08 November 2021
Sverige: Ger el energi till inflationen?
Ludvig Cedemar
Elmarknaden står inför stora förändringar. En större andel väderberoende kraftkällor gör elproduktionen mer volatil. Samtidigt ökar elförbrukningen framöver. Utvecklingen av elpriset är svårtydd, men eekterna på inflationen är sannolikt begränsade.
The English version of this article can be found here.
Sverige och Europa befinner sig i början av klimatomställningen. Den påverkar elmarknaden på två sätt: dels blir produktionen av el dyrare och mer volatil när icke-förnybara kraftkällor begränsas, dels ökar efterfrågan på el när samhället i högre grad använder el istället för fossila bränslen för till exempel fordonsdrift och hushållsuppvärmning.
Kombinationen av ett mer begränsat utbud och en betydligt högre efterfrågan skapar ett uppåttryck på elpriser framöver. Å andra sidan kan vi förvänta oss fortsatta produktivitetsökningar för olika kraftslag som bidrar till lägre priser.
Energimyndigheten och Svenska kraftnät har, oberoende av varandra, båda gjort ett flertal olika scenarier för den svenska elmarknadens framtid. Svenska kraftnäts modellsimuleringar pekar på elpriser som, under ett genomsnittligt väderår, ligger kvar på eller till och med är något lägre än de nivåer vi är vana vid.
Energimyndigheten bedömer däremot att elpriset stiger från och med 2030, i vissa scenarier ganska mycket.
Det råder dock enighet om att prisbilden inte kommer att ändras drastiskt under det närmaste decenniet.
Den stora variationen mellan de olika scenarierna illustrerar den osäkerhet som präglar elmarknadens framtid och svårigheterna med att modellera det komplexa elsystemet. De parametrar som påverkar den simulerade elprisnivån är den antagna utvecklingen för bland annat energipolitik, efterfrågan på el, produktivitetsökningar, samt tillgänglig överföringskapacitet både inom landet och mellan Sverige och andra länder.
Inflationseekterna troligen små
Ur ett makroekonomiskt perspektiv är omställningen av energisystemet en negativ utbudschock på kort till medellång sikt, när vissa kraftslag och därigenom samhällets produktionsmöjligheter begränsas. En negativ utbudschock leder normalt till högre inflation – det klassiska exemplet är 1970-talets oljekris.
Eekten av potentiellt stigande elpriser på KPIF-inflationen består av både en direkt och en indirekt del.
Den direkta eekten kommer av att hushållens användning av el är en del av KPIF-korgen. Den indirekta eekten utgörs av det genomslag som ett högre elpris får för prissättningen av de varor och tjänster där el är en insatsvara.
Den direkta eekten av ett högre elpris är helt enkelt produkten av prisökningen och elens vikt i KPIF-korgen.
El utgör för närvarande cirka 4 procent av KPIF-korgen, men av denna andel består majoriteten av nätavgifter samt de skatter som inte varierar med nivån på elpriset. Storleken på den indirekta eekten är svårare att uppskatta, men studier av Riksbanken indikerar att den indirekta eekten av energiprishöjningar motsvarar omkring två tredjedelar av den direkta eekten. Sammanlagt blir resultatet att ett 10 procent högre pris på
elmarknaden (d.v.s. innan vinstmarginaler och de skatter och avgifter som hushållen betalar) väntas höja KPIF-inflationen med cirka 0,25 procentenheter över tid.
Förutsättningarna för prisbildningen på den svenska elmarknaden ser som sagt inte ut att ändras radikalt under 2020-talet, men därefter kan elpriset stiga mer och få större genomslag på inflationen. I det av Svenska kraftnäts och Energimyndighetens scenarier där elpriserna stiger snabbast är de genomsnittliga prisökningar under 2030-talet drygt 3 procent per år, i dagens penningvärde. Detta innebär alltså att elpriserna i snitt skulle höja KPIF-inflationen med endast cirka 0,1 procentenhet per år. Den väntade ökningen av hushållens användning av el kan dock leda till att elens vikt i KPIF ökar framöver, vilket i så fall gör att eekten på inflationen blir större.
Större fluktuationer
Utöver den genomsnittliga eekten på inflationstakten påverkar elpriserna även inflationens volatilitet.
Priser på el och annan energi varierar ofta kraftigt, vilket är anledningen till att Riksbanken även följer KPIF exklusive energi för att få en bättre bild av det underliggande pristrycket. Svenska kraftnäts simuleringar indikerar att variationen för elpriser från vecka till vecka kan fördubblas fram till 2035, i takt med att energiproduktionen blir mer väderberoende. Detta skulle kunna leda till kraftigare förändringar av KPIF- inflationen från en månad till en annan, där det blir vanligare att stora elprisuppgångar vid ogynnsamma väderförhållanden tillfälligt höjer inflationen rejält, på det sätt som har hänt nu under hösten.
Utvecklingen för elprisvariationen mellan år är mer oklar. Som mest indikerar Svenska kraftnäts scenarier att elprisernas volatilitet från år till år ökar med omkring 25 procent. Att volatiliteten ökar mer inom än mellan år är i linje med att variationen i vindförhållanden är större inom än mellan år. Elprisernas årliga bidrag till KPIF- inflationen har under de senaste 15 åren varit som mest 0,6 procentenheter. Således implicerar en 25 procent högre volatilitet att elpriserna skulle kunna höja eller sänka inflationen mätt som KPIF med uppemot 0,75 procentenheter vissa år framöver.
Ökad integration av det europeiska elsystemet skulle dock kunna leda till att elprisernas volatilitet från år till år snarare minskar framöver, då sämre väderförhållanden i en del av kontinenten kan kompenseras av bättre förhållanden i andra regioner. Ökad produktion av vätgas, som kan lagras, kan också ha en utjämnande eekt.
I vissa av Svenska kraftnäts scenarier minskar istället elprisernas volatilitet med uppemot 25 procent under de närmaste decennierna.
Sammanfattningsvis kan förändringarna av elmarknaden bidra till att lyfta inflationen i framtiden. De skulle även kunna leda till att inflationen blir mer volatil. De genomsnittliga eekterna är dock små och den långsiktiga inflationsbanan ser inte ut att ändras på något dramatiskt sätt. Energiomställningen förefaller alltså inte ändra Riksbankens spelplan i grunden. Det kräver dock att Riksbanken har is i magen och ser igenom de tillfälliga prissvängningar som mer volatila elpriser skulle kunna skapa framöver.
Elproduktionen ställs om
Energimyndighetens och Svenska kraftnäts scenarier för prisutvecklingen bygger på att fossila bränslen väntas fasas ut i elproduktionen. Det finns även politiska målsättningar om att på sikt fasa ut kärnkraften.
Istället ska elproduktionen i större utsträckning bestå av förnybara kraftslag, som vatten-, vind- och solkraft.
Till viss del sker denna omställning genom att de alltmer kostnadseektiva förnybara källorna blir billigare och därigenom delvis konkurrerar ut fossila bränslen. Men även politiska medel krävs för att nå de uppsatta målen. Dessa medel – skatter, utsläppskvoter och produktionsbegränsningar – resulterar i mindre och dyrare användning av de utsatta kraftslagen. När vissa av de kraftslag som används för att producera el idag begränsas blir produktionskostnaderna för el högre.
Användningen av fossila bränslen i svensk elproduktion är liten. Men Sveriges elmarknad påverkas ändå mycket av utfasningen av fossila bränslen då dessa utgör en stor andel av elproduktionen i övriga Europa.
I och med att Europa har en gemensam elmarknad, där elproducenter väljer att exportera sin el om betalningsviljan är högre bland utländska än inhemska konsumenter, bestäms nämligen svenska elpriser i hög grad av utbud och efterfrågan i övriga Europa. Denna sammankoppling väntas öka framöver på grund av större överföringskapacitet mellan länder.
Produktionskostnaderna riskerar inte bara att bli högre framöver, utan framförallt mer volatila. När fossila bränslen och kärnkraft byts ut mot vindkraft blir elproduktionen mer väderberoende. Svårigheten att lagra el gör att det är den momentana produktionen av el, och inte den sammanlagda produktionen över tid, som sätter priset vid varje givet tillfälle. En högre andel vindkraft leder därför till att elpriserna varierar mer, med låga priser när det blåser mycket och höga priser vid stiltje.
Efterfrågan på el stiger
Samtidigt som utbudet av el begränsas och blir mer volatilt innebär klimatomställningen att efterfrågan
Dessutom kommer bland annat nya serverhallar och den gröna omställningen av basindustrin i stora delar av landet att kräva stora mängder el.
Resultatet blir att elanvändningen ökar framöver. Svenska kraftnät uppskattar att Sveriges elförbrukning, som varit i stort sett oförändrad sedan slutet av 1980-talet, ökar med mellan 10 och 35 procent under det närmaste decenniet. På lång sikt kan elanvändningen till och med fördubblas, beroende framförallt på graden av elektrifiering inom industrin. Detta bidrar till uppåttrycket på elpriser framöver, och riskerar även att förvärra de nuvarande problemen med kapacitetsbrist i svenska elnät. Svensk elmarknad står alltså inför stora förändringar och utmaningar, även om dessa sannolikt har begränsade eekter på den trendmässiga utvecklingen av inflationen.
Källor:
Andersson, B, V Corbo och M Löf (2015), Why has inflation been so low?, Sveriges Riksbank Economic Review 2015:3, 5-47.
Bjellerup, M och M Löf (2008), Oljeprisets eekter på svensk inflation, Ekonomiska kommentarer (Sveriges Riksbank) 2008:4.
Energimyndigheten (2021), Scenarier över Sveriges energisystem 2020.
Svenska kraftnät (2021), Kortsiktig marknadsanalys 2020.
Svenska kraftnät (2021), Långsiktig marknadsanalys 2021.
Ludvig Cedemar Analyst
ludvig.cedemar@nordea.com