Strategier för att öka högstadieelevers motivation till att vara fysiskt aktiva

Full text

(1)

Fakulteten för

Lärande och Samhälle

Självständigt arbete i fördjupningsämnet (Idrott och lärande)

15 högskolepoäng, grundnivå

Strategier för att öka

högstadieelevers motivation till att vara fysiskt aktiva

Strategies to Increase Students’ Motivation to be Physically Active in Secondary School

Robert Vestlund Elias Hallbäck

Ämneslärarutbildning: Grundskolans årskurs 7-9, Examinator: Lars Kristén förstaämne Idrott, 240 högskolepoäng Handledare: Stine Degerböl Självständigt arbete på grundnivå 15hp

Slutseminarium: 2022-01-13

(2)

Förord

Vi har valt att skriva denna kunskapsöversikt baserat på flera olika parametrar. Vi är båda två eniga om att motivera ungdomar i skolan är svårt, både till att medverka på lektioner och på fritiden. Vi valde ämnet för att få nytta inför vår profession som lärare. Robert menar att motivationen känns som den viktigaste aspekten för en lyckad idrottslektion, samt har egna erfarenheter av bristande motivation till ämnet som ung. Elias är coach för juniorlandslaget i amerikansk fotboll och vill dra nytta av kunskapsöversikten till sin brinnande hobby samt sin framtida roll som idrottslärare. Vi vill undersöka vilka strategier lärare har bevisat fungera för att öka elevernas inre motivation samt vilka teorier/modeller som kan ligga till grund för strategierna. Arbetsfördelningen har varit tydlig. Vi byggde upp en gemensam ram för hur vi sökte efter källor, därefter letade vi enskilt. Vi delade de källor vi hittat med varandra och kom tillsammans fram till de tolv slutgiltiga källorna. Elias har skrivit inledning, Robert har skrivit metod. Vi delade upp arbetet jämnt vid resultatbeskrivning och sökprocess. Diskussionerna av resultaten blev en gemensamt skriven avslutande del. Hela processen har varit högst kollegial då vi dagligen har samtalat och diskuterat vårt arbete, ett arbetssätt vi båda är väldigt nöjda med. Vi vill tacka vår handledargrupp för både konstruktiv och positiv feedback som fick oss att tänka om flertal gånger. Vi vill tacka Stine som har varit en stödjande hand kring våra frågor och speciellt tack till Jesper som alltid bjöd på kaffe vid handledarträffarna.

(3)

Sammandrag

Syftet med denna studie är att undersöka hur man som lärare kan arbeta för att främja motivation hos elever på högstadiet. Lärarens roll, strategier, och teorier ligger till grund för studien. Frågeställningen vi har utgått ifrån är: Hur används ämnet idrott och hälsa för att påverka elevers motivation till att vara fysiskt aktiva? Frågeställningen besvaras genom vetenskapliga artiklar som vi fann genom EBSCO, libsearch och ERC. Vi har enbart använt oss av vetenskapliga studier där syftet var att testa olika strategier och modeller för att se en ökning hos elever att bli mer motiverade. Vår studie har utgått från Self-determination Theory, som behandlar de tre psykologiska basbehoven, inre motivation, yttre motivation och amotivation. Resultatet visade olika perspektiv som är viktiga för att motivera elever. Dessa visar att lärarens roll,

undervisningens miljö och elevernas tre psykologiska basbehov är viktiga byggstenar för att främja motivationen hos elever.

Nyckelord: Fysisk aktivitet, idrott och hälsa, lärarens roll, motivation, undervisningsmiljö.

(4)

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 5

1.1 Begrep ... 6

2. Syfte och frågeställning ... 7

3. Metod ... 8

3.1 Sökord, tidsintervall och databaser ... 8

3.2 Kriterier för inkludering och exkludering ... 9

3.3 Sökprocess ... 9

4. Resultat ... 12

4.1 Olika undervisningsstrategier för att påverka motivation ... 12

4.2 Lärarens roll för att påverka elevers motivation ... 18

5. Diskussion och slutsatser ... 24

5.1 Metoddiskussion ... 24

5.2 Undervisningsstrategier och lektionsinnehåll ... 25

5.3 Lärarens påverkan ... 26

5.4 Slutsatser för kommande lärarroll ... 27

5.5 Vidare forskning ... 28

6. Referenser ... 29

(5)

1. Inledning

Fysisk aktivitet har en väldokumenterad positiv effekt på en persons hälsa. Ekblom & Ekblom (2021) förklarar att förhöjd fysisk aktivitet kan leda till en bättre förmåga att klara motgångar samt bättre psykisk hälsa. De hittade dessutom tecken på att detta gällde tonåringar i större utsträckning än barn. Utöver detta listar författarna andra generella följder som fysisk aktivitet såsom mindre risk för övervikt, låg bentäthet, eller hjärt- och kärlsjukdomar. Trots dessa fördelar är ungdomar mindre och mindre aktiva. Livsmedelsverket (2020) redovisar en studie från 2016-2017 där de fann att endast 43 procent av pojkar och 23 procent av flickor nådde rekommendationen om att vara fysiskt aktiv i minst 60 minuter om dagen. De fann även att ungdomar blev mindre och mindre aktiva ju äldre de blev. Barn och ungdomar idrottar också i mindre utsträckning på sin fritid. Siffror som Riksidrottsförbundet (2018) har tagit fram visar att cirka 65 procent av ungdomar i åldern 12 till 18 år tränar minst en gång i veckan under 2016-2017.

I kursplanen för idrott och hälsa (Skolverket, 2019) står det under ämnets syfte att

“Undervisningen i ämnet idrott och hälsa ska syfta till att eleverna utvecklar allsidiga rörelseförmågor och intresse för att vara fysiskt aktiva…” (s.1). Detta innebär att eleverna själva behöver inse fördelarna samt känna hitta drivkraften till att faktiskt aktivera sig. Larsson (2016) nämner att ungdomar har stort behov av fysisk aktivitet samt nämner starka skäl till varför man ska undervisa om det, nämligen att ge kunskap om att ta hand om sin kropp och hälsa. Han skriver att “människan är skapad för fysisk aktivitet” (2016, s. 319). Utifrån denna grund måste ungdomar också motiveras till att förstå denna kunskap, därav denna uppsats.

Hälsofördelarna med att vara fysiskt aktiv tillsammans med den stora andel ungdomar som inte når upp till den nivå där man kan nyttja förmånerna gör att skolan blir essentiell för att lyckas vända trenden. Ekblom et al (2021) tar i sitt förord upp att skolan har en exklusiv möjlighet att ge eleverna samma förutsättningar till fysisk aktivitet, något som kan skilja sig avsevärt baserat på respektive elevs hemmiljö. Kan undervisningen i Idrott och hälsa läggas upp på ett sätt som skapar yttre motivation tillsammans med en känsla av syfte och samhörighet kan till slut inre

(6)

motivation nås. Denna inre motivationen kan vara viktigt för att elever ska hålla sig aktiva även senare i livet.

1.1 Begrepp

Motivation är ett vitt och komplext begrepp. I den mest generella meningen kan det sägas att motivation handlar om vad man vill göra och hur mycket man vill göra det. Detta breda koncept gör det möjligt att granska från många olika infallsvinklar, både utifrån personliga och psykologiska perspektiv (Weinberg & Gould, 2019). Flertalet av studierna som vi tar upp i denna kunskapsöversikt använder sig av self-determination theory när de undersöker hur elevers motivation påverkas. Denna teori utgår från att uppfylla tre psykologiska behov: kompetens som känslan av att kunna lösa en uppgift, autonomi som innebär att eleven är självgående och

självstyrande, och samhörighet som innebär att eleverna känner sig inkluderade i gruppen. Hur dessa behov nås kan utvärderas genom att identifiera en persons motivation och delas upp i yttre motivation, inre motivation samt amotivation. Dessa kategorier ges utrymme i self-determination theory men även på många andra håll inom motivations-genren. Weinberg & Gould (2019) förklarar att kategorierna finns på ett spektrum där amotivation är längst till vänster, inre motivation längst till höger, och yttre motivation i mitten. Om en elev är amotiverad är den inte motiverad alls och kan även känna sig inkompetent. Är en elev yttre motiverad innebär det att yttre omständigheter, som att den gör något för att få belöningar i form av betyg eller att den tränar för att attrahera en partner. Eleven har inre motivation när den upplever njutning av att klara av en svår uppgift, lära sig något nytt, eller att bara tycka om att delta i en viss aktivitet.

Enligt Weinberg & Gould (2019) är nyckeln till inre motivation att uppfylla en elevs känsla av kompetens, autonomi och samhörighet. Dessa tre delar hänvisas ofta till som en persons psykologiska basbehov.

(7)

2. Syfte och frågeställning

Givet den betydelse som motivation har för elevers fysiska aktivitet vill vi med den här kunskapsöversikten ta reda på hur lärare i Idrott och hälsa på högstadiet kan gå tillväga för att öka motivationen hos sina elever, för att i förlängningen göra elever mer fysiskt aktiva på och utanför undervisningen. Vår frågeställning blir därmed:

- Hur används ämnet idrott och hälsa för att påverka elevers motivation till att vara fysiskt aktiva?

Vi kommer främst att utgå från studier vars fokus har legat på ungdomar i tonåren och hur eleverna själva upplever olika sorters undervisning har påverkat deras motivation. Vi kommer att undersöka olika metoder lärare kan använda för att höja motivationen hos sina elever.

(8)

3. Metod

Dimenäs (2017) tar upp exempel på lärarstudenter som utför sökningar genom litteratur för att besvara sina frågor. Studenterna ställde flera resultat bredvid varandra för att jämföra olika resultat för att få svar. Denna metod har vi följt när vi har skrivit denna kunskapsöversikt.

Kunskapsöversiktens grund baserar sig på sökningar av vetenskapliga artiklar samt relevant litteratur. Denna del kommer att beskriva tillvägagångssätt för våra sökmetoder, tankegångar och urvalskriterier för att kunna besvara vår frågeställning.

Backman (2016) förklarar forskningsöversikter som en term där befintlig empirisk forskning sammanfattas för att skapa praktisk tillämpning. Genom att delvis samla in kvantitativa vetenskapliga artiklar där flera olika resultat visas genomför vi till en viss del detta arbetssätt i vår kunskapsöversikt. Vi går däremot bort från forskningsöversiktens traditionella mening då vi även använder oss utav kvalitativa studier. Detta för att få en variation av metoder som används i vetenskapliga studier.

Backman (2016) poängterar också en risk kring litteraturgranskning: att bara få fram flertal artiklar inom samma område för att besvara sin frågeställning utan att ha någon strategi.

Konsekvensen kring det kan bli att uppsatsen enbart blir en granskning av litteraturen och innehåller inte en konsekvent idé bakom texten. Därav försöker vi i så stor grad som möjligt använda oss av statistiska resultat från våra referenser, i den grad vi känner att vi kan ställa några resultat mot varandra för att granska resultaten så vi når de utgångspunkter som blir främst väsentliga för att öka motivationen hos ungdomarna.

3.1 Sökord, tidsintervall och databaser

Den primära databasen vi har använt i sökprocessen är EBSCO, delvis för att den är mest inriktad inom vårt ämnesval, och delvis för vi får flest relevanta artiklar genom den. Backman (2016) beskriver också EBSCO som en databas innehållande miljontals artiklar och med korrekt sökmetod uppnår man relevanta förslag. Vi har använt Libsearch via EBSCO och ERC:s sökfunktiner som bidrat till flera referenser. Genom att begränsa sökningarna för att få

(9)

så relevanta träffar som möjligt har vi använt följande termer i databaserna: physical activity, physical education, secondary school, intrinsic motivation, extrinsic motivation, amotivation, learning,

intervention och motivation*. Vi valde att trunkera de sistnämnda då de är begrepp som används i varierande former i litteraturen.

3.2 Kriterier för inkludering och exkludering

För att endast hitta granskade artiklar i sökprocessen har vi använt flikarna “peer reviewed”

alternativt “granskad”. I så stor utsträckning som möjligt prioriterades ny forskning. Utöver detta valde vi källor utifrån följande inkluderingskriterier:

• Studien relaterar till ämnet idrott och hälsa.

• Studien handlar om ungdomar mellan 11 och 18 år.

• Studien mäter någon form av motivation.

Studier som inte uppfyllde dessa kriterier valdes därför att exkluderas.

3.3 Sökprocess

För att bli bekanta med alla söktjänster så har vi, i en form av learning by doing, valt att testa oss fram. Från att söka med ett enkelt begrepp och nå flera tusen matchningar till att lära oss begränsa sökningen genom att kombinera olika termer och lägga till flera begränsningar för att nå ett hanterbart resultat för att sedan granska de som verkar relevanta. Detta är en sökstrategi som Backman (2016) nämner är en god start för nybörjare. Exempel på sökorden vi har använt oss av är: "physical activity" AND cognitive* AND "secondary school" eller learning AND "intrinsic motivation". Vi har valt att enbart använda oss av engelska sökord då de svenska resultaten via Swepub inte gav några resultat som matchade vårt syfte. Sökprocessen har gått till på följande vis: Först användes nyckelord vid sökning i databaser, rekommenderade av MAUs bibliotek.

För att precisera sökningen till mindre antal träffar las ytterligare sökord till. När träffarna hade blivit mer hanterbara gjordes en översiktlig läsning av titlar. Alla tilltalande titlar togs till en andrahandssortering. Även vid sökningar som hade stort antal sökträffar gjordes en ytlig granskning av resultatet där titlar som verkade matcha vår frågeställning gick vidare till

(10)

andrahandssorteringen. Efter detta lästes sammandragen av dessa artiklar. De artiklar vars sammandrag tycktes kunna besvara vår frågeställning togs ut till tredjehandssorteringen.

Artiklarna lästes i sin helhet och valdes antingen bort eller togs med till vår kunskapsöversikt.

Vi började att söka på "physical education" AND motivation på Libsearch via EBSCO. Detta gav 19 429 träffar. För att smala ner sökningen la vi till “AND feedback”. Det gav 220 sökträffar och artikeln Koka & Hein (2006) blev vald. Artikeln Trigueros et al. (2019) hittades med hjälp av sökorden "physical education" AND “motivation” AND feelings. Sökningen gav 74 träffar och där fanns en artikeln som passade bra till vår frågeställning. Genom att ta bort feelings och istället lägga till “Theories AND Physically active” nådde vi 215 träffar där vi hittade en väldigt bra artikel (Claver et al, 2020). Vi sökte även artiklar på Swepub men där valde vi bort samtliga sökningar. Vi försökte att precisera sökningarna genom trunkering och att lägga till fler ord som ledde vidare till flera vetenskapliga artiklar. Learning AND “intrinsic motivation” gav oss flera intressanta förslag med många sökresultat (22 253). Genom att lägga till “And physical activity”

fick vi 615 sökningar och Estrada et al (2019) valdes till vår kunskapsöversikt. The Relation between Physical Education Teachers’ (De-)Motivating Style, Students’ Motivation, and Students Physical Activity: A Multilevel Approach (Van Doren et. al. 2021) söktes fram genom “Physical

Education” And “Motivation” And Students* And School. Artikeln valdes bland en bred sökning (5543 träffar), det var egentligen under testfasen vi hittade artikeln, men den passade vårt syfte så pass bra att vi valde den. Ur det urvalet valdes också Lamb et. al (2021).

Eftersom trunkering kan variera söktermerna (Backman, 2016) genomförde vi en sökning på Motivation* AND “physical education” vilket genererade 17545 resultat. Frasen “Basic psychology needs” lades till då det är ett centralt begrepp inom self-determination theory. Bland dessa 782 resultat tog vi med Gaspar et al (2021).

Slutligen användes av Education Research Complete (ERC) i våra informationssökningar. Den inledande sökningen gjordes på orden motivation AND “physical education” OR, “idrott och hälsa”

AND intervention”. Vi använde oss av OR för att inkludera både svenska och engelska träffar

(11)

utan att exkludera något av dem. Vi använde också intervention för att hitta praktiska

tillvägagångssätt för att påverka motivation. Utav 1323 träffar hittades och valdes Chatzipanteli et al (2015) och Checchini et al (2020) till denna kunskapsöversikt. Då inga svenska träffar fanns togs “idrott och hälsa” bort. Motivation ändrades till “intrinsic motivation” för att smalna av resultatet samt att många av de artiklar nämnde inre motivation som ett essentiellt begrepp inom motivationsområdet. Utifrån dessa ändringar minskade antalet träffar till 59 varav tre artiklar bedömdes som relevanta till vår frågeställning. Wang & Chen (2020), Burel et al (2021) och Papaioannou et al (2020) blev de sista tillskotten till vår översikt.

(12)

4. Resultat

I detta avsnitt kommer den forskning som hittats att redovisas utifrån lärarnas

motivationsstrategier, teorier, samt elevers uppfattning om sin egna motivation. Varje källa beskrivs kortfattat, därefter hur studien i fråga har genomförts samt vilka resultat och slutsatser författarna kommit fram till.

4.1 Olika undervisningsstrategier för att påverka motivation

2021 presenterade Gaspar et al. en studie som mätte hur elevers motivation påverkas av idrottsundervisning som använder modellen Teaching Games for Understanding (TGfU). Här användes Self-Determination Theory som grund för bedömningen. I korthet innebär denna pedagogiska modell att eleverna deltar i lekar som främjar motivation, beslutstagande och problemlösning. Genom att bryta ner idrotter i specifika begränsade situationer tränas

elevernas förståelse vilket hjälper dem att ta taktiska beslut och hitta lösningar. Läraren stöttar eleverna genom öppna frågeställningar som hjälper eleverna att reflektera och nå bättre förståelse. Utifrån denna modell tillsammans med stöttning av lärare skapade Gaspar et al.

(2021) en hypotes att modellen ska bidra till, bland annat, en ökad motivation hos elever.

Studien bestod av 111 elever i årskurs fem och sex, varav 54 deltog i försöksgruppen där både TGfU och stöttning användes. Resterande 57 elever deltog i kontrollgruppen som utförde samma TGfU-aktiviteter, men utan stöttning av läraren. Samma lärare utförde all undervisning för båda grupper. För att mäta resultatet fick elever svara på frågeformulär före och efter perioden. Formuläret ämnade att mäta hur väl eleverna upplevde att deras tre psykologiska basbehov uppfylldes, elevernas motivation (uppdelat i inre motivation, yttre motivation och amotivation), uppfattning av sin egna förmåga, samt deras vilja att vara fysiskt aktiva.

Utifrån resultatet kom Gaspar et al. (2021) fram till att eleverna i försöksgruppen fick en kraftigare ökning i alla aspekter som undersöktes i studien jämfört med kontrollgruppen. Den aspekt som kontrollgruppen visade nämnvärd ökning i var viljan att vara fysiskt aktiv. En ytterligare slutsats som drogs var att samtliga av de tre psykologiska basbehoven blev

(13)

tillfredsställda. Autonomin uppfylldes genom att eleverna fick tillsammans arbeta för att lösa problem vilket resulterade i större elevdeltagande. Känslan av kompetens hjälptes genom att eleverna lyckades lösa problemen själva, läraren använde sig för det mesta av stöttning och rättade endast vid behov. Eftersom elever löste problem tillsammans ökade även deras känsla av samhörighet. Tillfredsställelsen av dessa basbehov resulterar i förlängningen även i att elevernas inre motivation ökar. Gaspar et al. (2021) konkluderar att Teaching Game for Understanding och liknande modeller med frågebaserad pedagogik bör vara närvarande i idrottsundervisning då det främjar autonomi hos elever, får dem att tro på sig själva och ger dem en större känsla av samhörighet. I förlängningen, menar författarna, att dessa aspekter resulterar i en ökad inre motivation för eleverna, något som leder till ökad vilja att vara fysiskt aktiv i framtiden. Författarna gav ingen potentiell förklaring till varför kontrollgruppens vilja att vara fysiskt aktiv hade ökat.

En ytterligare studie som har sin grund i Self-determination Theory förklaras av Cecchini et al.

(2019) i artikeln The impact of cooperative learning on peer relationships, intrinsic motivation and future intentions to do sport. Studien gjordes för att undersöka hur elevers motivation och vilja att idrotta i vuxen ålder påverkas genom kooperativt lärande, det vill säga samarbete inom små

elevgrupper för att nå ett gemensamt mål. Studien gjordes med 372 elever med medelålder på 14,2 år. Utav dessa elever utgjorde 190 kontrollgruppen och 182 stycken utgjorde

försöksgruppen. Eleverna fick fylla i frågeformulär som ämnade att mäta deras uppfattning av kooperativt lärande, deras känsla av samhörighet, deras inre motivation, och deras vilja att vara fysiskt aktiv. Formuläret besvarades en gång innan studien började och en gång efter de sex månaderna som studien pågick. Under dessa sex månader utfördes interventionen med kooperativt lärande av en behörig lärare på försöksgruppen medan kontrollgruppen fortsatte ha idrottsundervisning utan kooperativt lärande.

Cecchini et al. (2019) fann att försöksgruppen hade ökat i förståelse av kooperativt lärande, deras känsla av samhörighet, inre motivation och vilja att vara fysiskt aktiv, jämfört med kontrollgruppen. De fastslog att idrottsundervisning som använder sig av kooperativt lärande

(14)

främjar känslan av samhörighet vilket i sin tur leder till ökad inre motivation som därefter resulterar i en ökad lust att vara fysiskt aktiv.

Cecchini Estrada et al. (2020) skrev ytterligare en artikel i Journal of Teaching in Physical Education om en studie som undersökte hur idrottsundervisning som baseras på modellen “TARGET”

kan påverka elevers motivation över en längre tid. TARGET står för Task, Authority, Recognition, Grouping, Evaluation, Time, och är ett ramverk som kan användas vid

uppgiftskonstruktioner för att öka motivation. Den hjälper lärarens planering genom att ge frågor om aktiviteternas utformning, vilka beslut som behöver tas, vilka aspekter som ska berömmas, hur elever delas in i olika grupper, vad eleverna ska lära sig och om de kan förstå det själva, och slutligen hur lång tid aktiviteten bör fortgå.

Studien pågick under ett läsår och totalt deltog 14 lärare och 830 elever mellan åldrarna 11 och 17. Försöksgruppen fick undervisning baserad på TARGET-modellen medan kontrollgruppen fick vanlig undervisning. Eleverna fick besvara frågeformulär tre gånger under studiens gång.

Formuläret syftade på att mäta olika sorters motivation och intentioner till att vara fysiskt aktiv.

Resultatet visade att inre motivation och identifierad kontroll var de delar kopplade till motivation som ökade mest i försöksgruppen. Intentioner att vara fysiskt aktiv var större och färre elever rapporterade amotivation. I kontrollgruppens resultat hade den inre motivationen minskat samtidigt som amotivationen ökade. Eftersom denna studie pågick under en längre tid såg Cecchini Estrada et al. (2020) att den inre motivationen sjönk kraftigast under första halvåret medan amotivationen ökade stadigt genom hela studien. Författarna menar utifrån dessa resultat att TARGET-modellen är ett effektivt verktyg att jobba med som ger snabbt och hållbart positiva resultat på elevers motivation. Författarna menar också att modellen kan användas för att vända den negativa trenden av motivation som sker när elever blir äldre.

(15)

Wang & Chen (2020) skrev en artikel där grunden låg i att hitta motivation hos elever på idrottslektioner för att vara fysisk aktiva utanför skolan. Idrott och hälsa ska främja elever till ett livslångt lärande och artikelns syfte är att visa två tillvägagångssätt för att hitta en inre motivation hos elever för att nå detta mål. Dessa två metoder var att skapa lärande i idrottsklassen samt att skapa en motiverande erfarenhet. Det är en tvåvägsmodell som

kombineras för att uppnå en adekvat motivationsmodell för att få elever att bli fysisk aktiva på fritiden, inte bara i skolan. Hypotesen är att kunskaper om fysisk aktivitet och motivation inom Idrott och hälsa har en direkt koppling till motivation för fysisk aktivitet som genererar ökat intresse för fysisk aktivitet utanför skolan.

Studien utfördes på 394 elever som går i årskurs åtta, i fem olika skolor. Autonom motivation mättes med hjälp av frågeformulär som även mätte hur mycket tid elever spenderade på aktiviteter på fritiden. Elevernas kunskaper om fysisk aktivitet testades med hjälp av ett prov som innehöll 25 olika delar, exempelvis kunskaper om bidragande hälsofaktorer som fysisk aktivitet ger eller kunskaper om intensitet och uthållighet.

Modellen som Wang & Chen (2020) kallar för “PE-effect” gav följande resultat:

Tvåvägsmodellen har en tydlig koppling till gällande kunskap om fysisk aktivitet och autonom motivation för ämnet Idrott och hälsa. Resultatet visade att när elever fick utmana sig själva, kände dem högre nivåer av kompetens, autonomi och samhörighet. Dessutom ökade elevernas självstyrande motivation för att vara fysisk aktiva utanför skolan. Däremot visade studien att enbart kunskaper om fysisk aktivitet inte gav märkbara resultat på autonom motivation. Artikeln ger en förståelse hur kunskap och autonom motivation kan vara två grunder för utveckling av elever inom Idrott och hälsa. Slutsatsen visade också att

undervisning om kunskap i en autonom-stödjande miljö har en direkt effekt på att främja elevernas motivation om att vara fysiskt aktiva på fritiden.

Lamb et al. (2021) presenterar i sin artikel i tidskriften International journal of environmental research and public health två studier som har studerat hur elever motiveras och reagerar på

affektspedagogik, som kännetecknas av ett fokus på elevens känslor medan den lär sig något,

(16)

att inlärning som sker i den affektiva domänen (Gano-Phillips, 2009). Affektspedagogik inom idrottsundervisningen försöker alltså väcka positiva upplevelser hos eleverna när de deltar i aktiviteterna.

Den första studien som presenteras utfördes på tre olika skolor med totalt 32 elever som var 11-14 år gamla. Tre lärare utförde lektionerna och använde sig av denna typ av pedagogik. Till skillnad från de tidigare studierna denna kunskapsöversikt har tagit upp är denna studie kvalitativ, då gruppintervju användes för att ta reda på elevernas upplevelser. Endast forskaren var med på dessa intervjuer.

Den andra studien, även den kvalitativ, skedde på två privatskolor med tre klasser som endast bestod av flickor i åldern 15-16 år. Runt 30 elever deltog i studien. Undervisningen pågick i nio månader och utgick ifrån ett aktivistiskt tillvägagångssätt (“activist approach”). En lärare på respektive skola som hade blivit utbildad i det aktivistiska tillvägagångssättet ledde

undervisningen. Det aktivistiska tillvägagångssättet är en modell inom affektspedagogik som riktar in sig på att få flickor mer fysiskt aktiva, genom att bland annat sätta eleverna i fokus i undervisningen och för att skapa möjligheter för flickor att lära känna sin kropp (Oliver &

Kirk, 2016). Resultatet av studien togs fram genom gruppintervju med eleverna.

Gällande motivation tydde resultatet på att elever upplevde en ökad motivation till att delta när undervisningen innehöll valmöjligheter och omväxling. Motivationen ökade även när det introducerades nya moment och aktiviteter. Flera elever lyfte också att lärarens relation till varje elev och uppmuntrande beteende hade positiv inverkan på motivationen. Likt de tidigare presenterade studierna upplevdes en ökad samhörighet vilken också bidrog till ett ökat

deltagande. Lamb et al. (2021) kommer till slutsatsen att i båda studier svarar elever positivt på olika sorters affektspedagogik. De lyfter även att resultatet belyser vikten av att skapa en trygg miljö med samhörighet och valfrihet i gruppen för att öka motivationen till att delta på idrottsundervisningen. Genom att inte tvinga eleverna till att göra något utan istället ge dem valmöjligheter kan eleverna bli mer aktiva. Författarna anser att denna sorts pedagogik inte

(17)

bara är möjlig att implementera i idrottsundervisningen utan även att affektspedagogik bör ingå i undervisningen av ämnet.

Med en annorlunda utgångspunkt presenterar Papaioannou et al. (2020) en

ämnesöverskridande studie. Studien syftade på att tillsammans med ämnet fysik att ta reda på hur elevers motivation påverkades i idrottsundervisningen genom att kombinera fysiska färdigheter med begrepp från fysikens värld, såsom att försöka lyfta sina armar när någon håller emot händerna är lättare än när de håller för armbågarna i ett försök att illustrera vridmoment, för att facilitera förståelse och därigenom öka motivationen.

487 elever i åldern 13 ± 1 deltog i studien. Undervisningen sköttes av fjorton idrottslärare.

Studien bestod av tre olika grupper: Försöksgruppen som tog del av den ämnesöverskridande undervisningen; en grupp som undervisades av samma lärare men med den klassiska

idrottsundervisningen. Den tredje gruppen, kontrollgruppen, fick standardiserad

idrottsundervisning från en annan lärare. Resultatet räknades samman genom enkäter som elever fick svara på vid fyra tillfällen. Enkäterna avsåg att mäta elevernas motivation, med fokus på autonomi, yttre motivation och amotivation, samt tillfredsställelse av

lektionsinnehållet.

Studien visade att eleverna i försöksgruppen hade högre känsla av autonomi jämfört med de övriga två grupperna. Resultatet visade även att skillnaden grupperna emellan ökade ju längre studien pågick. Amotivationen var också lägre i försöksgruppen. Den yttre motivationen visade inga skillnader mellan grupperna. Papaioannou et al. (2020) anser att jobba

ämnesöverskridande är ett bra tillvägagångssätt för att öka den autonoma motivationen, det främjar även ökad kunskap inom andra ämnen och begrepp. Trots att denna studien var kort öppnar den för möjligheter till mer expansiva undersökningar i framtiden.

Som det presenterades i inledningen utgår många av de artiklar i denna kunskapsöversikt från Self-Determination Theory. Resultaten styrker teorins lämplighet till att se på motivation.

(18)

Genom att tillgodose något eller flera av de psykologiska basbehoven autonomi, kompetens, och samhörighet finner studierna flera olika sätt att öka elevers inre motivation och samtidigt sänka yttre motivation och amotivation. Gaspar et al (2021) såg ökad motivation genom att träna på taktiska förmågor. Genom samarbete ökade känslan av samhörighet, känslan av kompetens ökade när eleverna löste problemen själva, autonomin stärktes när eleverna fick jobba själva för att hitta svaren. Cecchini et al. (2019) såg också att samhörigheten som kom från att elever genom samarbete i små grupper ökade inre motivation genom ökad känsla av samhörighet. Lamb et al. (2021) fann också att känslan av samhörighet, genom

affektspedagogik, ökade den inre motivationen och deltagandet. Enligt Papaioannou et al.

(2020) ökade elevernas inre motivation genom ökningen av autonoma känslan som kom av att lära sig olika fysiska begrepp. Genom TARGET-modellen fann Cecchini Estrada et al. (2020) ett tillvägagångssätt som verkade för att öka elevers inre motivation. Chatzipanteli (2015) såg ökad autonomi genom flera olika ledarstilar. Claver et al. (2020) hittade ett samband mellan en motiverande miljö och autonomt drivna elever. Även om studien inte explicit fokuserade på de psykologiska basbehoven utgör TARGET-modellen ett ramverk som är upplagt för att

tillgodose dessa behov. Samtliga av dessa artiklar som är nämnda i detta avsnitt nämner också att amotivationen blev lägre i samband med att den inre höjdes. Flertalet av artiklarna såg också att med den inre motivationen ville elever i högre utsträckning vara fysiskt aktiva.

Samtidigt ökade amotivationen i studiernas kontrollgrupper.

4.2 Lärarens roll för att påverka elevers motivation

För att kunna arbeta med olika modeller som ökar elevers motivation behöver också lärarens roll tydliggöras. Claver et al. (2020) utförde en studie där syftet var att bestämma en modell som ska stödja läraren i att forma elevernas disciplinära beteende samt att kunna öka prestationer på idrottslektionerna.

Studien utfördes på 919 spanska elever på tio olika skolor i två olika regioner i Spanien.

Åldrarna var mellan 12 till 18 år med en snittålder på 14,63 år. Self determination theory och Achievement goal theory (AGT) var de teoretiska ramverken för undersökningen. AGT anser att människor av naturen vill känna sig kompetenta och att ha ett mål att försöka uppnå samt att

(19)

motivation är grunden till att uppnå målet. De variablerna som mättes var psykologiska basbehov, autonomi, disciplinära beteenden och skolprestationer. Claver et al. (2020)

poängterar att undervisningsstrategier är viktiga för att skapa en klassrumskontext där eleverna hålls motiverade för att utföra de aktiviteter som är planerade. Det är läraren som främjar en miljö för engagemang och lärande där eleverna samarbetar för uppnå lärandemålen. Likt många andra studier användes frågeformulär för att besvara författarens frågeställning.

Studien bidrar till kunskap om elevernas beteende som hjälper läraren att främja miljöer som optimerar undervisningens lärprocesser som i sin tur leder eleverna till autonomi, en

självstyrande motivation som ökar chanserna att ge goda betyg. Claver et al. (2020) hypotes om att miljön i klassrummet speglar en autonom motivation bekräftades genom studien, genom de psykologiska basbehoven STD står för. Resultaten visade hur viktigt det är att skapa en

motiverande miljö på idrottslektionen som i sin tur skapar självstyrande elever som vill uppnå goda resultat. Det är en användbar studie för lärare eftersom den innehåller olika variabler som är motiverande för elever i form av beteenden och betyg. Uppgiftsorienterade aktiviteter förutspår både elevernas motivation och prestationer. Det är läraren som styr miljön och skapar motivation på lektionen som i sin tur genererar motivation vidare till eleverna.

I artikeln The Relation between Physical Education Teachers’ (De-)Motivating Style, Students’ Motivation, and Students Physical Activity: A Multilevel Approach undersökte Van Doren et al. (2021) hur en lärares motivationsstil och val av lektionsinnehåll kan påverka elevernas motivation till att vara fysiskt aktiva. Författarna utgick från Self-Determination Theory och hypotiserade att lärare som uppfattades som stödjande skulle resultera i högre autonom motivation hos eleverna och därmed göra dessa elever mer aktiva på lektionerna. I kontrast trodde de även att lärare med en styrande ledarstil, där introjicerad och yttre kontroll betonas, resulterar i lägre motivation och deltagande på idrottslektionerna. 29 stycken lärare deltog i studien. En av varje lärares ordinarie klasser, med totalt 302 elever i snittåldern 13.05 år, valdes också ut till att medverka. Eleverna fick svara på frågeformulär som identifierade dels vilken nivå deras motivation låg på, och dels deras uppfattning av sin lärares motivationsstil. Elevernas fysiska aktivitet under

idrottslektionerna kartlades också.

(20)

Studien visade att elevers motivation, både individuellt och i grupp, stärktes med hjälp av läraren. Vilken sorts motivation som ökade berodde på om läraren var stödjande eller styrande.

Elevernas känsla av autonomi höjdes samtidigt som känslan av amotivation sänktes som ett resultat av en lärare som var stödjande. När läraren förhöll sig till en styrande stil ökade amotivation och kontrollerad motivation. I förhållande till deltagande visade studien att elever nådde högre fysisk aktivitet med lärare som var stödjande och inkluderande jämfört med dem elever som hade styrande lärare. Det är dock värt att nämna att Van Doren et al. (2021) lyfter att lektionsinnehållet har större effekt på den fysiska aktiviteten på en lektion än vad en lärares motivationsstil har.

Chatzipanteli et al. (2015) skrev en artikel om en interventionsstudie vars syfte var att

undersöka hur olika ledarstilar som främjar aktivt elevdeltagande (student-activated teaching styles) påverkade elevers motivation, meta-kognitiva processer och autonomi. Interventionen bestod av sex olika stilar: Ömsesidig (reciprocal), självstyrande (self-check), inkluderande (inclusion), guidad upptäckt (guided discovery), konvergerande (convergent), och avvikande (divergent).

Totalt 601 elever från åtta olika skolor i 13-årsåldern, varav 316 var i försöksgruppen, deltog i studien. Båda grupper tog del av liknande innehåll men till kontrollgruppen användes inte de tidigare nämnda lärstilarna. Eleverna fick fylla i enkäter innan och efter de 16 veckor som studien pågick. Frågorna relaterade till elevernas metakognitiva processer, inre och yttre motivation, samt nöjdhet över lektionsinnehållet.

I resultatet sågs en ökning gällande inre motivation hos försöksgruppen jämfört med kontrollgruppen. Försöksgruppen visade även en lägre nivå av amotivation och yttre motivation. Författarna anser att en miljö som främjar autonomi gör att eleverna deltar i aktiviteter just för att de väljer det själva, och inte blir tillsagda eller tvingade. Avslutningsvis menar Chatzipanteli et al. (2015) att ledarstilar som främjar aktivt elevdeltagande och autonomi

(21)

är mer motivationsdrivande. Författarna föreslår att lärare bör kunna många olika ledarstilar och hur man anpassar dem för att kunna motivera och aktivera sina elever.

2021 skrev Burel et al. om en studie som analyserade om lärares egna känslor kan influera deras motivationsstil. Som det har nämnts flertalet gånger i denna kunskapsöversikt behöver lärare kunna tillgodose elevers psykologiska basbehov av autonomi, kompetens och samhörighet. För detta behöver en lärare anta en stödjande roll som stödjer och tillgodoser elevens behov (need- supportive). Trots detta är det långt ifrån alltid som läraren lyckas använda sig av denna

motivationsstilen, istället kan en läraren ta en behovshämmande (need-thwarting) roll som kan försämra elevernas motivation. Studien menar att detta kan bero på att lärarens subjektiva känslor spelar en roll i detta. Hypotesen blev således att positiva känslor skulle resultera i en behovs-stöttande motivationsstil och att negativa känslor bidrar till behovshämmande beteende av läraren.

I studien deltog tolv lärare från sex olika skolor i Frankrike. Mätningen av lärarens känslor och motivationsstil skedde genom en självuppskattning av lärarens känslomässiga tillstånd. De blev även filmade med ljudupptagning för att dokumentera kommunikationen med elever. Direkt efter en lektion fick läraren titta på filmen och uppskatta vilka känslor som läraren kände under lektionens gång. Utomstående granskare bedömde vilken typ av motivationsstil läraren

använde sig av under lektionens gång.

Resultatet från studien visade att när lärare upplevde positiva känslor ökade i viss mån deras benägenhet att förbättra relationen till sina elever. Gällande autonomi och kompetens hittades ingen nämnvärd påverkan på deras benägenhet att ge stöttning, men totalt gav positiva känslor hos läraren en starkare behovsstödjande motivationsstil. Angående negativa känslor såg Burel et al. (2021) att negativa känslor resulterade i ett mer kontrollerande beteende från läraren.

Detta kan ske, enligt författarna, för att lärare upplever att klassen inte gör vad de ska, då tar läraren mer kontroll i ett försök att återfå ledningen av gruppen. Däremot fann man inte att negativa känslor ökade benägenheten att använda behovs-hämmande beteende. Författarna

(22)

avslutar med att säga att relationen mellan en lärares motivationsstil och dennes känslor är komplex som innefattar många olika sorters känslor.

Vidare in på strategier som ökar elevernas motivation så har författarna Trigueros et al. (2019) i sin artikel Influence of Emotional Intelligence, Motivation and Resilience on Academic Performance and the Adoption of Healthy Lifestyle Habits among Adolescents att se hur emotionell intelligens påverkar elevernas motivation, skolprestationer och vanor för en hälsosam livsstil. Hypotesen var konkret, positiva känslor ger positiva resultat och negativa känslor ger negativa resultat.

Studien utfördes på 615 elever mellan åldrarna 14 och 19 år. Eleverna besvarade frågeformulär som var uppdelade i olika kategorier: Emotionell intelligens, känslor, och motivation.

Emotionell intelligens mättes av frågor som “Det är lättare att känna av sina känslor under fysisk aktivitet”. Exempel på frågor angående känslor kunde vara: “Jag känner mig meningslös och frustrerad under olika aktiviteter”. Gällande motivation frågades “Jag gillar idrott för det är kul”, eller “Jag gör saker för det är viktigt för mina levnadsvanor”. Som grund för

frågeformulären användes teorin Self-Determination Theory för att mäta de psykologiska basbehoven.

Utifrån elevernas anonyma enkäter speglades hypotesen likt resultatet. Elever som uttryckte positiva känslor kände stolthet, självsäkerhet, lugn och glädje med idrottslektionerna. Negativa känslor gav ett resultat i form av att elever kände pinsamhet, meningslöshet och ångest. Många elever angav höga nivåer av ett självstyre hos eleverna, alltså en stark autonomi. Elever som kunde kontrollera och styra sin känslor mot en positivt riktning hade större engagemang och medverkande på idrottslektionerna samt att de hade en ökad motivation till fysisk aktivitet utanför skolan. Denna studie visar hur framgångsrikt det är för elever att fokusera på känslor i idrottsklasser. Det ökar adaptiva beteenden, motivation, skolprestationer och framförallt den inre motivationen till viljan att prestera, fokusera, att vara fysisk aktiv samt en förbättring av betyg i olika ämnen.

(23)

Koka & Hein (2006) gjorde en intressant undersökning där författarna undersökte lärarens feedback gällande påverkan på den inre motivationen. Artikeln baserar sig på 302 elever i åldrarna 11 till 15 år, 169 killar och 133 tjejer som utfördes på fem skolor. Eleverna svarar inledningsvis på frågeformulär där de svarar på uppfattningar från elevernas idrottslärare inom feedback. Två år senare fyllde samma elever i frågeformulären. Syftet var att undersöka två olika skalor av feedback för att se om den inre motivationen ökade bland eleverna över tid.

Dessa två skalor handlade om positiv allmän feedback och feedback med information eller kunskap. Positiv feedback kunde vara “när jag gör något bra så får jag beröm” eller exempelvis

“jag blir ofta uppmuntrad att fortsätta framåt med de aktiviteter jag utför”. Information eller feedback om kunskap handlar mer om exempelvis “min lärare ger ofta tydliga instruktioner”.

Koka & Hein (2006) hypotes kring studien var att positiv feedback skulle visa sig ha större effekt på elevernas inre motivation jämfört med informationsfeedback, detta baserat på liknande tidigare studier de utfört. Tre typer av inre motivation undersöktes: inre motivation för kunskap, stimulering och problemlösning. Positiv feedback gav avsevärt störst effekt på samtliga kategorier inom den inre motivationen. Feedback i formen av information ökar ständigt kunskapen hos eleverna och ökade samtidigt motivationen, men i mindre grad än positiv feedback. Författarnas konklusion blev att positiv feedback ökar den inre motivationen kraftigt och ökar lusten hos elever att utföra fysisk aktivitet senare i livet. En viktig aspekt i denna studien är att de inte mäter någon form av negativ eller konstruktiv feedback till eleverna då detta har en bevisad effekt på minskad motivation som nämns av forskning av Deci & Ryan (2000).

(24)

5. Diskussion och slutsatser

I detta avsnitt kommer relationen mellan ämnet Idrott och hälsa och dess påverkan på

elevernas motivation samt olika strategier för att nå positiva resultat att diskuteras. Vi kommer att besvara frågan: Hur används ämnet idrott och hälsa för att påverka elevers motivation till att vara fysiskt aktiva?

Strukturen kring diskussionen är uppdelad i två delar: undervisningsstrategier och lärarens roll.

Slutligen diskuteras vår framtida roll inom lärarprofessionen tillsammans med förslag om vidare forskning. Vi följer vår frågeställning konsekvent genom avsnittet.

5.1 Metoddiskussion

Metoden i detta arbete har vi funnit utmanande. En bred frågeställning har riskerat att försvåra vår sökprocess även om de nyckelorden vi valde har varit fruktsamma. Vissa sökningar gav många resultat vilket försvårade arbetet att hitta de mest relevanta studierna. Med ett för brett ämne till ett arbete där endast tolv källor ska innefattas riskerar relevant forskning att missas.

Detta baserar vi på det stora antalet träffar vi har fått från våra sökningar. Trots detta anser vi att de studier som valts ut är av hög kvalitet, har hög relevans, samt besvarar vår frågeställning.

På grund av den begränsade tid vi har haft på oss att skriva arbetet har vi enbart sökt i de databaser som MAUs bibliotek har rekommenderat. Vi valde att inkludera internationell forskning då vi anser att motivation är applicerbart på alla ungdomar. Vi fann många studier som är gjorda på vårt område, många av dem hade dock brister vilket gjorde att vi inte gick vidare med dem. Litet antal deltagare eller kort interventionstid var de främsta anledningarna till exkludering bland de studier vi fann. Några studier skiljde sig dock avsevärt i sin särart vilket gjorde att vi valde att ta med dessa trots kort tid eller lågt deltagarantal.

Vår sökning genererade främst kvantitativa studier som fokuserade på elevernas resultat utifrån enkäter. Kvantitativa metoder använder sig av matematisk statistik, enkäter, prov och

frågeformulär med mera (Backman, 2016). Fördelen med detta blir att sätta flera artiklar mot varandra för att jämföra statistiska resultat med liknande metoder. Vår målsättning med studierna var att hitta objektiva svar direkt kopplade till vår frågeställning. Det är dock värt att lyfta att även om studierna är kvantitativa i sin konstruktion finns det en hög nivå av

(25)

subjektivitet i datan eftersom motivation är av naturen en subjektiv känsla. Ett fåtal kvalitativa studier valdes ut i ett försök att ställa deras resultat mot de kvantitativa resultaten. Artiklarna är ämnesrelaterade till idrott och hälsa och vi har exkluderat alla artiklar som handlar om

ungdomar under 11 år och över 18 år gamla eftersom arbetet ämnar att behandla

högstadieelever. Gällande åldern valde vi att ha marginal, och inkludera några år under och över högstadieålder, dels för att det inte fanns tillräckligt med sökträffar på högstadieålder och dels för att vi anser att det går att applicera samma resultat på dessa elever. Vi är väldigt nöjda med resultatet.

5.2 Undervisningsstrategier och lektionsinnehåll

Vi anser att resultaten i vår kunskapsöversikt visar på betydelsen av att motivation behöver alltid tas i beaktning vid planering av idrottsundervisning. Om inte motivationsfrämjande strategier är närvarande riskerar amotivationen att stiga. Hur motivationsfrämjande implementeras har visat sig vara möjligt på flera olika sätt. Våra resultat tyder på att undervisningens innehåll kan planeras med stor variation. Det finns dock gemensamma

nämnare som bör vara närvarande: de psykologiska basbehoven. Samtliga basbehoven behöver inte alltid vara med, men baserat på våra resultat behövs minst ett behov tillfredsställas, ju mer desto bättre.

Inledningsvis kan miljön användas för att främja autonomi, något som Claver et al. (2020) lyfter. Genom att optimera lärprocesserna där eleverna själva vill uppnå goda resultat ger upphov till en autonom miljö. Aktiviteter som läggs upp med moment där elever jobbar

tillsammans, exempelvis genom kooperativt lärande (Cecchini Estrada, 2019), kan resultera i att eleverna känner ökad samhörighet. Appliceras TARGET-modellen på aktiviteterna kan det också tydliggöras hur elevgrupperna ska sättas ihop, hur beröm ska ges samt vilka problem eleverna ska lösa (Cecchini Estrada et al., 2020). Att tillfredsställa elevers kompetensbehov kräver att de får lösa utmaningar som ligger på en passande svårighetsgrad (Gaspar et al. 2021, Wang & Chen, 2020). I intervjuerna i Lamb et al. (2021) framkommer det att en variation på lektionsinnehållet också är en viktig faktor till att motivera eleverna till fysisk aktivitet. Det kan upplevas vara mycket som behöver få plats i idrottsundervisningen för att främja motivation.

(26)

Vi anser däremot att om dessa aspekter används som ett ramverk för att skapa en undervisning som bidrar till autonomi, gemenskap och kompetens kan det appliceras på alla de olika

arbetsområden och aktiviteter som styrdokumenten kräver. Läraren har en betydelsefull roll i hur undervisningen planeras och utförs.

5.3 Lärarens påverkan

För att anpassa undervisningen med hjälp av de motivationsbegrepp som blivit nämnda har läraren en stor påverkan på lektionens moment, förhållningssätt till elever och ska vara anpassningsbar till alla olika individer som läraren undervisar för. Utifrån resultatet ser vi tydligt att autonomi, kompetens och samhörighet är grundpelare för att kunna motivera eleverna till att vara fysisk aktiva. Gasper et al. (2021) undersökte dessa tre behoven för att motivera elever genom modellen Teaching Games For Understanding. Genom att läraren var väldigt stödjande och hjälpte eleverna genom att ställa öppna frågor så skapade han en tillfredsställande idrottslektion där eleverna kände stor samhörighet, problemlösande och kände sig självstyrande. Det visar på hur stor påverkan läraren har genom frågebaserad

pedagogik. Claver et al. (2020) hade en bekräftat hypotes om att miljön i klassrummet ska vara motiverande. Detta genom att låta elever själva ansvara för problemlösning och själva kunna reflektera över olika aktiviteter. Lärarens roll är att planera uppgiftsorienterade aktiviteter som motiverar elever till att lösa problem och under lektionstid vara involverad och styra miljön positivt så det engagerar eleverna. Att få elever medverkande och aktiva på lektionen är givetvis viktigt och just detta skriver Van Doren et al. (2021) om. Författarna menar att lärarens motivationsstilar påverkar elevernas självstyrande motivation och medverkande på lektionerna. Genom att läraren ständigt var hjälpande, involverad och intresserad i elevernas progression och aktiviteter så ökade elevernas medverkan samt deras autonoma motivation.

En styrande lärare som bara sa åt elever vad de skulle göra hela tiden gav motsatt effekt som ökade amotivationen och gav högre frånvaro bland eleverna. I tillägg till att vara en stödjande lärare så spelar också känslor in som en biroll till att motivera eleverna, detta beskriver Burel et al. (2021). Författarna visade i sin studie att lärare som visar positivitet förbättrade relationen med sina elever samt att den positiva motivationsstilen ökade moralen hos eleverna, alltså deras motivation till att fortsätta framåt. För att styrka detta resultat ytterligare så skrev

(27)

Trigueros et al. (2019) att positiva känslor ökar motivationen. Studien är skriven ut ett elevperspektiv men det är fortfarande lärarens uppdrag att främja positivitet på lektionen.

Lamb et al. (2021) poängterar att affektspedagogik är en god metod att använda under idrottsundervisningen som försöker väcka positiva upplevelser hos eleverna när de deltar i aktiviteter. Elever lyfte att lärarens relation till varje elev genom uppmuntrande beteende hade positiv inverkan på motivationen. Varje elevgrupp ser olika ut och därmed bör man som lärare anpassa olika ledarstilar utifrån vad man vill uppnå. Chatzipanteli et al. (2015) nämner sex olika stilar som alla kan anpassas till olika situationer och vilka elever man har.

5.4 Slutsatser för kommande lärarroll

Problemområdet, ungdomar som inte når rekommenderad nivå av fysisk aktivitet, visar sig vara ett globalt problem baserat på de resultat vi funnit. Larsson (2016) menar att ungdomar har ett stort behov av att vara fysiskt aktiva. Skolan är ett viktigt verktyg i att få elever fysiskt aktiva (Ekblom & Ekblom, 2021). Enligt Skolverket (2019) ska Idrott och hälsa jobba mot att få elever intresserade av att vara fysiskt aktiva. För att kunna nå den ständigt ökande del av ungdomar som är fysiskt inaktiva behöver skolans idrottsundervisning genomsyras av en miljö där autonomi, samhörighet och kompetens blomstrar. Vi ser två utgångspunkter som behöver tas i beaktning för att använda ämnet idrott och hälsa till att nå motivationen som gör att elever finner intresset att vara fysiskt aktiva: undervisningens innehåll och lärarens roll.

Motivation kännetecknas av de tre psykologiska basbehoven som är autonomi, samhörighet och kompetens. Flera studier påvisar starka resultat att använda dessa strategier i

undervisningen ökar elevernas motivation för ämnet och att vara fysiskt aktiva (Gaspar et al, 2021, Cecchini Estrada et al, 2020, Chatzipanteli, 2015 m fl). Elever som är självstyrande och jobbar med problemlösning får en ökad inre motivation och motverkar andra aspekter av motivation såsom yttre kontroll eller att vara amotiverade. Vi ser att det är speciellt autonomin som skapar den önskvärda motivationen. Undervisningens innehåll grundar sig i planering av lektionen. Lektioner ska planeras med variation. Aktiviteter ska också vara uppgiftsorienterade och innehålla problemlösning, både individuellt och genom samarbete. Lektionsinnehållet behöver innehålla moment som gynnar de psykologiska basbehoven, hur detta appliceras

(28)

hamnar till stor del på lärarens ansvar. En lärare som behärskar och väljer ut olika ledarstilar baserat på elevgrupper, som kontrollerar sina känslor, som stöttar eleverna i relevanta och lagom utmanande problemlösningar, och som utgår från de psykologiska basbehoven har en stor chans att lyckas motivera elever till att vara fysiskt aktiva, både i och utanför skolan. Vi upplever att yttre motivation tonas ner i vårt resultat. Vi anser däremot att yttre motivation kan spela en roll i arbetet för att vända trenden av inaktiva ungdomar. Även om inre motivation kan ses som målet kan yttre motivation, exempelvis att en elev rör på sig för ett bra betyg eller minska risken för sjukdomar, ses som bättre än amotivation.

5.5 Vidare forskning

Från den forskning vi har analyserat har vi sett att det har gjorts mycket forskning under området motivation. En aspekt som vi upplevde att våra studier inte tog upp var baksidor av interventionerna. Det gavs ingen förklaring på varför en elev inte nådde motivation utifrån interventionerna. Vidare forskning kan förslagsvis vara att undersöka de fallgropar som kan finnas med motivationsarbetet. Vilken anledning ligger bakom de elever som rapporterar oförändrad motivation, eller till och med höjd amotivation, och hur arbetar man vidare med dessa elever? Denna forskning kan grunda sig i kvantitativa enkäter tillsammans med kvalitativa intervjuer med lärare på svenska högstadieskolor och deras elever. Att ha strategier för att fånga upp elever som saknar motivation och vända deras trend anser vi är essentiellt för en likvärdig utbildning för varje elev.

(29)

6. Referenser

Backman, J. (2016). Rapporter och uppsatser. (3., [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Burel, N., Tessier, D., & Langdon, J. (2021). Are teachers’ subjective feelings linked with needsupportive and need-thwarting motivating styles? A cross-lagged pilot study in physical education. European Journal of Psychology of Education - EJPE (Springer Science & Business Media B.V.), 36(4), 1221–1241. https://doi-org.proxy.mau.se/10.1007/s10212-020-00517-x

Cecchini, J.-A., Méndez-Giménez, A., & Sánchez-Martínez, B. (2020). Effect of a

TARGETBased Intervention on Students’ Motivational Change: A Study Throughout an Academic Year in Physical Education. Journal of Teaching in Physical Education, 39(2), 186–195.

https://doihttps://doi-org.proxy.mau.se/10.1123/jtpe.2018- 0357org.proxy.mau.se/10.1123/jtpe.2018-0357

Cecchini Estrada, J-A., González González-Mesa, C., Llamedo, R., Sánchez Martínez, B., &

Rodríguez Pérez, C. (2019). The impact of cooperative learning on peer relationships, intrinsic motivation and future intentions to do sport. Psicothema, 31(2), 163–169.

https://doihttps://doi-

org.proxy.mau.se/10.7334/psicothema2018.305org.proxy.mau.se/10.7334/psicothema2018.30 5

Chatzipanteli, A., Digelidis, N., & Papaioannou, A. G. (2015). Self-Regulation, Motivation and Teaching Styles in Physical Education Classes: An Intervention Study. Journal of Teaching in Physical Education, 34(2), 333–344. https://doi-org.proxy.mau.se/10.1123/jtpe.2013-0024

Claver F., Martínez-Aranda L-M., Conejero, M. & Alexander Gil-Arias, A., (2020). Motivation,

(30)

Discipline, and Academic Performance in Physical Education: A Holistic Approach From Achievement Goal and Self-Determination Theories. Frontiers in Psychology, 11

https://doi.org/10.3389/fpsyg.2020.01808

Ekblom, Maria. Ekblom, Örjan. Nyberg, Gisela., & Norén Selinus, Eva. (2021). Fysisk aktivitet och hjärnhälsa – en bok för skolan. Stockholm: Natur & Kultur

Folkhälsomyndigheten. (2021). Riktlinjer för fysisk aktivitet och stillasittande.

https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/106a679e1f6047eca88262bfdcbeb145/ri ktlinjer-fysisk-aktivitet-stillasittande.pdf

Gano-Phillips, S. (2009). Affective learning in general education. Special topic: Assessment in university general education program, 6(1), 1-44.

https://www.oge.cuhk.edu.hk/oge_media/rcge/Docs/Journal/Issue_06/01_SusanGanoPhili ps.pdf

Gaspar, V., Gil-Arias, A., Del Villar, F., Práxedes, A., & Moreno, A. (2021). How TGfU Influence on Students’ Motivational Outcomes in Physical Education? A Study in Elementary School Context. International Journal of Environmental Research and Public Health, 18(10).

https://doi-org.proxy.mau.se/10.3390/ijerph18105407

KOKA, A., & HEIN, V. (2006). Perceptions of Teachers’ General and Informational Feedback and Intrinsic Motivation in Physical Education: Two-Year Effects. Perceptual and Motor Skills, 103(2), 321–332. https://doi-org.proxy.mau.se/10.2466/PMS.103.2.321-332

(31)

Lamb, C. A., Teraoka, E., Oliver, K. L., & Kirk, D. (2021). Pupils’ Motivational and Emotional Responses to Pedagogies of Affect in Physical Education in Scottish Secondary Schools.

International Journal of Environmental Research and Public Health, 18(10). https://doihttps://doi- org.proxy.mau.se/10.3390/ijerph18105183org.proxy.mau.se/10.3390/ijerph18105183 Larsson, H. (2016). Idrott och hälsa: i går, i dag, i morgon. (1. uppl.) Stockholm: Liber.

Papaioannou, A., Milosis, D., & Gotzaridis, C. (2020). Interdisciplinary Teaching of Physics in Physical Education: Effects on Students’ Autonomous Motivation and Satisfaction. Journal of Teaching in Physical Education, 39(2), 156–164. https://doi-

org.proxy.mau.se/10.1123/jtpe.2018https://doi-org.proxy.mau.se/10.1123/jtpe.2018- 03150315

Riksidrottsförbundet (2018) Idrottsrörelsen i siffror 2018. Hämtad 2021-11-18 https://www.rf.se/globalassets/riksidrottsforbundet/nya-

dokument/nyahttps://www.rf.se/globalassets/riksidrottsforbundet/nya-dokument/nya- dokumentbanken/idrottsrorelsen-i-siffror/2018-idrotten-i-siffror---

rf.pdf?w=900&h=700dokumentbanken/idrottsrorelsen-i-siffror/2018-idrotten-i-siffror-- rf.pdf?w=900&h=700

Trigueros, R., Aguilar-Parra, J. M., Cangas, A. J., Bermejo, R., Ferrandiz, C., & López-Liria, R.

Influence of emotional intelligence, motivation and resilience on academic performance and the adoption of healthy lifestyle habits among adolescents. International Journal of Environmental Research and Public Health, 16(16). https://doi-org.proxy.mau.se/10.3390/ijerph16162810

Van Doren, N., De Cocker, K., De Clerck, T., Vangilbergen, A., Vanderlinde, R., & Haerens, L. (2021). The Relation between Physical Education Teachers’ (De-)Motivating Style, Students’

(32)

Motivation, and Students’ Physical Activity: A Multilevel Approach. International Journal of Environmental Research and Public Health, 18(14). https://doihttps://doi-

org.proxy.mau.se/10.3390/ijerph18147457org.proxy.mau.se/10.3390/ijerph18147457

Wang, Y., & Chen, A. (2020). Two Pathways Underlying the Effects of Physical Education on Out-of-School Physical Activity. Research Quarterly for Exercise & Sport, 91(2), 197–208.

https://doi-org.proxy.mau.se/10.1080/02701367.2019.1656325

Weinberg, R., & Gould, D. (2019). Foundations of Sport and Exercise Psychology (7ht Ed).USA:

Human Kinetics Publishers.

Figur

Updating...

Relaterade ämnen :