Kandidatuppsats
Sjuksköterskeprogrammet 180 hp
Motiverande samtal som
hälsofrämjande omvårdnadsåtgärd för personer med övervikt och fetma
En litteraturstudie
Omvårdnad 15 hp
Halmstad 2022-03-24
Emelie Johansson
Matilda Sjunnesson
Motiverande samtal som
hälsofrämjande omvårdnadsåtgärd för patienter med övervikt och fetma
En litteraturstudie
Författare:
Emelie Johansson
Matilda Sjunnesson
Ämne Omvårdnad
Högskolepoäng 15hp
Stadochdatum Halmstad 2022-03-24
Titel Motiverande samtal som hälsofrämjande omvårdnadsåtgärd för patienter med övervikt och fetma – En litteraturstudie
Författare Emelie Johansson och Matilda Sjunnesson
Akademi Akademin för hälsa och välfärd
Handledare Henrika Jormfeldt, Professor i Omvårdnad
Examinator Britt-Marie Gilljam, Adjungerad lektor i omvårdnad, Fil.Dr.
Tid Våren 2022
Sidantal 15
Nyckelord Fetma, Motiverade samtal, Omvårdnad, Övervikt
Sammanfattning
Bakgrund: Övervikt och fetma kan ge konsekvenser för både individ och samhälle, individen riskerar kroniska sjukdomar, förkortad livslängd och en generellt försämrad livskvalitet. Motiverande samtal är beprövad samtalsmetodik som syftar till att stärka individens egen motivation och åtagande till förändring. Sjuksköterskan har ett omvårdnadsansvar för patienterna och bör arbeta personcentrerat. Syfte: Syftet var att belysa motiverande samtal som hälsofrämjande omvårdnadsåtgärd för patienter med övervikt och fetma. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie med induktiv ansats, där tolv resultatartiklar inkluderades, bearbetades och kategorier skapades.
Resultat: Resultatet visade på positiva förändringar för patienter som genomgått motiverande samtal. Många patienter visade på viktminskning, ökad fysisk aktivitet, förbättrad nutrition, ökat välbefinnande och en bättre patient och vårdpersonals- relation. Resultatet mynnade ut i tre huvudkategorier Livsstilsförändringar,
Kroppsliga förändringar och Psykosociala förändringar. Konklusion: Övervikt och fetma är något som kan drabba människor i alla åldrar, där är det utav vikt att
sjuksköterskor oavsett val av inriktning och arbetsplats har kunskap kring motiverande samtal och dess positiva inverkan som hälsofrämjande omvårdnadsåtgärd.
Title Motivational interviewing as a health-promoting nursing measure for overweight and obese patients – a literature study
Author Emelie Johansson och Matilda Sjunnesson
School School of Health and Welfare
Supervisor Henrika Jormfeldt, Professor of Nursing
Examiner Britt-Marie Gilljam, Adjunct Senior Lecturer in Nursing, Ph.D.
Period Spring 2022
Pages 15
Keywords Motivational interviewing, Nursing, Obesity, Overweight
Abstract
Background: Overweight and obesity can have consequences for both the individual and society, the individual is at risk of chronic diseases, shortened life expectancy and a generally deteriorating quality of life. Motivational interviewing is a proven
conversation methodology that aims to strengthen the individual's own motivation and commitment to change. The nurse has a nursing responsibility for the patients and should work person-centered. Aim: The aim was to shed light on motivational interviewing as a health-promoting nursing measure for patients with overweight and obesity. Method: The study was conducted as a literature study with an inductive approach, where twelve result articles were included, processed and categories were created. Results: The results showed positive changes for patients who underwent motivational interviews. Many patients showed weight loss, increased physical activity, improved nutrition, increased well-being and a better patient-care relationship. The results resulted in three main categories Lifestylecanges,
Physicalchanges and Psychosocial changes. Conclusion: Overweight and obesity is something that can affect people of all ages, where it is important that nurses, regardless of choice of focus and workplace, have knowledge about motivational interviewing and its positive impact as a health-promoting nursing measure.
Innehållsförteckning
Inledning ... 1
Motiverande samtal ... 2
Personcentrerad omvårdnad... 3
Problemformulering ... 4
Syfte ... 4
Metod ... 4
Design ... 4
Datainsamling ... 5
Kvalitetsgranskning ... 5
Inklusions- och exklusionskriterier ... 5
Artikelsökning i Cinahl ... 6
Artikelsökning i PubMed ... 6
Artikelsökning i PsycInfo ... 7
Databearbetning ... 7
Forskningsetiska övervägande ... 7
Resultat ... 8
Psykosociala förändringar ... 8
Upplevelser av ökat välbefinnande ... 8
Upplevelser av motiverande samtal ... 9
Livsstilsförändringar ... 9
Fysisk aktivitet ... 9
Nutrition ... 10
Kroppsliga förändringar ... 10
Diskussion ... 11
Metoddiskussion ... 11
Resultatdiskussion ... 13
Psykosociala förändringar ... 13
Kroppsliga förändringar och livsstilsförändringar ... 14
Konklusion och Implikation ... 15
Referenser
Bilagor
Bilaga A: Sökordsöversikt Bilaga B: Sökhistorik Bilaga C: Artikelöversikt
Inledning
Övervikt och Fetma definieras enligt World Health Organization (WHO) (2021) som onormal och överdriven fettansamling som kan försämra hälsan. 2016 levde över 1.9 miljarder vuxna i ålder 18 år och äldre av övervikt. Av dessa levde 650 miljoner med fetma. Det är det samma som 39 procent respektive 13 procent av världens
befolkning. Den globala prevalensen av fetma har nästan tredubblats mellan 1975 och 2016 (World Health Organization, 2021). Vid Folkhälsomyndighetens (2021a)
mätning år 2020 levde 52 procent av Sveriges befolkning 16–84 år med fetma eller övervikt. Det är en ökning på 6 procent från 2006 då andelen vuxna som levde med fetma eller övervikt var 46 procent. Folkhälsomyndigheten menar att dagens livsstil kan kopplas till den ökade statistiken (Folkhälsomyndigheten, 2021a).
Folkhälsomyndigheten (2021b) uppskattar att fetma kostar samhället upp till 70 miljarder kronor årligen. Folkhälsomyndigheten (2021b) lyfter också de
konsekvenser som individen, samhället samt vården utsätts för och benämner dessa som sjukdomar, förkortad livslängd, minskad produktion och försämrad livskvalitet.
Den uppskattade kostnaden på 70 miljarder kronor/årligen inkluderar de kostnader som åligger hälso-och sjukvården men även kostnader för samhället vid förlorad arbetsproduktion (Folkhälsomyndigheten, 2021b).
Edberg et al. (2021) kompetensbeskrivning för legitimerade sjuksköterskor säger att omvårdnaden är sjuksköterskans specifika kompetens. Arbetet ska utgå från ett etiskt förhållningssätt där omvårdnaden utgår med respekt från mänskliga rättigheter, hänsyn till människors värderingar, vanor, autonomi, integritet och värdighet.
Förmåga att kommunicera med individen på ett empatiskt och respektfullt sätt tas också upp som viktiga aspekter. Sjuksköterskan skall även visa lyhördhet och i dialog kunna stödja och vägleda individen till delaktighet i vården (Edberg et al., 2021). En samtalsmetod (Miller & Rollnick, 2013) som idag används i både rådgivande syfte men också i behandling är motiverande samtal. Motiverande samtal förkortas MI från det engelska motivational interviewing. Motiverande samtal handlar om att lyfta fram individens motivation och att främja beteendeförändringar (Miller & Rollnick,
2013).
Bakgrund
Övervikt och fetma
Övervikt och fetmaBody Mass Index (BMI) är ett vanligt instrument i vården som används för att mäta förhållandet mellan längd och vikt som sedan används för att definiera fetma och övervikt (Tafeit et al. 2019). Folkhälsomyndigheten (2021b) beskriver hur BMI uttrycker relationen mellan individens längd och vikt. För att räkna ut BMI hos vuxna dividerar man kroppsvikten (kg) med kroppslängden i kvadrat
(m2). Ett BMI under 18,5 räknas som undervikt, normalvikt ligger mellan 18,5–24,9, övervikt 25,0–29,9 samt fetma över 30 (Folkhälsomyndigheten, 2021b).
Övervikt och fetma är en ökning av kroppens fettvävnad, likaså räknas det som en endokrin samt metabolisk sjukdom (Huether, 2019). Fetma utvecklas när kaloriintaget överstiger kaloriförbrukningen hos genetiskt mottagliga individer. Blüher (2019) beskriver det faktum att övervikt och fetma innebär en ökad risk för ohälsorelaterade problem och därmed en ökad risk för att dö i förtid. Vidare beskriver de att övervikt ofta utvecklas till fetma om inte tidiga åtgärder sätts in och att fetma ses som en kronisk sjukdom samt att tillståndet kräver behandlingar under lång tid (Blüher, 2019). Förhöjt BMI är en riskfaktor för icke-smittsamma sjukdomar som
kardiovaskulära sjukdomar, som var den vanligaste dödsorsaken år 2012, diabetes typ-2, muskuloskeltal sjukdom och vissa cancerformer så som levercancer, njurcancer och magsäckscancer (Blüher, 2019; Huether, 2019; World Health Organization, 2021). Huether (2019) beskriver dessutom att fetma ökar riskerna för högt blodtryck, stroke, astma och obstruktiv sömnapné. Amiri et al. (2019) menar att personer som är överviktiga eller lider utav fetma generellt har mer ångest än personer med ett normalt BMI. Studien påvisar dock att det är svårt att konkret förklara på vilket sätt övervikt, fetma och ångest hör ihop, det kan vara att övervikten bidrar till ångesten men även att ett ångestsyndrom leder till övervikt och fetma (Amiri et al., 2019).
Motiverande samtal
Samtalsmetodikens upphovsman är den amerikanska psykologen och professorn William R. Miller som under 1980-talet började utveckla metoden i sitt arbete med alkoholberoende patienter (Rubak et al., 2005). Stephen Rollnick som är psykolog, professor och metodutvecklare på området rådgivning inom hälso- och sjukvård färdigställde samtalsmetodiken MI tillsammans med Miller (Miller & Rollnick, 2013). MI samtalet består av fyra processer, engagera, fokusera, framkalla förändringsprat och planera (Miller & Rollnick, 2013; Miller & Rose, 2009). De första tre processerna är nödvändiga för att samtalet ska definieras som MI-samtal, medan samtalet inte alltid kommer så långt som till ett planeringsstadium i ett samtal (Miller & Rollnick, 2013; Miller & Rose, 2009).
Miller och Rollnick (2013) beskriver att motiverande samtal är en samarbetsinriktad samtalsmetod som syftar till att stärka en persons egen motivation och åtagande till förändring. För att ett MI-samtal ska generera en förändring hos en person behöver samtalet vara personcentrerat och målinriktat. Personcentrerat ur ett MI-samtals synvinkel innebär att det är patientens syn på sin situation och sina levnadsvanor som är i fokus under samtalet och inte rådgivarens syn på patientens situation. Det är en viktig utgångspunkt i MI att rådgivarens synpunkter inte färgar patientens synsätt.
Rådgivaren har ett mål med sin rådgivning och det är att locka fram motivation till
förändring i en viss riktning. MI bygger på att patienten själv skapar sin behandling och inser vad och hur som behöver förändras (Miller, 1983). Det innebär att MI är en styrande eller guidade metod genom att rådgivaren ställer frågor som utforskar
förändring samt genom att uppmärksamma och förstärka det som patienten säger som leder i en positiv riktning för förändring (Miller, 1983; Miller & Rollnick, 2013).
MI-förhållningssätt eller MI-spirit, som är den originella engelska översättningen, är den viktigaste grundstenen i MI (Miller & Rollnick, 2013; Miller & Rose, 2009). MI har sina rötter i humanistisk psykologi, social inlärningspsykologi och
motivationspsykologi. Enligt den humanistiska psykologin kommer varje människa till jorden med en potential som hon strävar efter att utveckla. Varje människa har de bästa lösningarna på sina egna problem (Miller & Rollnick, 2013). I ett MI-samtal har rådgivaren som uppgift att hjälpa en person att finna dessa resurser hos sig själv Rådgivaren får inte pressa patienten till ett beslut som personen inte är mogen för (Miller & Rollnick, 2013; Rubak et al., 2005). Att pressa en patient kan leda till motstånd, vilket märks genom ointresse av att prata eller argumentera emot förändring (Rubak et al., 2005).
Personcentrerad omvårdnad
Edberg et al. (2021) beskriver omvårdnad som den specifika kompetensen som sjuksköterskan arbetar centralt med, det patientnära arbetet grundar sig i en
humanistisk människosyn. Enligt McComack (2016) är begreppet personcentrerad ett ord som används allmänt i hälso-och sjukvården samt i den daglig omvårdnaden.
Personcentrerad omvårdad enligt Ekman et al. (2011) definieras genom vikten att lära känna personen bakom patienten som en människa med känslor, behov, viljor och förnuft, för att kunna integrera personen i hans/hennes omvårdnad (Ekman et al.
2011). Fokuset vid personcentrerad omvårdnad är personen och inte sjukdomen och för att patienten ska kunna vara delaktig i sin vård krävs en god relation mellan patient och sjuksköterska (Ekman et al., 2011; Morgan & Yoder, 2012).
Enligt Morgan och Yoder (2012) består personcentrerad vård av fyra attribut. Dessa fyra attribut är holistisk vård, individualiserad vård, respektfull vård samt uppmuntran till delaktighet i den egna vården. Holistisk vård innebär att se hela personen bortom sjukdomen. Vårdpersonal som tillhandahåller ett holistiskt synsätt öppnar möjligheten för att svara på en individs verkliga behov. Individualiserad vård beskrivs som
individanpassade vårdinsatser utifrån specifika hälsoproblem. Genom att
sjuksköterskan visar respekt erkänns personen som kompetet att fatta egna beslut gällande sin vård (Morgan & Yoder, 2012). Personer som uppmuntras till delaktighet i den egna vården ökar sin självkänsla och autonomi, vilket är två viktiga delar när en person är som mest sårbar (McComack, 2016). Sjuksköterskan kan stödja personens delaktighet genom att hjälpa individen ta emot och förstå information, stödja val och
kommunikationen som behövs vid förhandling om den egna vården (Morgan &
Yoder, 2012).
Miller et al. (2008) menar att en sjuksköterska är en viktig resurs för de patienter som vill förändra en ohälsosam levnadsvana. Miller et al. (2008) fortsätter att beskriva hur information och kommunikation är ett primärt ansvarsområde för en sjuksköterska. I Brown (2006) studie framkom att sjuksköterskan har en stor och viktig roll för att stödja och vårda patienter med övervikt och fetma. Fortsatt visar studien Brown (2006) att det finns vissa strategier som sjuksköterskan måste förhålla sig till för att få den stödjande rollen, och att sjuksköterskans attityd och bemötande är den mest centrala delen i det (Brown, 2006).
Problemformulering
Övervikt och fetma är ett hälsoproblem som leder till allvarliga hälsokonsekvenser för individen. MI är en samtalsmetod som används vid önskad förändring hos människor.
Sjuksköterskor har omvårdnadsansvar för patienterna och för att kunna hjälpa
patienter till en hälsosammare livsstil är det av vikt att belysa om motiverande samtal kan användas som en hälsofrämjande omvårdnadsåtgärd för patienter med fetma och övervikt.
Syfte
Syftet var att belysa motiverande samtal som hälsofrämjande omvårdnadsåtgärd för patienter med övervikt och fetma.
Metod
Design
Denna studie är en litteraturstudie med induktiv ansats. Induktiv ansats är lämplig vid studier som går ut på att tolka och skapa förståelse för människors subjektiva
upplevelser (Forsberg & Wengström, 2015). Ansatsen innefattar insamling av forskning inom det berörda området, där mönster utan förutfattade teorier skapas. I processen inkluderas kodning och skapande av resultatkategorier (Popenoe et al., 2021).
Datainsamling
Insamlingen genomfördes i databaserna cumulative index off nursing
and allied health (Cinahl), Public Medline (PubMed) och PsycInfo. Forsberg och Wengström (2015) beskriver databaserna som breda med forskning inom omvårdnad. Sökningarna i databaserna gjordes genom fritextsökning (Karlsson, 2017). Utifrån syftet valdes sökorden motiverande samtal, omvårdnad, fetma, övervikt (bilaga A, tabell 1). För att begränsa sökningarna kombinerades sökorden med de booleska operatorerna AND och OR (bilaga B, tabell 2). Sökningarna gjorda i kombination med den booleska operatorn AND begränsade resultat eftersom
sökningen då måste ha båda sökorden med (Karlsson, 2017). Den booleska operatorn OR ger oss olika synonymer och olika varianter av ett begrepp vilket breddade våra sökningar (Forsberg & Wengström, 2015).
Kvalitetsgranskning
Utvalda resultatartiklar granskades enligt Carlsson och Eimans (2003)
granskningsmall (se bilaga C, tabell 3). Granskningsmallen används genom att poängsätta olika delar i en vetenskaplig artikel. För varje kriterium som bedöms kan artikeln få 0–3 poäng (Carlsson & Eiman, 2003). Poängen som artikeln får divideras med totalpoängen för mallen och en procentsats uppstår. Procentsatsen motsvarar tre olika grader av vetenskaplig kvalitet. Grad I (>80%) beräknas ha en hög vetenskaplig kvalité samt vara väl formulerad och skriven, grad II (>70%) och grad III (>60%) där grad III visar på låg vetenskaplig kvalité (Carlsson & Eiman, 2003). Artiklar
granskade till grad I eller II valdes ut till uppsatsen.
Sökningarna i CINAHL och PsycInfo begränsades med avgränsningen
refereegranskad för att säkerställa att enbart artiklar refereegranskade artiklar förekom i sökresultatet (Karlsson, 2017). Databasen PubMed äger inte denna
avgränsningsmöjlighet, utan där fick manuell avgränsning genomföras för att säkerställa att artiklarna var refereegranskade. Att en artikel är refereegranskad betyder att en artikel granskats av forskare innan den publicerats och på så sätt har kvalitén på forskningen säkerställts (Karlsson, 2017).
Inklusions- och exklusionskriterier
Inklusionskriterierna var att artiklarna skulle vara publicerade mellan 2012 och 2022, vara refereegranskade, publicerade på engelska samt att de bedömts kvalitetsmässigt till grad I eller II enligt Carlsson och Eimans (2003) granskningsmall.
Exklusionskriterierna var artiklar som innefattar motiverande samtal som saknar koppling till hälsofrämjande omvårdnadsåtgärder, litteraturöversikter och
metaanalyser samt artiklar bedömda till grad III enligt Carlsson och Eimans (2003) granskningsmall.
Artikelsökning i Cinahl
Enligt Forsberg och Wengström (2015) beskrivs Cumulative index off nursing and allied health (Cinahl) som en databas för omvårdnad, sjukgymnastik och arbetsterapi.
Dokumenttyper som återfinns i Cinahl är vetenskapliga tidskriftsartiklar, monografier, doktorsavhandlingar och konferensabstrakt. Dokumenten finns på olika språk dock skrivs abstrakt/sammanfattningar alltid på engelska. Databasen innehåller
publikationer från åren 1982 och framåt (Forsberg & Wengström, 2015).
Den första artikelsökningen i Cinahl var (motivational interviewing) AND (obesity OR overweight) AND (nursing OR caring) med avgränsningarna 2012–2022, engelska och refereegranskad. Sökningen gav 40 träffar, 31 sammanfattningar lästes och sju artiklar granskades. Sökningen resulterade i en resultatartikel. Andra
sökningen i Cinahl gjordes med sökorden motivational interviewing AND obesity OR overweight AND nursing AND effects med avgränsningarna 2012–2022, engelska och refereegranskad. Sökningen gav 15 träffar, 15 sammanfattningar lästes och sex artiklar granskades. Sökningen resulterade i en resultatartikel och en dubblett från första sökningen i Cinahl. Totalt gav sökningarna i databasen två nya resultatartiklar.
Artikelsökning i PubMed
PubMed är enligt Forsberg och Wengström (2015) en gratis del av Medline.
Databasen innehåller ett brett urval av forskning kring medicin, omvårdnad och odontologi. PubMed innehåller huvudsakligen vetenskapliga tidskrifter. Det finns artiklar på de flesta språk men 75 procent är på engelska. Tidsomfånget på databasen är från 1966 och framåt (Forsberg & Wengström, 2015).
Den första artikelsökningen i PubMed var (motivational interviewing) AND (obesity OR overweight) AND (nursing OR caring) med avgränsningarna tio år och engelska.
Sökningen gav 68 träffar, 58 sammanfattningar lästes och 20 artiklar granskades.
Sökningen resulterade i sju resultatartiklar och en dubblett från sökning i CINAHL.
Andra sökningen i PubMed gjordes med sökorden motivational interviewing AND obesity OR overweight AND nursing AND effects med avgränsningarna tio år och engelska. Sökningen gav 37 träffar men det var alla dubbletter från första sökningen i PubMed. Totalt gav sökningarna i databasen sju nya resultatartiklar.
Artikelsökning i PsycInfo
PsycInfo är enligt Forsberg och Wengström (2015) en bred databas med
vetenskapliga tidskrifter, böcker, forskningsrapporter och avhandlingar i områdena psykologisk forskning inom medicin, omvårdnad och andra närbelägna områden.
Tidsomfånget är från år 1872 och framåt och forskningen är på många olika språk (Forsberg & Wengström, 2015).
Den första artikelsökningen i PsycInfo var (motivational interviewing) AND (obesity OR overweight) AND (nursing OR caring) med avgränsningarna 2012–2022,
engelska och refereegranskad. Sökningen gav 20 träffar, 18 sammanfattningar lästes och åtta artiklar granskades. Sökningen resulterade i tre resultatartiklar och fyra dubbletter från sökning i Cinahl och PubMed. Andra sökningen i PsycInfo gjordes med sökorden motivational interviewing AND obesity OR overweight AND nursing AND effects med avgränsningarna 2012–2022, engelska och refereegranskad.
Sökningen gav nio träffar, två sammanfattningar lästes, två granskades. Sökningen gav sju dubbletter och inga resultatartiklar. Totalt gav sökningarna i databasen tre nya resultatartiklar.
Databearbetning
Databearbetningen kunde påbörjas när resultatartiklarna kunde svara på syftet.
Forsberg och Wengström (2015) presenterar en innehållsanalys som låg till grund för bearbetningen av artiklarna i denna litteraturstudie. Första steget i databearbetningen var att läsa artiklarna upprepade gånger individuellt och gemensamt för att skapa en tydlig och gemensam bild över resultaten i artiklarna. Artiklarna skrevs ut på papper och överstrykningspennor användes för att belysa viktiga delar i resultaten. Därefter identifierades gemensamt meningsbärande enheter som i sin tur skapade kategorier.
Avslutningsvis kontrollerades resultatet mot artiklarna för att undvika misstag och feltolkningar. Slutligen valdes tolv vetenskapliga artiklar, i dessa tolv ingick åtta kvantitativa artiklar, två kvalitativa samt två stycken med mixad metod. Alla tolv artiklar sammanställdes i bilaga C för artikelöversikter (Popenoe et al., 2021). I artikelöversikterna ingick det att kvalitetsgranska studierna enligt Carlsson och Eimans granskningsmall (2003). Tre huvudkategorier och fyra underkategorier formulerades.
Forskningsetiska övervägande
Enligt Kjellström (2017) är forskningsetik ett etiskt övervägande som ska tas i beaktning vid ett vetenskapligt arbete. Forskning som involverar människor tenderar att utsätta individer för risker i processen, forskningsetiken finns då till för att skydda
och värna om de människor som deltar (Kjellström, 2017). Det finns lagar och riktlinjer för att reglera de etiska skyddsaspekterna så som lagen om etikprövning av forskning som avser människor (SFS 2003:460). Denna lag innehåller
bestämmelser för att skydda människans integritet vid forskning, lagen tar yttermera upp bestämmelser kring samtycke vid forskning som avser människor.
Den allmänna dataskyddsförordningen (GDPR) (EU 2016:679) bildades 2018 och ersatte personuppgiftslagen. Lagen syftar till att skydda människor vid behandling av personuppgifter. GDPR förordningen klargör att samtycke ska ges vid behandling av personuppgifter för vetenskapliga forskningsändamål (EU 2016:679). I denna
litteraturstudie har etik och etiska förhållningssätt diskuterats kontinuerligt under arbetets gång. Kjellström (2017) menar att även en litteraturstudie kan väcka etiska frågor. Sedermera har diskussioner kring de engelska texterna diskuterats för att undvika misstolkning i översättning. Nyttan med denna litteraturstudie bedöms överväga riskerna som kan tillkomma, då den ökade kunskapen om
forskningsområdet kan öka förståelse och förbättra omvårdnaden kring det berörda ämnet. Samtliga resultatartiklar i denna litteraturstudie har blivit etiskt godkända av en eller flera etiska kommittéer i respektive land. Samtliga deltagare i studierna har lämnat samtycke om deltagande och information om möjlighet att avbryta sitt deltagande (Annie Kao et al., 2021; Bräutigam-Ewe et al., 2017; Chahal et al., 2017;
Early & Cheffer, 2019; Freira et al., 2017; Lin et al., 2016; Lindhardt et al., 2015;
Mahoney, 2014; Schlottmann et al., 2019; Thabault et al., 2019; Tucker et al., 2013;
Wong & Cheng, 2013).
Resultat
Analysen om motiverande samtal kan användas som en hälsofrämjande
omvårdnadsåtgärd resulterade i tre huvudkategorier, Psykosociala förändringar med underkategorierna Upplevelser av ökat välbefinnande och Upplevelser av
Motiverande Samtal samt Livsstilsförändringar med underkategorierna Fysisk aktivitet och Nutrition och Kroppsliga förändringar.
Psykosociala förändringar Upplevelser av ökat välbefinnande
Studien av Tucker et al. (2013) där motiverande samtal användes för att skapa en förändring hos barn, visade att barns aktiva lektid per dag ökade och samtidigt
minskade barnens skärmtid. I studien framgår ökat välbefinnande som en följd av den minskade skärmtiden och ökade lektiden (Tucker et al., 2013). Även studier som inkluderar äldre ungdomar visar på en självrapporterad lägre användning av digitala skärmar (Chahal et al., 2017). Positiva resultat på den psykosociala tillvaron kunde
utläsas som både känslomässig och social funktion samt förbättringar i den egna självkänslan (Chahal et al., 2017). Motiverande samtal visade sig ha positiv effekt på deltagarnas stressnivå, de rapporterade en minskad stress som de själva kunde koppla samman med sin dåliga kosthållning och med den insikten började de prioritera annorlunda (Bräutigam-Ewe et al., 2017). Children Depression Inventory, en enkät, (Freira et al., 2017) används för att beskriva och analysera depressiva symtom som tillkännages utav deltagaren själv. Freira et al. (2017) presenterar ett resultat där man genom användning av motiverande samtal kunde se en minskning på
depressionsskalan.
Upplevelser av motiverande samtal
Deltagare som mottagit motiverande samtal upplevde sig hörda och sedda i de fall där MI-rådgivaren var ärlig, öppen, empatisk samt icke-dömande som person (Bräutigam- Ewe et al., 2017 ; Chahal et al., 2017). Samtalsmetodiken beskrevs som ett positivt sätt för patienten att bibehålla fokus och kontroll på målsättningen (Bräutigam-Ewe et al., 2017; Chahal et al., 2017; Lindhardt et al., 2015). Föräldrar som ingick i en studie tillsammans med sina barn beskrev motiverande samtal som en positiv metod att öka motivationen till att påbörja ett förändringsarbete (Schlottmann et al., 2019). Det fanns en önskan av att ha fler gruppsamtal för att öka förståelsen för deltagarna genom delade erfarenheter (Bräutigam-Ewe et al., 2017). Vårdpersonalens
upplevelser av att använda sig utav motiverande samtal som arbetsmetod ger sig i uttryck både till en förbättrad kommunikation med patienterna med slutsatsen att patienterna genom samtalsmetodiken kom fram till egna tips till sig själva istället för att enbart få omedelbara råd ifrån sjuksköterskan (Lindhardt et al., 2015).
Vårdpersonal som utbildats i motiverande samtal upplevde att samtalsmetodiken gav dem större möjlighet att förlita sig på sin förmåga att kommunicera med patienter, även om samtalet innebar att diskutera svåra ämnen (Lindhardt et al., 2015;
Schlottmann et al., 2019). Motiverande samtal uppfattades även ha en positiv effekt på hur kollegor kommunicerade med varandra, att de ökade medvetenheten att lyssna samt ta in vad motparten hade att återberätta istället för att omgående komma med råd och tips men att det generellt ansågs ha svårt att finna rätt mängd tid till att använda samtalsmetodiken i sitt dagliga arbete (Lindhardt et al., 2015).
Livsstilsförändringar Fysisk aktivitet
Flera studiers resultat påvisar att motiverande samtal ger en positiv effekt på den dagliga fysiska aktiviteten samt ökade motionsaktiviteten med en signifikant förbättring redan under studien (Chahal et al., 2017; Lin et al. 2016; Tucker et al., 2013; Wong et al., 2013). Självförmåga och beredskap att delta i träning har påvisats
bli bättre (Annie Kao et al., 2021), likaså visar studien att den måttliga fysiska aktiviteten ökade med dagar under veckan samt minuter per dag. Deltagarnas (Annie Kao et al., 2021) förmåga att delta i fysisk aktivitet samt förmågan att ta tag i sin träning blev avsevärt bättre. Deltagarna (Mahoney, 2014) förbättrade sin dagliga fysiska aktivitet på olika nivåer bland annat genom raska promenader, träning på gym eller träning i hemmet (Mahoney, 2014).
Nutrition
Hälsosammare samt förbättrade kostvanor sågs som resultat i flera resultatartiklar (Annie Kao et al., 2021; Chahal et al., 2017; Mahoney, 2014; Tucker et al. 2013;
Wong et al., 2013). Utvecklingen av de förbättrade kostvanorna kunde ses som ett ökat intag av portioner med frukt och grönsaker dagligen (Annie Kao et al., 2021;
Chahal et al., 2017; Tucker et al., 2013;). Intaget av godis och söta drycker minskade (Chahal et al., 2017; Tucker et al., 2013), samt en minskning av feta livsmedel, minskat proteinintag, minskad konsumtionen av mättat fett (Mahoney, 2014) samt minskat intaget av raffinerade kolhydrater (Annie Kao et al., 2021; Mahoney, 2014).
Flera deltagare ökade sin kostmedvetenhet genom aktiva val gällande födointag.
Deltagarna började förbereda sina inköp genom att planera och göra en inköpslista, samt ökade sitt intag av fisk (Bräutigam-Ewe et al., 2017). Överlag sågs ett
genomsnittligt generellt minskat intag av kalorier per dygn (Mahoney, 2014 ;Wong et al., 2013).
Kroppsliga förändringar
Förändringar i den fysiska fettmassan presenteras som en förbättring i flera artiklar (Chahal et al., 2017; Early & Cheffer, 2019; Lin et al., 2016; Mahoney, 2014; Tucker et al., 2013; Wong & Cheng, 2013). Deltagarnas genomsnittliga viktminskning var signifikant under studiens gång (Mahoney, 2014; Thabault et al., 2016;). Det syntes ingen skillnad mellan män och kvinnors viktnedgång utan båda könen hade ett likastort p värde (Thabault et al., 2016). Studien av Lin et al. (2016) presenterar att riskerna för metabolt syndrom minskade och framför allt minskade den centrala fetman som mäts genom midjeomfång. Antalet diagnostiserade med central fetma minskade under studien (Lin et al., 2016). Deltagarnas midjeomfång minskade signifikant i studien (Annie Kao et al., 2021; Wong & Cheng, 2013). Det
genomsnittliga BMI talet minskade för de grupper som använt motiverande samtal (Early & Cheffer, 2019; Mahoney, 2014; Tucker et al., 2013; Wong & Cheng, 2013).
Diskussion
Metoddiskussion
Studiens syfte var att belysa motiverande samtal som en hälsofrämjande
omvårdnadsåtgärd för patienter med övervikt och fetma, syftet framkom genom egna diskussioner kring de konsekvenser övervikt och fetma kan ge patienten samtidigt som motiverande samtal har varit en del i sjuksköterskans grundutbildning. Uppsatsen genomfördes som en allmän litteraturstudie som enligt Forsberg & Wengström (2015) är en lämplig metod att belysa aktuellt kunskapsläge inom ett specifikt område.
Metoddiskussionen utgår ifrån de fyra kvalitetsbegreppen inom kvalitativ metod som är: trovärdighet, pålitlighet, bekräftelsebarhet och överförbarhet (Mårtensson &
Fridlund, 2017).
Litteraturstudien var av kvalitativ metod med en induktiv ansats, som enligt Forsberg och Wengström (2015) används när ett problemområde utforskas förutsättningslöst och därför ansågs denna design adekvat till vårt syfte. Valet av induktiv ansats ökar trovärdigheten för litteraturstudien då den inte styrs av en förutbestämd teori eller hypotes (Henricson, 2017). Under arbetets gång genomfördes tre olika
handledningstillfällen där arbetet kritiskt granskades av handledare och medstudenter för att minska risken för feltolkningar av arbetet. När ett arbete kontinuerligt granskas av utomstående personer till studien ökar trovärdigheten och bekräftelsebarheten eftersom det minskar risken för feltolkning av data och säkerställer att
litteraturstudien är objektiv (Mårtensson & Fridlund, 2017). Artiklarna som ingick i studien var skrivna på engelska och översattes till svenska. Vid översättningar finns en risk för språkliga missförstånd som kan leda till feltolkning av data, detta i sin tur påverkar trovärdigheten i litteraturstudien (Henricson, 2017). Under studiens gång har kontinuerliga diskussioner förekommit för att undvika språkliga missförstånd.
För att öka chanserna att hitta relevanta artiklar till problemområdet användes olika databaser med fokus på omvårdnaden, vilket stärker trovärdigheten (Henricsson, 2017). Pubmed, PsycInfo samt Cinahl var databaserna som användes till den aktuella litteraturstudien. Om fler databaser med inriktning på omvårdnad hade använts skulle trovärdigheten varit högre (Wengström & Forsberg, 2015). Flera dubbletter har återkommit i sökningarna trots olika sökordskombinationer, detta ökar dock resultatets sensitivitet. Detta tyder på att sökordskombinationen besvarar syftet och därmed ökar trovärdigheten (Henricson, 2017). Centrala sökord som använts genom hela studien har varit motivational interviewing, obesity, overweight och nursing.
Sökord på svenska behöll sin relevans när de översattes till engelska och användes därmed i databaserna. Sökord som användes var tagna och baserade på studiens syfte.
Sökstrategierna vid artikelsökning bestod av enbart fritextsökning för att hitta
relevanta artiklar som kunde besvara studiens syfte, ämnesord ansågs inte behövas för att göra databassökningarna snävare, då antalet sökträffar kändes relevanta vid endast
fritextsökning. Ett inklusionskriterier var att resultatartiklarna skulle vara refereegranskade, detta stärker trovärdigheten enligt Henricson (2017) då
refereegranskade studier bedöms vara vetenskapliga. Artiklar publicerade inom tio år var ytterligare ett inklusionskriterie som användes då vetenskapligt material ska ses som en färskvara enligt Östlundh (2017). Carlsson & Eimans (2003) granskningsmall användes för att bedöma resultatartiklarnas vetenskapliga kvalitet, i studien togs endast artiklar granskades till grad I och grad II med, medan grad III uteslöts då dessa artiklar hade låg vetenskaplig kvalité. Tolv resultatartiklar togs med i studien, en artikel uteslöts då den graderades till grad III enligt Carlsson och Eiman (2003) dock kunde innehållet i den uteslutande artikeln vara av betydelse för studien men det är av vikt att litteraturstudien uppehåller kvalité. Pålitligheten i en studie påverkas enligt Mårtensson och Fridlund (2017) av författarnas tidigare erfarenheter. Ingen tidigare erfarenhet av datainsamling och dataanalys finns att tillgå i forskningssyfte, vilket anses vara en svaghet i litteraturstudien. Granskningsmallen av Carlsson och Eiman (2003) har endast använts ett fåtal gånger tidigare och den låga erfarenheten kan vara en svaghet (Mårtensson & Fridlund, 2017). Genom att databearbetningen beskrivs tydligt ökar bekräftelsebarheten av studien. Via handledningstillfällen har
medstudenter och handledare läst igenom analysprocessen och hjälpt till att säkerställa tydligheten (Mårtensson & Fridlund, 2017). Alla resultatartiklar var godkända av nationell eller lokal etisk kommitté, vilket förstärker pålitligheten av studien enligt Kjellström (2017).
Resultatartiklarna i litteraturstudien var publicerade i USA (6), Sverige (1), Kanada (1), Portugal (1), Taiwan (1), Danmark (1) och Kina (1). Resultaten i artiklarna är liknande trots den geografiska spridningen världen över. Genom den breda spridningen ökar överförbarheten av uppsatsens resultat (Mårtensson & Fridlund, 2017); Henricson, 2017), eftersom den ger ett bredare perspektiv över hur
motiverande samtal kan användas som en hälsofrämjande omvårdnadsåtgärd.
Däremot kan resultaten av studier gjorda utanför Sverige ha minskad överförbarhet till svensk sjukvård då sjukvårdsystemen kan variera. Resultatartiklarna bestod av kvalitativa artiklar (2), kvantitativa artiklar (8) och artiklar med mixad metod (2).
Metodtriangulering innebär att man använder sig utav kvalitativ och kvantitativ ansats för att utforska ett fenomen (Forsberg & Wengström, 2015). Metodtriangulering användes i datainsamlingen för att stärka studiens resultat och trovärdighet. Artiklar med kvalitativ metod delger deltagarnas upplevelser och förståelse för subjektiva upplevelser av fenomen (Forsberg & Wengström, 2015). De kvalitativa artiklarna användes för att beskriva patienter och vårdpersonals upplevelser av
samtalsmetodiken motiverande samtal och för att förstå motiverande samtals inverkan på patienters välbefinnande. Kvantitativ metod används för att ge objektiva data som siffror och generella slutsatser (Forsberg & Wengström, 2015), vilket passar bra för att se de objektiva effekterna av motiverande samtal. Studier med mixad metod lyfter fenomenet ur flera synvinklar (Forsberg & Wengström, 2015), vilket svarar på både de objektiva och subjektiva delarna i litteraturstudien. Studiens resultat stärks om
olika forskningsansatser används, det är en fördel för studiens resultat då ämnet belyses ur olika synvinklar (Forsberg & Wengström, 2015; Henricson, 2017).
Designen i resultatartiklarna skiljde sig åt, vilket ses som en styrka och lyfter därmed studiens trovärdighet.
Vid sökningar i databaserna framkom många artiklar med syftet att undersöka kroppsliga förändringar eller livsstilsförändringar hos deltagarna. Enbart några få artiklar om psykiskt mående och förändringar framgick av sökningarna. För att få ett bredare resultat i litteraturstudien och för ökad kunskap i klinisk praxis hade fler artiklar om det psykiska måendet varit nödvändigt. Dock användes inte sökord som psykiskt mående, psykisk ohälsa eller liknande i sökningarna. Med de sökorden hade möjligtvis sökningarna gett fler artiklar om det önskade ämnet. Men eftersom
sökningen till litteraturstudien gav resultat hade en önskan om fler resultat varit tacksamt.
Resultatdiskussion Psykosociala förändringar
I resultatartiklarna framkom det att vårdpersonal upplever positiva förändringar med motiverande samtal så som förbättrad kommunikation med patienter och till varandra som kollegor (Lindhardt et al., 2015; Schlottmann et al., 2019). För att praktisera och tillämpa motiverande samtal i praktiken behövs det utbildning. En artikel som är ny för diskussionen är skriven av Bohman et al. (2012) i den står det att sjuksköterskorna la vikt vid att en längre och fördjupad utbildning än den utbildning som ingick i grundutbildningen krävs för att uppnå ett korrekt arbetssätt. Denna studies resultat visade att det krävs av sjuksköterskan som håller i motiverande samtal att vara ärlig, öppen och empatisk för att patienten ska uppleva sig hörd och sedd under
förändringsarbetet (Bräutigam-Ewe et al., 2017; Chahal et al., 2017). Att använda sig utav motiverande samtal kräver att sjuksköterskan förhåller sig till vissa strategier, som inkluderar attityder och bemötande. En artikel som tas upp i bakgrunden är Brown (2006) som förtydligar att rollen som sjuksköterska är viktig och det centrala fokuset ligger på att stödja och vårda patienter utifrån ett omvårdnadsperspektiv. En ny artikel för diskussionen med Bonde et al. (2014) menar dock på att det kan tillstöta dilemman för sjuksköterskan som använder sig av motiverande samtal i praktiken. Ett dilemma som Bonde et al. (2014) tar upp är om sjuksköterskan uppmärksammar en övervikt eller fetma hos en patient och patienten inte kan uppfatta detta tillstånd som ett problem och förstå att det krävs en förändring. Här krävs det av sjuksköterskan med respekt för patientens autonomi, kan acceptera ett nej som svar (Bonde et al., 2014). Det krävs att sjuksköterskan och patienten har en god relation för att
omvårdnaden ska vara god (Ekman et al., 2011; Morgan & Yoder, 2012). Acceptans av patientens autonomi är en del av personcentrerad omvårdnad som definieras
genom vikten att lära känna personen bakom patienten som en människa med känslor,
behov, viljor och förnuft, för att kunna integrera personen i hans/hennes omvårdnad (Ekman et al., 2011). Den personcentrerade vården är även viktig för att ett MI-samtal ska generera den förändring som patienten behöver (Miller & Rollnick, 2013).
Resultatartikeln av Lindhardt et al. (2015) presenterar att sjuksköterskor tidigare hade känt sig maktlösa och dränerade av att inte ha en fungerande samtalsmetod för att handskas med svåra samtal. Efter att de har utbildats i motiverande samtal kände de sig mindre utbrända och att de kunde hantera en tyngre arbetsbelastning (Lindhardt et al., 2015). Det finns dock studier som visar på att sjuksköterskor fortsatt känner sig otillräckliga trots att de är utbildade i motiverande samtal och använder det i sitt arbete (Bonde et al., 2014). I de fallen menar sjuksköterskor att de motiverande samtal inte räcker längre än till att få patienten att vilja förändra sitt beteende och att sjuksköterskor önskar kunna hjälpa till genom en förändring och inte enbart till en motivation (Bonde et al., 2014). Dock ses det i resultatartiklarna att vårdpersonal som utbildats i motiverande samtal upplevdes få större tillit till sin egen
kommunikationsförmåga (Lindhardt et al., 2015; Schlottmann et al., 2019).
I litteraturstudiens bakgrund finns en artikel av Amiri et al. (2019) som presenterar att personer med övervikt och fetma generellt har mer ångest än personer med ett normalt BMI. De kunde inte förklara på vilket sätt det avvikande BMI hängde ihop med ångesten. Dock finns det en artikel i resultatdelen som beskriver att motiverande samtal hjälpte personer med depressiva symtom att minska sina poäng på en
depressionsskala (Freira et al., 2017). En ny artikel för diskussionsdelen är skriven av Maras et al. (2015) och i den studien framkommer det att ett samband mellan
stillasittande skärmtid och depression och ångest kan ses. Litteraturstudiens resultat visar också på detta resultat, där positiva effekter av en förändrad vardag syntes på deltagarnas psykiska mående (Chahal et al., 2017).
Kroppsliga förändringar och livsstilsförändringar
I litteraturstudien framkom det att motiverande samtal fungerar väl att använda när det önskade resultatet ska vara en kroppslig förändring. Det visade att genom att använda motiverande samtal förbättrade deltagarna sina kostvanor och sin fysiska aktivitet, vilket i sin tur ledde till viktminskning, minskat BMI och minskat midjeomfång (Annie Kao et al., 2021; Bräutigam- Ewe et al., 2017; Chahal et al., 2017; Early & Cheffer, 2019; Lin et al., 2016; Mahoney, 2014; Thabault et al., 2016;
Tucker et al., 2013; Wong & Cheng, 2013). En artikel som togs upp i bakgrunden är Rubak et al. (2005) som presenterar att motiverande samtal är en metodik som skapades för att hjälpa patienter med ett alkoholmissbruk att göra en förändring. I artikel framgår det att MI idag även används vid andra former av förändringsarbete och efter att ha genomfört litteraturstudien ses det att MI fungerar väl vid fysiologiska och psykosociala förändringar kopplade till fetma och övervikt.
En artikel som är ny i litteraturstudien för diskussionen är skriven av Solbrig et al.
(2018) och den ger ett nytt perspektiv på hur MI kan utvecklas för att hjälpa patienter vid viktnedgång. De jämför vanliga MI sessioner med MI sessioner där tillägg av bilderna används. Den visar att den gruppen som fick ta del av bilder visade större resultat när studien var slut och även fortsatte sin viktminskning efter att studien hade avslutats. Det är enbart en studie som presenterar denna form av MI men det är något att ta i beaktning eftersom den visar på att denna form av MI är bättre än enbart de vanliga MI sessionerna. Men MI sessioner har visat sig vara bättre för viktminskning jämfört med vanlig vård (Early & Cheffer, 2019; Lin et al., 2016; Tucker et al., 2013), vilket visar att MI är något som bör implementeras mer i vården.
Konklusion och Implikation
Motiverande samtal har visat sig vara användbart för sjuksköterskan i omvårdnaden av patienter med övervikt och fetma. Genom denna studie har det framkommit att samtalsmetodiken kan appliceras på patienter med övervikt och fetma för att
frammana ett förändringsbeteende. Tydliga resultat kan ses på ett förändrat beteende för patienter kring fysisk aktivitet, kosthållning samt välbefinnande, studien har även resulterat i upplevelser av motiverande samtal för både patienter som mottagit MI och för sjuksköterskor som utövat MI. Övervikt och fetma är något som kan drabba människor i alla åldrar, där är det utav vikt att sjuksköterskor oavsett val av inriktning och arbetsplats har kunskap kring motiverande samtal och dess positiva inverkan som hälsofrämjande omvårdnadsåtgärd. För att öka kunskapen i klinisk praxis och i
framtida utbildningar behövs fler studier och ökad forskning om det psykiska måendet i samband med övervikt och fetma där motiverande samtal har använts som
samtalsmetodik. Det har framkommit efter att ha genomfört litteraturstudien att mer kunskap om motiverande samtal krävs. Det är av den anledningen stor vikt att utbildningen i motiverande samtal utvecklas i sjuksköterskeutbildningen och att arbetsgivare i klinisk praxis utbildar sin personal. Arbetsgivaren måste se till att utbildningen upprepas kontinuerligt för att personalen ska känna sig trygg med att använda samtalsmetodiken som en hälsofrämjande omvårdnadsåtgärd.
Referenser
*= Resultatartiklar
Amiri, S. & Behnezhad, S. (2019). Obesity and anxiety symptoms: a systematic review and meta-analysis. Neuropsychiatr 33(2), 72–89.
https://doi.org/10.1007/s40211-019-0302-9
*Annie Kao, T.-S., Born, A. L. & Ling, J. (2021). Ameliorating Prediabetes With Healthy Lifestyles: A Stage-Tailored Motivational Interviewing Pilot. Journal for Nurse Practitioners, 17(7), 860–864. https://doi-
org.ezproxy.bib.hh.se/10.1016/j.nurpra.2021.04.003
Blüher, M. (2019). Obesity: global epidemiology and pathogenesis. Nature reviews.
Endocrinology, 15(5), 288–298. https://doi.org/10.1038/s41574-019-0176-8 Bohman, B., Forsberg, L., Ghaderi, A. & Rasmussen, F. (2013). An evaluation of
training in motivational interviewing for nurses in child health services. Behavioural and Cognitive Psychotherapy, 41(3), 329-343.
doi:http://dx.doi.org/10.1017/S1352465812000331
Bonde, A. H., Bentsen, P., & Hindhede, A. L. (2014). School Nurses’ Experiences With Motivational Interviewing for Preventing Childhood Obesity. Journal of School Nursing, 30(6), 448–455. https://doi-
org.ezproxy.bib.hh.se/10.1177%2F1059840514521240
Brown, I. (2006). Nurses' attitudes towards adult patients who are obese: literature review. Journal of advanced nursing, 53(2), 221–232.
https://doi.org/10.1111/j.1365-2648.2006.03718.x
*Bräutigam-Ewe, M., Lydell, M., Månsson, J., Johansson, G., & Hildingh, C. (2017).
Dietary advice on prescription: experiences with a weight reduction programme.
Journal of clinical nursing, 26(5-6), 795–804.
https://doi.org/10.1111/jocn.13532
Carlsson, S. & Eiman, M. (2003). Evidensbaserad omvårdnad - Studiematerial för undervisning inom projektet “Evidensbaserad omvårdnad - ett samarbete mellan Universitetssjukhuset MAS och Malmö högskola” (Rapport nr 2).
Malmö högskola, Hälsa och samhälle.
*Chahal, N., Rush, J., Manlhiot, C., Boydell, K. M., Jelen, A., & McCrindle, B. W.
(2017). Dyslipidemia management in overweight or obese adolescents: A mixed-methods clinical trial of motivational interviewing. SAGE open medicine, 5, https://doi.org/10.1177/2050312117707152
*Early, G. J., & Cheffer, N. D. (2019). Motivational interviewing and home visits to improve health behaviors and reduce childhood obesity: A pilot study. Hispanic Health Care International, 17(3), 103-110.
doi:http://dx.doi.org/10.1177/1540415319836384
Edberg, A. K., Ehrenberg, A., Wijk, H. & Öhlén, J. (2021). Omvårdnad på avancerad nivå: kärnkompetenser inom sjuksköterskans specialistområden.
Studentlitteratur.
Ekman, I., Swedberg, K., Taft, C., Lindseth, A., Norberg, A., Brink, E., Carlsson, J., Dahlin-Ivanoff, S., Johansson, I-L., Kjellgren, K., Lidén, E., Öhlén, J., Olsson, L-E., Rosén, H., Rydmark, M. & Sunnerhagen, K. S. (2011). Person-centered care – Ready for prime time. European Journal om Cardiovascular Nursing, 10(4), 248-251. https://doi-
org.ezproxy.bib.hh.se/10.1016/j.ejcnurse.2011.06.008
EU 2016/679. Allmän dataskyddsförordning. Europaparlamentets och rådets förordning. Hämtad 26 januari, 2022, från https://eur-lex.europa.eu/legal- content/SV/TXT/?uri=celex%3A32016R0679
Folkhälsomyndigheten. (2021a). Statistik om övervikt och fetma. Hämtad 19 januari, 2022, från https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-
statistik/tolkad-rapportering/folkhalsans-utveckling/resultat/halsa/overvikt-och- fetma/
Folkhälsomyndigheten. (2021b). Övervikt och fetma. Hämtad 24 januari, 2022, från https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/fysisk-aktivitet- och-matvanor/overvikt-och-fetma/
Forsberg, C. & Wengström, Y. (2015). Att göra systematiska litteraturstudier. Natur
& Kultur.
*Freira, S., Lemos, M. S., Williams, G., Ribeiro, M., Pena, F. & Machado, M. (2017).
Effect of Motivational Interviewing on depression scale scores of adolescents with obesity and overweight. Psychiatry research, 252, 340–345.
https://doi.org/10.1016/j.psychres.2017.03.020
Henricson, M. (2017). Diskussion. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod. Från idé till examination inom omvårdnad (s. 411-420).
Studentlitteratur.
Karlsson, E. K. (2017). Informationssökning. I M. Henriksson (Red.), Vetenskaplig teori och metod. Från idé till examination inom omvårdnad (s. 81-98).
Studentlitteratur.
Kjellström, S. (2017). Forskningsetik. I M. Henriksson (Red.), Vetenskaplig teori och metod. Från idé till examination inom omvårdnad (s. 57–80). Studentlitteratur.
*Lin, C-H., Chiang, S-L., Heitkemper, M. M., Hung, Y-L., Lee, M-S., Tzeng, W-C.
& Chiang, L-C. (2016). Effects of telephone-based motivational interviewing in lifestyle modification program om reducing metabolic risks in middle-aged and older women with metabolic syndrome: A randomized controlled trial.
International Journal of Nursing Studies, 60, 12-23. https://doi- org.ezproxy.bib.hh.se/10.1016/j.ijnurstu.2016.03.003
*Lindhardt, C. L., Rubak, S., Mogensen, O., Hansen, H. P., Goldstein, H., Lamont, R.
F., & Joergensen, J. S. (2015). Healthcare professionals experience with motivational interviewing in their encounter with obese pregnant women.
Midwifery, 31(7), 678–684. https://doi.org/10.1016/j.midw.2015.03.010
*Mahoney, D. (2014). Lifestyle modification intervention among infertile overweight and obese women with polycystic ovary syndrome. Journal of the American Association of Nurse Practitioners, 26(6), 301-308.
doi:http://dx.doi.org/10.1002/2327-6924.12073
Maras, D., Flament, M. F., Murray, M., Buchholz, A., Henderson, K. A., Obeid, N.,
& Goldfield, G. S. (2015). Screen time is associated with depression and anxiety in Canadian youth. Preventive medicine, 73, 133–138.
https://doi.org/10.1016/j.ypmed.2015.01.029
McCormack B. (2016). Person-Centredness and Fundamentals of Care - Dancing with Beauty Rather than Fighting Ugliness. Nursing leadership (Toronto, Ont.), 29(1), 17–25. https://doi.org/10.12927/cjnl.2016.24642
Miller, R. W. (1983). Motivational Interviewing with Problem Drinkers. Behavior and cognitive psychotherapy, 11(2), 147-172.
https://doi.org/10.1017/S0141347300006583
Miller, R. W. & Rollnick, S. (2013). Motivational Interviewing: Helping People Change. The Guilford Press.
Miller, R. W. & Rose, G. S. (2009). Toward a theory of motivational interviewing. American Psychologist, 64(6), 527-537.
http://dx.doi.org/10.1037/a0016830
Miller, S. K., Alpert, P. T., & Cross, C. L. (2008). Overweight and obesity in nurses, advanced practice nurses, and nurse educators. Journal of the American Academy of Nurse Practitioners, 20(5), 259–265.
https://doi.org/10.1111/j.1745-7599.2008.00319.x
Morgan, S. & Yoder, L. H. (2012). A concept analysis of pereson-centered care.
Journal of Holistic Nursing, 30(1), 6-15. https://journals-sagepub- com.ezproxy.bib.hh.se/doi/full/10.1177/0898010111412189
Mårtensson, J. & Fridlund, B. (2017). Vetenskaplig kvalitet i examensarbete. I M.
Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod. Från idé till examination inom omvårdnad (s. 421–438). Studentlitteratur.
Popenoe, R., Langius-Eklöf, A., Stenwall, E., & Jervaeus, A. (2021). A practical guide to data analysis in general literature reviews. Nordic Journal of Nursing Research, 41(4), 175-186.
Rubak, S., Sandbaek, A., Lauritzen, T. & Christensen, B. (2005). Motivational interviewing: a systematic review and meta-analysis. Br J Gen Pract, 55(513), 305-312. https://bjgp.org/content/55/513/305.long
*Schlottmann, H., Broome, M., Herbst, R., Burkhardt, M. C., & Mescher, A. (2019).
Nurse-Led Telephone Follow-Up to Improve Parent Promotion of Healthy Behaviors in Young Children With Motivational Interviewing Techniques.
Journal of pediatric health care: official publication of National Association of Pediatric Nurse Associates & Practitioners, 33(5), 545–554.
https://doi.org/10.1016/j.pedhc.2019.02.003
SFS 2003:460. Lagen om etikprövning av forskning som avser
människor. Utbildningsdepartementet. Hämtad 26 januari, 2022, från https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-
forfattningssamling/lag-2003460-om-etikprovning-av-forskning-som_sfs-2003- 460
Solbrig, L., Whalley, B., Kavanagh, D., May, J., Parkin, T., Jones, R. & Andrade, J.
(2018). Functional imagery training versus motivational interviewing for weight loss: a randomised controlled trial of brief individual interventions for
overweight and obesity. International journal of obesity, 43(4), 883–894.
https://doi.org/10.1038/s41366-018-0122-1
Tafeit, E., Cvirn, G., Lamprecht, M., Hohensinn, M., Moeller, R., Hamlin, M., &
Horejsi, R. (2019). Using body mass index ignores the intensive training of elite special force personnel. Experimental biology and medicine (Maywood, N.J.), 244(11), 873–879. https://doi.org/10.1177/1535370219848986
*Thabault, P. J., Burke, P. J. & Ades, P. A. (2016). Intensiv behavioral treatment weight loss program in an adult primary care practice. Journal of the American Association of Nurse Practitioners, 28(5), 249-257.
https://journals.lww.com/jaanp/Abstract/2016/05000/Intensive_behavioral_treat ment_weight_loss_program.5.aspx
* Tucker, S., Ytterberg, K., Lenoch, L., Schmit, T., Mucha, D., Wooten, J., Lohse, C., Austin, C. & Mongeon Wahlen, K. (2013). Reducing Pediatric Overweight:
Nurse-Delivered Motivational Interviewing in Primary Care. Journal of Pediatric Nursing, 28(6), 536-547. https://www-sciencedirect-
com.ezproxy.bib.hh.se/science/article/pii/S0882596313000948
*Wong, E. M. Y., & Cheng, M. M. H. (2013). Effects of motivational interviewing to promote weight loss in obese children. Journal of Clinical Nursing, 22(17-18), 2519-2530. doi:http://dx.doi.org/10.1111/jocn.12098
World Health Organization [WHO]. (2021). Obesity and overweight. Hämtad 19 januari, 2022, från https://www.who.int/news-room/fact-sheets/detail/obesity- and-overweight
Östlundh, L. (2017). Informationssökning. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats.
Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. (s. 59-82). Studentlitteratur.
BILAGA A
Tabell 1: Sökordsöversikt
Sökord Cinahl PubMed PsycInfo
Motiverande samtal Motivational interviewing Motivational interviewing Motivational interviewing
Omvårdnad Nursing Nursing Nursing
Omvårdnad Caring Caring Caring
Övervikt Overweight Overweight Overweight
Fetma Obesity Obesity Obesity
Effekter Effects Effects Effects
BILAGA B
Tabell 2: Sökhistorik ( ) = dubbletter
Datum Databas Sökord/Limits/
Boolska operatorer
Antal träffar
Lästa abstrakt
Granskade artiklar
Resultat artiklar
2022-02-01 Cinahl
(Motivational Interviewing) AND (obesity OR overweight) AND (nursing OR caring)
Avgränsningar: 2012–2022,
engelska, refereegranskad 40 31 7 1
2022-02-03 Cinahl
(Motivational Interviewing) AND (obesity OR overweight) AND (nursing) AND (effects) Avgränsningar: 2012–2022,
engelska, refereegranskad 15 15 6 1
2022-02-07 PubMed
(Motivational Interviewing) AND (obesity OR overweight) AND (nursing OR caring)
Avgränsningar: 10 år, engelska 68 58 20 7
2022-02-09 PubMed
(Motivational Interviewing) AND (obesity OR overweight) AND (nursing) AND (effects)
Avgränsningar: 10 år, engelska 37 (37) 0 0 0
2022-02-09 PsycInfo
(Motivational Interviewing) AND (obesity OR overweight) AND (nursing OR caring)
Avgränsningar: 2012–2022,
engelska, refereegranskad 20 18 8 3
2022-02-10 PsycInfo
(Motivational Interviewing) AND (obesity OR overweight) AND (nursing) AND (effects) Avgränsningar: 2012–2022,
engelska, refereegranskad 9 (7) 2 2 0
Totalt 189 124 43 12
BILAGA C
Tabell 3: Artikelöversikt Artikel 1
Referens Annie Kao, T.-S., Born, A. L. & Ling, J. (2021). Ameliorating Prediabetes With Healthy Lifestyles: A Stage-Tailored Motivational Interviewing Pilot. Journal for Nurse Practitioners, 17(7), 860–864. https://doi-org.ezproxy.bib.hh.se/10.1016/j.nurpra.2021.04.003
Land Databas
USA Cinahl
Syfte I ett urval av överviktiga/ feta vuxna med prediabetes, kan ett kortfattat sjuksköterskelett skräddarsytt MI-program förbättra deras övertygelse och beteende mot livsstilsförändringar och därefter deras A1C och midjemått under sex veckor.
Metod: Kvantitativ metod
Urval 23 deltagare från ett primärvårdkontor i mellanvästern valdes ut. Inklusionskriterier: Individer mellan 30–55 år med ett BMI >25 och A1C=5,75–6,4%. Fungerade telefon och vilja att träffas ansikte mot ansikte två gånger och ta två telefonsamtal på 20–30 minuter med två veckors mellanrum under sex veckor.
Datainsamling Sjuksköterska samlade in baslinjeinformation om ex. etnicitet, ålder, kön, civilstånd och även fysiologiska testsvar. Under studiens gång höll en läkare i MI samtal både per telefon och i verkligheten. Under samtalen lades planer, målsättningar och motivation upp. Vid sidan av MI samtalen kontrollerades, under studiens gång, fysiologiska tester, beteendemässiga tester (ätmönster och fysiologisk aktivitet) och attityder (träningseffekt och stadium av förändring).
Dataanalys SPSS- 25 programvaran användes för att jämföra medelskillnaderna mellan baslinje och posttestinterventionsdatan med hjälp av parade t-tester.
Bortfall Framkommer inte
Resultat/Slutsats Studien visade av över 90% av deltagarna tyckte MI-baserade hälsocoachingssessioner hjälpte med att ändra sina matmönster och förbättra sin fysiska aktivitet. Interventionsgruppens deltagare hade minskat systoliskt och diastoliskt medeltryck, minskat midjemått, hälsosammare ätmönster och innehåll i kosten, ökad fysiskaktivitet och minskad sitt-tid per dag.
Slutsatsen blev att MI-baserade hälsocoachingssessioner fungerade i många avseenden men att fler studier med fler deltagare behövs.
Vetenskaplig kvalitet
84%
Grad I enligt Carlsson & Eiman (2003)
BILAGA C
Artikel 2
Referens Bräutigam-Ewe, M., Lydell, M., Månsson, J., Johansson, G., & Hildingh, C. (2017). Dietary advice on prescription: experiences with a weight reduction programme. Journal of clinical nursing, 26(5-6), 795–804. https://doi.org/10.1111/jocn.13532
Land Databas
Sverige PubMed
Syfte Att beskriva överviktiga personers erfarenheter av viktminskning och deltagande i kostråden på recept.
Metod: Kvalitativ metod
Urval Totalt 289 deltagare under olika etapper. De första deltagarna som fullföljde hela programmet var två män och 17 kvinnor. Alla deltagare var under 65 år gamla, medelålder på 51 år.
Inklusionskriterier: Alla deltagare hade tidigare provat andra viktminskningsprogram. Arbetsför ålder/ under 65 år.
Exklusionskriterier: Över 65 år
Datainsamling En gång i månaden vid fem tillfällen fick deltagarna träffa en sjuksköterska. Varje besök varade i cirka 40 minuter. Vid det första och sista mötet togs blodprover och deltagarna fick sina mått tagna. Studien som varade i två år bestod av flera olika komponenter så som rådgivning, nordisk kost, en föreläsning om kost. En webbplats introducerades för deltagarna efter fem månader, syftet med webbplatsen var att inspirera deltagarna samt få stöd av en sjuksköterska varje vecka via webbplatsen. Med hjälp av motiverande samtal gavs kostråd, tallriksmodellen.
Dataanalys Induktiv design.
Analysen började med att läsa de skriftliga svaren flera gånger för att få en övergripande förståelse av uppgifterna. Det som lyftes fram var det som motsvarade syftet med studien. Detta
abstraherades, kodades och sorterades därefter i underkategorier. Under hela dataanalysen
inträffade flera möten med hela gruppen (en läkare, två sjuksköterskor och en fysioterapeut) för att diskutera underkategorier och kategorier tills alla var överens. Översättning till engelska språket skedde efter dataanalysen.
Bortfall Ej relevant
Resultat/Slutsats I resultatet blev det tre kategorier och sex underkategorier. Varje huvudkategori innehöll två underkategorier: 1) “Metodstöd” och “Personligt stöd”. 2) “Personliga svårigheter” och
“Vardagslivets påverkan”. 3) “Förändrat beteende” och “Nya insikter”.
Det som stack ut var att många av deltagarna ansåg sig få nya insikter under studien. De ansåg att deras stressnivåer hade minskat och att deras mål samt motivation att ändra sin livssituation hade förstärkts under studien gång.
För att uppnå en hållbar viktminskning är det viktigt att individanpassa programmet för att verkligen ta itu med varje persons livssituation och svårigheter varje människa unikt kan stöta på.
Vetenskaplig kvalitet
90 %
Grad I enligt Carlsson & Eiman (2003)
