PLAN FÖR ATT FRÄMJA LIKABEHANDLING OCH FÖREBYGGA SAMT ÅTGÄRDA DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

120911

PLAN

FÖR ATT FRÄMJA LIKABEHANDLING OCH FÖREBYGGA SAMT ÅTGÄRDA DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

Frivilliga skolformer 2012/2013

Per-Arne Söderstedt

Verksamhetschef/rektor

Innehållsförteckning

1. Vår vision 3

2. Definition av begrepp 3

2.1 Diskriminering 3

2.2 Trakasserier och kränkande behandling 4

2.3 Repressalier 4

3. Att utreda, åtgärda, utvärdera och dokumentera 5 3.1 När en eller flera elever står för kränkande behandling 5 3.2 När personal står för diskriminerande eller kränkande

behandling. 6

3.3 Strukturerade samtal i grupp 7

4. Vem man vänder sig till 8

5. Arbetets gång 8

6. Uppföljning och utvärdering av förra årets plan 9

6.1 Det främjande arbetet 9

6.2 Det förebyggande arbetet 10 6.3 Det åtgärdande arbetet 11

7. Kartläggning av situationen i verksamheten 12

7.1 Resultat enkät 12

7.2 Analys enkät 13

8.Mål, ansvarsfördelning och utvärdering gällande likabehandlingsplan

läsår 2012-2013 14

8.1 Övergripande ansvarsfördelning 14

8.2 2012-2013 mål, rörande likabehandlingsplanen

samt ansvarsfördelning ungdomsgymnasiet 14

8.2.1 Det främjande arbetet 15

8.2.2 Det förebyggande arbetet 16

8.2.3 Det åtgärdande arbetet 16

8.3 Likabehandlingsplan för gymnasiesärskolan 17 8.3.1 Det främjande, förebyggande och åtgärdande

arbetets mål, utvärdering och ansvarsfördelning. 17

8.4 Likabehandlingsplan för Svenska För Invandrare (SFI) 18

8.4.1 Det främjande, förebyggande och åtgärdande

arbetets mål, utvärdering och ansvarsfördelning SFI 18

8.5 Likabehandlingsplan för VoVux 18

8.5.1 Det främjande, förebyggande och åtgärdande arbetets 18 mål, utvärdering och ansvarsfördelning VoVux.

9. Elevers delaktighet i arbetet med likabehandlingsplanen 20

9.1 Enkäten 20

9.2 Skolkonferens 20

9.3 Elevrådet 20

9.4 Elevrepresentanter till Likabehandlingsgruppen 20

Bilageförteckning

Bilaga 1 Handlingsplan vid kränkande behandling elev

Bilaga 2 Handlingsplan vid kränkande behandling personal

Bilaga 3 Organisationsschema gällande agerande vid kränkande behandling

Bilaga 4 Dokumentation vid händelser kopplat till likabehandlingsplanen eller andra händelser

Bilaga 5 Ordningsregler

1. Vår vision

Spångbergsgymnasiet ska vara en trygg skola där alla som verkar, kan känna att de har möjlighet att utföra det som förväntas av dem, utan att oroa sig för diskriminering eller kränkande behandling.

Varje vuxen tar sitt ansvar och är observant på alla former av kränkande behandling och skall klart och tydligt ta avstånd från detta. Läroplanens värdegrund ligger till grund för det förebyggande arbetet. Alla i skolan är medvetna om att kränkande behandling kan förekomma och vi tar itu med det om en sådan situation uppstår.

Det demokratiska uppdraget skall utgöra grunden för all verksamhet i gymnasieskolan.

All planering, alla aktiviteter och utvärderingar skall genomsyras av ett gemensamt förhållningssätt som präglas av respekt, solidaritet och tolerans.

2. Definition av begrepp

2.1 Diskriminering

Diskriminering är när en elev behandlas sämre än andra elever och missgynnandet har samband med:

 kön

 etnisk tillhörighet

 religion eller annan trosuppfattning

 funktionshinder

 sexuell läggning

 könsöverskridande identitet

 ålder

Alla elever har rätt att vistas i skolan utan att utsättas för någon form av kränkande behandling. En elev är också diskriminerad om denne blir särbehandlad på grund av en förälders eller syskons sexuella läggning, funktionshinder med mera.

En elev kan inte diskriminera i juridisk mening. För att kunna göra det krävs en maktposition.

Diskriminering kan vara direkt eller indirekt.

Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till, exempelvis kön. Man kan också diskriminera genom att behandla alla lika. Det är det som kallas indirekt diskriminering. Det sker när skolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på grund av diskrimineringsgrunderna här ovan. Om exempelvis alla elever serveras samma mat

diskriminerar skolan indirekt de elever som till exempel av religiösa skäl behöver annan mat.

2.2 Trakasserier och kränkande behandling

Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Trakasserier och kränkande behandling kan vara:

o fysiska (slag och knuffar)

o verbala (hot, svordomar, öknamn)

o psykosociala (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer) o texter och bilder (teckningar, lappar, sms, mms, fotografier, msn och

meddelanden på olika webbcommunities )

Trakasserier är uppträdande som kränker en persons värdighet och har samband med diskrimineringsgrunderna. Övrig kränkande behandling är uppträdande som kränker en persons värdighet men inte har ett direkt samband med diskrimineringsgrunderna. Det kan till exempel handla om att en elev blir utsatt p.g.a. en viss klädstil eller musiksmak.

Både skolpersonal och elever kan göra sig skyldiga till trakasserier och kränkande behandling. Om en personal trakasserar bedöms det juridiskt som en diskriminering.

Sexuella trakasserier

Trakasserier kan också vara av sexuell art. De kallas då för sexuella trakasserier.

Det kan handla om ovälkomna beröringar, tafsningar, skämt, förslag, blickar eller bilder som är sexuellt anspelande och upplevs som kränkande. Det kan också handla om sexuell jargong.

Kontinuerliga avstämningar sker mellan skolledning och resursteam kring statusen på olika situationer där kränkande behandling har uppdagats.

2.3 Repressalier

Personalen får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att eleven eller vårdnadshavaren har anmält skolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling.

3. Att utreda, åtgärda, utvärdera och dokumentera

Vid misstanke om eller vid konstaterad kränkande behandling, trakasserier eller diskriminering, kontaktas rektor. Rektor är ansvarig för att händelsen utreds.

Utredningen ligger till grund för de åtgärder som vidtas. Rektor informeras av mentor och/eller resursteam. Rektorn/resursteam beslutar om vem eller vilka som ska hålla de fortsatta samtalen med elev och vårdnadshavare. Vårdnadshavare till omyndig elev ska hållas informerad, om den uppkomna situationen.

Dokumentation är ett viktigt stöd i arbetet med uppföljning av diskriminering,

trakasserier och kränkningar. Det är även en rättssäkerhetsfråga, då den ger berörda elever och föräldrar insyn. Dokumentationsmall finns i bilaga 4 samt skolans intranet – blanketter och mallar/blanketter. Dokumentation ska ske under hela utredningen och vid behov upprättas ett åtgärdsprogram.

Utvärdering och uppföljning av den uppkomna situationen ska ske kontinuerligt och tillsammans med de som insatserna berör, för att kunna säkerställa att åtgärderna har sin verkan.

Rektor tillsammans med resursteamet ansvarar för att dokumentation upprättas kring kränkningar, trakasserier och diskriminering, samt de åtgärder som sätts in.

3.1 När en eller flera elever står för kränkande behandling eller trakasserier.

1) Enskilt samtal med den som har utsatts för kränkningar, trakasserier.

Vad har hänt? Detaljer? När, var och hur ser trakasserierna eller den kränkande behandlingen ut? Av vem eller vilka?

Försök att få en allmän bild av den utsattes situation. Försäkra den utsatte om att Du nu tar tag i detta och försäkra dig om att den utsatte inte själv provocerar eller ger igen mot dem som utfört kränkningen. Fråga om den som utsatts kan tänka sig att träffa den som kränker, om den som kränker vill be om ursäkt i närvaro av en vuxen. Gör upp om när ni ska träffas nästa gång och be den utsatte att meddela sin vårdnadshavare. Skolan kommer att kontakta denne. Dokumentera samtalet. Se mall bilaga 4 dokumentation eller skolans intranet blanketter och

mallar/blanketter

2) Enskilt samtal med den/de som har utsatt någon för kränkningar eller trakasserier.

Tala om vad Du vet om kränkningen. Var saklig och detaljrik. Fråga om uppgifterna stämmer. När bortförklaringarna kommer (skuldkänslor har väckts), avbryt då och fråga vad denne kan tänka sig att göra för att rätta till situationen. Efter en stund kommer förslagen. Ibland kan eleven behöva få hjälp att komma igång med tankeprocessen. När ett eller flera förslag lagts fram, fråga då om det är

genomförbart (verklighetsförankra) – Är det möjligt? När ni enats om att elevens förslag till åtgärd är möjlig att genomföra, informera då om att situationen

kommer att följas upp av dig. I det här läget är det inte ovanligt att eleven önskar framföra en ursäkt. Föreslå att ursäkten kan framföras i en vuxens närvaro och

erbjud att detta kan ske omedelbart (under förutsättning att den kränkte gett sitt godkännande). Meddela att situationen kommer att dokumenteras och följas upp.

Elev som är minderårig ska ges möjlighet att själv meddela hemmet. Skolan kommer därefter att kontakta vårdnadshavaren. Avsluta med att betona att den kränkande behandlingen aldrig kommer att accepteras.

3) Samtal med vårdnadshavaren

- Informera sakligt om vilka åtgärder som skolan hittills vidtagit och att kränkningarna inte accepteras.

- Vilka ytterligare insatser behövs för att kränkningarna ska upphöra?

- Skall någon annan myndighet kopplas in?

- Dokumentera samtalet.

4) Fortlöpande enskilda samtal med den drabbade samt med den/de som har utfört kränkning eller trakasserier.

- Har kränkningen upphört?

- Hur tycker du att det fungerar nu?

- Vad kan bli bättre?

Om kränkningen inte upphört och situationen inte har förbättrats – gör då klart för alla att deras föräldrar nu måste kallas till en träff på skolan. Varje föräldrapar enskilt. Dokumentera samtalet.

5) Uppföljande samtal enligt planering ovan

Viktigt med kontinuitet. Ge inte upp förrän situationen är löst. Dokumentera samtalet.

6) Uppföljande individuella samtal med de inblandade

Detta sker efter 2-3 veckor eller då man finner det lämpligt. Betona återigen att skolan aldrig kommer att acceptera kränkningar i någon form. Dokumentera samtalet.

I varje enskilt fall görs en bedömning av hur allvarlig kränkningen är och om anmälan till socialtjänst eller polismyndighet bör göras.

3.2 När personal står för diskriminering eller kränkande behandling

Det är av vikt att skolan inte enbart uppmärksammar elevers kränkningar utan även om/när vuxna missgynnar eller kränker elev.

Rektorn är ansvarig för utredning och eventuella åtgärder.

1) Rektor samlar information om händelsen.

2) Rektor och ev. någon av rektor utsedd, genomför enskilda samtal med de inblandade.

3) Berörda vårdnadshavare till omyndig elev kontaktas. Facklig representant meddelas angående den vuxne.

4) Uppföljningssamtal efter två veckor.

5) Rektor är ansvarig för dokumentation av steg 1-4.

Vid kränkande behandling mellan vuxna är rektor ansvarig och agerar utifrån arbetsmiljölagen.

Om rektor utför diskriminering eller kränkande behandling meddelas bildningsförvaltningens chef.

3.3 Strukturerat samtal i grupp

När utredningen av en kränkning bedöms ha karaktären av att grupprocessen i klassen/gruppen behöver stimuleras, kopplas skolans resursteam in. Insatsen pågår under en längre tid. Gruppens enskilda medlemmar och samtalsledarna avgör tillsammans när situationen åter är stabil.

Metoden baseras på att ta reda på vad som fungerar bra i gruppen, vad som kan bli bättre och vad den enskilde eleven kan bidra med, för att situationen ska förbättras. Processen stimuleras genom återkommande enskilda samtal med eleverna och genom samtal med hela gruppen. Utvecklingen följs kontinuerligt upp av mentor och resursteamet.

När situationen kräver, kan komplettering med teorilektioner ske med teman om t.ex.

konsten att ta och ge konstruktiv kritik, kontra skvaller och korrumperad kamratskap.

Insatsen dokumenteras och utvärderas kontinuerligt.

4. Vem man vänder sig till

Om man som elev, vårdnadshavare eller annan, får reda på att någon elev i verksamheten blir utsatt för diskriminering, trakasserier eller kränkningar vänder man sig till följande:

1. Mentor – se telefonnummer i skolkatalogen eller kontakta kommunenes växel 0590 – 611 00.

2. Rektor Per-Arne Söderstedt 0590 – 614 13

3. Rektor Thomas Larsson 0590 – 614 15, 070 623 71 57 4. Kurator Britt Källgarn 0590 – 614 09

5. Skolsköterska Kerstin Karlsten 0590 – 614 10 6. Samordnare Anita Supponen 073 275 63 46

Man har som privatperson rätt att vara anonym, gällande information om kränkningar, men det försvårar möjligheten att göra en noggrann utredning. Det kan finnas skäl att åter ta kontakt med uppgiftslämnaren, för inhämtande av ytterligare uppgifter.

5 Arbetets gång

Februari Mars

Januari Enkät genom- Enkät sammanställs.

Information förs. Arbetet fortgår

elever April

Diskussion i arbetslagen ang enkätsvaren.

December Maj

Arbetet fortgår. Utvärdering, revidering påbörjas, diskussion i arbetslagen.

November Juni

Arbetet fortgår. Revidering av planen klar.

Oktober Juli

Enkäten ses September Augusti

elever. presenteras nämnden och personalen .

6 Uppföljning och utvärdering av vårterminen 2012 plan.

Uppföljning och utvärdering av det främjande, förebyggande och åtgärdande arbetet sker och redovisas i likabehandlingsplanen samt i systematiskt kvalitetsarbete.

6.1. Det främjande arbetet

- Eleverna får utbildning i demokratiska värderingar, mänskliga rättigheter, etik och moral inom ramen för kurserna i svenska, samhällskunskap och religion samt karaktärsämnen inom vård- och omsorgsprogrammet.

Ansvarig: Berörd pedagog. Utv: Följa kursplanen. Analys: Frågan har tagits upp i samtliga nämnda kurser.

- Hälsosamtal med skolsköterskan. Ansvarig: Skolsköterskan. Utv:

Skolsköterskan presenterar resultatet i undersökningen ELSA . Analys:

Eleverna trivs och känner sig trygga på SPG.

- Ordningsreglerna, likabehandlingsplanen uppmärksammas vid

utvecklingssamtal m.m. Ansvarig: Berörd mentor Utv: Mentor meddelar vid förfrågan, om uppdraget genomförts. Analys: Samtliga mentorer har tagit upp ordningsreglerna vid t.ex. introduktionen, utvecklingssamtalen.

- Likabehandlingsplanen överlämnas till skolans praktikplatser. Ansvarig:

Berörd mentor. Utv: Mentor meddelar vid förfrågan, om utskicket gjorts.

Analys: Praktikplatserna har inte fått del av foldern, då den tog tid att utforma.

- En enkätundersökning genomförs varje år som kartlägger situationen gällande trygghet, kränkningar, trakasserier och diskriminering.

Ansvarig: Rektor. Utv: Sammanställning presenteras i planen. Analys:

Enkäten är genomförd. Sammanställning finns i Likabehandlingsplanen.

- Eleverna deltar aktivt i arbetet med främjande insatser.

Ansvarig: Elevrådet. Utv: En beskrivning görs över vilket arbete eleverna deltagit vid. Analys: Elevrådet har inte fungerat tillfredställande.

Elevrepresentanter till nästa år blir elevskyddsombuden, elevrådets ordförande samt andra intresserade.

- Kommunal vuxenutbildning skall delta vid nästa enkätundersökning.

Ansvarig: Rektor. Utv: Enkätundersökningen finns upptagen i LBH planen.

Analys: KomVux har deltagit – se kap 8.

- Synpunkter och frågor, om hur eleverna uppfattar arbetet kring

likabehandlingsplanen, läggs in i enkäten. Ansvarig: Rektor. Utv: Frågorna finns med i enkätundersökningen. Analys: Hela enkäten görs om till nästa år och där ska frågor gällande Likabehandlingsplanen tas med.

- En elevenkät genomförs för att undersöka behovet av elevstöd vid

Spångbergsgymnasiet och Västerängen. Ansvarig: ASU Utv: Enkäten finns presenterad som ett elevarbete. Analys: Enkäten genomförd och den visade

att eleverna inte efterfrågade elevstöd. Om det beror på att man inte vet vad elevstöd är, eller om man inte känner behov av den typen av insats,

framkommer inte i undersökningen.

- Informationen om Likabehandlingsplanen förstärks under året genom att ASU träffar alla åk 2 elever och presenterar likabehandlingsplanen och om hur dess intentioner skall förverkligas och förtydligas. Ansvarig: ASU. Utv:

ASU meddelar när uppdraget är genomfört. Analys: ASU informerade samtliga klasser i åk 1 och 2 om Likabehandlingsplanen.

- Information har förmedlats till personalen om bl.a. lagtext – skolverkets allmänna råd, vad som fungerar samt LBH frivilliga skolformer.

6.2. Det förebyggande arbetet

- Identifiera riskområden i enkäten, därefter föreslås åtgärder. Ansvarig:

Rektor, ASU Utv: Riskområden rapporteras och plan upprättas för åtgärd.

Analys: Riskområden diskuteras i början av höstterminen.

Schemabrytande aktiviteter har tagits upp som ett riskområde och insatser har satts in och skall utvärderas.

- En arbetsgrupp bestående av personal och elever bildas som arbetar för att Likabehandlingsplanens intentioner tillvaratas och att arbetet omsätts i verksamheten. Ansvarig: Rektor, ASU Utv: Antalet möten rapporteras om vilka som deltagit. Analys: Arbetsgrupper har bildats. En grupp finns på Spångbergsgymnasiet och en grupp på Västerängen. Elever har deltagit i gruppen på Spångbergsgymnasiet

- Inför nästa läsår bjuds andra elever också in. Elevrepresentanter bjuds in från bl.a. elevskyddsombuden.

6.3. Det åtgärdande arbetet

- Strukturerad utredning, samtalsserie, samt uppföljning som metod redovisas i likabehandlingsplanen samt för personalgruppen.

Ansvarig: Resursteamet, berörd mentor Utv: Antalet genomförda samtal rapporteras. Analys: Antalet genomförda samtalsserier under läsåret är 5.

Metoden redovisas i kap 3.3.

- Skyldigheten att reagera och utreda, om någon har utsatts för trakasserier, träder in så snart någon fått kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för detta. Ansvarig: Samtlig personal, berörd mentor. Utv: Se nedan.

- Redovisning sker av antal åtgärder gällande kränkande

behandling/mobbning som genomförts och dokumenterats under året. Det redovisas i likabehandlingsplanen och för personalgruppen i slutet av läsåret. Ansvarig: Resursteamet, berörd mentor. Analys: Antalet

dokumenterade åtgärder under läsåret är 8 enskilda elevärenden. 2 av de enskilda eleväreden föranledde arbete med hela klassen.

- Elevernas enkätsvar ska lyftas till diskussion i personalgruppen för att aktualisera frågan om likabehandling. Ansvarig: Arbetslagledarna. Utv:

Åtgärder redovisas. Analys: Lärarkollegiet kommer att diskutera enkätsvaren i början av höstterminen. Presenteras i nästa plan med tillhörande förslag till insatser.

- Eleverna skall kunna ta en informell och anonym kontakt med personal vid skolan, i frågor gällande kränkning och trakasserier. Metoder för hur det skall kunna ske, utarbetas under året.

Ansvarig: Arbetsgruppen elever/lärare för likabehandlingsplanen. Utv:

Metod redovisas. Analys: I foldern som delats ut vid utvecklingssamtalen informeras eleverna och föräldrarna om att man kan anmäla kränkningar och trakasserier anonymt, till namngivna personer med tillhörande telefonnummer.

7 Kartläggning av trygghet och trivsel

Varje läsår genomförs en enkätundersökning gällande trivsel och trygghet inom frivilliga skolformer i Filipstads kommun. I undersökning ingår även frågor som rör elevers upplevelse av kränkning och diskriminering. Enkäten besvaras med hjälp av en skala mellan 1-6. Vid frågor om ex. hur trygg man känner sig på skolan, finns svarsalternativen 1-6. Beteckningen 1 betyder ”helt trygg” och 6 motsvarar ”inte alls trygg”. Ett lågt värde i redovisningen, indikerar på en hög grad av trygghet. Resultatet redovisas nedan.

7.1 Resultat enkät

För eleverna vid ungdomsgymnasiets nationella program blev resultatet följande:

2011 2012

Hur trygg känner du dig på skolan? 1,6 1,5

I vilken utsträckning upplever du att elever kränker andra elever vid enstaka tillfällen? 2,7 2,2 Har du någon gång upplevt att någon/några elever har mobbat någon/några andra? 2,5 2,1 I vilken utsträckning upplever du att lärare kränker elever vid enstaka tillfällen? 1,9 1,95 Har du upplevt att någon lärare har utsatt någon elev för mobbning? 1,4 1,7 I vilken utsträckning upplever du att elever kränker lärare vid enstaka tillfällen? 1,8 1,8 Har du upplevt att någon/några elever mobbat någon lärare? 1,6 1,45

Medel 1,9 1,8

För eleverna i FBK – FöreBeredelseKlassen, blev resultatet följande:

*=Resultatet gällande om någon elev mobbat lärare har inte samma svaralternativ som ovan nämnda enkät. Framgår att 15 elever svarar att de aldrig upplevt att elever mobbar lärare. 3 har upplevt det ske och 2 svarar ”vet ej” på frågan.

2012

Hur trygg känner du dig på skolan? 2,3

I vilken utsträckning upplever du att elever kränker andra elever vid enstaka tillfällen? 1,5 Har du någon gång upplevt att någon/några elever har mobbat någon/några andra? 1,65 I vilken utsträckning upplever du att lärare kränker elever vid enstaka tillfällen? 1,3 Har du upplevt att någon lärare har utsatt någon elev för mobbning? 1,05 I vilken utsträckning upplever du att elever kränker lärare vid enstaka tillfällen? 1,05 Har du upplevt att någon/några elever mobbat någon lärare? *

Medel 1,48

För elevgruppen på SFI vuxengruppen, genomförs en enkät gällande upplevelse av trygghet – med samma frågor som ovan. Tolk fanns med för de olika språkgrupperna som deltog i undersökningen.

*=Framgår att 29 elever svarar att de aldrig upplevt att elever mobbar lärare. 7 har upplevt det ske och 14 svarar ”vet ej” på frågan.

För elevgruppen vid SFI vuxengruppen blev resultatet följande:

2012

Hur trygg känner du dig på skolan? 1,3

I vilken utsträckning upplever du att elever kränker andra elever vid enstaka tillfällen? 1,3 Har du någon gång upplevt att någon/några elever har mobbat någon/några andra? 1,4 I vilken utsträckning upplever du att lärare kränker elever vid enstaka tillfällen? 1,04 Har du upplevt att någon lärare har utsatt någon elev för mobbning? 1,3 I vilken utsträckning upplever du att elever kränker lärare vid enstaka tillfällen? 1,5 Har du upplevt att någon/några elever mobbat någon lärare? *

Medel 1,3

7.2 Analys enkät

Ett lägre medelvärde indikerar på en högre grad av trygghet. Lägst medelvärde -gällande frågor om trygghet, har vuxengruppen(1,3) strax följt av FBK (1,48) grupp.

Ungdomsgymnasiets nationella program fick 1,8 i medelvärde gällande frågor om trygghet.

Ungdomsgymnasiets resultat visar en högre grad av upplevelse av kränkning både från andra elever och lärare, jämfört med SFI och Komvux. Däremot känner

ungdomsgymnasiets elever en högre grad av trygghet på skolan, i jämförelse FBK eleverna. Tryggast på skolan är de vuxenstuderande vid SFI. FBK och vuxenstuderande upplever en lägre grad av kränkning både från personal och från elever, än jämfört med ungdomsgymnasiets elever.

8 Mål, ansvarsfördelning och utvärdering gällande likabehandlings- plan läsår 2012-2013

8.1 Övergripande ansvarsfördelningen

Skolans personal har en handlingsplan att utgå från när kränkningar uppstår, där ansvarsfördelningen tydligt finns angiven (se bilaga 1).

Rektor har det övergripande ansvaret för att insatserna under året genomförs.

Rektor är ytterst ansvarig för att utreda, sätta in åtgärder och följa upp kränkningar, diskriminering mobbning och liknande. Till sin hjälp har rektor resursteamet som består av skolsköterska och kurator. Även annan personal med speciell kompetens kan vid behov kallas in.

Skolledningen och resursteamet har kontinuerligt möten, där enskilda ärenden

aktualiseras och följs upp. Diskussioner förs också på en allmän nivå. Det kan t ex röra trender kring droger eller liknande.

De olika arbetslagen har som uppdrag att varje år ställa upp mål rörande trygghet,

normer och värden, utifrån läroplanens mål för eleverna på det program som arbetslaget jobbar kring. Arbetslagen gör således en egen bedömning av vilka mål som är aktuella för det egna programmet. Dessa redovisas i arbetslagets arbetsplaner.

8.2 2012 – 2013 mål, ansvarsfördelning och utvärderingsmetod gällande ungdomsgymnasiet

Årets mål med uppdrag rörande likabehandlingsplanen, formuleras med hjälp av skolverkets allmänna råd – främjande arbete, förebyggande arbete samt åtgärdande arbete. De olika begreppen förtydligas inledningsvis, för att sedan efterföljas av konkreta förslag om åtgärder.

”Arbetet med att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling ska, tillsammans med rutiner för det åtgärdande arbetet (upp- täcka, utreda och åtgärda) återspeglas i en plan mot diskri- minering och kränkande behandling”.

Skolverkets Allmänna råd 2009

8.2.1 Det främjande arbetet

Det främjande arbetet:

- Arbeta för att förstärka respekten för allas lika värde, - Omfattar alla diskrimineringsgrunderna

- Riktas mot alla och bedrivs utan förekommande anledning samt - Är en naturlig del i det vardagliga arbetet

Skolverkets allmänna råd 2009

Detta sker genom att:

- Eleverna får utbildning i demokratiska värderingar, mänskliga rättigheter, etik och moral inom ramen för kurser i svenska, samhällskunskap och

religion samt karaktärsämnen inom vård- och omsorgsprogrammet.

Ansvarig: Berörd pedagog. Utv: Följer kursplanen.

- Hälsosamtal med skolsköterskan. Ansvarig: Skolsköterskan. Utv:

Skolsköterskan rapporterar resultat från hälsosamtalen, som genomförts under året ex via ELSA.

- Ordningsreglerna, likabehandlingsplanen uppmärksammas vid bl.a.

utvecklingssamtal. Ansvarig: Berörd mentor Utv: Mentor meddelar vid förfrågan, om uppdraget genomförts.

- Likabehandlingsplanen överlämnas till Frivilliga skolformers

praktikplatser. Ansvarig: Berörd mentor. Utv: Mentor meddelar vid förfrågan, om materialet överlämnats till berörda.

- Likabehandlingsplanens folder delas ut vid utvecklingssamtalen till elever och vårdandshavare: Ansvarig: Berörd mentor. Utvärdering: Mentorer meddelar vid förfrågan, om utdelning skett.

- En enkätundersökning genomförs varje år som kartlägger situationen gällande trygghet, kränkningar, trakasserier och diskriminering.

Ansvarig: Rektor. Utv: Sammanställning av enkäten redovisas i

Likabehandlingsplanen samt uppföljande diskussion sker i arbetslagen och i elevgruppen.

- Enkäten omarbetas inför nästa års undersökning. Frågor gällande

riskområden ska ingå. Utv: Ny enkät vid undersökningstillfället. Ansvarig:

LBH gruppen.

- Eleverna deltar aktivt i det främjande arbetet.

Ansvarig: Elevrådet/elevskyddsombuden. Utv: En beskrivning görs över hur eleverna deltagit i det främjande arbetet.

- Eleverna deltar och utformar gemenskapsfrämjande aktiviteter under läsårets första dagar. Ansvarig: Mentorerna. Utvärdering: Aktiviteter som eleverna deltagit i dokumenteras och utvärderas.

- Synpunkter och frågor läggs in i enkäten, om hur eleverna uppfattar arbetet med Likabehandlingsplanens intentioner. Ansvarig: Rektor. Utv:

Kontrollera att frågorna ingår i enkätundersökningen.

- Informationen om likabehandlingsplanen förstärks under året genom att ASU träffar alla åk 2 elever och presenterar likabehandlingsplanen, om hur dess intentioner skall förverkligas och förtydligas. Ansvarig: ASU. Utv: ASU meddelar när uppdraget är utfört.

- Personalen får utbildning i LBH frågor ex hur bedriva mobbningssamtal, dokumentation. Ansvarig: LBH gruppen/ASU Utv: Insatser redovisas i nästa års plan.

8.2.2 Det förebyggande arbetet

Det förebyggande arbetet:

- Syftar till att avvärja risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling och

- Omfattar endast områden som i en kartläggning identifierats som riskfaktorer

Skolverkets allmänna råd 2009

Detta sker genom att:

-

Rektor, ASU Utv: Riskområden rapporteras och man redovisra plan för åtgärd i Likabehandlingsplanen.

- En arbetsgrupp bestående av personal och elever bildas, vilka arbetar för att likabehandlingsplanens intentioner tillvaratas och att arbetet omsätts i verksamheten. Elevrepresentanter bjuds in från bl.a. elevskyddsombuden.

Ansvarig: Rektor, ASU Utv: Elevrepresentationen redovisas i nästa Likabehandlingsplan.

- Elever medverkar vid skolstarten som arrangörer. Ansvarig: Rektor/ASU.

Utv: Arrangemanget redovisas i nästa plan.

8.2.3 Det åtgärdande arbetet

Det åtgärdande arbete:

- Rutiner för att upptäcka, utreda och åtgärda diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling

- Ska påbörjas genast när det kommit signaler om att en elev eller personal känner sig diskriminerad, trakasserad eller kränkt, samt

- Innebär att verksamheten måste vidta åtgärder som dokumenteras och utvärderas för att förhindra att kränkningarna upprepas.

Skolverkets allmänna råd 2009

Detta sker genom att:

- Strukturerad utredning, samtalsserie, samt uppföljning som metod redovisas i likabehandlingsplanen och för personalgruppen.

Ansvarig: Resursteamet, berörd mentor Utv: Antalet genomförda insatser rapporteras och redovisas i nästa plan.

- Skyldigheten att reagera och att utreda kränkningar eller trakasserier, träder in så snart någon fått kännedom om att detta inträffat. Ansvarig:

Samtlig personal, berörd mentor. Utv: Antalet genomförda åtgärder rapporteras och redovisas i nästa Likabehandlingsplan.

- Antalet åtgärder som genomförts under året dokumenteras och redovisas i Likabehandlingsplanen i slutet av nästa läsår. Ansvarig: Resursteamet, berörd mentor. Utv: Antalet genomförda insatser sammanställs och redovisas i nästa Likabehandlingsplan.

- Elevernas enkätsvar ska lyftas till diskussion i personalgruppen för att aktualisera frågan om likabehandling. Ansvarig: Arbetslagledarna. Utv:

Diskussionen dokumenteras och förslag till åtgärder presenteras i nästa Likabehandlingsplan.

- Eleverna ska ha möjlighet att ta kontakt, anonymt, gällande kränkningar och trakasserier, med personal på skolan.

Ansvarig: Arbetsgruppen, elever och lärare för Likabehandlingsplanen. Utv:

Antalet anonyma kontakter redovisas i nästa Likabehandlingsplan.

8.3 Likabehandlingsplan för gymnasiesärskolan.

Gymnasiesärskolan arbetar med att stödja eleverna till att bli trygga människor med ett bra självförtroende. Den framtida gymnasiesärskolan präglas av integrering och

inkludering på alla nivåer. Arbete sker därför ständigt med att ge elever positiva

upplevelser i sin utveckling mot vuxenlivet. Gymnasiesärskolan strävar ständigt med att eleverna ska bli accepterade för den de är och inte utifrån sitt funktionshinder.

8.3.1 Det främjande, förebyggande och åtgärdande arbetets mål, utvärdering och ansvarsfördelning, gymnasiesärskolan.

Mål för läsåret 2012/2013

Främjande arbete: Vi kommer under läsåret att arbeta med att göra våra APL- arbetsplatser medvetna om vår likabehandlingsplan. Vi kommer att lämna ut vår

likabehandlingsplan och informera om vårt arbete för att stärka likabehandling för alla.

Utvärdering: Utvärdering kommer att ske vid varje termins slut.

Ansvarig: Louise Svenrup, pedagog

Förebyggande arbete: Vi kommer arbeta med att kartlägga och identifiera riskfaktorer för våra elever vid schemabrytande aktiviteter som exempelvis friluftsdagar. Vårt arbete ska hjälpa våra elever att hitta strukturer för att främja tryggheten.

Utvärdering: Kommer att ske vid varje termins slut.

Ansvarig: Arbetslaget.

Åtgärdande arbete: Vi vill arbeta med att hitta strukturer för att kunna upptäcka

kränkningar, trakasserier och diskriminering så fort som möjligt. Vi kommer att utreda och åtgärda så snabbt vi får kännedom om någon blir kränkt, trakasserad eller

diskriminerad. Vi kommer använda frivilliga skolformers mall ” Dokumentation vid händelser kopplat till likabehandlingsplanen eller andra händelser”

Utvärdering: Kommer att ske vid varje termins slut.

Ansvarig: Louise Svenrup, pedagog

8.4 Likabehandlingsplan för Svenska För Invandare (SFI)

SFI riktar sig till den som är över 16 år och folkbokförd i Filipstads kommun. Genom SFI- undervisningen får man kunskaper i svenska språket för att klara det vardagliga livet, på arbetet och vid eventuellt fortsatta studier. Studierna bedrivs på heltid.

8.4.1 Det främjande, förebyggande och åtgärdande arbetets mål, utvärdering och ansvarsfördelning SFI.

Mål för läsåret 2012-2013

- Eleverna får utbildning i demokratiska värden.

- Praktikplatserna ska få planen.

- Information ges om ordningsregler och likabehandlingsplanen.

- Alla ska ha rätt till att delta i arbetet mot kränkande behandling.

- Känna igen osäkra områden där kränkande behandling kan börja.

- Alla ska reagera och utreda om någon utsätts för kränkande behandling.

- Arbetet mot kränkande behandling ska dokumenteras, följas upp och utvärderas.

- Enkätundersökning gällande trivsel genomförs varje år.

- Enkätsvaren skall diskuteras i elev- och personalgruppen

- Eleverna ska veta vart de kan vända sig ifall de blir utsatta för kränkande behandling.

Ansvarig: Arbetslaget är ansvarigt för att målen genomförs.

Utvärdering: Utvärdering sker vid läsårets slut i arbetslaget.

8.5 Likabehandlingsplan för VoVux

På Komvux i Filipstad finns möjligheten att studera Vård och Omsorg (VoVux) på distans.

Distansutbildning (DU) är en studieform oberoende av tid, rum och plats. Att studera på distans innebär att man är beredd att ta ett stort ansvar för sina studier och hålla en god studiedisciplin. Studierna bedrivs via en så kallade studieplattform och vid så kallade

”närträffar” på skolan.

8.5.1 Det främjande, förebyggande och åtgärdande arbetets mål, utvärdering och ansvarsfördelning för VoVux.

Mål för läsåret 2012/2013

Främjande arbete: Praktikplatserna får information om Frivilliga skolformers Likabehandlingsplan.

Utvärdering: Utvärdering sker i slutet av terminen genom att beskriva hur praktikplatserna nåtts av informationen.

Ansvarig: Undervisande lärare.

Förebyggande arbete: Alla ska vara observanta på vad som tas upp i studieplattformens diskussionsforum.

Utvärdering: Utvärdering sker genom en sammanställning av eventuella åtgärder under läsåret.

Ansvarig: Undervisande lärare.

Åtgärdande arbete: Om någon studerande blir utsatt för trakasserier föreligger en skyldighet att reagera och utreda och dokumentera direkt.

Utvärdera: Antalet utredningar sammanställs i slutet av läsåret och redovisas i kommande plan.

Ansvarig. Undervisande lärare.

9 Elevers delaktighet i arbetet med likabehandlingsplanen

9.1 Enkäten

I den årliga kvalitetsenkäten som genomförs har frågor kring likabehandling lagts in.

Eleverna ges här en möjlighet att ge sin syn på trygghet, diskriminering mm. Resultaten från enkäten i åk 2 i ungdomsgymnasiet följs upp genom att mentorerna diskuterar resultatet i klasserna.

9.2 Skolkonferens

Resultat från kvalitetsundersökningen och likabehandlingsplanen lyfts till diskussion vid skolans skolkonferens. Vid skolkonferensen deltar företrädare för olika personalgrupper, skolledningen och representanter för eleverna.

9.3 Elevrådet

Diskussioner mellan elevråd och skolledning ska hållas kring innehållet i

Likabehandlingsplanen. Elevrepresentanter har då möjlighet att ge sin syn på hur arbetet med likabehandling kan utvecklas. Läsåret 2011 – 2012, har verksamheten i elevrådet legat nere. Under en tidigare diskussion med elevrådet, framkom bland annat synpunkter på att enkätfrågorna skulle omformuleras, för att bättre belysa elevernas syn på trygghet och likabehandling. Enkäten skall omformuleras inför kommande läsårs undersökning.

9.4 Elevrepresentanter till Likabehandlingsgruppen

Ett annat tillvägagångssätt skall prövas, för att få med elevrepresentanter i

Likabehandlingsgruppen. Elevrådets blivande ordförande, elevskyddsombuden och elever som visar intresse, skall bjudas in till nästa läsårs arbete med

Likabehandlingsplanen.

Bilaga1.

SPÅNGBERGSGYMNASIET

Handlingsplan 2012-08-31 Kränkande behandling/Mobbning elev

Mobbning är när en eller flera personer utsätter andra för kränkande behandling. Denna kan ta sig uttryck i olika former, såsom att man utsätter någon för trakasserier och/eller att man utövar fysiskt eller psykiskt våld mot någon annan, se likabehandlingsplan.

Kränkande behandling

Orsak Åtgärd Vem När Hur

Kränkande behandling

Informera mentor, rektor/

resursteam Dokumentera

Elev eller personal som får informationen.

Omgående

Samla den/de som blivit utsatta för kränkning Dokumentera

Mentor i första stadiet. Rektor/

resursteam utser medhandläggare.

Snarast möjligt

Samla den/de som kränker Dokumentera

Se ovan Snarast möjligt

Samla alla tillsammans om läget är

gynnsamt.

Dokumentera

Se ovan Snarast möjligt

Föräldrakontakt Dokumentera

Se ovan Snarast möjligt Träff i skolan

Uppföljning Dokumentera Utvärdera

Se ovan Efter ca 1 vecka Samtal med

"offret"

Sker ingen förbättring fortsätter ytterligare kontakter med berörda elever och föräldrar.

Bilaga 2

Handlingsplan 2012-08-31

Diskriminering och kränkande behandling gällande personal

Diskriminering kan endast personal och huvudman göra sig skyldig till. Trakasserier benämns som diskriminering, när det gäller personal och huvudman

Kränkande behandling

Orsak Åtgärd Vem När Hur

Diskriminering och kränkande behandling gjord av personal

Informera rektor/ledngrp, Dokumentera

Elev eller personal som får informationen.

Omgående

Samla den/de som blivit utsatta för kränkning Dokumentera

Rektor Kurator vid behov.

’

Snarast möjligt

Kalla den som kränkt/diskrimine rat, facklig representant, huvudman

Rektor Snarast möjligt

Samla alla tillsammans Dokumentera

Se ovan Snarast möjligt

Uppföljning Dokumentera Utvärdera

Se ovan Efter ca 1 vecka Samtal med

"offret"

Om rektor kränker eller diskriminerar kontaktas förvaltningschefen av den som fått informationen.

Bilaga 3

Flödesschema gällande agerande vid kränkande behandling

Misstanke om kränkning

Det kan komma från olika håll ex elever, anonym, förälder, mentor eller annan pedagog.

Vid diskriminering/trakasserier och upprepade kränkningar:

1. Information till rektor som utser vem/vilka som ska kopplas in.

2. Samtal genomförs och dokumenteras. Sparas i särskild pärm.

3. Vid behov skrivs åtgärdsprogram.

Information

Mentor, berörd lärare, rektor samt

föräldrar.

Uppföljning

Dokumenteras - sparas i särskild pärm.

Akut/Annan kränkning

1. Ta reda på vad som hänt, vilka som var inblandade och när det hände.

2. Informera rektor.

3. Rektor utser vem/vilka som utreder vidare.

4. Enskilda samtal genomförs enl handlingsplan. Dokumenteras – sparas i

särskild pärm.

Uppföljning

Dokumenteras -sparas i särskild pärm.

Bilaga 4

Dokumentation vid händelser kopplat till likabehandlingsplanen eller andra händelser

Offret ...

Larm från ...

Datum ...

Detta har hänt ...

...

...

...

...

...

...

...

...

...

Vi har intervjuat/talat med ...

...

...

Datum och signatur ...

Vi har informerat ...

...

Datum och signatur ...

Vidtagna åtgärder ...

...

...

...

...

...

...

...

...

...

...

Signatur och datum ...

Uppföljning (hur, när, vilka deltog, vad beslutades, nästa uppföljning) ...

...

...

...

...

...

...

...

...

...

Signatur och datum ...

Bilaga 5

ORDNINGSREGLER

Du som har ditt dagliga arbete på Spångbergsgymnasiet/vuxenutbildningen, anställd eller elev, har ett ansvar för vår gemensamma trivsel.

Utdrag ur Läroplan för de frivilliga skolformerna (Lpf94)

Det offentliga skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (1985:1100) slår fast att verksamheten i skolan skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och att var och en som verkar inom skolan skall främja aktningen för varje människas egenvärde och respekten för vår gemensamma miljö.

Vi förväntar oss att Du

- uppträder så att Du hedrar skolan - tar ansvar för Dina studier - visar respekt för andra

- visar hänsyn och gott omdöme - inte kränker andra

- medverkar till trivsel genom att inte skräpa ner - följer överenskommelser ni gör i klass eller grupp - följer givna anvisningar, muntliga eller skriftliga

- undviker att använda parfym och starka dofter, tänk på de som är allergiska - använder mobiltelefonen med förstånd, inte på lektionstid eller vid prov Ordning i undervisningssituation

Varje undervisningsgrupp kan, tillsammans med sin lärare, sätta upp regler och normer för det gemensamma arbetet under lektionstid. Dock kan aldrig den möjligheten sättas över

ovanstående normer.

Skolledningen Samverkansgruppen Elevrådet