Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser
Folkbildningsrådet · Box 730 · 101 34 Stockholm · 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net
P ORTFOLIO MED CV OCH ARBETSPROVER
Företagarnas Folkhögskola
I NNEHÅLLSFÖRTECKNING
Inledning...3
Syfte...3
Mål ...3
Tillvägagångssätt...3
a) Planering ...3
b) Genomförande ...4
c) Utvärdering ...4
Diskussion...4
Litteraturförteckning ...5
Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 3
I NLEDNING
Vid Företagarnas Folkhögskola har under många år bedrivits utbildning i
konsthantverksämnena Keramik och Metall. Under senare år har skolan byggt upp en datasal där våra elever har tillgång till datorer, Internet, scanner, digitalkameror, CD-brännare och skrivare.
Våra konsthantverkselever söker efter avslutade folkhögskolestudier vidare till högre konstnärlig utbildning eller arbete. De har då behov av att på ett överskådligt och tilltalande sätt sammanställa t.ex. betyg, intyg och bilder på arbetsprover.
I dagsläget framställs detta material i de flesta fall manuellt och sänds i original med påföljd att samma material endast kan sändas till en adressat samtidigt.
Vi bedömde att användning av digitala verktyg skulle underlätta sammanställning och mångfaldigande av material för ansökan till jobb och skolor.
S YFTE
Vårt syfte var att tillsammans med elever lära oss hur dator, digitalkamera, scanner, CD-brännare och skrivare kan integreras i
konsthantverksutbildningen för att på ett enklare sätt än tidigare
dokumentera och presentera elevarbeten för ansökan till jobb och högre studier.
M ÅL
Att anpassa undervisningen så att den underlättar dokumentation av elevarbete för ansökan till högre studier.
T ILLVÄGAGÅNGSSÄTT
a) Planering
Lärarlaget diskuterade olika tillvägagångssätt för att nå vårt mål. Vi samlades därefter tillsammans med tolv frivilliga elever ifrån Keramik och Metall för att presentera och förankra projektet.
Genom samtal konstaterades att våra datakunskaper var mycket varierade och att vi utöver den ordinarie undervisningen skulle träffas vid sex tillfällen för gemensamma genomgångar och övningar. Gruppen beslöt även att samla material såsom bilder och föremål för övning av olika moment.
Efter dessa gemensamma träffar beslöts att ITIS-arbetet skulle integreras i den ordinarie konsthantverksutbildningen. Arbetet antogs bli mest intensivt under ansökningsperioden i februari och mars.
b) Genomförande
Elevgruppens motivation var stark då de färdigheter som övas kan öka deras förutsättningar att antas till högre konstnärlig utbildning.
Efter gemensamma genomgångar av scanner, digitalkamera, enklare bildredigering i photoshop och utskrift med fotokvalitet integrerades ITIS-arbetet i den ordinarie bild- och verkstadsundervisningen. Arbetet övergick till att handla om konkreta bilder avsedda för ansökan till högre utbildning. Ansökningsarbetet och därmed ITIS-arbetet kommer att pågå som intensivast under februari och mars.
Studieformen har i möjligaste mån anpassats till folkhögskolans pedagogiska grundsyn. Inom gruppen fanns olika erfarenheter av IT såväl som traditionell fotografering och under ITIS-arbetet har på klassiskt folkhögskolemanér deltagarna bidragit med sina olika erfarenheter.
Vår ITIS-handledare arbetar på vår skola varför vi har god tillgång till konsultation och hjälp med trilskande utrustning.
c) Utvärdering
Lärarlaget har kontinuerligt utvärderat arbetet genom enkäter och samtal.
Sammanfattningsvis görs bedömningen att eleverna hittills medverkat och
dokumenterat sina arbeten i mycket varierande utsträckning. Av enkäten framgår att eleverna anser sig ha större behov av lärarstöd för det digitala arbetet under den reella ansökningsperioden i februari-mars. En uppföljande utvärdering kommer därför att göras efter ansökningstidens slut.
Vi kan konstatera att den digitala utvecklingen tillsammans med ITIS-projektet har motiverat våra konsthantverksstuderande att i större omfattning än tidigare
använda digitala verktyg.
Vi ser attitydförändringen till datorer som en direkt följd av de tillämpningsexempel som praktiserats.
D ISKUSSION
Under vår arbetsprocess har vi konstaterat att det finns pedagogiska för- och nackdelar med att ha stor spridning av datakunskaper i en grupp. När de mer
kunniga handleder de dataovana leder detta inte med automatik till en undervisning som är pedagogisk. Ofta ses tendenser att ta över musen och slutföra ett oklart moment. Eller som en murarmäster sa en gång då han ombads att i ord förklara sina arbetsmoment: ”Lättare gjort än sagt”
Vi ser paralleller till den undervisningen i verktygsanvändning vi ger våra elever i verkstäderna. För att vi hantverks- och bildlärare skall känna oss kompetenta som lärare i digitala tekniker är det viktigt att vi utformar studiematerial och metodik som speciellt anpassas för vår målgrupp. Genom att visa exempel på bra
presentationer tror vi oss kunna stärka elevernas motivation. Vi tror också att snabba genomgångar kring videoprojektorn” med ”lagom” mycket information följt av självinstruerande material med tillgång till lärarstöd vore lämpligast för vår målgrupp.
Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 5 Beträffande vårt mål, ”att anpassa undervisningen så att den underlättar
dokumentation av elevarbete för ansökan till högre studier”, kan vi nog snarare konstatera vara en fortgående process som vi just påbörjat.
L ITTERATURFÖRTECKNING
Kläppe B. (2001) För fulla Segel, Photoshop 6.0. Förlaget Skandinaviska Databöcker.
Haugland A. (2002) Digitalkameran Pagina Förlags AB.
Adair King J. (2002) Fotoredigering i ett nötskal Paginas Förlag AB.
Johansson K. Lundberg P. Ryberg R. (1998). Grafisk kokbok Bokförlaget Arena.
