Besök Postadress Telefon växel Fax reception Internet
Turebergshuset 191 86 08-579 210 00 08-35 02 90 www.sollentuna.se Turebergs torg Sollentuna
Dnr 2013/0560 KS-5 Diariekod: 024
Kommunstyrelsen
Nya bolagsordningar och nya ägardirektiv för AB Sollentunahem, Sollentuna Energi AB och AB SOLOM
Förslag till beslut
Kommunledningskontoret föreslår kommunstyrelsen föreslå fullmäktige besluta följande:
1. Fullmäktige antar ny bolagsordning för AB Sollentunahem i enlighet med bilaga 1 till kommunledningskontorets tjänsteutlåtande 2014-05-07.
2. Fullmäktige antar ny bolagsordning för Sollentuna Energi AB i enlighet med bilaga 2 till kommunledningskontorets tjänsteutlåtande 2014-05-07.
3. Fullmäktige antar nya ägardirektiv för AB Sollentunahem i enlighet med bilaga 3 till kommunledningskontorets tjänsteutlåtande 2014-05-07.
4. Fullmäktige antar nya ägardirektiv för Sollentuna Energi AB i enlighet med bilaga 4 till kommunledningskontorets tjänsteutlåtande 2014-05-07.
5. Fullmäktige antar nya ägardirektiv för AB SOLOM i enlighet med bilaga 5 till kommunledningskontorets tjänsteutlåtande 2014-05-07.
Sammanfattning
Kommunledningskontoret har fått i uppdrag av kommunstyrelsens arbetsutskott att ta fram förslag till nya bolagsordningar och nya
ägardirektiv för kommunens helägda bolag AB Sollentunahem, Sollentuna Energi AB och AB SOLOM.
Kommunallagens regler vid kommunal bolagsbildning anger att fullmäktige ska
1. fastställa det kommunala ändamålet med verksamheten
2. se till att det fastställda kommunala ändamålet och de kommunala befogenheter som utgör ram för verksamheten anges i bolagsordningen 3. utse samtliga styrelseledamöter och minst en lekmannarevisor
4. se till att det anges i bolagsordningen att fullmäktige får ta ställning innan sådana beslut i verksamheten som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt fattas
Bakgrund
Kommunledningskontoret har fått i uppdrag av kommunstyrelsens arbetsutskott att ta fram förslag till nya bolagsordningar och nya
ägardirektiv för kommunens helägda bolag AB Sollentunahem, Sollentuna Energi AB och AB SOLOM.
Anledningen är dels nya regler i kommunallagen som rör kommunala företag och dels att vissa förtydliganden behövs vad gäller till exempel kommunala policydokuments giltighet för bolagen. De nya reglerna i kommunallagen gäller från 1 januari 2013.
Kommunledningskontorets beredning Legala och andra formella frågor
Formella förutsättningar för bildande av kommunala bolag
Enligt 3 kap. 16 § kommunallagen får en kommun lämna över vården av en kommunal angelägenhet till bl.a. ett aktiebolag. Denna regel utgör grunden för kommunal bolagsbildning.
Enligt andra stycket i samma paragraf får dock inte uppgifter som innefattar myndighetsutövning överlämnas till ett bolag om det inte finns särskilt lagstöd för detta.
När kommunen bildar ett bolag ska fullmäktige, enligt 3 kap. 17 § kommunallagen
5. fastställa det kommunala ändamålet med verksamheten
6. se till att det fastställda kommunala ändamålet och de kommunala befogenheter som utgör ram för verksamheten anges i bolagsordningen 7. utse samtliga styrelseledamöter och minst en lekmannarevisor
8. se till att det anges i bolagsordningen att fullmäktige får ta ställning innan sådana beslut i verksamheten som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt fattas
Kommunens styrning av kommunala bolag
Kommunens styrning av sina bolag utövas dels genom regleringar i bolagsordningen (se ovan) och dels genom ägardirektiv.
Bolagsordning
En bolagsordning är, vid sidan av lagstiftningen, ett aktiebolags regelverk.
Av bolagsordningen ska det, enligt 3 kap. 1 § aktiebolagslagen (ABL), framgå
1. bolagets firma,
2. den ort i Sverige där bolagets styrelse ska ha sitt säte, 3. föremålet för bolagets verksamhet, angivet till sin art,
4. aktiekapitalet eller, om detta utan ändring av bolagsordningen ska kunna bestämmas till ett lägre eller högre belopp, minimikapitalet och maximikapitalet, varvid minimikapitalet inte får vara mindre än en fjärdedel av maximikapitalet,
5. antalet aktier eller, om det i bolagsordningen har angetts ett minimikapital och ett maximikapital, ett lägsta och högsta antal aktier, varvid relationen mellan minimikapitalet och det lägsta antalet aktier ska vara densamma som relationen mellan maximikapitalet och det högsta antalet aktier,
6. antalet eller lägsta och högsta antalet styrelseledamöter,
7. antalet eller lägsta och högsta antalet styrelsesuppleanter, om sådana ska finnas,
8. antalet eller lägsta och högsta antalet revisorer, om revisor ska finnas enligt 9 kap. 1 § ABL,
9. hur bolagsstämma ska sammankallas, och 10. den tid som bolagets räkenskapsår ska omfatta.
Av ABL framgår även att det, för sådana bolag med annat syfte än vinstsyfte, ska anges i bolagsordningen hur bolagets vinst och behållna tillgångar vid bolagets likvidation ska användas.
För kommunala bolag gäller, enligt 3 kap. 17 § kommunallagen, därutöver vissa särregler. Det är följande:
• Det kommunala ändamålet
• Fullmäktiges rätt att ta ställning
Det kommunala ändamålet
Fullmäktige ska fastställa det kommunala ändamålet med bolagets
verksamhet. Med ändamål avses syftet med verksamheten, till skillnad från föremålet för bolagets verksamhet som avser vad bolaget ska ägna sig åt.
Fullmäktige ska se till att det fastställda kommunala ändamålet och de kommunala befogenheter som utgör ram för verksamheten anges i bolagsordningen.
De kommunala befogenheter som avses är den allmänna kompetensen (kommunal verksamhet måste ha anknytning till kommunen eller dess medlemmar och vara av allmänt intresse), likställighetsprincipen, retroaktivitetsförbudet och självkostnadsprincipen.
Fullmäktiges rätt att ta ställning
Det ska, enligt 3 kap. 16 § kommunallagen, anges i bolagsordningen att fullmäktige får ta ställning innan sådana beslut som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt fattas i bolaget.
Fullmäktiges rätt att ta ställning innebär inte att fullmäktige har vetorätt vad gäller det beslut som man ska ta ställning till. Indirekt blir dock fullmäktiges beslut styrande för bolagsstyrelsen eftersom fullmäktige kan entlediga styrelsen om denna inte visar lojalitet med fullmäktiges beslut.
Ägardirektiv
Som ett komplement till bolagsordningen kan ägaren utfärda ägardirektiv till bolagsstyrelsen. Dessa innehåller direktiv som inte grundar sig på bestämmelser i aktiebolagslagen eller kommunallagen.
Ägardirektiven är komplement till bolagsordningen och kan innehålla närmare regleringar av bolagets verksamhet där kommunen anser att det är viktigt att lämna anvisningar till bolaget. Av ägardirektiven kan t.ex. framgå sättet för hur bolaget ska rapportera om sin ekonomi och verksamhet till kommunen.
Det är vanligt att kommunala bolag styrs av ägardirektiv som är beslutade i kommunfullmäktige och fastställda på bolagsstämma.
Kommunstyrelsens uppsiktsplikt
Den allmänna uppsiktsplikten
Kommunstyrelsen ska, enligt 6 kap. 1 §, andra stycket, kommunallagen ha uppsikt över sådan kommunal verksamhet som bedrivs i kommunala bolag.
Denna uppsiktsskyldighet kan till exempel utövas genom återkommande ägardialoger med bolagen.
Den särskilda prövningen av bolagens verksamhet
Enligt 6 kap. 1a § kommunallagen ska kommunstyrelsen i årliga beslut för varje bolag pröva om verksamheten i bolaget under föregående år har varit förenlig med det fastställda kommunala ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna.
Denna regel i kommunallagen gäller från 1 januari 2013.
Underlaget för bedömningen kan hämtas från de återkommande ägardialogerna med bolagen. Därutöver bör lekmannarevisorernas granskningsrapport innehålla en bedömning enligt KL 6:1a.
Offentlighetsprincipen i kommunala företag
Allmänt om offentlighetsprincipen
Offentlighetsprincipen följer av tryckfrihetsförordningen (TF).
Av TF framgår att ”till främjande av ett fritt meningsutbyte och en allsidig upplysning ska varje svensk medborgare ha rätt att ta del av allmänna handlingar”.
En allmän handling är en handling som är inkommen till en myndighet eller upprättad hos en myndighet.
En allmän handling kan vara offentlig eller hemlig, dvs. omfattas av sekretess.
De närmare reglerna om utlämnande av allmänna handlingar finns i OSL.
Här regleras bl.a. att en myndighet ska lämna ut en allmän handling eller en uppgift som finns i en sådan handling om handlingen/uppgiften är offentlig och ett utlämnande inte hindrar arbetes behöriga gång.
Offentlighetsprincipen i kommunala företag
TF:s och OSL:s regler om allmänna handlingars offentlighet gäller för myndigheter. Enligt OSL jämställs dock kommunala företag med myndigheter när det gäller rätten för enskilda att ta del av allmänna
handlingar. Detta innebär att företaget ska på begäran av enskild lämna ut en allmän handling (eller uppgift ur en sådan) som inte omfattas av sekretess.
De sekretessregler som i första hand kan vara aktuella för ett kommunalt företag är affärssekretessen, upphandlingssekretessen och
personalsekretessen.
Offentlighetsprincipen gäller alltså i kommunala företag på grund av
föreskrift i lag. Några föreskrifter om detta behövs inte i bolagsordning eller ägardirektiv. Kommunledningskontoret föreslår att det för tydlighetens skull ändå tas in en reglering om offentlighetsprincipen i ägardirektiven.
Ett kommunalt företag har rätt att ta betalt för kopia av allmän handling endast under förutsättning av att fullmäktige i ägardirektiv föreskrivit att samma taxa ska gälla i företaget som hos kommunens nämnder. Denna möjlighet är viktig för kommunala bolag bl. a för att undvika s.k. massuttag.
Meddelarfrihet i kommunala företag
Allmänt om meddelarfrihet
Meddelarfriheten följer av Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) och Tryckfrihetsförordningen (TF) och avser rätten för fysiska personer att meddela och offentliggöra uppgifter för offentliggörande i tryckt skrift.
Av reglerna följer att ingen får åtalas eller dömas för ansvar eller åläggas skadeståndsskyldighet för att ha utnyttjat sin meddelarfrihet.
Den som utnyttjar sin meddelarfrihet har även ett anonymitetsskydd, dvs.
det är inte tillåtet att i ett mål om tryckfrihetsbrott väcka frågan vem som är uppgiftslämnare till en tryckt skrift.
Av YGL framgår att ingen myndighet eller annat allmänt organ får efterforska vem som lämnat uppgifter som följer av meddelarfriheten.
Rätten att meddela och offentliggöra uppgifter är inte oinskränkt utan begränsas av regler i offentlighets- och sekretesslagen (OSL). Uppgifter som omfattas av sekretess får inte offentliggöras om detta är särskilt angivet i OSL. Det gäller t.ex. uppgifter om rikets säkerhet, säkerhets- och
bevakningsåtgärder, enskildas hälsotillstånd, enskildas förhållanden inom förskoleverksamheten och vissa uppgifter om enskilda inom socialtjänsten.
Meddelarfrihet inom kommunala bolag
Av 13 kap. 2 § OSL framgår att meddelarfriheten även gäller för sådana bolag där en kommun utövar ett rättsligt bestämmande inflytande. Detta innebär att de anställda inom Sollentuna kommuns helägda bolag har samma meddelarfrihet som kommunens anställda.
Meddelarfriheten inom kommunala bolag omfattar dock inte styrelseledamöter och verkställande direktör.
Meddelarfriheten gäller alltså i kommunala företag på grund av föreskrift i lag. Några föreskrifter om detta behövs inte i bolagsordning eller
ägardirektiv. Kommunledningskontoret föreslår att det för tydlighetens skull ändå tas in en reglering om meddelarfriheten i ägardirektiven.
Föreslagna ändringar i bolagsordningar och ägardirektiv för kommunens bolag
Bolagsordningar
Avgränsning
Kommunledningskontoret har tagit fram förslag till nya bogagsordningar för AB Sollentunahem och för Sollentuna Energi AB.
Bolagsordningen för AB SOLOM reviderades senast i maj 2013 och innehåller därför de formuleringar som numera krävs enligt
kommunallagen.
Föremålet för bolagets verksamhet och ändamålet med bolagets verksamhet
Av 3 kap. 17 § kommunallagen framgår bland annat att fullmäktige ska se till att det fastställda kommunala ändamålet och de kommunala
befogenheter som utgör ram för verksamheten anges i bolagsordningen.
Det innebär att bolagsordningen ska beskriva
• Föremålet för bolagets verksamhet (vad bolaget ska ägna sig åt)
• Ändamålet med bolagsets verksamhet (syftet med bolagets verksamhet)
• Vilka kommunalrättsliga principer som gäller för bolaget dvs.
- den allmänna kompetensen (KL 2:1) - likställighetsprincipen (KL 2:2) - retroaktivitetsförbudet (KL 2:3) - självkostnadsprincipen (KL 8:3c)
Av förslagen till bolagsordningar för AB Sollentunahem och Sollentuna Energi AB beskrivs detta i §§ 3 och 4.
Under respektive rubrik i § 4 i bolagsordningarna anges i vilken omfattning de kommunalrättsliga principerna ska gälla för bolaget. I den omfattning som verksamheten är reglerad av speciallag anges detta samt i vilken omfattning speciallagen medger eller föreskriver undantag från någon av principerna.
De lagar som särskilt anger att verksamheten i kommunala bolag ska drivas på affärsmässig grund är lagen (2010:879) om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag, ellagen (1997:857) och fjärrvärmelagen (2008:263). Det innebär att självkostnadsprincipen enligt 8 kap. 3c § kommunallagen inte gäller för dessa verksamheter.
Av ellagen framgår även att ett kommunalt elbolag får bedriva sin
verksamhet utanför kommunen. Detta innebär en möjlighet för fullmäktige att medge undantag från den allmänna kompetensregeln i 2 kap. 1 §
kommunallagen. Denna möjlighet har utnyttjats i § 4.1, andra stycket, i Sollentuna Energis bolagsordning.
Enligt rättspraxis kan den kommunala kompetensen utökas med
verksamheter som har nära anknytning till en befintlig verksamhet. Detta brukar kallas anknytningskompetens. Det kan t.ex. avse ett café i en kommunal simhall. Kommuner (eller kommunala bolag) får normalt inte driva caféverksamhet, men om man gör detta i mindre omfattning i anslutning till t.ex. en simhall kan det vara kompetensenligt.
I Sollentuna Energis bolagsordning finns ett exempel på detta – i § 4.1, tredje stycket och i § 4.3, tredje stycket.
Bolagsstämmans kompetens
I bolagsordningarna är tillagt en ny bestämmelse i § 15 som innebär att beslut i ärenden av principiell betydelse eller annars av större vikt, för bolaget eller kommunen, ska fattas på bolagsstämma.
Anledningen är ett antal avgöranden EG-domstolen (bl.a. Parking Brixen och SYSAV) där man slår fast vikten av kommunens kontroll över ett kommunägt bolag för att kommunen och bolaget ska kunna köpa varor och tjänster av varandra utan upphandling.
Likvidation
I § 20 i bolagsordningarna finns en ny bestämmelse som anger att för det fall bolaget likvideras ska behållna tillgångar tillfalla Sollentuna kommun.
Denna bestämmelse är ett komplement till den utökade regleringen i bolagsordningarna om ändamålet med bolagens verksamhet. Det görs här klart att bolaget har ett helt eller delvis annat ändamål än att ge vinst till ägaren. Regleringen är obligatorisk enligt aktiebolagslagen.
Ägardirektiv
Avgränsning
Kommunledningskontoret har tagit fram förslag till nya bogagsordningar för AB Sollentunahem, AB SOLOM och Sollentuna Energi AB.
Ingen avgränsning har gjorts här, utan kontoret lämnar förslag till nya ägardirektiv för alla de tre helägda bolagen.
Principer för styrning
I avsnitt 1 i ägardirektiven lämnas information om vilka regler som gäller för bolagen i kommunallgen och i offentlighets- och sekretesslagen.
I detta avsnitt beskrivs
• Kommunen och dess bolag
• Kommunallagens krav
• Offentlighets- och sekretesslagens krav
• Kommunfullmäktiges roll
• Kommunstyrelsens roll
• Bolagsstyrelsens roll
Grundläggande ägardirektiv
I avsnitt 2 i ägardirektiven lämnas utökade direktiv till bolagen, som inte direkt följer av lag.
Kommunens och bolagens policyer
I punkt 2.3 slås fast att kommunens policydokument, som är antagna av fullmäktige, ska fastställas av bolagets styrelse att gälla för bolaget.
Fullmäktige ska ange för respektive policy i vilken omfattning den gäller för respektive bolag.
Nyttan för kommunen
I punkt 2.5 lämnas direktiv om inom vilka områden som bolagen ska samordna sig med kommunen. Samordning med kommunen ska ske inom områdena försäkringar, brandskydd, krishantering och säkerhetsarbete.
Detta innebär till exempel att bolagen ska, så snart det är möjligt, ansluta sig till kommunens försäkringsbolag Stockholmsregionens Försäkring AB (SRF).
Samordnad revision
Under rubriken samordnad revision i punkt 2.7 har den förändringen gjorts att bolagens upphandling av revisor/revisionsbolag ska samordnas av kommunens revisorer i stället för, som tidigare, i samråd med
lekmannarevisorerna.
Anställning av verkställande direktör
Enligt fullmäktiges beslut 2014-03-05, § 34, ska bolagens styrelser samråda med kommundirektören före beslut om anställning av verkställande
direktör. Detta är nu inskrivet i ägardirektiven.
Anställning av ungdomar i sommarjobb
Enligt fullmäktiges beslut 2013-11-13, § 157, ska bolagen anställa
ungdomar i sommarjobb. Detta är nu inskrivet i ägardirektiven på så sätt att bolagen ska eftersträva att erbjuda ungdomar sommarjobb och att detta ska rapporteras till kommunstyrelsen på sätt som styrelsen bestämmer.
Katarina Kämpe Ingegärd Bornelind Håkan Wikman
Kommundirektör Kommunjurist Ekonomichef
Charlotte Enges Finanschef
Bilagor:
1. Förslag till ny bolagsordning för AB Sollentunahem 2. Förslag till ny bolagsordning för Sollentuna Energi AB 3. Förslag till nya ägardirektiv för AB Sollentunahem 4. Förslag till nya ägardirektiv för Sollentuna Energi AB
5. Förslag till nya ägardirektiv för AB SOLOM
