Bilaga 1.
Kultur- och fritidskontoret
2016-02-16
Jonas Törnberg Larsson Sidan 1 av 2
Besök Postadress Telefon växel Fax reception Internet
Turebergshuset 191 86 08-579 210 00 08-35 02 90 www.sollentuna.se Turebergs torg Sollentuna
Dnr 2015/0105 KFN-4 Diariekod: Diariekod: 507
Majoritetens förslag om Sportotek
Bakgrund
Majoriteten inkom den 8 oktober 2015 med ett förslag om att kartlägga möjligheten att i samverkan med föreningsliv och enskilda starta Sportotek i Sollentuna. Ett Sportotek fungerar på samma sätt som ett traditionellt bibliotek men istället för böcker är det sport- och fritidsartiklar som blir utlånade. Begagnade sport- och fritidsmateriel samlas in genom
privatpersoner eller föreningslivet och återanvänds vid utlåning.
Syftet med ett Sportotek är att främja fysisk aktivitetet främst för barn och unga, på motsvarande sätt som biblioteken främjar läsandet och att återvinna använt men inte obrukbart sportsmateriel, som därmed får en ökad
livslängd. Sportoteken kan eventuellt även bidra till att sänka trösklarna att komma in i det lokala föreningslivet.
Omvärldsbevakning
Sportoteket i Luleå och Fritidsbanken, en verksamhet som främst finns i Region Värmland, är bara två exempel på ”sport- och fritidsbibliotek” som vuxit fram i landet. I Luleå kommun finns för närvarande tre Sportotek med planer att öppna ett fjärde. Sportoteken drivs i projektform under två år i samarbete mellan fritidsförvaltningen och arbetsmarknadsförvaltningen i Luleå kommun. På så sätt har Sportoteket resurser i arbetsmarknadspolitiska åtgärder som tar emot, registrerar, kontrollerar och underhåller inkommen fritidsutrustning.
Fritidsbanken är ett annat liknande initiativ där verksamheten är densamma men huvudmannen är ett socialt företag. I dagsläget finns Fritidsbanken i tio kommuner och fler är på gång. De drivs ofta med något slags lokalt
projektstöd i kombination med arbetsmarknadsprojekt.
Kartläggning i Sollentuna kommun
Det finns med många aktiva idrottsföreningar i Sollentuna kommun. Det finns också många aktiva utövare på fritiden. Sammantaget borde det betyda att det finns ett underlag för att kunna samla in begagnat fritidsmateriel från såväl föreningslivet som privatpersoner.
Föreningslivet har fått information om förslaget med Sportotek i kommunen vid två tillfällen, första gången var vid en träff med föreningslivet den 16 februari 2016. Vid det mötet informerade kultur- och fritidskontoret kort om kartläggningen.
Kultur- och fritidskontoret skickade även ut tre frågor via mejl den 25 februari 2016 registrerade i föreningsregistret. Frågorna var:
2016-02-16
Dnr. 2015/0105 KFN-4 Sidan 2 av 2
1. Ser ni ett behov av ett Sportotek i Sollentuna?
2. Har ni någon utlåning av begagnad utrustning redan idag (till medlemmar eller icke medlemmar)?
3. Skulle er förening kunna tänka er samla in begagnad utrustning för utlåning?
Kultur- och fritidskontoret fick in få svar, vilket gör det svårt att dra några större, definitiva slutsatser. Överlag var de föreningar som svarade positiva till ett Sportotek och flera av dem lånar redan ut utrustning till sina
medlemmar eller till prova-på verksamhet. Vissa föreningar har också verksamhet som inte kräver så mycket utrustning. De flesta föreningar skulle kunna tänka sig att samla in begagnat material, om de inte lånar ut den själva.
Resurser
Att driva Sportotek kräver resurser. För att återgå till exemplet i Luleå;
Sportoteken i Luleå kommun är ett tvåårigt projekt med stöd från en särskild satsning på folkhälsa i kommunen. Luleå kommun har anställt en
projektledare för projektet och merparten av stödet går till den tjänsten.
Projektledaren har haft i uppgift att planera och koordinera arbetet. Det gäller att förankra idén hos föreningslivet och allmänheten, att hitta lämpliga lokaler på strategiskt utvalda platser och rutiner för inhämtning och
uthyrning av utrustning. Det krävs också rutiner för kontroll av materiel, utlåning och underhåll av utlånat material.
Kultur- och fritidskontorets bedömning
Kultur- och fritidskontoret bedömer att det bör finnas ett underlag till Sportotek men att verksamheten är resurskrävande. Det skulle behövas resurser till en projektledare som planerar och koordinerar arbetet. Det är en funktion som kultur- och fritidskontoret bedömer inte finns i den egna organisationen idag.
