Detaljplan för del av Lekeryd 2:3 m.fl.Lekeryd, Jönköpings kommun

(1)

Detaljplan för del av Lekeryd 2:3 m.fl.

Lekeryd, Jönköpings kommun

Samrådshandling 2016-04-05 Dnr:2015:306

Planbeskrivning

(2)

Så här görs en detaljplan med standard planförfarande

Planbesked

Ärendet påbörjas när en byggherre ansöker om planbesked. I planbeskedet upp- ges föreslagen markanvändning samt bebyggelsens placering och omfattning.

Planavdelningen sammanställer ansökan med kompletterande underlag, varpå Stadsbyggnadsnämnden beslutar om ifall processen ska påbörjas eller inte.

Samråd

Om ett positivt planbesked ges inleds arbetet med att ta fram en handling in- för samrådet. Syftet med samrådet är att förbättra beslutsunderlaget genom att samla in kunskap och synpunkter, och att ge berörda insyn och möjlighet att påverka. De som har rätt att medverka vid samrådet är samrådskretsen, bestå- ende av sakägare, Länsstyrelse, kommunala myndigheter och andra som har ett väsentligt intresse av planen. Tiden för samrådet annonseras i tidningen.

Synpunkter ska lämnas in skriftligen under samrådstiden och skickas till Jön- köpings kommun, Stadsbyggnadskontoret, 551 89 Jönköping. Efter samrådet sammanställs och kommenteras synpunkterna i en samrådsredogörelse. Utifrån samrådsredogörelsen justeras sedan planhandlingarna.

Granskning

Efter samrådet, och innan planen kan antas, ska planen vara tillgänglig för granskning under minst tre veckor. Granskningen innebär att myndigheter och sakägare och andra som berörs av planen ges möjlighet att lämna synpunkter.

Tiden för granskning annonseras i den lokala tidningen.

Synpunkter ska lämnas in skriftligen under granskningstiden och skickas till Jönköpings kommun, Stadsbyggnadskontoret, 551 89 Jönköping. Kommu- nen sammanställer sedan synpunkterna i ett granskningsutlåtande. Utlåtandet skickas till de som inte fått sina synpunkter tillgodosedda.

Antagande

När granskningsutlåtandet har skickats ut antas planförslaget av kommunfull- mäktige eller stadsbyggnadsnämnden. Sakägare som tidigare lämnat skriftliga synpunkter vid samråd eller granskning och inte fått dessa tillgodosedda kan överklaga beslutet hos Länsstyrelsen. Detta måste ske senast 3 veckor efter att antagandebeslutet har tillkännagetts.

Laga kraft

Detaljplanen vinner laga kraft och börjar gälla när tiden för överklagande har gått ut, om ingen har överklagat. Om någon överklagar detaljplanen prövas fal- let av Länsstyrelsen och kan även överklagas vidare till mark- och miljödomsto- len och därefter prövningsrätt till mark- och miljööverdomstolen. Planen vinner laga kraft eller upphävs när ärendet slutligen har avgjorts.

Så görs en detaljplan

STANDARDFÖRFARANDE

Den som vill ha en detaljplan måste skriftligen ansöka om ett planbesked hos kommunen. I ansökan uppges vad marken ska användas till samt bebyggel- sens placering, omfattning och höjd. Även annan information kan begäras in så som hantering av trafik eller höjdskillnader. Därefter undersöker planavdelning- en förutsättningarna för den önskade planen. Underlaget skickas sedan till stadsbyggnadsnämnden för beslut.

^Planbesked

Om ett positivt planbesked ges inleds arbetet med att ta fram en första handling inför samrådet. Syftet med samråd är att få in synpunkter på handling- en. Samrådskretsen består av sakägare, länsstyrelse, kommunala myndigheter och andra som har ett väsentligt intresse av planen. Vid standardförfarande sker annonsering i den lokala tidningen, och samrådstiden är valfri.

Samråd

Granskningsskedet är ytterligare ett tillfälle att lämna synpunkter. Vid standard- förfarandet behövs ingen granskning eller underrrättelse ifall samrådskretsen godkänt förslaget. Men om ändringar görs genomförs en granskning, och samrådskretsen underrättas skriftligen. Synpunkter ska lämnas in skriftligen under granskningstiden. Synpunkterna skickas till Jönköpings kommun, Stadsbyggnadskontoret, 551 89 Jönköping.

^Granskning

Efter samrådet sammanställs de inkomna synpunkterna i en samrådsredo- görelse. Utifrån samrådsredogörelsen justeras sedan planhandlingarna.

Samrådsredogörelse

Sakägare som tidigare lämnat skriftliga synpunkter vid samråd eller granskning och inte fått dessa tillgodosedda har möjlighet att överklaga beslutet hos länsstyrelsen. Detta måste ske senast 3 veckor efter antagandet.

Överklagande

Planförslaget antas av kommunfullmäktige eller stadsbyggnadsnämnden.

Beslutet publiceras på kommunens anslagstavla.

Antagande

Detaljplanen vinner laga kraft och börjar gälla när tiden för överklagande har gått ut om ingen har överklagat. Om någon överklagar detaljplanen prövas fallet av länsstyrelsen och kan även överklagas vidare till mark- och miljööver- domstolen. Planen vinner laga kraft eller upphävs när länsstyrelsen eller mark- och miljööverdomstolen slutligt har avgjort ärendet.

Laga kraft

§

Så görs en detaljplan

STANDARDFÖRFARANDE

Den som vill ha en detaljplan måste skriftligen ansöka om ett planbesked hos kommunen. I ansökan uppges vad marken ska användas till samt bebyggel- sens placering, omfattning och höjd. Även annan information kan begäras in så som hantering av trafik eller höjdskillnader. Därefter undersöker planavdelning- en förutsättningarna för den önskade planen. Underlaget skickas sedan till stadsbyggnadsnämnden för beslut.

^Planbesked

Om ett positivt planbesked ges inleds arbetet med att ta fram en första handling inför samrådet. Syftet med samråd är att få in synpunkter på handling- en. Samrådskretsen består av sakägare, länsstyrelse, kommunala myndigheter och andra som har ett väsentligt intresse av planen. Vid standardförfarande sker annonsering i den lokala tidningen, och samrådstiden är valfri.

^Samråd

Granskningsskedet är ytterligare ett tillfälle att lämna synpunkter. Vid standard- förfarandet behövs ingen granskning eller underrrättelse ifall samrådskretsen godkänt förslaget. Men om ändringar görs genomförs en granskning, och samrådskretsen underrättas skriftligen. Synpunkter ska lämnas in skriftligen under granskningstiden. Synpunkterna skickas till Jönköpings kommun, Stadsbyggnadskontoret, 551 89 Jönköping.

^Granskning

Efter samrådet sammanställs de inkomna synpunkterna i en samrådsredo- görelse. Utifrån samrådsredogörelsen justeras sedan planhandlingarna.

Samrådsredogörelse

Sakägare som tidigare lämnat skriftliga synpunkter vid samråd eller granskning och inte fått dessa tillgodosedda har möjlighet att överklaga beslutet hos länsstyrelsen. Detta måste ske senast 3 veckor efter antagandet.

Överklagande

Planförslaget antas av kommunfullmäktige eller stadsbyggnadsnämnden.

Beslutet publiceras på kommunens anslagstavla.

Antagande

Detaljplanen vinner laga kraft och börjar gälla när tiden för överklagande har gått ut om ingen har överklagat. Om någon överklagar detaljplanen prövas fallet av länsstyrelsen och kan även överklagas vidare till mark- och miljööver- domstolen. Planen vinner laga kraft eller upphävs när länsstyrelsen eller mark- och miljööverdomstolen slutligt har avgjort ärendet.

Laga kraft

§

Så görs en detaljplan

STANDARDFÖRFARANDE

Den som vill ha en detaljplan måste skriftligen ansöka om ett planbesked hos kommunen. I ansökan uppges vad marken ska användas till samt bebyggel- sens placering, omfattning och höjd. Även annan information kan begäras in så som hantering av trafik eller höjdskillnader. Därefter undersöker planavdelning- en förutsättningarna för den önskade planen. Underlaget skickas sedan till stadsbyggnadsnämnden för beslut.

^Planbesked

Om ett positivt planbesked ges inleds arbetet med att ta fram en första handling inför samrådet. Syftet med samråd är att få in synpunkter på handling- en. Samrådskretsen består av sakägare, länsstyrelse, kommunala myndigheter och andra som har ett väsentligt intresse av planen. Vid standardförfarande sker annonsering i den lokala tidningen, och samrådstiden är valfri.

^Samråd

Granskningsskedet är ytterligare ett tillfälle att lämna synpunkter. Vid standard- förfarandet behövs ingen granskning eller underrrättelse ifall samrådskretsen godkänt förslaget. Men om ändringar görs genomförs en granskning, och samrådskretsen underrättas skriftligen. Synpunkter ska lämnas in skriftligen under granskningstiden. Synpunkterna skickas till Jönköpings kommun, Stadsbyggnadskontoret, 551 89 Jönköping.

^Granskning

Efter samrådet sammanställs de inkomna synpunkterna i en samrådsredo- görelse. Utifrån samrådsredogörelsen justeras sedan planhandlingarna.

Samrådsredogörelse

Sakägare som tidigare lämnat skriftliga synpunkter vid samråd eller granskning och inte fått dessa tillgodosedda har möjlighet att överklaga beslutet hos länsstyrelsen. Detta måste ske senast 3 veckor efter antagandet.

Överklagande

Planförslaget antas av kommunfullmäktige eller stadsbyggnadsnämnden.

Beslutet publiceras på kommunens anslagstavla.

Antagande

Detaljplanen vinner laga kraft och börjar gälla när tiden för överklagande har gått ut om ingen har överklagat. Om någon överklagar detaljplanen prövas

Laga kraft

§

Så görs en detaljplan

STANDARDFÖRFARANDE

Den som vill ha en detaljplan måste skriftligen ansöka om ett planbesked hos kommunen. I ansökan uppges vad marken ska användas till samt bebyggel- sens placering, omfattning och höjd. Även annan information kan begäras in så som hantering av trafik eller höjdskillnader. Därefter undersöker planavdelning- en förutsättningarna för den önskade planen. Underlaget skickas sedan till stadsbyggnadsnämnden för beslut.

^Planbesked

Om ett positivt planbesked ges inleds arbetet med att ta fram en första handling inför samrådet. Syftet med samråd är att få in synpunkter på handling- en. Samrådskretsen består av sakägare, länsstyrelse, kommunala myndigheter och andra som har ett väsentligt intresse av planen. Vid standardförfarande sker annonsering i den lokala tidningen, och samrådstiden är valfri.

Samråd

Granskningsskedet är ytterligare ett tillfälle att lämna synpunkter. Vid standard- förfarandet behövs ingen granskning eller underrrättelse ifall samrådskretsen godkänt förslaget. Men om ändringar görs genomförs en granskning, och samrådskretsen underrättas skriftligen. Synpunkter ska lämnas in skriftligen under granskningstiden. Synpunkterna skickas till Jönköpings kommun, Stadsbyggnadskontoret, 551 89 Jönköping.

^Granskning

Efter samrådet sammanställs de inkomna synpunkterna i en samrådsredo- görelse. Utifrån samrådsredogörelsen justeras sedan planhandlingarna.

Samrådsredogörelse

Sakägare som tidigare lämnat skriftliga synpunkter vid samråd eller granskning och inte fått dessa tillgodosedda har möjlighet att överklaga beslutet hos länsstyrelsen. Detta måste ske senast 3 veckor efter antagandet.

Överklagande

Planförslaget antas av kommunfullmäktige eller stadsbyggnadsnämnden.

Beslutet publiceras på kommunens anslagstavla.

Antagande

Detaljplanen vinner laga kraft och börjar gälla när tiden för överklagande har gått ut om ingen har överklagat. Om någon överklagar detaljplanen prövas fallet av länsstyrelsen och kan även överklagas vidare till mark- och miljööver- domstolen. Planen vinner laga kraft eller upphävs när länsstyrelsen eller mark- och miljööverdomstolen slutligt har avgjort ärendet.

Laga kraft

§

Så görs en detaljplan

STANDARDFÖRFARANDE

Den som vill ha en detaljplan måste skriftligen ansöka om ett planbesked hos kommunen. I ansökan uppges vad marken ska användas till samt bebyggel- sens placering, omfattning och höjd. Även annan information kan begäras in så som hantering av trafik eller höjdskillnader. Därefter undersöker planavdelning- en förutsättningarna för den önskade planen. Underlaget skickas sedan till stadsbyggnadsnämnden för beslut.

^Planbesked

Om ett positivt planbesked ges inleds arbetet med att ta fram en första handling inför samrådet. Syftet med samråd är att få in synpunkter på handling- en. Samrådskretsen består av sakägare, länsstyrelse, kommunala myndigheter och andra som har ett väsentligt intresse av planen. Vid standardförfarande sker annonsering i den lokala tidningen, och samrådstiden är valfri.

Samråd

Granskningsskedet är ytterligare ett tillfälle att lämna synpunkter. Vid standard- förfarandet behövs ingen granskning eller underrrättelse ifall samrådskretsen godkänt förslaget. Men om ändringar görs genomförs en granskning, och samrådskretsen underrättas skriftligen. Synpunkter ska lämnas in skriftligen under granskningstiden. Synpunkterna skickas till Jönköpings kommun, Stadsbyggnadskontoret, 551 89 Jönköping.

^Granskning

Efter samrådet sammanställs de inkomna synpunkterna i en samrådsredo- görelse. Utifrån samrådsredogörelsen justeras sedan planhandlingarna.

Samrådsredogörelse

Sakägare som tidigare lämnat skriftliga synpunkter vid samråd eller granskning och inte fått dessa tillgodosedda har möjlighet att överklaga beslutet hos länsstyrelsen. Detta måste ske senast 3 veckor efter antagandet.

Överklagande

Planförslaget antas av kommunfullmäktige eller stadsbyggnadsnämnden.

Beslutet publiceras på kommunens anslagstavla.

Antagande

Detaljplanen vinner laga kraft och börjar gälla när tiden för överklagande har gått ut om ingen har överklagat. Om någon överklagar detaljplanen prövas fallet av länsstyrelsen och kan även överklagas vidare till mark- och miljööver- domstolen. Planen vinner laga kraft eller upphävs när länsstyrelsen eller mark- och miljööverdomstolen slutligt har avgjort ärendet.

Laga kraft

§

(3)

Inledning

En detaljplan prövar om ett område är lämpligt för en viss typ av användning, både vad gäller mark och vatten. Detaljplanen reglerar både rättigheter och skyldigheter mellan markägare och samhället, och markägare emellan. Detalj- planen är bindande vid prövning av bygglov.

En detaljplan innefattar en plankarta, en planbeskrivning och bilagor. Varje enskild kommun ansvarar för hur planbeskrivningen ser ut. I Jönköpings kom- mun används följande upplägg:

Bakgrund, syfte och huvuddrag – En sammanfattande beskrivning av detaljpla- nen

Planförslag – En beskrivning av den markanvändning som detaljplanen möjlig- gör

Planens konsekvenser – Här beskrivs eventuella följder av detaljplanen

Förutsättningar – Nulägesbeskrivning samt planförslagets relation till övriga styrdokument

Genomförande av detaljplanen – Beskrivning av ekonomiska frågor, avtal, an-

svarsfördelning, fastighetsrättsliga frågor samt tidplan

(4)

Innehåll

Bakgrund, syfte och huvuddrag . . . 2

Planförslag . . . 3

Planens konsekvenser . . . . 13

Förutsättningar . . . . 18

Genomförande av detaljplanen . . . . . 26

Handlingar

Planbeskrivning

Plankarta med bestämmelser

Bilagor

Behovsbedömning

Geoteknisk undersökning Lekeryd 2:3

Geoteknisk undersökning PM Lekeryd 2:3

Arkeologisk rapport Lekeryd 2:3

(5)

2 Översikt

Bakgrund, syfte och huvuddrag

Detaljplaneprocessen syftar till att bedöma lämpligheten för en viss användning av ett mark- och vattenområde, med hänsyn till beskaffenhet, läge och behov.

Processen syftar även till att säkra insyn för berörda, och att därigenom få fram ett så bra beslutsunderlag som möjligt. Det område som behandlas i denna de- taljplan är beläget i Lekeryd. Lekeryd ligger ca två mil öster om Jönköping och har omkring 1600 invånare, varav ungefär hälften bor i tätorten. Försla- get innebär att detaljplanen, om den vinner laga kraft, ska möjliggöra för bl.a.

byggnation av bostäder samt en skola.

Planområdet innefattar fastigheterna främst Lekeryd 2:3, 2:34 och 2:40, samt delar av Lekeryd 8:1 och Lekeryd 8:170. Intentionen är att området ska in- rymma blandad bebyggelse bestående av friliggande enbostadshus, radhus och flerbostadshus samt en förskola. Planförslaget innehåller även ny infrastruktur, parkeringsplatser samt allmänna ytor för dagvattenhantering. De bestämmelser som anges i detaljplanen reglerar bebyggelsens storlek, höjd, placering och ut- formning.

TORSVIK BARNARP

LEKERYD

TENHULT

SKÄRSTAD

ÖGGESTORP KAXHOLMEN

HUSKVARNA

JÖNKÖPING ^Planområde

(6)

Planförslag

Bebyggelse

Läge och areal

Lekeryd 2:3 omfattar ca. 6 hektar mark, Lekeryd 2:34 omfattar 5989 kvadrat- meter och Lekeryd 2:40 omfattar 852 kvadratmeter.

Markägoförhållanden

Lekeryd 2:3 och 8:1 ägs av Jönköpings kommun, Lekeryd 2:34 ägs av Lärken fastigheter AB, och Lekeryd 8:170 samt Lekeryd 2:40 ägs av Lekeryds mis- sionsförsamling.

Bebyggelse

Kommunens målsättning är att nya områden ska bestå av blandad bebyggelse.

Därför innehåller planförslaget på Lekeryd 2:3 bostäder i form av friliggande enbostadshus, radhus och flerbostadshus, enligt fördelningen 20 friliggande en- bostadshus, 12 radhus och omkring 20-30 st lägenheter. På Lekeryd 2:34 är intentionen att uppföra ca 9 radhus. De friliggande enbostadshusen och rad- husen uppförs i en respektive två våningar, och flerbostadshusen i högst fyra våningar. För flerbostadsområdet genomförs en så kallad markanvisning. En markanvisning definieras som en överenskommelse mellan en kommun och en byggherre som ger byggherren ensamrätt att under en begränsad tid och under givna villkor förhandla med kommunen om överlåtelse eller upplåtelse av ett visst markområde för bebyggande.

Måtten på de tilltänkta villatomterna är cirka 30x35 meter, där 20 procent av tomtytan får bebyggas i som mest två våningsplan. Utöver denna byggrätt har fastighetsägaren möjlighet att uppföra Attefallshus, friggebod och tillbyggnad.

Attefallshuset och tillbyggnaden kräver dock bygganmälan. Om en byggnad ska uppföras närmare än 4,5 meter från grannens fastighetsgräns krävs grannens medgivande.

Schematisk bild över en maxi-

malt utnyttjad byggrätt; bo-

stadsbyggnad i två våningsplan

på 20 procent av tomtytan, ut-

byggnad på 15 kvm, friggebod

på 15 kvm samt Attefallshus på

25 kvm.

(7)

4 Ett exempel på hur området

skulle kunna utformas.

(8)

Skola

Förskolan placeras strax söder om Kyrkvägen. Lokaliseringen innebär att trafi- ken till förskolan inte leds in i bostadsområdet utan avgränsas i södra delen av planområdet. Ytan, om drygt 5000 kvm, skall skapa en varierad och spännande lekmiljö för förskolans fyra avdelningar.

Tillgänglighet

Byggnader och utemiljö rekommenderas att ha en utformning som bidrar till att gällande normer för tillgänglighet uppfylls. För vägledning se Bättre för alla – Basutformning för bostäder i nyproduktion (Jönköpings kommun, 2006).

Trafik

Gång och cykel

Inom Lekeryd 2:3 är gatorna krökta med avsikt att dämpa bilarnas hastighet, och på så vis uppnå en säkrare miljö för cyklister och fotgängare. Inom området finns cykelpassager som ansluter till Södra vägen, i övrigt är utgångspunkten att cyklisterna ska ta sig fram på bostadsgatorna.

Cykelparkering löses inom tomtmark. Vid skolan och i flerbostadsområdet bör användandet av cykel som transportsätt underlättas. Exempelvis bör det finnas cykelförråd i anslutning till entréerna, lämpligen med automatisk dörröppnare.

I norr anläggs en kommunal gång- och cykelväg, på delar av fastigheterna Le- keryd 2:34, 2:40 och Lekeryd 8:170, som kommer att gå från Kyrkvägen till Tranåsvägen.

Kollektivtrafik

De busshållplatser som är närmast planområdet finns vid affären på Anebyvä- gen samt vid Rambron på Tranåsvägen och därifrån avgår buss 124 mot Jönkö- ping Centralstation respektive Aneby Station.

Bil och parkering

Infart till Lekeryd 2:34 är tänkt att anslutas till Tranåsvägen samt Kyrkvägen och infart till Lekeryd 2:40 ansluts till Kyrkvägen. Infart till Lekeryd 2:3 ansluts till Kyrkvägen och Västergårdsvägen. Bil- och cykelparkering löses inom tomt- mark. Kommunens parkeringsnorm skall följas.

Teknisk försörjning

VA

Inom Lekeryd 2:3 kommer nya ledningar för vatten och avlopp att behöva dras.

Vattenledningarna ska dimensioneras för de brandvattenposter som behövs in-

till flerbostadshusen och skolan. En pumpstation behövs i planområdets sydväs-

tra del. Även på Lekeryd 2:34 krävs en brandvattenpost.

(9)

6 Dagvatten

Dagvatten brukar definieras som tillfälliga flöden av regnvatten, smältvatten och framträngande grundvatten samt spolvatten. I en detaljplan anges förut- sättningarna för hanteringen av dagvattnet, exempelvis genom placeringen av bebyggelsen och hur tät bebyggelsen ska vara. Med tanke på att det finns diken inom planområdet, samt ett torvområde där vattnet ibland når upp till marky- tan, har hanteringen undersökts vid arbetet med planens utformning. Bebyggel- sens placering och höjdsättning har i stort anpassats efter de behov som funnits.

I den nordöstra delen av Lekeryd 2:3, längs den befintliga bebyggelsen väster om Södra Vägen, finns ett dike som är tänkt att behållas för dagvattenhante- ring. I detaljplanen ingår diket inte i tomtmark, utan ägs av kommunen genom allmän plats för naturområde. För att undvika översvämningar skapas släpp för dagvattnet i befintliga lågpunkter. Kommunen står för skötseln av diket då det är beläget på allmän platsmark för naturområde.

Den geotekniska utredningen visar att lokalt omhändertagande av dagvatten inom området inte är att föredra. Dagvattnet kommer därför att ledas på ytan inom området ner i diken och/eller ledningar som anläggs inom området för att ledas vidare ut i en översilningsyta innan det når Huskvarnaån, väster om pla- nområdet, som är den slutliga recipienten. Översilningsytan är till för att rena och fördröja dagvattnet och på så sätt verka för att Huskvarnaån når MKN för vatten.

I den sydvästra delen av planområdet finns en lågpunkt och för att undvika skada på tomter i förbindelse med denna lågpunkt föreslås en passage i form av ett smalt grönområde i form av ett u-område i kvartersmarken där vatten kan ledas på ytan och eventuellt infiltreras i marken.

Öster om området kring Västergårdsvägen finns ett ca 4 ha belastande om- råde påkopplad på en 500 dim. dagvattenledning som ansluter till planområdet.

Detta vatten hanteras på samma sätt som dagvattnet inom planområdet, det vill säga med diken och ledningar.

El

I de norra delarna av Lekeryd 2:3 finns det idag elledningar och ytterligare led- ningar kommer att behöva dras. Angränsande till detaljplaneområdet finns en nätstation, belägen på fastigheten Lekeryd 2:45, som skall finnas kvar. Ytterli- gare en nätstation planeras i det nya planområdet för att säkerställa områdets behov av el. Den planerade bebyggelsen på Lekeryd 2:34 kan anslutas till den existerande nätstationen på Lekeryd 2:45.

Avfall

Hantering av avfall skall ske på respektive tomt. Gemensamma utrymmen och

anordningar för avfallshantering ska vara anpassade för rörelsehindrade. An-

ordningarna ska utformas så att kraven på god arbetsmiljö för avfallshämtaren

uppfylls. Utformningen av tomterna skall utformas så att sopbilen i möjligaste

mån inte ska tvingas att backa.

(10)

Flerbostadshusen och skolan ska planeras så att utrymmen för källsortering finns. Kommunen rekommenderar att samtliga åtta fraktioner finns inom fastig- heten eftersom det gynnar miljön och med tanke på att kostnaden blir lägre för fastighetsägaren. De åtta fraktionerna är; matavfall, sorterat brännbart avfall, returpapper (tidningar m.m.), pappersförpackningar, plastförpackningar, me- tallförpackningar, färgat glas och ofärgat glas. Utöver de åtta fraktionerna är det bra om fastighetsägaren även har insamling av elektronik och batterier. För att underlätta för sophämtningen, samt av trafiksäkerhetsskäl, bör avfallshan- teringen placeras 2,5 meter från vägen.

Störningar, hälsa och säkerhet

Brandskydd

Insatstid

Insatstiden till området ligger inom intervallet 10-20 minuter. Detta innebär att utrymning med räddningstjänstens bärbara stege enbart kan ske från högst tredje våningen eller max elva meter från fönstrets karmunderstycke eller bal- kongräckets överkant. Högre byggnader kommer kräva andra brandtekniska lösningar såsom ett brandsäkert trapphus.

Skydd mot spridning

Brandvattenposter placeras i anslutning till flerbostadshusen samt vid skolan.

Skydd mot brandspridning mellan byggnader skall beaktas mot bakgrund av insatstiden, enligt BBR 5:7.

Tillgänglighet

Alla byggnader ska vara lättillgängliga med räddningstjänstens fordon och utformas enligt BBR 5:72. Framkomlighet till byggnader ska planeras så att avståndet mellan dörrar i fasad och potentiella uppställningsplatser för rädd- ningstjänstens fordon understiger 50 meter. Detta för att räddningstjänsten ska kunna göra en effektiv räddningsinsats. Det förutsätts att varje dörr i fasad är en angreppspunkt.

Brandvatten

Brandvatten ska anordnas enligt gällande VAV-norm. Avståndet mellan brand-

post och angreppspunkt bör understiga 100 meter.

(11)

8 Plankarta och bestämmelser

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . . .. . . .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . . .. . . . . . . . . . . . . . . .

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . . .. . . .. . . .. . . .. . . .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . . .. . . .. . . .. . . .. . . .. . . . . . . . . . . . . . . .

. . . . . . . .. . . .. . . .. . . .. . . .. . . .. . . . . . . . . . . .. . . .. . . .. . . .. . . .. . . .. . . . . . . . . . . .. . . .. . . .. . . .. . . .. . . .. . . . . . . . . . . .. . . .. . . .. . . .. . . .. . . .. . . . . . . . . . . .. . . .. . . .. . . .. . . .. . . .. . . . . . . . . . . .. . . .. . . .. . . .. . . .. . . .. . . . . . . . . . . .. . . .

. . . . . . . .. . . .. . . .. . . .. . . .. . . .. . . .. . . .. . . .. . . . . . . .. . . .. . . .. . . .. . . .. . . .. . . .. . . .. . . .. . . .. . . . . . . .. . . .. . . .

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . . .. . . .. . . .. . . .. . . .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . . .. . . .. . . .. . . .. . . .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . . .. . . .. . . .. . . .. . . .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . . .. . . .. . . .. . . .. . . ... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . . .. . . .. . . .. . . .. . . .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . . .. . . .. . . .. . . .. . . .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . . .. . . .. . . .. . . .. . . .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . . .. . . .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . . .. . . .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . . .. . . .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . . .. . . .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . . .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . . .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . . .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . . .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . . .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . . .. . . .

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . . .. . . .. . . .. . . .. . . .. . . .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . . .. . . .. . . .. . . .. . . .. . . .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . . .. . . .. . . .. . . .. . . .. . . .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

. . . . . . . . . . . . . . . .. . . .. . . .. . . .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . . .. . . .. . . .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . . .. . . .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . . .. . . .. . . .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . . .. . . .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . . .. . . .. . . .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . . .. . . .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . . .. . . .. . . .. . . . . . . .

. . . . . . . . . . . . . . . .. . . .. . . .. . . .. . . .. . . .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . . .. . . .. . . .. . . .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . . .. . . .. . . .. . . .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . . .. . . .. . . .. . . .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . . .. . . .. . . .. . . .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . . .. . . .. . . .. . . ..

. . . . . . . . . . . . . . . .

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . . .. . . .. . . .. . . .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . . .. . . .. . . .. . . .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . . .. . . .. . . .. . . .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . . .. . . .. . . .. . . ... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . . .. . . .. . . .. . . .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . . .. . . .. . . .. . . .. . . . . . . . . . . .

. . . . . . . . . . . . . . . .. . . .. . . .. . . .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . . .. . . .. . . .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . . .. . . .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . . .. . . .. . . .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . . .. . . .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . . .. . . .. . . .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . . .. . . .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . . .. . . .. . . .. . . . . . . .

. . . . . . . . . . . . . . . .. . . .. . . .. . . .. . . .. . . .. . . .. . . .. . . .. . . . . . . . . . . . . . . .. . . .. . . .. . . .. . . .. . . .. . . .. . . .. . . .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . . .. . . .. . . .. . . .. . . .. . . .. . . .. . . .. . . . . . . . . . . . . . . .. . . .. . . .. . . .. . . .. . . . . . . . . . . . . . . .. . . .. . . .. . . .. . . .. . . .. . . . . . . . . . . . . . . .. . . .. . . .. . . .. . . .. . . . . . . . . . . . . . . .. . . .. . . .. . . .. . . .. . . . . . . . . . . . . . . .. . . .. . . .. . . .. . . .. . . . .. . . . . . . . . . . . . . . .. . . .. . . .. . . .. . . .. . . . . . . . . . . . . . . .. . . .. . . .. . . .. . . .. . . . . . . . . . . . . . . .. . . .. . . .. . . .. . . .. . . . . . . . . . . . . . . . .. . . .. . . .. . . .. . . .. . . .. . . . . . . . . . . . . . . .. . . .. . . .. . . .. . . .. . . . . . . . . . . . . . . .. . . .. . . .. . . .. . . .. . . . . . . . . . . . . . . .. . . .. . . .. . . .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

. . . . . . . . . . . .. . . .. . . .. . . .. . . .. . . .. . . .. . . .. . . .. . . .. . . .. . . .. . . .. . . .. . . .. . . .. . . . . . . . . . . . . . . .. . . .

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . . .. . . .. . . .. . . .. . . .. . . .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . . .. . . .. . . .. . . .. . . .. . . .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . . .. . . .. . . .. . . .. . . .

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

(

( (

l l

Ø

Ø (

( (

l

Ø

( (

l

Ø

((

l

Ø

( ( ( (

l l

Ø Ø

(

( (

(

l l

Ø

( ( (

(

l l

Ø

( (

(

l

Ø Ø

(

((

l l

Ø

( (

(

l

Ø

Ø ( ( (

l l

Ø Ø

( (

(

l

Ø Ø (

( (

(

l

Ø

I e 30

e 35 II

) ^—

^8,5

II

II I

I

) ^—

^5,5

e 25

) ^—

^8,5 ^{e 35}

II

) ^—

^8,5

) ^—

^8,5

III II

e 35

e 35 II e 35

e 25

) ^—

^5,5

II e 35

) ^—

^8.5

III dike

IV I

IIe 35

u

u g1

g1

u

B1

NATUR NATUR

GATA NATUR

GÅNG OCH CYKEL

B4

B2

B4

B5

GÅNG O CH C

YKEL

NATUR

B1

B3

B1

GATA

B2

B4

B5

NATUR

B5

E

E B3

JK

H

P CK

C

B2

NATUR D

SB5

suterränghus suterränghus

suterränghus

suterrä nghus