• No results found

Sverige: Ger el energi till inflationen?

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Sverige: Ger el energi till inflationen?"

Copied!
7
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

08 November 2021

Sverige: Ger el energi till inflationen?

Ludvig Cedemar

Elmarknaden står inför stora förändringar. En större andel väderberoende kraftkällor gör elproduktionen mer volatil. Samtidigt ökar elförbrukningen framöver. Utvecklingen av elpriset är svårtydd, men eekterna på inflationen är sannolikt begränsade.

The English version of this article can be found here.

Sverige och Europa befinner sig i början av klimatomställningen. Den påverkar elmarknaden på två sätt: dels blir produktionen av el dyrare och mer volatil när icke-förnybara kraftkällor begränsas, dels ökar efterfrågan på el när samhället i högre grad använder el istället för fossila bränslen för till exempel fordonsdrift och hushållsuppvärmning.

Kombinationen av ett mer begränsat utbud och en betydligt högre efterfrågan skapar ett uppåttryck på elpriser framöver. Å andra sidan kan vi förvänta oss fortsatta produktivitetsökningar för olika kraftslag som bidrar till lägre priser.

Energimyndigheten och Svenska kraftnät har, oberoende av varandra, båda gjort ett flertal olika scenarier för den svenska elmarknadens framtid. Svenska kraftnäts modellsimuleringar pekar på elpriser som, under ett genomsnittligt väderår, ligger kvar på eller till och med är något lägre än de nivåer vi är vana vid.

Energimyndigheten bedömer däremot att elpriset stiger från och med 2030, i vissa scenarier ganska mycket.

Det råder dock enighet om att prisbilden inte kommer att ändras drastiskt under det närmaste decenniet.

(2)

Den stora variationen mellan de olika scenarierna illustrerar den osäkerhet som präglar elmarknadens framtid och svårigheterna med att modellera det komplexa elsystemet. De parametrar som påverkar den simulerade elprisnivån är den antagna utvecklingen för bland annat energipolitik, efterfrågan på el, produktivitetsökningar, samt tillgänglig överföringskapacitet både inom landet och mellan Sverige och andra länder.

Inflationseekterna troligen små

Ur ett makroekonomiskt perspektiv är omställningen av energisystemet en negativ utbudschock på kort till medellång sikt, när vissa kraftslag och därigenom samhällets produktionsmöjligheter begränsas. En negativ utbudschock leder normalt till högre inflation – det klassiska exemplet är 1970-talets oljekris.

Eekten av potentiellt stigande elpriser på KPIF-inflationen består av både en direkt och en indirekt del.

Den direkta eekten kommer av att hushållens användning av el är en del av KPIF-korgen. Den indirekta eekten utgörs av det genomslag som ett högre elpris får för prissättningen av de varor och tjänster där el är en insatsvara.

Den direkta eekten av ett högre elpris är helt enkelt produkten av prisökningen och elens vikt i KPIF-korgen.

El utgör för närvarande cirka 4 procent av KPIF-korgen, men av denna andel består majoriteten av nätavgifter samt de skatter som inte varierar med nivån på elpriset. Storleken på den indirekta eekten är svårare att uppskatta, men studier av Riksbanken indikerar att den indirekta eekten av energiprishöjningar motsvarar omkring två tredjedelar av den direkta eekten. Sammanlagt blir resultatet att ett 10 procent högre pris på

(3)

elmarknaden (d.v.s. innan vinstmarginaler och de skatter och avgifter som hushållen betalar) väntas höja KPIF-inflationen med cirka 0,25 procentenheter över tid.

Förutsättningarna för prisbildningen på den svenska elmarknaden ser som sagt inte ut att ändras radikalt under 2020-talet, men därefter kan elpriset stiga mer och få större genomslag på inflationen. I det av Svenska kraftnäts och Energimyndighetens scenarier där elpriserna stiger snabbast är de genomsnittliga prisökningar under 2030-talet drygt 3 procent per år, i dagens penningvärde. Detta innebär alltså att elpriserna i snitt skulle höja KPIF-inflationen med endast cirka 0,1 procentenhet per år. Den väntade ökningen av hushållens användning av el kan dock leda till att elens vikt i KPIF ökar framöver, vilket i så fall gör att eekten på inflationen blir större.

Större fluktuationer

Utöver den genomsnittliga eekten på inflationstakten påverkar elpriserna även inflationens volatilitet.

Priser på el och annan energi varierar ofta kraftigt, vilket är anledningen till att Riksbanken även följer KPIF exklusive energi för att få en bättre bild av det underliggande pristrycket. Svenska kraftnäts simuleringar indikerar att variationen för elpriser från vecka till vecka kan fördubblas fram till 2035, i takt med att energiproduktionen blir mer väderberoende. Detta skulle kunna leda till kraftigare förändringar av KPIF- inflationen från en månad till en annan, där det blir vanligare att stora elprisuppgångar vid ogynnsamma väderförhållanden tillfälligt höjer inflationen rejält, på det sätt som har hänt nu under hösten.

Utvecklingen för elprisvariationen mellan år är mer oklar. Som mest indikerar Svenska kraftnäts scenarier att elprisernas volatilitet från år till år ökar med omkring 25 procent. Att volatiliteten ökar mer inom än mellan år är i linje med att variationen i vindförhållanden är större inom än mellan år. Elprisernas årliga bidrag till KPIF- inflationen har under de senaste 15 åren varit som mest 0,6 procentenheter. Således implicerar en 25 procent högre volatilitet att elpriserna skulle kunna höja eller sänka inflationen mätt som KPIF med uppemot 0,75 procentenheter vissa år framöver.

Ökad integration av det europeiska elsystemet skulle dock kunna leda till att elprisernas volatilitet från år till år snarare minskar framöver, då sämre väderförhållanden i en del av kontinenten kan kompenseras av bättre förhållanden i andra regioner. Ökad produktion av vätgas, som kan lagras, kan också ha en utjämnande eekt.

I vissa av Svenska kraftnäts scenarier minskar istället elprisernas volatilitet med uppemot 25 procent under de närmaste decennierna.

Sammanfattningsvis kan förändringarna av elmarknaden bidra till att lyfta inflationen i framtiden. De skulle även kunna leda till att inflationen blir mer volatil. De genomsnittliga eekterna är dock små och den långsiktiga inflationsbanan ser inte ut att ändras på något dramatiskt sätt. Energiomställningen förefaller alltså inte ändra Riksbankens spelplan i grunden. Det kräver dock att Riksbanken har is i magen och ser igenom de tillfälliga prissvängningar som mer volatila elpriser skulle kunna skapa framöver.

Elproduktionen ställs om

Energimyndighetens och Svenska kraftnäts scenarier för prisutvecklingen bygger på att fossila bränslen väntas fasas ut i elproduktionen. Det finns även politiska målsättningar om att på sikt fasa ut kärnkraften.

Istället ska elproduktionen i större utsträckning bestå av förnybara kraftslag, som vatten-, vind- och solkraft.

(4)

Till viss del sker denna omställning genom att de alltmer kostnadseektiva förnybara källorna blir billigare och därigenom delvis konkurrerar ut fossila bränslen. Men även politiska medel krävs för att nå de uppsatta målen. Dessa medel – skatter, utsläppskvoter och produktionsbegränsningar – resulterar i mindre och dyrare användning av de utsatta kraftslagen. När vissa av de kraftslag som används för att producera el idag begränsas blir produktionskostnaderna för el högre.

Användningen av fossila bränslen i svensk elproduktion är liten. Men Sveriges elmarknad påverkas ändå mycket av utfasningen av fossila bränslen då dessa utgör en stor andel av elproduktionen i övriga Europa.

I och med att Europa har en gemensam elmarknad, där elproducenter väljer att exportera sin el om betalningsviljan är högre bland utländska än inhemska konsumenter, bestäms nämligen svenska elpriser i hög grad av utbud och efterfrågan i övriga Europa. Denna sammankoppling väntas öka framöver på grund av större överföringskapacitet mellan länder.

Produktionskostnaderna riskerar inte bara att bli högre framöver, utan framförallt mer volatila. När fossila bränslen och kärnkraft byts ut mot vindkraft blir elproduktionen mer väderberoende. Svårigheten att lagra el gör att det är den momentana produktionen av el, och inte den sammanlagda produktionen över tid, som sätter priset vid varje givet tillfälle. En högre andel vindkraft leder därför till att elpriserna varierar mer, med låga priser när det blåser mycket och höga priser vid stiltje.

Efterfrågan på el stiger

Samtidigt som utbudet av el begränsas och blir mer volatilt innebär klimatomställningen att efterfrågan

(5)

Dessutom kommer bland annat nya serverhallar och den gröna omställningen av basindustrin i stora delar av landet att kräva stora mängder el.

Resultatet blir att elanvändningen ökar framöver. Svenska kraftnät uppskattar att Sveriges elförbrukning, som varit i stort sett oförändrad sedan slutet av 1980-talet, ökar med mellan 10 och 35 procent under det närmaste decenniet. På lång sikt kan elanvändningen till och med fördubblas, beroende framförallt på graden av elektrifiering inom industrin. Detta bidrar till uppåttrycket på elpriser framöver, och riskerar även att förvärra de nuvarande problemen med kapacitetsbrist i svenska elnät. Svensk elmarknad står alltså inför stora förändringar och utmaningar, även om dessa sannolikt har begränsade eekter på den trendmässiga utvecklingen av inflationen.

(6)

Källor:

Andersson, B, V Corbo och M Löf (2015), Why has inflation been so low?, Sveriges Riksbank Economic Review 2015:3, 5-47.

Bjellerup, M och M Löf (2008), Oljeprisets eekter på svensk inflation, Ekonomiska kommentarer (Sveriges Riksbank) 2008:4.

Energimyndigheten (2021), Scenarier över Sveriges energisystem 2020.

Svenska kraftnät (2021), Kortsiktig marknadsanalys 2020.

Svenska kraftnät (2021), Långsiktig marknadsanalys 2021.

Ludvig Cedemar Analyst

ludvig.cedemar@nordea.com

(7)

References

Related documents

Enligt en lagrådsremiss den 11 februari 2010 (Näringsdeparte- mentet) har regeringen beslutat att inhämta Lagrådets yttrande över förslag till.. lag om ändring i

möjlighet att nå de kunskaper som eleven är avsedd att uppnå på arbetsplatsen, exempelvis att skolan avtalat med arbetsplatsen om vilka delar av det centrala innehållet på en

Denna inriktning ger dig möjlighet att arbeta med kraft- och belysnings- installationer, fiber- och data nät samt larm- och styrutrustning för fram- tidens bostäder och industrier..

Den första variabeln är BNP-gapet, som är skillnaden mellan faktisk BNP och potentiell BNP i procent (se figur 1). Den andra är inflationsavvikelsen, skillnaden mellan inflationen

Marknadsefterfrågan bildar ett negativt lutande samband som visar sambandet mellan priset på varan och efterfrågad kvantitet vid en given tidsperiod. Eller med andra ord, vad

Syftet med denna studie är att uppdatera och utvidga författarnas analys, från 2010, av möjligheterna för förnybara drivmedel i Sverige till 2030. Rapporten innehåller en

Företagarpanelen om el och energi

Hinder för att bygga ny produktion behöver ses över eller tas bort, exempelvis skatter på produktion av el som effekt- skatten på kärnkraft och fastighetsskatten på