Bättre sjukskrivning
Information till medarbetarna inom
Primärvården Skåne Nordost
Innehåll
Bakgrund ... 3
Centrala direktiv ... 4
Regionala direktiv ... 5
Verktyg ...7
Steg-för-steg modellen ...7
Frågor till patienten om arbetsförmåga ...8
Exempel på policydokument ...9
Manual för sjukskrivning ... 12
Denna skrift sammanfattar den information som under år 2007 givits vid tjugosex möten med distriktsläkare, sjukgymnaster, arbetsterapeuter, kuratorer och verksamhetschefer vid vårdcentra- lerna i Primärvården Skåne Nordost.
Författare:
Lars Thulin, koordinator, ”Bättre sjukskrivning i Skåne Nordost”
Christer Holm, överläkare, Försäkringskassan Redaktör:
Lars Thulin
Formgiven av Mediateket, Hässleholms sjukhusorganisation
Bakgrund
En kraftig ökning av sjukskrivningarna mellan 1997 och 2002 fick Regeringen och Riksdagen att fatta beslut om åtgärder med syftet att få ner sjuktalen.
Socialstyrelsen konstaterade att sjukskrivningen varierar över lan- det. Det finns olika praxis mellan olika läkare. Man kunde också se olika attityder bland patienterna till rätten att vara sjukskriven. Ka- rolinska Institutet och Socialstyrelsen har låtit kartlägga vilka pro- blem som läkare upplevde i sjukskrivningssituationen. Socialstyrel- sen har samtidigt gjort en tillsyn inom primärvård, psykiatri och företagshälsovård för att se hur sjukskrivning hanteras utifrån det styrande regelverket.
Inom hälso-och sjukvården identifierades följande brister:
• Brister på ledningsnivå. Hälso-och sjukvårdsledningarna såg inte sjukskrivningar som en prioriterad fråga. Det saknades riktlinjer och handlingsplaner för hantering av sjukskrivningar.
• Bristande samverkan inom hälso-och sjukvården riskerade att medföra onödigt långa och passiviserande sjukskrivningar.
• Bristande kunskap om försäkringsmedicin och om de negativa effekterna av sjukskrivning.
Socialstyrelsen uttalade med anledning av funna brister att ”sjuk- skrivning ska ses som en del av medicinsk behandling och när det gäller dosering och risk för biverkningar jämställas med läkeme- delsbehandling”. Olika undersökningar har påvisat att läkarna, framför allt inom primärvården, upplever svårigheterna att hantera
Centrala direktiv
Efter dessa kartläggande insatser uppdrog Regeringen åt Social- styrelsen att utarbeta riktlinjer för en kvalitetssäkrad, enhetlig och rättssäker sjukskrivningsprocess, grundad på vetenskap och be- prövad erfarenhet. Försäkringskassan fick till uppgift att anpassa det medicinska underlaget till de nya förutsättningarna.
Socialstyrelsen har utfärdat en bok ”Försäkringsmedicinskt be- slutsstöd – vägledning för sjukskrivning”. I boken finner man övergripande principer för all sjukskrivning.
På Socialstyrelsens hemsida finns specifika rekommendationer för sjukskrivning vid ett stort antal diagnoser. De utgör ett stöd i ar- betet. Det är viktigt att läkaren klart motiverar eventuella avsteg från rekommendationerna.
Försäkringskassan har i samråd med Socialstyrelsen fastställt ett nytt formulär, ”Medicinskt underlag för bedömning av förmåga att arbeta vid sjukdom”, det som i dagligt tal kallas ”sjukintyget”.
I det nya formuläret betonas frågan om hur sjukdomen begränsar patientens arbetsförmåga och aktivitet.
Begreppen funktionsnedsättning på organnivå och aktivitetsbe- gränsning på individnivå ansluter till International Classification of Functioning – ICF. Denna anger funktionstillstånd, funktions- hinder och hälsa. Aktivitetsbegränsningar anges till både art och grad. Särskilt utrymme finns i det nya formuläret för att motivera avsteg från de ovan nämnda rekommendationerna.
Tillämpningen hos Försäkringskassan innebär ingen ändring av reglerna för rätt till sjukpenning. Försäkringskassan kommer lik- som hittills att göra individuella bedömningar i varje enskilt ären- de. Däremot kan beslutsstöden hjälpa Försäkringskassans hand- läggare att bedöma när man ska begära motivering av avsteg från rekommendationerna. Försäkringskassan genomför förändringar- na i februari – mars 2008.
Regionala direktiv
Regiondirektören i Region Skåne utfärdade i november 2006 en handlingsplan för förbättrad sjukskrivningsprocess. Det över- gripande målet är att halvera sjukskrivningen år 2008 jämfört med den omfattande sjukskrivningen år 2002. Effektmål är bland andra: ökad samverkan, ökat antal avstämningsmöten samt ökade kunskaper.
Ersättning till vårdcentralerna
Vårdcentralerna erhåller ekonomisk ersättning för arbete som främjar en bättre sjukskrivning. När detta skrives får man ersätt- ning för bland annat:
• möte med patienten och arbetsgivaren och /eller Försäk- ringskassan inom 28 dagar efter patientens sjukanmälan
• framtagande av lokala riktlinjer för sjukskrivning
• utbildning för särskilt läkarutlåtande – SLU.
Av de lokala riktlinjerna ska det framgå att:
• nationella riktlinjer för sjukskrivning beaktas
• hur dokumentation av sjukskrivningsprocessen sker
• hur samverkan med övrig personal utvecklas
• hur handledning av utbildningsläkare och introduktion av ny- anställd personal sker
Reglerna och ersättningsnivåerna kan revideras över tiden, varför det är viktigt att vårdcentralerna själva håller sig informerade via:
Primärvården Skånes intranät under huvudrubriken Vårdadm stöd → sjukskrivningsprocess
Vårdcentralens ekonom hjälper till om problem med fakturering och liknande uppstår.
Steg 3 Steg 4
Nej Ja
Steg 1 Kan den sjukskrivne efter en viss konvalescens eller behandling gå tillbaka till sitt vanliga arbete?
Ersättning kan betalas ut under behandling och rehabilitering men inte i avvaktan på att det aktuella arbetet blir ledigt vid omplacering.
Se steg 5.
Kan arbetsplatsen anpassas?
Kan omplacering ske hos arbetsgivaren?
Kan omplacering ske hos arbetsgivaren efter insatser?
Kan den sjukskrivne klara annat
på arbetsmarknaden normalt förekommande arbete utan insatser?
Kan den sjukskrivne klara annat på arbets- marknaden normalt förekommande arbete efter insatser?
Är den sjukskrivne varaktigt eller för en begränsad tid arbets- oförmögen?
Sjukpenning kan betalas ut under konvalescensen eller behandlingen.
Den sjukskrivne har inte rätt till ersättning från socialför- säkringen.
Ersättning kan betalas ut under tiden för rehabiliteringsinsatser, i regel un- der maximalt ett år.
Rätten till sjuk- eller aktivitetsersättning prövas i regel under maximalt ett år.
Anställda
Egna företagare (bedöms inte i steg 3 och 4) Arbetslösa
Nej Steg 6
Steg 2
Steg 5
Steg 7
Nej
Nej
Ja Ja Ja
Ja
Verktyg
Försäkringskassans steg-för-steg-modell
Frågor till patienten om arbetsförmåga
Försäkringskassans modell för frågor till patienten ger en god bild av patientens arbetsförmåga.
1. På vilket sätt hindrar sjukdomen dig från att utföra:
• sittande arbete
• stående eller gående arbete
• arbete med armarna
• arbete som kräver koncentration
• arbete tillsammans med andra
• arbete som ställer krav på beslutsförmåga
2. Vilka av dina vanligaste arbetsuppgifter kan du utföra trots din sjukdom?
3. Beskriv vilka förändringar på din arbetsplats som skulle kun- na medföra att du kan fortsätta arbeta trots din sjukdom, såsom arbetstekniska förändringar eller förändrade arbets- uppgifter.
4. Motivera om du anser att du inte kan arbeta ens två timmar per dag.
5. Vardagsfunktioner Kan du:
• promenera en timme i sträck?
• utföra vanligt hushållsarbete/lättare arbete under en timme?
• utföra veckoinköpen?
• sova på natten?
Exempel på policydokument
Varje vårdcentral ska kunna presentera sina riktlinjer för sjukskriv- ning. Varje vårdcentral är fri att skapa sitt eget dokument. Nedan- stående exempel är taget från Skurups vårdcentral.
Övergripande mål:
• De nationella riktlinjerna för sjukskrivning bör beaktas.
• Läkarna ska vara nöjda och trygga med sina sjukskrivningar.
Delmål:
• Hög försäkringsmedicinsk kompetens i läkargruppen och kunskap om Steg-för-steg modellen och arbetsgivarens ansvar.
• Medvetenhet om nytta, respektive risk, med sjukskrivning som behandling samt särskild uppmärksamhet när sjukskrivningen inleds.
Specificerade mål:
• Att aldrig känna sig tvungen att sjukskriva. Tidsbrist eller patientens krav ska inte styra.
• Om känslor stör – sjukskriv inte, sov på saken. Återbesök till kollega för ”second opinion”.
• Möjlighet att rådgöra med kollega.
• Större andel av sjukskrivningarna ska ske på deltid.
• Retroaktiva sjukskrivningar utfärdas bara i undantagsfall, till exempel då patient inte har kunnat beredas tid.
• Förstadags-intyg utfärdas endast av företagshälsovård eller läkare som arbetsgivaren har utsett.
• Ej sjukskriva då egen sjukanmälan räcker.
• Arbetslösa sjukskrivs bara efter särskilt övervägande.
• Sjukskrivningar per telefon endast i yttersta undantagsfall.
• Tydliggör att 25 % sjukskrivning ska ha ett slutdatum.
För att nå målen:
• Patient ska besvara blankett ”Frågor att besvara inför eventuell sjukskrivning” så snart som möjligt och allra senast inom en månad. Livsstilsenkät lämnas samtidigt.
• Patienter sjukskrivna mer än 28 dagar ska anmälas till resurs- team och dessförinnan haft en timmes läkarbesök. I sjukintyget ska skrivas att patienten varit föremål för tvärprofessionell be- dömning.
• Målsättning med rehabilitering och sjukskrivning ska vara dokumenterad i journalen, vilket underlättar för kollegor och sjuksköterskor vid telefonrådgivning.
• Kvartalsvis statistisk återkoppling angående gruppens och varje enskild doktors sjukskrivningsstatistik.
• Två gånger per termin utbildning och kollegial diskussion kring försäkringsmedicinska frågor, policydokument och enskilda ärenden.
• Fungerande samarbete med Försäkringskassan i resursteam samt via direkttelefon med möjlighet att nå rätt handläggare.
• Kvalitetsfyllda träffar med företrädare för Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Socialförvaltningen och Företagshälso- vården en gång per termin.
• Återkommande utbildning om sjukskrivning även för annan personal.
• Alla nyanställda läkare ska delges vårdcentralens sjukskrivnings- policy.
• Ej patientansvarig läkare sjukskriver maximalt en vecka, snar kontakt med ordinarie läkare.
• AT- och ST- läkare ska inte sjukskriva mer än högst en månad utan att rådgöra med handledare/ordinarie distriktsläkare.
Råd:
• Kom ihåg Företagshälsovården. Om du inte når Företagshälso- vården, ge patienten telefonnummer dit så att han eller hon själv kan ta kontakt.
• Försök ha kvar patienten på jobbet under sjukskrivningen.
Helst deltid även under utredningen.
• Snabbt avstämningsmöte.
• Vid sjukskrivning längre än fyra veckor kan alkoholtest och drogscreening komma i fråga.
Ovanstående dokument är utformat av distriktsläkare Kerstin Jigmo som arbetar på Skurups vårdcentral och är koordinator i Nätverket för bättre sjukskrivning Primärvården Skåne Sydost.
Manual för sjukskrivning
Nedanstående manual kan användas som ett verktyg vid sjuk- skrivning. Den är framtagen av Lars Thulin, koordinator vid Nät- verket för bättre sjukskrivning, Primärvården Skåne Nordost.
Manualen utgår från vanliga problem vid sjukskrivning och ger förslag att bemöta dem.
Sjukskrivning kan vara skadlig. Den förstärker rollen som sjuk och skadar patientens sociala tillhörighet.
• Sjukskrivning mer än två månader ska undvikas.
• Slentrianmässig förlängning ska inte förekomma.
• Patienten ska om möjligt hållas kvar i arbete deltid.
• Vid tveksamhet ska en kollega rådfrågas.
Dröjsmål är skadliga. Ju längre sjukskrivning, desto svårare att komma tillbaka i arbete.
• Arbetsgivaren, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen ska genast kopplas in om en sjukskrivning kan antas bli längre än två månader.
• Dröjsmål med undersökningar, utlåtanden, pappershantering eller sammanträden ska inte tolereras.
• Meningslösa och långdragna utredningar och åtgärder ska avbrytas i uppenbart icke rehabiliteringsbara fall.
Patienten uppfattar ofta läkaren som både hjälpare och myndig- het.
• Patienten ska veta att sjukvården och myndigheterna är till för att hjälpa honom eller henne.
• Patienten ska veta att det är Försäkringskassan som sjukskriver, inte läkaren.
• Läkaren ska hålla isär sin roll i sjukskrivningen och rollen som vårdgivare.
• Läkaren ska göra medicinska bedömningar, men sedan lämna över till rätt instans, såsom arbetsgivaren, Försäkringskassan eller Arbetsförmedlingen.
Möten är ofta ineffektiva.
• Kuratorn är ofta den som bäst känner till sjukvårdens samt arbetsgivarens, Försäkringskassans och Arbetsförmedlingens skyldigheter, liksom patientens sociala nätverk. Denna kompe- tens bör utnyttjas.
• Sjukgymnastens och arbetsterapeutens funktionsbedömningar ska vara färdiga före mötena.
• Alla handlingar ska genom varje enskild parts försorg ligga på bordet och alla ska vara pålästa.
• Så få parter som möjligt ska delta i mötena.
• Försäkringskassans ”Steg-för-steg-modell” ska användas.
• Varje möte ska avslutas med att ansvarig utses och att ärendet är sammanfattat inför nästa steg, eller avslutas för gott.
• Dokumentation och korrespondens ska klaras av utan dröjs- mål.
Underlagen är ofta dåliga.
• Det som hindrar patienten att arbeta ska beskrivas.
• Patientens arbetsförmåga i nuvarande arbete eller annat arbete ska beskrivas.
• Arbetslösas arbetsförmåga ska relateras till hela arbets- marknaden.
• Medicinska underlag och Läkarutlåtande om Hälsotillstånd – LOH, ska vara distinkta och kan gärna kompletteras med brev eller journalkopia.
E g n a N o t e r i n g a r
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
F ö r m e r i n f o r m a t i o n:
Lars Thulin
Telefon: 0708 - 12 66 80 E-post: lars.a.thulin@skane.se
Christer Holm
Telefon: 044 - 28 30 62
E-post: christer.holm@forsakringskassan.se
Om Ni önskar fler exemplar av denna skrift,
ring växeln vid Hässleholms sjukhus på telefonnummer 0451- 29 60 00 och be att få bli kopplad till Mediateket.
Kopiering i svart-vitt undanbedes, eftersom Steg-för-steg- modellen på sidan 7 då blir svårläst.
