Junselerummet, kommunhuset, Sollefteå. Enligt närvaro- och tjänstgöringslista. Ordförande... Gunder Lidén. Justerare...

(1)

Datum 2017-04-25

Tid Kl. 09.00 – 15.00

Plats Junselerummet, kommunhuset, Sollefteå

Beslutande Enligt närvaro- och tjänstgöringslista

Övriga

närvarande Maria Söderlund, miljö- och byggchef § 2-4, 6 Hans-Åke Eriksson, teknisk chef § 1

Underskrifter Sekreterare ... § 1 - 6

Maivor Åström

Ordförande ...

Gunder Lidén

Justerare ...

Kerstin Svensson

Bevis om justering

Justeringen har tillkännagetts genom anslag på kommunens anslagstavla, entréplan, kommunhuset.

Myndighet Jävsnämnden

Sammanträdesdatum 2017-04-25

Anslaget sätts upp 2017-05-03 tas ner 2017-05-25 Förvaringsplats för protokollet Kommunstyrelseförvaltningen, kommunhuset, Sollefteå Underskrift ...

Maivor Åström

(2)

Kerstin Svensson (M) väljs till justeringsperson.

Närvaro- och tjänstgöringslista

Namn När- Tjg. Omröstning Reservation Anteckning

varo ers. § § § § §

Ja Nej

Ledamöter

Gunder Lidén (S) 1

Vakant (S)

Jan Lundberg (S) 1 t.o.m. § 5

Kerstin Svensson (M) 1 justerare K Vikström Jansson (VI) -

Ersättare

Tora Larsson (S) 1 X

Lars Nordin (S) -

Lars Sahlén (V) -

Ulrika Bergman (VI) 1 X

Ylva Segerström (MP) 1 tjg § 6

(3)

Dagordning Paragraf Sida

1. Information avfallsplan, handlingsplan 2017 - 2025 1 4-5

2. Vattenskyddsområde med föreskrifter för Österflo-vattentäkt 2 6-8

3. Vattenskyddsområde med föreskrifter för Gideåberg-vattentäkt 3 9-11

4. Vattenskyddsområde med föreskrifter för Ledingetorp-vattentäkt 4 12-14

5. Delegeringsbeslut november 2016 – mars 2017 5 15

6. Studiebesök Vallaskolan 6 16

(4)

§ 1 Dnr JN 5/2017 (2.2)

Information avfallsplan, handlingsplan 2017 - 2015

Beslut

Ordförande tackar för informationen.

Ärendebeskrivning Avfallsplan 2017 - 2025

Teknisk chef Hans-Åke Eriksson redogör för arbetet med Sollefteå kommuns avfallshantering och avfallsplan 2017 – 2025.

Verksamheten styrs av ett antal lagstiftningar

• Miljöbalken

• Avfallsförordningen

• Renhållningsordning – Avfallsplan – Föreskrifter – Renhållningstaxa

• Producentansvar

• Tillstånd- och tillsynsmyndigheter

Kommunen har monopol och ansvar för hämtning hushållsavfall. Naturvårdsverket utger föreskrifter för innehållet i avfallsplan. Kommunen har ett 30-tal deponier, de flesta klass 4, vilket innebär att de är övertäckta och inte i bruk. Tre återvinningsanläggningar finns i kommunen; Rödsta avfallsanläggning (ÅVC=återvinningscentral), Edsbacken Junsele ÅVC och Ramsele (bygg- och industritipp). Deponering upphörde 2000 i Ramsele och 2002 i Junsele och 2008-12-31 i Rödsta. 55 000 kvm ska täckas på Rödsta och 30 000 kvm är täckt idag. Vattenprover tas på före detta deponier sju gånger per år. Runt anläggningarna finns uppsamlingsdiken, där lakvattenet mäts. Prover tas kontinuerligt i anläggningar och bäckar och kraven uppfylls.

Hushållsavfall hämtas av Allmiljö AB och transporteras till Korsta förbränningsanläggning, Sundsvall för producering av värme och energi.

Grovsophämtning sker i kommunen två gånger per år. Kommunen har fem miljöstationer för farligt avfall, 16 återvinningsstationer, ÅVS för glas-, metall-, plast- och

pappersförpackningar inklusive wellpapp och tidningar. Producentansvar gäller även Elkretsen (batterier, elektronik, vitvaror), läkemedel och bilar/däck.

Information finns att hämta i bl.a. miljöalmanacka, på kommunens hemsida

www.solleftea.se, sorteringsguide, förpacknings- och tidningsinsamlingen www.ftiab.se, Elkretsen www.elkretsen.se och www.sopor.nu.

(5)

Framtid

• Avfallsplan 2017 - 2025

– Synpunkter och idéer (hans-ake.eriksson@solleftea.se) – Biogasprojekt – matavfall

– Hur ska vi lämna vårt hushållsavfall?

– Plockanalyser

• Textilavfall

• Producentansvaret

– Vem ska ansvara för insamling av förpackningar och ÅVS?

– Fastighetsnära insamling

Handlingsplan 2017 - 2015

I handlingsplanen redovisas åtgärder som ska genomföras under perioden 2017-2025, med inriktning mot de nationella målen. För respektive åtgärd anges när den senast bör vara genomförd och vilken har ansvaret för genomförandet. KF = kommunfullmäktige, KS = kommunstyrelsen, KSF = kommunstyrelseförvaltningen, TE = tekniska enheten M=

miljöenheten. V= kommunala verksamheterna.

Förslag till åtgärder

- Mängden avfall och dess innehåll av miljöskadliga ämnen ska minska - Avfallets klimat- och miljöpåverkan ska minska

- Återvinning och hantering av avfall ska ske på sådant sätt att förbrukningen av ändliga naturresurser minskar

- Återvinning ska ske så nära källan som möjligt

- Alla kommunens invånare och besökare ska erbjudas bra service beträffande avfallshantering och återvinning

- Den höga sanitära standarden i dagens renhållning ska bibehållas - Vårt avfall ska inte belasta miljön för framtida generationer Hans-Åke vill gärna ha synpunkter på handlingsplanen.

Beslutsunderlag

Sollefteå kommun avfallshantering Handlingsplan 2017 – 2025

(6)

§ 2 Dnr JN 2/2017 ()

Förslag till Vattenskyddsområde med föreskrifter för Österflo- vattentäkt

Beslut

Jävsnämnden föreslår kommunfullmäktige

- att med stöd av 7 kapitlet 21och 22 §§ Miljöbalken (1998:808) besluta om

vattenskyddsområde för grundvattentäkten på fastigheterna Hjälta 1:15 och Österflo 1:29 i Sollefteå kommun med den omfattning som framgår av bifogad karta,

Bilaga 1.

- att skyddsföreskrifter i bilaga 2 ska gälla inom vattenskyddsområdet.

Ärendebeskrivning

2016-10-13 inkom en ansökan om vattenskyddsområde med föreskrifter för Österflo- vattentäkt. Sökande är kommunstyrelsen genom tekniska enheten och beredande för kommunfullmäktige är jävsnämnden genom miljö- och byggenheten.

Österflo är en by mellan Sollefteå och Långsele på norra sidan av faxälven.

Vattentäkterna är belägna på fastigheten Hjälta 1:15 och Österflo 1:29.

Syftet med revideringen av det befintliga vattenskyddsområdet med tillhörande

skyddsföreskrifter är att skapa ett långvarigt skydd av dricksvatten för boende i Österflo. I Österflo har det efter att det gamla vattenskyddsområdet fastställdes år 1990 borrats en ny brunn (Rå 2 år 2004) för uttag av grundvatten vilket innebär att det gamla skyddsområdet inte ger båda vattentäkterna skydd. Vattentäkterna försörjer ca 34 personer med

dricksvatten. Det saknas vattendom för båda vattentäkterna.

Vattentäkterna består av två bergborrade brunnar på 90 respektive 70 meters djup.

Vattenverket finns vid råvattenbrunn 2. Det finns en högreservoar vid råvattenbrunn 1 och en lågreservoar vid råvattenbrunn 2. Grundförbrukningen ligger på 7 kubikmeter per dygn och maxkapaciteten på vattenförsörjningen är ca 18 kubikmeter per dygn.

Råvatten 1 innehåller radon, råvatten 2 innehåller järn, mangan och svavelväte. Vattnet behandlas i vattenverket innan det distribueras ut på ledningsnätet. Provtagning sker av drickavattnet enligt fastställt provtagningsprogram.

Det saknas reservvattentäkt men då det finns två vattentäkter i området minskar

känsligheten på så sätt att en mindre mängd vatten skulle kunna produceras ur den andra täkten ifall en av dem skulle bli förorenad.

Indelning av ett vattenskyddsområde görs i fyra zoner enligt riktlinjer av

Naturvårdsverket. Indelningen görs med avseende på vilken grad av försiktighet som bör iakttas i de olika områdena utifrån vattenförekomstens egenskaper och behov av skydd.

Vattentäktszon är området närmast brunnen. Primär skyddszon är den del av grundvattenmagasinet där uppehållstiden för vattnet är mindre än 100 dygn innan

(7)

vattentäkten nås. Sekundär skyddszon omfattar den del av tillrinningsområdet som har en tillrinningstid på minst 100 dygn från dess inre gräns och minst 1 år från dess yttre gräns.

Tertiär zon är de delar av tillrinningsområdet som ligger utanför de andra klassningarna.

Avgränsningen av Österflos vattentäkter har utformats så att vattentäkten får ett så gott skydd som möjligt. För att underlätta gränsdragningar har naturliga gränser i naturen följts när området avgränsas.

I den utförda riskanalysen har den allvarligaste risken bedömts vara påverkan av bristfälliga avlopp inom den primära och sekundära skyddszonen. Andra risker är ex sabotage, anläggande av energibrunnar eller vattenbrunnar, markbearbetning av

skogsmark, spridning av växtnäring, saltning av väg, trafikolycka och täktverksamhet.

Samrådsprocessen för Österflos vattenskyddsområde startade med ett tidigt informationsmöte med länsstyrelsen Västernorrland 2014-11-13. Därefter hölls ett informationsmöte för sakägare och närboende 2014-11-25. Förteckning över berörda fastighetsägare ges i bilaga 3. Samrådsmöte hölls 2015-03-17. Inför samråd skickades information och förslag till föreskrifterna ut till fastighetsägare. Allmänheten bjöds in genom annons i tidningen Ångermanland. Berörd sameby Jijnjevaerie har blivit hörda.

Remiss har efter samråd skickats till fastighetsägare, Havs och vattenmyndigheten, trafikverket, SGU, Skogsstyrelsen, Naturvårdsverket, Länsstyrelsen Västernorrland, berörd sameby samt miljöenheten på Sollefteå kommun. En kungörelse för

sakägare/fastighetsägare om att ge synpunkter har skett i Tidningen Ångermanland 2016- 12-10.

Tillsynsmyndighet för vattenskyddsområdet är den kommunala nämnd som hanterar frågor inom miljöbalkens område, jävsnämnden respektive kommunstyrelsen genom miljö- och byggenheten.

Förvaltningens bedömning

Underlaget är väl genomarbetat. De synpunkter som har inkommit har till stor del beaktats och bemötts. Samråd har hållits med berörda och remiss har skickats till

myndigheter. Då det är många fastighetsägare som berörs har tillsynsmyndigheten valt att kungöra remissen i tidningen istället för att förelägga boenden om att inkomma med yttranden. Inga yttranden har inkommit från boenden. Föreskrifterna är tydliga och enkla att förstå för boende samt att bedriva tillsyn mot. Skyddsområdet med dess föreskrifter bedöms ge vattentäkten ett tillfredställande skydd på kort och lång sikt.

Beslutsplanering

Kommunfullmäktige ska fastställa vattenskyddsområden och skyddsföreskrifter. Beslutet ska efter antagandet kungöras i dagstidningen. I kungörelsen ska det framgå att beslutet kan överklagas tre veckor efter det att beslutet kungjorts.

Ekonomiska konsekvenser och förslag på finansiering

Fastighetsägare och innehavare av särskild rätt till fastighet kan ha rätt till ersättning om föreskriften för vattenskyddsområde innebär att pågående markanvändning avsevärt försvåras. Detsamma gäller om mark tas i anspråk. Ersättning utgår dock inte för den förlust som beror på att förväntningar i markens användningssätt inte kan infrias på grund av skyddsföreskriften. I Österflo har det gjorts en bedömning att det inte finns någon som har rätt att begära denna typ av ersättning.

(8)

Beslutsunderlag/Lagrum

Ansökan om vattenskyddsområde för Österflo vattentäkter, Sollefteå kommun.

7 kapitlet 21och 22§ §, 26 kap.3§ 2 kap. Miljöbalken (1998:808)

21 § Ett mark- eller vattenområde får av länsstyrelsen eller kommunen förklaras som vattenskyddsområde till skydd för en grund- eller ytvattentillgång som utnyttjas eller kan antas komma att utnyttjas för vattentäkt.

22 § För ett vattenskyddsområde skall länsstyrelsen eller kommunen meddela sådana föreskrifter om inskränkningar i rätten att förfoga över fastigheter inom området som behövs för att tillgodose syftet med området. Om det behövs, får länsstyrelsen eller kommunen föreskriva att skyltar eller stängsel skall sättas upp och att annans mark får tas i anspråk för detta. Föreskrifterna skall gälla omedelbart, även om de överklagas.

Länsstyrelsen eller kommunen får meddela dispens från föreskrifter som den har meddelat för ett vattenskyddsområde, om det finns särskilda skäl.

2 kap. 9§ Miljötillsynsförordning (2011:13)

Den kommunala nämnden har ansvar för tillsynen i fråga om

1. naturreservat, kulturreservat, naturminnen och vattenskyddsområden som har beslutats av kommunen

Förvaltningens förslag till beslut

Jävsnämnden antar detta förslag som sitt eget och föreslår till kommunfullmäktige att anta vattenskyddsområdet med föreskrifter för Österflo-vattentäkt.

Med stöd av 7 kapitlet 21och 22 §§ Miljöbalken (1998:808) beslutar Kommunfullmäktige om vattenskyddsområde för grundvattentäkten på fastigheterna Hjälta 1:15 och Österflo 1:29 i Sollefteå kommun med den omfattning som framgår av bifogad karta, Bilaga 1.

Kommunfullmäktige beslutar vidare att skyddsföreskrifter i bilaga 2 ska gälla inom vattenskyddsområdet.

Miljö- och byggchef Maria Söderlund redovisar lagstiftning, miljökvalitetsmål,

ansökningsprocess, revideringsprocess, inkomna synpunkter, föreskrifter och riskanalys utöver en beskrivning av vattenskyddsområdet.

Beslutsunderlag

Förvaltningsyttrande 2017-04-13 med bilagor

Beslutet skickas till

Länsstyrelsen Västernorrland

Fastighetsägare/sakägare enligt bilaga 3

(9)

§ 3 Dnr JN 3/2017 (20.7)

Förslag till Vattenskyddsområde med föreskrifter för Gideåberg- vattentäkt

Beslut

- att med stöd av 7 kapitlet 21och 22 §§ Miljöbalken (1998:808) besluta om

vattenskyddsområde för grundvattentäkten på fastigheten Gideåberg 1:30 i Sollefteå kommun med den omfattning som framgår av bifogad karta, Bilaga 1.

2016-01-13 inkom en ansökan om vattenskyddsområde med föreskrifter för Gideåberg- vattentäkt. Sökande är kommunstyrelsen genom tekniska enheten och beredande för kommunfullmäktige är jävsnämnden genom miljö- och byggenheten.

Gideåberg ligger ca 10 km söder om Edsele på västra sidan av faxälven, efter allmän väg 950.

Syftet med revideringen av det befintliga vattenskyddsområdet med tillhörande skyddsföreskrifter är att skapa ett långvarigt skydd av dricksvatten för boende i

Gideåberg. Vattentäkten försörjer ca 43 personer med dricksvatten. 1983 fastställdes de gamla skyddsföreskrifterna men det gäller en vattentäkt ca 700 m sydväst om nuvarande.

Det saknas vattendom för båda vattentäkten.

Vattentäkterna består av en bergborrad brunn på 100 meters djup. Vattenverket är placerat på Gideåberg 1:62. Grundförbrukningen ligger på 20 kubikmeter per dygn och

maxkapaciteten på vattenförsörjningen är ca 50 kubikmeter per dygn.

Vattnet behandlas i vattenverket innan det distribueras ut på ledningsnätet. Provtagning sker av dricksvattnet enligt fastställt provtagningsprogram.

Det saknas reservvattentäkt vilket gör att täkten värderas högt.

Avgränsningen av Gideåbergs vattentäkte har utformats så att vattentäkten får ett så gott skydd som möjligt. För att underlätta gränsdragningar har naturliga gränser i naturen följts när området avgränsas.

(10)

I den utförda riskanalysen har vissa risker identifierats ex sabotage, anläggande av

energibrunnar eller vattenbrunnar, spridning av växtnäring, enskilda avloppsanläggningar, saltning av väg, trafikolycka och täktverksamhet.

För att motverka den största risken behöver brunnen tätas, övertäckas och låsas.

Samrådsprocessen för Gideåberg vattenskyddsområde startade med ett tidigt informationsmöte med länsstyrelsen Västernorrland hösten 2014. Därefter hölls ett informationsmöte för sakägare och närboende 2014-11-24. Förteckning över berörda fastighetsägare ges i bilaga 3. Samrådsmöte hölls 2015-03-12. Inför samråd skickades information och förslag till föreskrifterna ut till fastighetsägare. Allmänheten bjöds in genom annons i tidningen Ångermanland. Berörd sameby Jijnjevaerie har blivit hörda.

Remiss har efter samråd skickats till fastighetsägare, Havs och vattenmyndigheten, trafikverket, SGU, Skogsstyrelsen, Naturvårdsverket, Länsstyrelsen Västernorrland, berörd sameby samt miljöenheten på Sollefteå kommun. En kungörelse för

sakägare/fastighetsägare om att ge synpunkter har skett i Tidningen Ångermanland 2016- 12-10.

myndigheter. Då det är många fastighetsägare som berörs har tillsynsmyndigheten valt att kungöra remissen i tidningen istället för att förelägga fastighetsägarna om att inkomma med yttranden. Inga yttranden har inkommit. Föreskrifterna är tydliga och enkla att förstå för boende samt att bedriva tillsyn mot. Skyddsområdet med dess föreskrifter bedöms ge vattentäkten ett tillfredställande skydd på kort och lång sikt.

Länsstyrelsen har i sitt yttrande skrivit att det gamla vattenskyddsområdet kommer att upphävas i samband med att det nya har fastställts varvid det inte anses behövas tas något eget beslut i den frågan.

Fastighetsägare och innehavare av särskild rätt till fastighet kan ha rätt till ersättning om föreskriften för vattenskyddsområde innebär att pågående markanvändning avsevärt försvåras. Detsamma gäller om mark tas i anspråk. Ersättning utgår dock inte för den förlust som beror på att förväntningar i markens användningssätt inte kan infrias på grund av skyddsföreskriften.

Ansökan om vattenskyddsområde för Gideåberg vattentäkt, Sollefteå kommun.

(11)

1. naturreservat, kulturreservat, naturminnen och vattenskyddsområden som har beslutats av kommunen

Jävsnämnden antar detta förslag som sitt eget och föreslår till kommunfullmäktige att anta vattenskyddsområdet med föreskrifter för Gideåberg-vattentäkt.

Med stöd av 7 kapitlet 21och 22 §§ Miljöbalken (1998:808) beslutar Kommunfullmäktige om vattenskyddsområde för grundvattentäkten på fastigheten Gideåberg 1:30 i Sollefteå kommun med den omfattning som framgår av bifogad karta, Bilaga 1.

Beslutsunderlag

Tekniska enheten, Sollefteå kommun Länsstyrelsen Västernorrland

(12)

§ 4 Dnr JN 4/2017 (20.7)

Förslag till Vattenskyddsområde med föreskrifter för Ledingetorp-vattentäkt

Beslut

- att med stöd av 7 kapitlet 21och 22 §§ Miljöbalken (1998:808) besluta om vattenskyddsområde för grundvattentäkten på fastigheten Ledingetorp 1:48 i Sollefteå kommun med den omfattning som framgår av bifogad karta, Bilaga 1.

2016-01-13 inkom en ansökan om vattenskyddsområde med föreskrifter för Ledingetorp- vattentäkt. Sökande är kommunstyrelsen genom tekniska enheten och beredande för kommunfullmäktige är jävsnämnden genom miljö- och byggenheten.

Ledingetorp ligger mellan Norr-Ledinge och Sör-Ledinge, ca 20 km (fågelvägen) sydväst om Sollefteå tätort, ca 700 m från Ledingesjön.

Syftet med revideringen av det befintliga vattenskyddsområdet med tillhörande skyddsföreskrifter är att skapa ett långvarigt skydd av dricksvatten för boende i

Ledingetorp-Karlsmyran. Vattentäkterna försörjer ca 40 personer med dricksvatten. 1986 fastställdes de gamla skyddsföreskrifterna men det gäller en vattentäkt ca 300 m norr om nuvarande. Det saknas vattendom för vattentäkten.

Vattentäkterna består av en bergborrad brunn på 110 meters djup. Vattenverket är placerat på Ledingetorp 1:48. Grundförbrukningen ligger på 10-20 kubikmeter per dygn och maxkapaciteten på vattenförsörjningen är ca 60 kubikmeter per dygn. En lågreservoar finns med en volym på 30 kubikmeter.

Vattnet behandlas i vattenverket innan det distribueras ut på ledningsnätet. Provtagning sker av dricksvattnet enligt fastställt provtagningsprogram.

Det saknas reservvattentäkt vilket gör att täkten värderas högt.

(13)

Avgränsningen av Ledingetorp vattentäkt har utformats så att vattentäkten får ett så gott skydd som möjligt. För att underlätta gränsdragningar har naturliga gränser i naturen följts när området avgränsas.

I den utförda riskanalysen har vissa risker identifierats ex sabotage, anläggande av

energibrunnar eller vattenbrunnar, spridning av växtnäring, enskilda avloppsanläggningar, saltning av väg, trafikolycka och täktverksamhet.

Samrådsprocessen för Ledingetorp vattenskyddsområde startade med ett tidigt

informationsmöte med länsstyrelsen Västernorrland 2014-11-13. Inbjudan till samråd har skickats via brev till berörda fastighetsägare. Förteckning över berörda fastighetsägare ges i bilaga 3.. Allmänheten bjöds in genom annons i tidningen Ångermanland. Samråd med SCA hölls 2015-01-14. Berörd sameby Jijnjevaerie har blivit hörda. Remiss har efter samråd skickats till fastighetsägare, Havs och vattenmyndigheten, trafikverket, SGU, Skogsstyrelsen, Naturvårdsverket, Länsstyrelsen Västernorrland, berörd sameby samt miljöenheten på Sollefteå kommun. En kungörelse för sakägare/fastighetsägare om att ge synpunkter har skett i Tidningen Ångermanland 2016-12-10.

myndigheter. Då det är många fastighetsägare som berörs har tillsynsmyndigheten valt att kungöra remissen i tidningen istället för att förelägga fastighetsägarna om att inkomma med yttranden. Inga yttranden har inkommit. Föreskrifterna är tydliga och enkla att förstå för boende samt att bedriva tillsyn mot. Skyddsområdet med dess föreskrifter bedöms ge vattentäkten ett tillfredställande skydd på kort och lång sikt.

Länsstyrelsen har i sitt yttrande skrivit att de gamla vattenskyddsområdet kommer att upphävas i samband med att det nya har fastställts varvid det inte anses behövas tas något eget beslut i den frågan.

Fastighetsägare och innehavare av särskild rätt till fastighet kan ha rätt till ersättning om föreskriften för vattenskyddsområde innebär att pågående markanvändning avsevärt försvåras. Detsamma gäller om mark tas i anspråk. Ersättning utgår dock inte för den förlust som beror på att förväntningar i markens användningssätt inte kan infrias på grund av skyddsföreskriften.

Ansökan om vattenskyddsområde för Ledingetorp vattentäkt, Sollefteå kommun.

(14)

1. naturreservat, kulturreservat, naturminnen och vattenskyddsområden som har beslutats av kommunen.

Jävsnämnden antar detta förslag som sitt eget och föreslår till kommunfullmäktige att anta vattenskyddsområdet med föreskrifter för Ledingetorp-vattentäkt.

Med stöd av 7 kapitlet 21och 22 §§ Miljöbalken (1998:808) beslutar Kommunfullmäktige om vattenskyddsområde för grundvattentäkten på fastigheten Ledingetorp 1:48 i Sollefteå kommun med den omfattning som framgår av bifogad karta, Bilaga 1.

Beslutsunderlag

Tekniska enheten, Sollefteå kommun Länsstyrelsen Västernorrland

(15)

§ 5 Dnr JN 1/2017 (1.3)

Delegeringsbeslut november 2016 – mars 2017

Jävsnämndens beslut

Delegeringsbeslut november 2016 – mars 2017 läggs efter genomgång till handlingarna.

Jävsnämnden har mejlats delegeringsbeslut i miljö-, bygg- och livsmedelsärenden för tiden november 2016 – mars 2017.

Beslutsunderlag

Förteckning delegeringsbeslut november 2016 – mars 2017

(16)

§ 6 JN 5/2017

Studiebesök Vallaskolan

Jävsnämnden äter gemensam lunch på Vallaskolan. Därefter deltar nämnden tillsammans med miljö- och byggchef Maria Söderlund i livsmedels- och hälsoskyddstillsyn på Vallaskolan.