Dnr: Af-2010/436389 Dnr: 037779-2011
Unga med
aktivitetsersättning
Svar på regleringsbrevsuppdrag
2011-07-01
Sammanfattning
Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan ska i samverkan med berörda aktörer och inom ramen för samordningsförbundens verksamhet prioritera ungdomar som uppbär aktivitetsersättning. I enlighet med
regleringsbrevsuppdraget ska myndigheterna redovisa insatser som vidtagits för att utveckla stödet till målgruppen. Vidare ska utfallet av särskilt
högriskskydd för personer som haft aktivitetsersättning redovisas.
För att utveckla stödet till unga med aktivitetsersättning ser
Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan behov av stimulansåtgärder i två led. Stimulansen avser att dels öka antalet insatser via samordningsförbund, dels öka inflödet av deltagare med aktivitetsersättning till insatser.
För att öka antalet insatser har Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan ställt sig bakom en gemensam avsiktsförklaring riktad till statens ledamöter i samordningsförbund. Vidare har samordningsförbunden informerats om regleringsbrevsuppdraget genom nätverksträffar, studiebesök samt en enkätundersökning. På den årliga nationella konferensen för finansiell samordning hölls seminariet Unga vuxna- från aktivitetsersättning till arbete.
Där lyftes goda exempel på insatser för unga med aktivitetsersättning. En referensgrupp bestående av representanter från samordningsförbund och samverkansparterna har också bildats med anledning av
regleringsbrevsuppdraget.
Våren 2011 genomfördes en enkätundersökning riktad till samtliga samordningsförbund. Syftet var att kartlägga omfattningen av befintliga insatser för unga med aktivitetsersättning hos förbunden. 80 enkäter skickades ut och 77 samordningsförbund svarade. 69 förbund svarade att de har insatser där unga med aktivitetsersättning kan ingå. Flera förbund anger att man planerar eller diskuterar att starta insatser under 2011 som enbart riktar sig till målgruppen unga med aktivitetsersättning.
För att öka antalet deltagare i insatser planerar Försäkringskassan att ta fram en åtgärdsplan. Planen ska säkerställa en god kunskap om lokala
rehabiliteringsinsatser samt identifiera unga med aktivitetsersättning som är i behov av stöd för en in-/återgång i arbete.
Vid en uppföljning av särskilt högriskskydd för unga som haft
aktivitetsersättning, hade under perioden 1 januari 2010 till 30 mars 2011 ingen beviljats särskilt högriskskydd enligt den nya bedömningsgrunden om framtida sjukfrånvaro. Tjugo personer i målgruppen har under samma period beviljats särskilt högriskskydd enligt samma bedömningsgrund som gäller övriga som ansöker om särskilt högriskskydd.
Innehåll
SAMMANFATTNING ...2
INNEHÅLL...3
1. INLEDNING ...4
1.1. Uppdrag i regleringsbrev ...4
2. UNGA MED AKTIVITETSERSÄTTNING ...4
2.1. Rätt till aktivitetsersättning...5
2.2. Statistik om aktivitetsersättning ...6
2.3. Samordningsförbund...7
3. ENKÄTUNDERSÖKNING AV INSATSER INOM SAMORDNINGSFÖRBUND ...8
4. UTVECKLING AV STÖDET TILL UNGA MED AKTIVITETSERSÄTTNING ...9
5. UTFALLET AV SÄRSKILT HÖGRISKSKYDD... 11
6. AVSLUTANDE REFLEKTIONER ... 11
7. BILAGOR ... 13
7.1. Bilaga: fallbeskrivning ...13
7.2. Bilaga: Avsiktsförklaring...15
7.3. Bilaga: Kommuner som ingår i ett samordningsförbund ...17
1. Inledning
I december 2010 fick Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan ett gemensamt uppdrag i respektive myndighets regleringsbrev. Kärnan i
uppdraget är att inom ramen för samordningsförbundens verksamhet utveckla stödet till unga med aktivitetsersättning för att underlätta deras återgång i arbete. Återrapporteringen innehåller följande tre delområden:
• Åtgärder som vidtagits under 2011 i samverkan med berörda aktörer för att prioritera unga med aktivitetsersättning inom ramen för
samordningsförbundens verksamhet.
• Utveckling av berörda aktörers stöd till unga med aktivitetsersättning och inom ramen för samordningsförbundens verksamhet.
• Utfallet av särskilt högriskskydd för personer som har haft aktivitetsersättning.
Denna delårsrapport redovisar de åtgärder som vidtagits under första halvåret 2011.
1.1. Uppdrag i regleringsbrev
Uppdragets lydelse i regleringsbreven är följande:
Stödet till ungdomar med aktivitetsersättning ska utvecklas för att underlätta återgång i arbete. Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen ska i samverkan med berörda aktörer och inom ramen för samordningsförbundens verksamhet prioritera ungdomar som uppbär aktivitetsersättning.
Myndigheterna ska redovisa vilka insatser som vidtagits i samverkan med berörda aktörer för unga med aktivitetsersättning samt resultaten av vidtagna åtgärder. Utfallet vad gäller särskilt högriskskydd för personer som uppburit aktivitetsersättning ska särskilt redovisas. En delredovisning, omfattande insatser under första halvåret 2011, ska lämnas senast den 1 augusti 2011. En samlad redovisning för 2011 ska lämnas till regeringen senast den 22 februari 2012.
2. Unga med aktivitetsersättning
I början av 2011 hade drygt 26 000 personer aktivitetsersättning1. Jämfört med 2005 har det skett en fördubbling av antalet unga som har aktivitetsersättning.
Psykiska diagnoser dominerar bland dessa unga. Diagnoser som faller inom denna kategori utgör 74 % av alla aktivitetsersättningar. Gruppen har betydligt
1 Försäkringskassans statistik
lägre utbildningsnivå jämfört med unga i allmänhet. Flertalet saknar en längre erfarenhet från arbete eller har aldrig arbetat. Många har en kombination av medicinska, psykiska och/eller sociala problem. I gruppen finns personer med mycket omfattande funktionsnedsättningar som troligtvis aldrig kommer att kunna arbeta. Här finns också unga som har en nedsättning av arbetsförmågan och som med hjälp av adekvata insatser kan förbättra denna.
För unga med en potentiell arbetsförmåga är behovet av aktiva insatser riktade mot arbete stort. Få unga lämnar idag aktivitetsersättningen för arbete. Gruppen löper stor risk att aldrig etablera sig på arbetsmarknaden vilket får negativa sociala och ekonomiska konsekvenser för den enskilde samtidigt som det leder till höga samhällskostnader. För att undvika en inlåsning i ett utanförskap är det angeläget med aktiva insatser.
Idag är arbetslivsinriktad rehabilitering i handlingsplansamverkan den huvudsakliga åtgärd som Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan har i samverkan för att rehabilitera arbetslösa och presumtivt arbetslösa unga med aktivitetsersättning till arbete. För att bli aktuell i handlingsplansamverkan krävs att personen kan delta i aktiviteter minst 10 timmar per vecka. För unga med aktivitetsersättning är steget från passivitet, daglig verksamhet eller annan sysselsättning till arbetslivsinriktad rehabilitering många gånger för stort.
Många behöver förberedande insatser för att sedan kunna gå vidare till arbetslivsinriktad rehabilitering eller arbete2.
2.1. Rätt till aktivitetsersättning
Aktivitetsersättningen infördes den 1 januari 2003 och ersatte då förtidspension och sjukbidrag för unga med långvarigt nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning.
Aktivitetsersättning lämnas till försäkrade i åldrarna 19-29 år. Rätt till aktivitetsersättning har personer vars arbetsförmåga är nedsatt med minst en fjärdedel på grund av sjukdom eller annan nedsättning av den fysiska eller psykiska prestationsförmågan under minst ett år. Nedsättningen bedöms i förhållande till förvärvsarbete på arbetsmarknaden. Rätt till aktivitetsersättning har också den person som på grund av funktionsnedsättning inte har avslutat sin utbildning på grundskolenivå eller gymnasialnivå. Någon prövning av arbetsförmågan görs inte i dessa fall. Aktivitetsersättningen är alltid tidsbegränsad och kan ges för mellan ett och tre år i taget.
För den som har aktivitetsersättning finns möjlighet att delta i olika aktiviteter.
Aktiviteterna ska stödja individen i dennes utveckling och påverka sjukdomen eller funktionsnedsättningen på ett positivt sätt. De ska också bidra till att öka
2 SOU 2008:102 Brist på brådska- en översyn av aktivitetsersättningen
förutsättningarna för att förbättra arbetsförmågan. Att delta i aktiviteter är frivilligt till skillnad från deltagande i arbetslivsinriktad rehabilitering.3
2.2. Statistik om aktivitetsersättning
I maj 2011 hade 26 421 personer aktivitetsersättning varav 12 519 kvinnor och 13 902 män. Antalet ökar eftersom inflödet är högre än utflödet. Av de som har aktivitetsersättning i maj ser åldersfördelningen ut enligt nedan:
< 20 år : 2 004 personer 20 – 24 år: 14 168 personer 25 – 29 år: 10 249 personer
0 5 000 10 000 15 000 20 000 25 000 30 000
201105 201005
200905 200805
200705 200605
200505 200405
Samtliga Kvinnor Män
Diagram 1. Antalet unga med aktivitetsersättning fördelat på kön.
Antalet nybeviljade aktivitetsersättningar har de senaste åren legat på en oförändrad nivå på cirka 6000 individer. Vid en uppdelning på nedsatt arbetsförmåga och förlängd skolgång visar resultaten dock på förändringar.
Antalet nybeviljade med förlängd skolgång har ökat kraftigt och står idag för mer än hälften av det totala nybeviljandet. Den starka ökningen av antalet elever i särskola skapar en inkörsport till aktivitetsersättningen. Antalet nybeviljade på grund av nedsatt arbetsförmåga har däremot minskat under de senaste åren.
3 Proposition 2000/01:96 Sjukersättning och aktivitetsersättning i stället för förtidspension
Diagram 2. Antalet nybeviljade med aktivitetsersättning fördelat på nedsatt arbetsförmåga och förlängd skolgång.4
2.3. Samordningsförbund
I enligt med regleringsbrevsuppdraget ska Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan i samverkan med berörda aktörer och inom ramen för samordningsförbundens verksamhet prioritera ungdomar som uppbär aktivitetsersättning.
Aktörer inom samordningsförbund är Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, landsting och kommun5. Utöver samordningsförbunden och dess huvudmän finns även andra aktörer som arbetar med rehabilitering. De kan vara arbetsgivare, sociala företag, ideella organisationer, vuxenutbildningen och andra privata och offentliga aktörer.
Samordningsförbund tillhandahåller samordnade insatser för personer som behöver rehabilitering för att uppnå eller förbättra sin förmåga till
förvärvsarbete. Kännetecknande för förbunden är en myndighetsgemensam
4 Notera att statistiken för nybeviljande alltid ligger en månad efter statistiken för beståndet.
5 Lagen (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser
budget, gemensamma insatser och parternas deltagande i styrelser samt det praktiska arbetet.
Ett samordningsförbund är en egen juridisk person. Genom att myndigheterna organiserar samverkan i denna form möjliggörs ett effektivare stöd till
individer vars rehabiliteringsbehov inte kan tillgodoses inom en enskild myndighet6.
Finansiell samordning via samordningsförbund är en frivillig samverkansform.
I april 2011 fanns 82 samordningsförbund med 213 kommuner som ingående parter. Samordningsförbunden omfattar olika stora geografiska områden, allt från en kommun till ett helt län. Det län som idag har flest samordningsförbund är Västra Götaland med 16 förbund. Det är endast Gävleborgs län som saknar samordningsförbund.7 (Se bilaga 7.3 för karta över kommuner som ingår i ett samordningsförbund).
Regeringen beslutar årligen om medel som får användas för samverkan och finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet. 2011 uppgår förbundens sammanlagda budget till 520 miljoner kronor, vilket är en ökning med 20 miljoner jämfört med föregående år.
Under 2010 finansierade förbunden sammanlagt 593 insatser. Huvuddelen av verksamheterna vände sig till målgrupperna arbetslösa sjukskrivna och/eller personer med försörjningsstöd i åldrarna 16-64 år. Cirka 34 000 individer tog del av insatserna.8
3. Enkätundersökning av insatser inom samordningsförbund
Regeringen pekar ut samordningsförbund som en möjlig plattform för att utveckla berörda aktörers stöd för unga med aktivitetsersättning. Under första halvåret 2011 genomfördes en enkätundersökning riktat till samtliga
samordningsförbund. Syftet var att kartlägga omfattningen av befintliga insatser för unga med aktivitetsersättning hos samordningsförbund.
80 enkäter skickades ut och 77 samordningsförbund svarade9. Detta ger en svarsfrekvens på 96 %. 69 förbund svarade att de har insatser där unga med aktivitetsersättning kan ingå. De förbund som helt saknar insatser för målgruppen är i regel nystartade eller planerar att starta insatser.
6 Proposition 2002/03:132 Finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet
7 Försäkringskassans uppgifter
8 Försäkringskassans återrapportering av samverkansmedel 2010:2
9 Under denna tidsperiod saknade ett nystartat förbund förbundschef som kunde motta enkäten.
Tio förbund har insatser som specifikt riktar sig till unga med
aktivitetsersättning (19-29 år). Av dessa har fyra samordningsförbund
sammanlagt två insatser som enbart riktar sig till målgruppen. Övriga insatser har en bredare målgrupp. Överlag är insatserna av förberedande karaktär och syftar till att individen närmar sig arbetsmarknaden. Metoden Supported Employment är vanligt förekommande10. Centralt är att individen är i fokus och stöd ges utifrån det individuella behovet. Verksamheterna är
personalintensiva och de unga har ett stort behov av aktivt och handfast stöd i rehabiliteringsprocessen. Den ekonomiska tryggheten är också viktig för ett aktivt deltagande.
Samordningsförbund riktar vanligtvis inte insatser till individer utifrån ersättningsform. Det är snarare faktorer som ålder, kön, rehabiliteringsbehov som avgör eventuella prioriteringar. Hos samordningsförbund som omfattar mindre kommuner finns inte underlag att rikta insatser för en mer avgränsad målgrupp som t.ex. unga med aktivitetsersättning.
På frågan om samordningsförbund planerar att starta aktiviteter under 2011 som enbart riktar sig till målgruppen unga med aktivitetsersättning, svarar 20 förbund ja. Fem förbund har inte svarat.
Ytterligare åtta förbund svarar att diskussioner pågår eller att man undersöker möjligheterna. Det ser väldigt olika ut när det gäller hur långt man kommit i diskussionerna och flera aktörer kan vara inblandade.
Av de förbund som saknar riktade insatser för unga med aktivitetsersättning är det 47 stycken som inte heller planerar att starta sådana insatser under 2011.
Skälen som anges är bland annat att insatser redan finns för målgruppen, att det finns för få potentiella deltagare med aktivitetsersättning samt att planerade insatser har en bredare målgrupp och inte uteslutande ska riktas till unga med aktivitetsersättning.
4. Utveckling av stödet till unga med aktivitetsersättning
I den statliga utredningen Brist på brådska (SOU 2008:102) betonas behovet av förberedande insatser riktade mot arbete för unga med aktivitetsersättning.
Av enkäten samt vid studiebesök på samordningsförbund bekräftas behovet.
För att lyckas med uppdraget att utveckla stödet till unga med
aktivitetsersättning behövs stimulansåtgärder. Stimulansåtgärderna är inriktade
10 Supported employment är ett individuellt stöd på en arbetsplats i syfte att en person med funktionsnedsättning ska få en anställning. Stödet ges såväl till personen som till
arbetsplatsen. (Källa: http://www.euse.org/supported-employment-toolkit- 2/EUSE%20Toolkit%202010.pdf )
på att dels öka antalet insatser via samordningsförbund dels öka inflödet av deltagare med aktivitetsersättning till insatserna.
Figur 1.Schematisk bild över åtgärder som syftar till att få fler unga i insatser och i en förlängning en in- eller återgång i arbete.
Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan har genom en gemensam avsiktsförklaring beslutat att verka för att antalet insatser inom
samordningsförbund ska öka för målgruppen. Avsiktsförklaringen riktar sig till statens ledamöter i samordningsförbunden (se bilaga Avsiktsförklaringen).
Under våren 2011 informerades också samordningsförbund om regleringsbrevsuppdraget bl.a. på nätverksträffar, studiebesök och via
enkätundersökningen. I april anordnades den årliga nationella konferensen för finansiell samordning. Ett inslag på konferensen var seminariet Unga vuxna- från aktivitetsersättning till arbete. Syftet var att lyfta goda exempel på insatser för att inspirera andra förbund. Med anledning av regleringsbrevsuppdraget
bildades även en referensgrupp bestående av representanter från samordningsförbund och samverkansparterna.
För att göra det möjligt för fler unga med aktivitetsersättning att ta del av förberedande insatser planerar Försäkringskassan att ta fram en åtgärdsplan.
Tanken är att lokala försäkringscenter ska:
• säkerställa och upprätthålla en god kunskap om vilka rehabiliteringsinsatser som finns lokalt
• identifiera unga med aktivitetsersättning som är i behov av stöd för en in-/återgång i arbete
Försäkringskassan har även på nätverksträffar med försäkringsspecialister och beslutsfattare från lokala försäkringscenter informerat om
regleringsbrevsuppdraget.
5. Utfallet av särskilt högriskskydd
Av regleringsbrevsuppdraget framgår att utfallet av särskilt högriskskydd för personer som uppburit aktivitetsersättning ska redovisas.
Personer som riskerar att få ett stort antal sjukperioder eller en eller flera längre sjukperioder under en tolvmånadsperiod kan beviljas särskilt högriskskydd.
Det särskilda högriskskyddet innebär antingen att personen inte får någon karensdag och att arbetsgivaren får ersättning för sina sjuklönekostnader under sjukperiodens dag 1-14 eller att arbetsgivaren får ersättning för samma
kostnader under sjukperiodens dag 2-14. För att Försäkringskassan ska kunna besluta om särskilt högriskskydd krävs en bedömning om och i vilken
omfattning sjukdom riskerar att leda till sjukfrånvaro.
Försäkringskassan kan i vissa fall besluta om rätt till särskilt högriskskydd som ersätter arbetsgivarens sjuklönekostnader för dag 2-14 utan att göra en
bedömning av risken för omfattande framtida sjukfrånvaro. Det gäller när den försäkrade har fått eller bedömts ha haft rätt till aktivitetsersättning under någon av de senaste tolv månaderna.
Vid en uppföljning av särskilt högriskskydd kopplat till arbetsgivarens
sjuklöneansvar dag 2-14 hade under perioden 1 januari 2010 till 30 mars 2011 ingen som haft aktivitetsersättning beviljats särskilt högriskskydd på denna grund. Tjugo personer i målgruppen har beviljats särskilt högriskskydd men då enligt samma bedömningsgrund som gäller övriga som ansöker om särskilt högriskskydd.
Att ingen har beviljats särskilt högriskskydd utifrån den nya
bedömningsgrunden tros framför allt vara att de berättigade inte har haft kännedom om möjligheten till att ansöka.
6. Avslutande reflektioner
Samordningsförbund är ett för samverkansparterna gemensamt men självständigt organ som fattar beslut i eget namn11. Det innebär att
Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan kan stimulera och föreslå men inte själva besluta om åtgärder för att unga med aktivitetsersättning ska prioriteras inom samordningsförbund. I lagstiftningen om finansiell samordning betonas att de lokala behoven ska vara styrande.
Det är frivilligt att samverka genom finansiell samordning. I dagsläget finns det samordningsförbund i 213 av landets 290 kommuner. De åtgärder som vidtas för att öka antalet insatser kommer därför vara begränsade till dessa områden.
11 Lagen [2003:1210] om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser
21 % av de 26 421 personer som har aktivitetsersättning är bosatta i kommuner där det inte finns något samordningsförbund. En tredjedel av dessa unga finns i Stockholms län. Samordningsförbund finns endast i 8 av länets 26 kommuner.
Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan är positiva till att i samverkan med berörda aktörer prioritera unga med aktivitetsersättning. Unga med
aktivitetsersättning har ofta ett komplext rehabiliteringsbehov. Många
myndigheter och rehabiliteringsaktörer är inblandade eller behöver involveras i individens rehabiliteringsprocess. Goda och upparbetade kontakter med hälso- och sjukvården och främst psykiatrin är viktiga för att den unge ska kunna utveckla sina förmågor och på sikt kunna försörja sig själv genom arbete.
Erfarenheter visar att tidiga insatser är viktiga och behöver vara långsiktiga och innehålla mycket stöd. Rehabiliteringsinsatser av förberedande karaktär är ofta nödvändiga och finns inte i den omfattning som efterfrågas.
En behovsinventering är en förutsättning för att ge unga rätt
rehabiliteringsinsats i rätt tid. En framgångsrik rehabilitering för gruppen bygger på en gemensam helhetssyn som sätter individen i fokus snarare än myndigheternas olika uppdrag. Ett ökat antal insatser i samordningsförbundens regi kan utgöra ett komplement till arbetslivsinriktad rehabilitering.
Förberedande insatser skulle kunna göra fler redo för exempelvis handlingsplanssamverkan. På lång sikt bör man kunna se ett ökat antal individer som lämnar aktivitetsersättningen för arbete och egen försörjning.
Det finns inte bara mänskliga utan även stora samhällsekonomiska vinster med att få fler unga människor i arbete.
7. Bilagor
7.1. Bilaga: Fallbeskrivning
Nedan redovisas exempel på individer som ingår eller kan ingå i gruppen unga med aktivitetsersättning. Exemplen avser inte att ge en generell bild av
målgruppen. Exemplet med deltagare A är ett verkligt fall från ett samordningsförbund som finansierar projektet som individen deltagit i.
Fallbeskrivning B är från den arbetslivsinriktade Handlingsplansamverkan.
Deltagare A
A hade problem redan vid tidig skolålder och fram till tonåren med ökande grad av destruktivitet och negativ inställning till livet. A hade gjort två
suicidförsök och varit inlagd inom psykiatrin. För sju år sedan remitterades A till psykiatrisk öppenvård och överfördes året efter till en specialistenhet öppenvård för personer med emotionell instabil personlighetsstörning.
A gick i samtalsbehandling där i fyra år, hade två psykologer som slutade, hamnade därefter utanför vården.
A har tidigare levt på försörjningsstöd, är beviljad hel aktivitetsersättning.
A har varit föremål för för-rehabilitering under ett år, sedan arbetslivsinriktad rehabilitering, var i arbetsträning en vecka, gjorde nytt suicidförsök och remitterades tillbaka till specialistenheten, där A fick börja om med samtal en gång per vecka.
Projektet i samordningsförbundet fick kontakt med A vid ett besök på
specialistenheten för att informera om projektet i februari 2010. När SASSAM- kartläggning gjordes i mars, framkom att A ville göra något mer än att bara gå ut med hunden. A hade tidigare använt vin för att våga gå ut. A ville komma i någon aktivitet. A hade avbrutit gymnasiet och hade som enda
arbetslivserfarenhet ett lagerjobb, där A arbetat extra under gymnasiet.
A fick träningskort betalt och började gå på gym tillsammans med sin bror.
Efter 7 träffar kom man fram till inom vilket område man skulle söka
praktikplats. Man fann en plats på ett litet företag, där A startade försiktigt på 9 timmar per vecka. A får en anställning på 25 % med lönebidrag under ett halvår. Samtidigt ska A arbetsträna upp till minst halvtid under det halvåret.
Projektet konstaterar att det har varit avgörande att komma in i rätt tid med rätt åtgärd och att A känt tillit, haft uppföljande kontakter hela tiden och fått ta det i lugn takt. Det som saknats i ärendet, och andra fall där personen har
aktivitetsersättning av psykiatrisk orsak, är steget mellan vården och samverkan Försäkringskassan/Arbetsförmedlingen, dvs. förträning. Vården måste vara involverad i planeringen, den försäkrade behöver känna att
myndigheterna arbetar tillsammans för A:s eget bästa. Det måste skapas en tillitsfull atmosfär.
Deltagare B
B är född 1987. Har gått gymnasiesärskolan. Diagnosen är generella samt specifika inlärningssvårigheter (ADD, Attention Deficit Disorder).
200707- Skrivs B in som arbetssökande på Arbetsförmedlingen efter att ha gått gymnasiesärskolan i 4 år. B som tidigare haft aktivitetsersättning på grund av förlängd skolgång, beviljas sedan aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga.
Under hösten bokas B in på diverse jobbsökaraktiviteter men lämnar återbud till de flesta träffar. Har då kontakt med LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade).
200712- Avslutas B på Arbetsförmedlingen då B på grund av sitt funktionshinder inte är redo för anpassat arbete på den reguljära
arbetsmarknaden. B rekommenderas sysselsättning/ arbetsträning via LSS och skrivs ut.
200912- Skrivs B in Handlingsplanssamverkan. B har enligt
Arbetsförmedlingens kännedom inte haft någon sysselsättning under dessa två år. B har mest ”suttit hemma” som B själv säger.
B deltar i Startgrupp som är en aktivitet med information om
Arbetsförmedlingens service och program, vägledning med arbetspsykolog samt ett ergonomipass.
201002- 2010051 – Går Förberedande arbetsmarknadsutbildning – Bättre förberedd under 3 månader.
201005- 201008 – Arbetsträning på en idrottsplats. Vaktmästarsysslor med enklare underhållsarbeten och skötsel av fotbollsplan. Vid uppföljning av arbetspraktiken berättar B att B har lärt sig en del, främst skapat rutiner att komma upp på morgonen och passa tider med mera.
201009- 201103 – Arbetspraktik. Kontorsvaktmästaruppgifter/ alltiallo, arbetstid: 50 %. (Handlingsplanssamverkan avslutas 2010-12 efter ett år.
Arbetsförmedlingen arbetar vidare för att B ska kunna slutföra sin praktik inför en eventuell anställning)
201104- Anställning 50 % med Trygghetsanställning bidragsnivå 80%
anordnarbidrag 130:-/dag. Anställningen är en tjänst utöver ordinarie bemanning och arbetsgivaren har lyft ut arbetsuppgifter som passar B och skapat en tjänst.
7.2. Bilaga: Avsiktsförklaring
Prioritering av unga med aktivitetsersättning i samordningsförbund (Finsam)
Denna PM är Nationella samverkansgruppens syn på hur staten i samverkan med berörda aktörer ska verka för att prioritera unga med aktivitetsersättning.
Skrivelsen utgör vägledning för Arbetsförmedlingens och Försäkringskassans ledamöter i samordningsförbundens styrelser.
Utveckla stödet till unga med aktivitetsersättning
I december 2010 fick Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan i uppdrag i respektive regleringsbrev att utveckla stödet till unga med aktivitetsersättning för att underlätta återgång i arbete. Uppdraget innebär att Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan i samverkan med berörda aktörer och inom ramen för samordningsförbundens verksamhet ska prioritera ungdomar som uppbär aktivitetsersättning.
Arbetsförmedlingens och Försäkringskassans ledamöter i samordningsförbund bör arbeta för att:
• målgruppen unga med aktivitetsersättning prioriteras i samordningsförbund
• insatser med riktning mot ökad arbetsförmåga och arbete finns för unga med aktivitetsersättning
För att komma fram till vilka insatser som är aktuella för unga med aktivitetsersättning kan en lokal kartläggning av målgruppens
rehabiliteringsbehov vara lämplig. En väg fram kan vara att jämföra med samordningsförbund som redan idag har riktade åtgärder för målgruppen.
Arbetet med att prioritera unga med aktivitetsersättning inom ramen för
samordningsförbundens verksamhet kommer att följas upp i slutet av 2011 och ingå i återrapporteringen till regeringen.
Hur ser målgruppen och dess behov ut?
I april 2011 hade drygt 26 000 personer aktivitetsersättning. Psykiska
diagnoser dominerar hos både kvinnor och män. En del av dessa unga har inte fullständiga betyg. Flertalet saknar en längre erfarenhet från arbete eller har aldrig arbetat. Målgruppen har många gånger en kombination av medicinska, psykiska, sociala och/eller arbetsmarknadsrelaterade problem.
FK90010_003_G
Få unga lämnar idag aktivitetsersättningen för arbete eller studier. Gruppen löper stor risk för långvarig arbetslöshet och därmed negativa sociala och ekonomiska konsekvenser för den enskilde samtidigt som det leder till höga samhällskostnader. För att undvika en inlåsning i ett utanförskap är det angeläget med aktiva insatser.
Idag är arbetslivsinriktad rehabilitering i handlingsplansamverkan den
huvudsakliga åtgärd som Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan har för att rehabilitera arbetslösa och presumtivt arbetslösa unga med aktivitetsersättning till arbete. Många unga behöver emellertid ofta förberedande insatser med riktning mot arbete för att sedan kunna gå vidare till arbetslivsinriktad
rehabilitering. Steget till en arbetslivsinriktad rehabilitering är ofta för stort och förberedande aktiviteter kan då vara avgörande för en in- eller återgång i arbete.
Vidare bör aktiva insatser komma till stånd tidigt eftersom aktivitetsersättning endast kan beviljas upp till 30 års ålder. För rätt till sjukersättning krävs att arbetsförmågan ska vara stadigvarande nedsatt, vilket många inte kommer att uppfylla. Majoriteten kommer heller inte att ha rätt till sjukpenning eftersom de inte har någon sjukpenninggrundande inkomst att få tillbaka den dag då
aktivitetsersättningen upphör. Gruppen riskerar därmed att helt stå utan ersättning från sjukförsäkringen den dag de fyller 30 år.
Ge de unga som idag har aktivitetsersättning en chans att få komma in i arbetslivets gemenskap och möjlighet att bidra till samhället och sin egen försörjning!
För Nationella samverkansgruppen
Svante Borg Henrietta Stein
Försäkringskassan Arbetsförmedlingen
7.3. Bilaga: Kommuner som ingår i ett samordningsförbund
Figur 2. Kommuner som är grönmarkerade ingår i ett samordningsförbund.
