• No results found

Bjar, Louise & Lidberg, Caroline. (2003). Barn utvecklar sitt språk. Lund: Studentlitteratur.

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Bjar, Louise & Lidberg, Caroline. (2003). Barn utvecklar sitt språk. Lund: Studentlitteratur."

Copied!
7
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Referenslista

Bjar, Louise & Lidberg, Caroline. (2003). Barn utvecklar sitt språk. Lund: Studentlitteratur.

Brodin, Jane & Lindstrand, Peg. (2010). Perspektiv på en skola för alla. Lund AB:

Studentlitteratur. Upplaga 2:1

Brown, Duane and associates. (2002). Career Choise and development. Sanfransisco, ca.

Jossey-Bass. Upplaga 4

Hägg, Kerstin & Kuoppa, Svea Maria. (1997) Professionell vägledning. Lund:

Studentlitteratur.

Jakobsson, I-L. (2002). Diagnos i skolan. En studie av skolsituationer för elever med syndrom diagnos. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis.

Kadesjö, Björn (2001) Barn med koncentrationssvårigheter. Stockholm: Liber AB

Kirschenbaum, Howard and Henderson, Land, Valerie (1998). The Carl Rogers reader. United States of America: Houghton Mifflin. Upplaga: 3

Kvale, Steinar. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.

Lpo 94, (2006). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklass, och fritidshem.

Ödeshög: Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Nilsson, Göran. (Ht.2005). Vägledning i vems intresse. Skolans studie – och yrkesvägledning i ett historiskt perspektiv.

Licentiatavhandling i pedagogiskt arbete. Institutionen för barn – och ungdomspedagogik och vägledning, Lärarutbildningen, Umeå universitet.

Nilsson, Runström, Petra. (2011). Pedagogisk kartläggning. Studentlitteratur: Lund.

Ogden, Terje. (2003). Social kompetens och problembeteende i skolan -

kompetensutvecklande och problemlösande arbete. Studentlitteratur. Sverige. Liber AB.

Olsson, Britt – Inger & Olsson, Kurt. (2007). Att se möjligheter i svårigheter. Stockholms universitets förlag (tidigare HLS förlag): Studentlitteratur: Lund

Peavy, R, Vance.(1998). Konstruktivistiskvägledning – teori och metod. Stockholm: TRINOM

(2)

förlag.

Skollagen. (2010:800). Med lagen om införande av skollagen (2010:801). Norsteds Juridik AB.

Sohlman, Birgitta. (2000). Möjligheterna finns. Om hjälp för barn med läs- och skrivsvårigheter och andra inlärningssvårigheter. Borås: Sama förlag

Stensmo, Christer. (2002). Vetenskapsteori och metod för lärare. Studentlitteratur: Lund.

Svenningsson, Malin, Lövheim, Mia., & Bergquist, Magnus. (2003). Att fånga nätet.

Kvalitativa metoder för internetforskning. Studentlitteratur: Lund

Trost, Jan. (1993,1997). Kvalitativa metoder. Studentlitteratur: Lund.

Upplaga 2

www.skolverket.se http://www.skolverket.se/forskola-och-skola/gymnasieutbildning (2012- 07-26)

www.forskning.se http://www.spsm.se/sv/Stod-i-skolan/Sprak-och-kommunikation/ (2012- 07-26)

www.vr.se http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf (2012-07-26)

(3)

Bilaga 1

Miniteamets uppgifter (från samtliga skolor)

MINITEAM, elevhälsorutiner (från X- Kommuner)

Miniteamet består av rektor, specialpedagog, speciallärare, skolsköterska och studie - och yrkesvägledare. När klassläraren/mentor/pedagogen upplever att en elev behöver mer stöd och hjälp tar läraren upp det i arbetslaget.

När det gäller de äldre eleverna så tar berörd lärare kontakt med mentor och vidare till arbetslaget. Arbetslaget bör vara den plattform från vilken vi utgår när problem/funderingar dyker upp. Arbetslaget diskuterar ärendet och de eventuella åtgärder som behövs. Alternativa arbetssätt, omorganisation av resurser i gruppen och/eller inom arbetslaget och så vidare.

Samtal med elev och föräldrar Ärende/åtgärderna dokumenteras

Gör eventuella förändringar/tillägg i den individuella utvecklingsplanen Skolans rektor och miniteam informeras.

Finns det behov av att se närmare/djupare på problemet genomförs kartläggning och

åtgärdsprogram (ÅP). Vårdnadshavare/hemmet kontaktas alltid inför ev. genomföranden av kartläggning. Speciallärarna stöttar arbetet med kartläggning och analyser.

Åtgärdsprogram upprättas i samverkan med elev/föräldrar/skola. Specialpedagoger kan även här vid behov hjälpa till med att upprätta ÅP tillsammans med klasslärare/mentor, elev och föräldrar. Förutom direkt berörda skriver också rektor under åtgärdsprogrammet.

Åtgärdsprogrammet följs upp och revideras vid utvecklingssamtal eller särskilt samtal.

Dokumentation sker fortlöpande och förvaras av berörd personal under arbetets gång.

Åtgärdsblanketter Arbetsmål/Åtgärder ska finnas tillgängliga i det dagliga arbetet medan de sekretessbelagda delarna av åtgärdsprogrammet ska förvaras inlåst mellan varje

uppföljningsmöte.

När åtgärder är avslutade lämnas åtgärdsprogrammet till specialpedagoger (åk. 1-3) och förvaras i plåtskåpet (åk. 4-9) för arkivering.

Om problemet fortgår, kontakta Miniteam för vidare arbete med ärendet.

(4)

Bilaga 2

SKOLLAGEN (2010:800)

25 § Elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas. Vidare ska det finnas tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses.

30§ För att få anställas utan tidsbegränsning för studie – och yrkesvägledning ska den sökande ha en utbildning avsedd för sådan verksamhet. Den som inte uppfyller kravet enligt första stycket får anställas för studie – och yrkesvägledning för högst ett år i sänder.

29§ Elever i alla skolformer utom förskolan och förskoleklassen ska ha tillgång till personal med sådan kompetens att deras behov av vägledning inför val av framtida utbildnings - och yrkesverksamhet kan tillgodoses. Även den som avser att påbörja en utbildning ska ha tillgång till vägledning.

34§ Huvudman ska se till att personalen vid förskola – och skolenheterna ges möjligheter till kompetensutveckling.

7§ Särskilt stöd får ges i stället för den undervisning eleven annars skulle ha deltagit i eller som komplement till denna. Det särskilda stödet ska ges inom den elevgrupp som eleven tillhör om inte annat följer av denna lag eller annan författning.

8§ Om det inom ramen för undervisning eller genom resultatet på ett nationellt prov, genom uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, ska detta anmälas till rektorn. Rektor ska se till att elevens behov av särskilt stödskyndsamt utreds. Behovet av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation. Samråd ska ske med elevhälsan, om det inte är uppenbart obehövligt. Om utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska han eller hon ges sådant stöd.

9§ Ett åtgärdsprogram ska utarbetas för en elev som ska ges särskilt stöd. Av programmet ska det framgå vilka behoven är, hur det ska tillgodoses och hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas.

29 kap. övriga bestämmelser:

(5)

8§ Det som i denna lag sägs om personer med utvecklingsstörning gäller även dem som har fått en betydande och bestående begåvningsmässig funktionsnedsättning på grund av hjärnskada, föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom. Personer med autism eller autismliknande tillstånd ska vid tillämpningen av denna lag jämställas med personer med utvecklingsstörning endast om de också har en utvecklingsstörning eller en sådan funktionsnedsättning som avses i första stycket. I lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade finns bestämmelser om vissa andra särskilda insatser än utbildning.

Skollagen (2010:800)

Skolverkets: Allmänna råd

Skolverkets allmänna råd om studie – och yrkesorientering (2009) står det skrivet att studie – och yrkesorientering framhåller vikten av vägledningssamtal. I vägledningssamtal ska det finnas möjlighet att hitta sitt område för sin fallenhet, få tid till samtal om studie – och yrkesval. Det ska även innehålla information om både arbetsliv och arbetsmarknadens krav samt var det efterfrågas arbetskraft. www.skolverket.se

Vt. 2012.

(6)

Bilaga 3

Intervjufrågor

1. Hur arbetar du med vägledning/metoder till elever som har

koncentrationssvårigheter och läs- och skrivsvårigheter, hur ofta träffar du dem?

2. När ni skräddarsyr vägledningsmetoder för elever med läs- och skrivsvårigheter och koncentrationssvårigheter, hur går du till väga?

3. Vilka hjälpmedel använder du?

4. Hur använder du det?

5. Hur ser studie- och yrkesvägledarens arbete ut med elever med

koncentrationssvårigheter och läs- och skrivsvårigheter i praktiken jämfört med elever som inte har koncentrationssvårigheter?

6. På vilket sätt samarbetar du med övriga pedagoger på skolans samt

vårdnadshavarna, när det gäller elever med koncentrationssvårigheter och läs- och skrivsvårigheter?

7. Hur går du till väga för att upprätthålla ett samarbete med vårdnadshavarna?

8. Vad får du ut av det, vilken nytta har du ut av det?

9. Hur upplever du din arbetssituation?

10. Vad får du för underlag/information om dessa elever med koncentrationssvårigheter och läs- och skrivsvårigheter för att kunna anpassa vägledning efter elevens behov?

(7)

11. Vad har du för kunskaper/utbildning om elever som har koncentrationssvårigheter och läs- och skrivsvårigheter?

12. Vilken sorts kunskaper har ni fått av era erfarenheter?

13. Hur har ni nytta av era tidigare erfarenheter och kunskaper som studie- och yrkesvägledare (det är viktigt i förhållande till hur ni lyckas med eleverna)?

14. Något mer du vill tillägga?

References

Related documents

komma åt skilda perspektiv på metallen och det kan förstås bidra till förståelse kring vad föremål och material kan berätta men när en sådan fråga ställs i anslutning till

Remittering till logoped i landstinget för bedömning av språklig förmåga (inte läs- och skriv) sker i litet antal. Regelbunden träning av skolbarn sker inte av logoped i landstinget

Å andra sidan erfar jag dem samtidigt som subjekt för denna värld, subjekt som erfar denna värld (samma värld som jag själv erfar) men också erfar mig som jag erfar världen och

FÖR MÅNGA ÅR sedan, då folk läste dags- tidningar på papper, jobbade jag natt på Expressen. Där satt vi och kokade ihop morgondagens löpsedel. Om detta kan man tycka ett

Några var medlemmar sedan SAK drog igång arbetet för snart trettio år sedan.. Dessa uppskattar storligen den föryngrig som pågår

Nämnden ska vidare, då den fått kännedom och /eller indikationer om att en verksamhet inte följer Regler och riktlinjer för Malmö stads stöd till idéburen sektor,

Stambulova, Franck och Weibull (2012) menar också att forskning- en bör försöka förstå och skapa en större helhetsbild och ett holistiskt förhållning- sätt, när det gäller

Min studie visar att pedagoger uppfattar att barn ges inflytande i förskolan, men i olika utsträckningar. Eftersom det inte finns reglerat hur mycket och i vad