regsam/Samhällsbyggnad/Folkhälsa/Folkhälsorapport 2019 Region Östergötland.pdf
27. Wåhlin S. Alkohol – en fråga för oss i vården. 2:1. Lund: Studentlitteratur; 2015.
28. Livsmedelsverket. Alkohol - råd [Internet]. 2020 [cited 2020 Jul 3]. Available from:
https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa--miljo/kostrad/rad-om-bra-mat-hitta-ditt-satt/alkohol--- rad?_t_id=NV7uhTkEOMh3dB8pLfbyZw%3D%3D&_t_uuid=9o4xgsH2Tf-IVDo423L-
yQ&_t_q=alkohol&_t_tags=language%3Asv%2Csiteid%3A67f9c486-281d-4765-ba72-ba3914739e3b 29. Socialstyrelsen. Klassifikationen ICD-10 [Internet]. 2020 [cited 2020 Jul 6]. Available from:
https://www.socialstyrelsen.se/utveckla-verksamhet/e-halsa/klassificering-och-koder/icd-10/
