Stockholms läns landsting

(1)

S a m m a n t r ä d e m e d tillväxt- och r e g i o n p l a n e n ä m n d e n Datum för justering: 2017-11-06

Plats Gjörwellsalen, landstingshuset

Närvarande ledamöter Gustav Hemming (C) ordförande Nikolina Bucht (M) i:e vice ordförande Mikael Igelström (M)

Christina Eklund (M) Mattias Lönnqvist (L) Lennart Nilsson (KD)

Jens Sjöström (S) 2:e vice ordförande Emma Lidell (S)

Johnny Nadérus (S) Tomas Eriksson (MP)

Närvarande ersättare Kjell Jansson (M), tjänstgörande Arvid Öhlin (M)

Jan Holmberg (M) Bosse Andersson (C)

Jan Valeskog (S), tjänstgörande Karl-Olov Jansson (S), tjänstgörande Freddie Lundqvist (S)

Malin Fijen Pacsay (MP)

Ej närvarande ledamöter Pehr Granfalk (M)

Carina Paulsson (S) Lisa Rasmussen (V)

Ej närvarande ersättare Mia Franzén (L)

Tobias Davidsson (L) Carl Johan Schiller (KD) Meeri Wasberg (S) Marta Aguirre (V)

Politiska tjänstemän Alfred Askeljung

Yasmin Farid Moghaddam Patrik Lind

Lydia Wefer Michaela Hollis Tomas Ekman

Tjänstemän

Hanna Wiik, Inger Starheim Lagerquist Jessica Andersson, Ann Lundeli, Evert Kroes Karin Styrenius, Christina Larsson, Michael Erman, Ulrika Palm, Susanne Skärlund, Elisabeth Angard Levander

(2)

Protokoll för sammanträde den 26 oktober med tillväxt- och regionplanenämnden har justerats

Bevis/Anslag Justeringen har tillkännagivits genom anslag på landstingets anslagstavla

Datum för justering För §§ 112 -116

Datum för anslags uppsättande Datum för anslags nedtagande Förvaringsplats för protokollet Underskrift

2017-II-06 2017-IO-26

2017-10-27 2017-11-06 Landstingshuset

Bevis om anslag Underskrift

(3)

Innehåll

§ 107 Justerare och justeringsdag 4

§ 108 Inkomna ärenden till tillväxt- och regionplaneförvaltningen 5

§ 109 Anmälan av beslut fattade med stöd av delegation 6

§ 110 Yttrande enligt delegation över förslag till Garnsvikens naturreservat,

Sigtuna kommun 7

§ 111 Skrivelse från Tomas Eriksson (MP) om att ta initiativ till statlig

förhandlare kring frågan om Bergs Oljehamn TRN 2017-0096 8

§ 112 Nya riktlinjer för bidrag ur miljö- och skärgårdsanslag 9

§ 113 Till tillväxt- och regionplanenämndens indikatorer 10

§ 114 Tillväxt- och regionplanenämndens mål och budget 2018 och planår

2019-2021 12

§ 115 Fastställande av intern kontrollplan 2018 för tillväxt- och

regionplaneförvaltningen 13

§ 116 Översiktsplan 2018 för Sollentuna kommun, samrådsförslag 14

§117 Direktörens rapport 15

§ 118 RUFS-information 16

§ 119 Klimatfärdplan 2050 för Stockholmsregionen 17

§ 120 Landsbygds och Skärgårdsstrategi, lägesrapport 18

§ 121 Regional godsstrategi för Stockholmsregionen 19

§ 122 Information om SIKO (Skärgårdens Intresseföreningars

Kontaktorganisation) 20

Irdförande Justerare Exp. datum Sign.

(4)

§107

Justerare och justeringsdag

Ordförande och Jens Sjöström utses att justera protokollet. Justering sker den 6 november.

(5)

§108

Inkomna ärenden till tillväxt- och regionplaneförvaltningen

Tillväxt- och regionplanenämndens beslut Tillväxt- och regionplanenämnden beslutar att lägga anmälan till handlingarna.

Ordförande Justerare Exp. datum Sign.

(6)

§109

A n m ä l a n av beslut fattade med stöd av delegation Tillväxt- och regionplanenämndens beslut

Tillväxt- och regionplanenämnden beslutar att lägga anmälan till handlingarna.

Justerare Exp. datum Sign.

(7)

§ 1 1 0

Yttrande enligt delegation över förslag till Garnsvikens naturreservat, Sigtuna kommun

TRN 2017-0102

Tillväxt- och regionplanenämndens beslut Tillväxt- och regionplanenämnden beslutar att lägga anmälan till handlingarna.

Beslutsexpediering Sigtuna kommun Akt

(8)

Skrivelse från Tomas Eriksson (MP) om att ta initiativ till statlig förhandlare kring frågan om Bergs Oljehamn TRN 2017-0096

Den 31 augusti 2017 har Tomas Eriksson (MP) inkommit med en skrivelse till Tillväxt- och regionplanenämnden med förslaget att landstinget ska verka för att regeringen tillsätter en nationell förhandlare med mandat att förhandla fram en lösning på den komplexa men strategiskt viktiga frågan om framtiden för Bergs oljehamn.

Beslutsunderlag

Förvaltningens tjänsteutlåtande 28 september 2017

Skrivelse från Tomas Eriksson (MP) om att ta initiativ till statlig förhandlare kring frågan om Bergs oljehamn

Förslag och yrkande

Ordförandes förslag om bifall till förvaltningens förslag.

Tillväxt- och regionplanenämndens beslut Tillväxt- och regionplanenämnden beslutar att anse skrivelsen besvarad.

Beslutsexpediering:

Akt

Ärendebeskrivning

(9)

§ 1 1 2

Nya riktlinjer f ö r bidrag ur miljö- och skärgårdsanslag TRN 2017-0038

Ärendebeskrivning

Tillväxt- och regionplaneförvaltningen har på uppdrag av Tillväxt- och regionplanenämnden i Mål och budget 2017 genomfört en översyn av miljö- och skärgårdsanslaget i syfte att stärka kopplingen mellan bidragen inom nämnda anslag och nämndens uppdrag att verka för genomförandet den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen, RUFS. Resultatet av förvaltningens översyn är att ändra benämningen till regionalt hållbarhets- och skärgårdsanslag samt ett förslag till nya reviderade riktlinjer för detta anslag. Ärendet har beretts i samråd med Kulturförvaltningen, SLL Ekonomi och styrning och SLL Juridik och upphandling.

Beslutsunderlag

Förslag till riktlinjer för landstingets regionala hållbarhets- och skärgårdsanslag

Tillväxt- och regionplanenämndens beslut Tillväxt- och regionplanenämnden beslutar

att ändra benämningen miljö- och skärgårdsanslag till regionalt hållbarhets- och skärgårdsanslag enligt förvaltningens förslag

att den 1 januari 2018 ersätta nuvarande Riktlinjer för skärgårdsanslag och Riktlinjer för miljöanslag med bifogat förslag till Riktlinjer för regionala hållbarhets- och skärgårds anslag, bilaga 1

att ge förvaltningen i uppdrag att implementera hanteringen av bidrag ur det regionala hållbarhets- och skärgårdsanslaget enligt förvaltningens förslag

att paragrafen förklaras omedelbart justerad Särskilt uttalande

S- och MP ledamöterna anmäler ett särskilt uttalande, bilaga.

Akt

(10)

§113

Tillväxt- och r e g i o n p l a n e n ä m n d e n s indikatorer f ö r uppföljning

TRN 2016-0104 Ärendebeskrivning

Den 18 april 2017 beslutade Tillväxt- och regionplanenämnden om målmodellen för uppföljningen av nämndens mål och uppdrag. Det övergripande målet med tillhörande två delmål för nämnden har

landstingsfullmäktige lagt fast i landstingets Mål och budget för 2018.1 detta tjänsteutlåtande föreslår förvaltningen nämndens egna indikatorer för uppföljningen av de av landstingsfullmäktiges beslutade delmålen och nämndens uppdrag.

Beslutsunderlag

Förslag till indikatorer för Tillväxt- och regionplanenämndens mål i Mål och budget 2018

Ordföranden yrkar bifall till förvaltningens förslag samt bifall till M-, L-, KD- och C-ledamöternas förslag till beslut.

S- och MP-ledamöterna instämmer i ordförandens yrkande.

att godkänna förvaltningens förslag till indikatorer för uppföljningen av nämndens mål och uppdrag

att implementera indikatorerna i nämndens Mål och budget för 2018 att ge förvaltningen i uppdrag att under 2018 planera för uppföljningen av nämndens indikatorer

att därutöver anföra

Syftet med indikatorn antalet övernattningar i Stockholmsregionens skärgård är att ge en bild av hur tillväxten i skärgården utvecklas. Att

mätetalet baseras på övernattningar i Skärgårdsstiftelsens vandrarhem och anläggningar är inte optimalt utifrån att det också finns många aktörer i skärgårdens besöksnäring som inte arrenderar sina anläggningar av skärgårdsstiftelsen. Vi känner till att någon samlad statistik för samtliga aktörer som har vandrarhem, hotell och liknande på skärgårdens öar idag inte finns, men Tillväxt- och regionplanenämnden och dess förvaltning bör följa utvecklingen och eftersträva att mätetalet kan breddas.

Exp. datum Sign.

(11)

Det är viktigt att landstingets insatser för att främja en levande skärgård och ansvaret för Skärgårdsstiftelsens skattefinansiering inte blandas samman. Insatser för en levande skärgård och för en utvecklad

besöksnäring med förlängd säsong ska ske med fullständig neutralitet och inkludera alla typer av aktörer, såväl näringsidkare som arrenderar av Skärgårdsstiftelsen som näringsidkare som själva äger sina anläggningar eller arrenderar av privata ägare.

Vi vill särskilt poängtera vikten av utveckling av skärgårdens öar utan fast landförbindelse. Indikatorn antalet övernattningar i Stocldiolmsregionens skärgård bör därför avse anläggningar på dessa öar.

att paragrafen förldaras omedelbart justerad Särskilt uttalande

S- och MP-ledamöterna anmäler ett särskilt uttalande, bilaga

SLL Styrning och ekonomi Akt

(12)

§114

Tillväxt- och regionplanenämndens m å l och budget 2018 och planår

2019-2021

Beslut om Tillväxt- och regionplanenämndens mål och budget 2018 och planår 2019-2021.

Beslutsunderlag

Förvaltningens tjänsteutlåtande, TRN 2 oktober 2017

Mål och budget 2018 och planår 2019-2021 för Tillväxt- och regionplane- nämnden

S- och MP-ledamöterna anmäler att de inte deltar i beslutet Tillväxt- och regionplanenämndens beslut

Tillväxt- och regionplanenämnden beslutar

att fastställa mål och budget 2018 för Tillväxt- och regionplanenämnden med plan för åren 2019 till 2021 i enlighet med förvaltningens

tjänsteutlåtande

att överlämna slutlig budget till Landstingsstyrelsen samt att omedelbart justera beslutet

Särskilt uttalande

S-ledamöterna anmäler särskilt uttalande, bilaga MP-ledamoten anmäler särskilt uttalande, bilaga

Exp. datum Sign.

(13)

§115

Fastställande av intern kontrollplan 2018 f ö r tillväxt- och regionplaneförvaltningen

Fastställande av internkontroUplan för år 2018 för tillväxt- och region- planeförvaltningen.

Beslutsunderlag

Förvaltningens tjänsteutlåtande, TRN 2017-10-02

Förslag till internkontroUplan för år 2018 för tillväxt- och regionplaneförvaltningen

att fastställa internkontroUplan för år 2018 för tillväxt- och regionplaneförvaltningen enligt förvaltningens förslag,

att överlämna internkontroUplanen till landstingsstyrelsen samt att paragrafen förklaras omedelbart justerad.

(14)

§116

Översiktsplan 2018 f ö r Sollentuna kommun, samrådsförslag

Stockholms läns landsting har beretts möjligheten att yttra sig över sam- rådsförslag till ny översiktsplan för Sollentuna kommun. Förslaget till ny översiktsplan är ute på samråd under tiden 15 september 2017 till

31 oktober 2017. Detta yttrande utgår från ett samlat regionalt

utvecklingsperspektiv utifrån landstingets roll som regionplaneorgan.

Landstinget har begärt förlängd svarstid, vilket ej har beviljats. Av den anledningen avser Trafikförvaltningen inkomma med kompletterande synpunkter över samrådsförslaget. Förvaltningens förslag till yttrande har beretts med Trafikförvaltningen.

Beslutsunderlag

Förvaltningens tjänsteutlåtande Översiktsplan 2018 för Sollentuna kommun, samrådsförslag 2017-09-26

Förslag till yttrande

Förslag till ny Översiktsplan 2018 för Sollentuna kommun kan hittas här:

https://www.sollentuna.se/översiktsplan Förslag och yrkande

att avge yttrande över förslag till ny översiktsplan för Sollentuna kommun i enlighet med bilagt förslag till yttrande

att paragrafen förldaras omedelbart justerad.

Särskilt uttalande

MP-ledamoten anmäler ett särskilt uttalande, bilaga

Sollentuna kommun Akt

(15)

§117

Direktörens rapport Regionbildning

Lagstiftningsprocessen för landstingets övertagande av regionalt

utvecklingsansvar går vidare. I mitten av september avslutades remisstiden för Finansdepartementets skrivelse Ds 2017:20 Regionalt utvecklingsansvar i Stockholms, Kalmar och Blekinge län.

• Förvaltningen har gjort en egen remissammanställning av svaren från länets kommuner. 20 av 26 kommuner har svarat, varav 14 tillstyrker att landstinget får regionalt utvecklingsansvar, 3 avstyrker och 3 varken tillstyrker eller avstyrker. 1 kommun har inte svarat.

• De positiva svaren betonar samordningsvinster och demokratiaspekter.

De negativa svaren ifrågasätter landstingets förmåga att hantera fler frågor.

• Under september har även landstingen i Dalarna, Värmland, Sörmland och Västerbotten ansökt om att överta regionalt utvecklingsansvar.

• Tidplanen för regeringens fortsatta hantering är en proposition senast i mars och ett riksdagsbeslut före sommaruppehållet 2018, med förslag på ikraftträdande 1 jan 2019

• Under 2018 kommer regeringen att ge länsstyrelsen i Stockholm i uppdrag att förhandla med landstinget om verksamhets- och

personalövergång. Det sker efter riksdagsbeslutet, vilket innebär kort tid inför övertagandet.

I förra veckan genomfördes årsmötet för CPMR i Helsingfors (Conference of Peripheral Maritime Regions). Från landstinget deltog Annika

Sandström (la vice ordförande Östersjökommissionen), Harry Bouveng (Maritima arbetsgruppen) och Bosse Andersson (Transportgruppen).

Förvaltningen deltog med att bistå de politiska representanterna. På årsmötet diskuterade drygt 300 deltagare från 160 regionen framtidsfrågor för Europa kring bl.a. transport, sammanhållnings-politik, maritima frågor, klimatpåverkan och Europas framtid. Annika Sandström har i sina inlägg bl.a. framfört vikten av att EU blir mer transparant för EU-medborgare, att det behövs en starkare politisk vision om vart EU ska ta vägen samt betonat att regionerna är motorn till utvecklingen inom EU.

Sammanhållningspolitik

Förvaltningen leder en arbetsgrupp i SKL:s regi som ska ta fram förslag till ett effektivare genomförande av strukturfonderna under den kommande programperioden. Arbetet genomförs med stöd av strukturfondspartner- skapets sekretariat och beredningsgrupp och är en del av SKL:s arbete att ta fram mer detaljerade synpunkter inför kommande sammanhållningspolitik.

Förvaltningen ska tillsammans med Länsstyrelsen våren 2018 vara värd för en regional dialogkonferens om sammanhållningspolitik. Konferensen är en del av ett SKL-projekt med finansiering från EU-kommissionen som syftar till att diskutera hur sammanhållningspolitiken framöver ska genomföras.

CPMR

(16)

§118

RUFS-information

Ulrika Palm lämnar information om förvaltningens arbete med RUFS 2050.

(17)

§119

Klimatfärdplan

2050

f ö r Stockholmsregionen

Michael Erman lämnar information om förvaltningens arbete med den regionala klimatfärdplanen 2050 för Stockholmsregionen.

(18)

Landsbygds och Skärgårdsstrategi, lägesrapport Christina Larsson lämnar information om förvaltningens arbete den regionala landsbygds- och skärgårdsstrategin.

(19)

§ 1 2 1

Regional godsstrategi för Stockholmsregionen

Susanna Skärlund lämnar information om förvaltningens arbete med den regionala godsstrategin för Stockholmsregionen.

(20)

Information om SIKO (Skärgårdens Intresseföreningars Kontaktorganisation)

Ulf Westerberg, ordförande SIKO och Gunilla Söderqvist, vice ordförande SIKO lämnar information om SIKO:s arbete med skärgårdsutvecklingen.

Exp. datum Sign.

(21)

BILAGA l

Riktlinjer

för det regionala hållbarhets- och skärgårdsanslaget

Antagen av Tillväxt- och regionplanenämnden vid sitt möte den 26 oktober 2017

(22)

Innehållsförteckning

Utgångspunkter för de regionala hållbarhets- och skärgårdsbidragen 3

Generella kriterier för bidrag 3 Kriterier för regionalt hållbarhetsbidrag 4

Kriterier för regionalt skärgårdsbidrag 5 Ekonomiska kriterier för bidrag 5

Stödberättigade kostnader för projekt 5

Egen finansiering 6 Budget och ekonomisk redovisning i ansökan 6

Utbetalning av bidrag 6

Ansökan 7 Kommunikation, spridning och redovisning 7

Kommunikation 7 Spridning 7 Redovisning 8

Utlysning och beslut 8 Förvaltningens anvisningar 8

TRN 2017-0038

(23)

Utgångspunkter för det regionala hållbar- hets- och skärgårdsanslaget

Genom Stockholms läns landstings regionala hållbarhets- och skärgårds- sanslag kan landstinget lämna bidrag till projekt och andra aktiviteter som är av allmänt intresse och som bidrar till en hållbar utveckling i regionen samt värnar och utvecklar regionens skärgård.

Utgångspunkten för bidragsgivningen inom det regionala hållbarhets- och skärgårdsanslaget är landstingets Mål och budget samt landstingets roll och ambitioner med den regionala utvecklingsplaneringen för Stockholms- regionen i överensstämmelse med den gällande regionala utvecklingspla- nen för Stockholmsregionen, RUFS.

Även landstingets mål och ambitioner i det nu gällande Miljöprogram 2017-2021 samt roll och ambitioner i landstingets arbete med en Lands- bygds- och skärgårdsstrategi och en Regional klimatfärdplan är utgångs- punkter för bidragsgivningen inom detta anslag.

Bidragen ska fungera som en hävstång för gemensamma strategiska kraft- samlingar mellan landstinget och andra aktörer i regionen. Landstinget ska genom bidragen vara en aktiv part för att verka för genomförandet av RUFS och andra för anslaget relevanta planer och program.

Generella kriterier för bidrag

Bidragsgivning inom landstingets regionala hållbarhets- och skärgårdsan- slag sker med beaktande av kommunallag (1991:900) 2 kap. om kommunerna och landstingens befogenheter. Bidrag kan därmed ges till kommuner, kommunala bolag, organisationer, stiftelser och ideella föreningar och i övrigt om sökanden tydligt visar att projektet inte syftar till att direkt stödja enskild näringsidkare eller enskild person. Bidrag kan även ges till projekt eller verksamhet som är av allmänt intresse för landstingets område (Stock- holms län) och kan därför inte ges till projekt:

• av enbart lokal karaktär,

• som avser reguljär verksamhet som handhas av staten, landstinget, en kommun eller någon annan,

• som avser insatser som genomförts innan ansökan för bidrag har inkommit till förvaltningen.

TRN 2017-0038

(24)

slag sker med beaktandet av landstingets utgångspunkter för bidragsgivning. Bidrag kan beviljas till projekt och verksamhet som:

• har en tydlig regional nytta genom koppling

o till vision, mål och ambitioner i den gällande regionala utvecklingsplanen RUFS eller

o till andra för projektet eller verksamheten relevanta regionala planer, program eller liknande.

• främjar samverkan och förstärker befintliga eller nya samverkansformer mellan aktörer som är relevanta för utvecklingen av projektet eller verksamheten.

• bidrar till en hållbar utveckling på ett ekonomiskt, miljömässigt och socialt sätt, i linje med RUFS, regionala prioriteringar samt landstingets budget.

Kriterier för regionalt hållbarhetsbidrag

Bidrag kan beviljas till projekt och verksamhet inom Stockholmsregionen som avser driva en utvecklingspro- cess som ligger i linjen med vision, mål och ambitioner i RUFS samt regionala prioriteringar. Projektet eller verksamheten ska:

i . ha hållbar utveckling (socialt, ekonomiskt och ekolo- giskt perspektiv) som huvudsaklig utgångspunkt för sin ansökan.

Och ska minst uppfylla något av följande kriterier:

1. Vara åtgärdsinriktat och stimulera samverkan mellan olika aktörer.

2. Vara kunskapshöj ande eller metodutvecklande, t.ex.

pilotprojekt.

3. Stimulera innovationer och/eller teknikutveclding.

4. Medfinansiering för projekt med finansiering från EU-fonder, EU-program eller annan offentlig finansiering.

Det är meriterande om bidrag söks till projekt som är i linje med landstingets roll och ambitioner i de regionala strukturfonderna

(Socialfonden respektive regionala utvecklingsfonden).

Till exempel projekt eller verksamhet som:

• Tar fram gemensamma åtgärdspro- gram för minskad miljöpåverkan,

• Främjar lokal livsmedelshantering och näringslivsutveckling.

• Ökar kunskap om och tillgänglighet till naturupplevelser.

• Verkar för hälsoförbättrande åtgär- der för regionens invånare.

• Verkar för inkludering av utrikes- födda i samhället.

• Verkar för ökad jämställdhet inom vissa områden

TRN 2017-0038

(25)

Kriterier för regionalt skärgårdsbidrag

Bidrag ur landstingets regionala skärgårdsanslag kan bevil-

jas till verksamhet och projekt som avser att värna eller ut- T i l 1 e x e mP^{e l} projekt, eller veclda kusten och skärgården i Stockholmsregionen och är v e r s a m e s o m-

r„ ,. , 1 1 T •• - i , • Renovering eller uppförande av

förenliga med att utveckla och varna, natur- och kultur- bryggor på öarför att möjliggöra re-

miljö i linjen med vision, mål och ambitioner i RUFS samt guijär trafik.

den gällande strategin för landsbygds- och skärgårdsut- • utvecklar replipunkter, angivna i

veclding. Verksamhet eller projekt ska uppfylla något av RUFS eller av kommunerna angivna . r J srr o platser med motsvarande funktion.

följande kriterier: , skapar digitala lösningar för sam- 1. Verksamhetsbidrag till föreningar och organisationer hällsservice i skärgården

knutna till internationell samverkan samt till organisat- • Verkar för ökad besöksnäring i skär-

ioner som företräder skärgården utifrån ett brett per-^gården.

i . i i i »t • • Främjar kulturmiljön i skargården.

spektiv, med dess olika intressen. .^Medfinansierar projekt inom tillex-

2. Bidrag till infrastrukturprojekt som syftar till att öka empel Central Balticprogrammet.

skärgårdens tillgänglighet.

3. Bidrag till projekt på öar utan bro, tunnel eller statlig

färja som skapar förutsättningar för boende, verksamhet och rekreation.

4. Bidrag till medfinansiering för skärgårdsprojekt med finansiering från EU-fonder, EU-program eller annan offentlig finansiering.

Det är meriterande om bidrag söks till projekt som är i linje med landstingets roll och ambitioner i samverkansforum för

skärgårdsutveckling som det Nordiska skärgårdssamarbetet, Regionala skärgårdsrådet, Exekutivkommittén för skärgården, projekt inom ramen för Öför Ö eller Skärgårdsstiftelsens uppdrag.

Ekonomiska kriterier för bidrag

Stödberättigade kostnader för projekt

Inom ramen för landstingets bidragsgivning är projektkostnader bidragsbe- rättigade om de:

• är skäliga och har uppkommit för att genomföra projektet,

• har uppkommit under den projektperiod fastställd i beslutet om bidrag,

• uppfyller de villkor som anges i beslutet om bidrag,

• kan styrkas av sökande genom fakturakopior, bokföringsunderlag eller andra handlingar som har bokförts i enlighet med god redovisningssed,

• är förenliga med EU-rättsliga och nationella bestämmelser.

TRN 2017-0038

(26)

Egen finansiering

Bidrag till projekt inom landstingets regionala hållbarhets- och skärgårds- bidrag kan beviljas till maximalt 50 % av projektets totala kostnader. Den

som söker bidrag ska själv eller genom samverkansparter finansiera projektet med minst 50 % av projektets kostnader genom

1. kontanta medel som förs upp som intäkter i projektets budget, 2. finansiering av projektkostnader t. ex. arbetsplats-, rese-, mötes- och

konferenskostnader.

3. nedlagd tid i projekt i form av lönekostnader för arbetade timmar inom projektet. Arbetade timmar av ideella insatser får tillgodoräknas med ett schablonbelopp på 330 kr./timme. Nedlagd tid i projekt får tillgodo- räknas till högst 50% av den totala medfinansieringen.

För att sökande ska kunna tillgodoräkna kostnader (enligt punkt 2 och 3) som medfinansiering ska dessa ha uppkommit under projekttiden hos sö- kande eller samverkanspart och kunna styrkas i den ekonomiska redovisningen av projektet. Dessa kostnader ska enbart ha till syfte att uppnå projektets mål och vara nödvändiga för genomförandet av aktiviteterna i projektet.

Budget och ekonomisk redovisning i ansökan

Projektbudgeten som ligger till grund för ansökan till bidrag ska, där det är relevant för projektets kostnader, innehålla följande kostnadsslag:

• personalkostnader (lönekostnader samt ideellt arbete enligt schablonbelopp)

• konsulttjänster,

• möten, resor, och logi,

• material och utrustning,

• kommunikation och marknadsföring,

• kontors- och administrativa utgifter.

Utbetalning av bidrag

Rekvirering av bidrag sker enlig förvaltningens anvisningar. I de fall förvalt- ningen bedömer det skäligt kan bidrag eller delar av detta utbetalas som förskott vid projektstart. Kvarstående medel efter avslutat projekt kan re- kvireras först efter att projektets slutredovisning har godkänts av förvalt- ningen.

Återbetalningsskyldighet kan uppstå om projekt inte har genomförts som planerat eller redovisas enligt förvaltningens anvisningar samt om kostnader inte kan styrkas. Om sökanden inte har slutredovisat beviljat projekt enligt tidplan, kan detta ligga till grund för avslag på framtida bidragsan- sölaiingar.

TRN 2017-0038

(27)

Ansökan

För att en ansökan om bidrag ska hanteras av förvaltningen ska ansökan, i överensstämmelse med kriterier för det regionala hållbarhets- och skär- gårdsanslaget, innefatta:

• Projektnamn.

• Sammanfattning.

• Bakgrund, syfte och mål.

• Genomförandeplan/verksamhetsplan - tidplan med aktiviteter och insatser.

• Förväntade effekter och resultat.

• Projektets koppling till vision, mål och prioriteringar i RUFS.

• Projektets bidrag till en hållbar utveckling.

• Insatser för erfarenhets- och kunskapsutbyte/-spridning samt lärande.

• Implementering av resultat i ordinarie strukturer.

• Förankrad prioriteringsgrad av berörd kommun samt WÅAB (vid bryggprojekt).

• Projektbudget med redovisning av kostnader och intäkter/finansiering.

• Namnteckning av behörig firmatecknare.

Kommunikation, spridning och redovisning

Kommunikation

I det fall ett projekt eller verksamhet får bifall i sin ansökan om bidrag ska det i kommunikationen av projektet eller verksamhet alltid tydligt framgå att det genomförs med stöd av landstingets regionala hållbarhets- och skär- gårdsbidrag.

Landstingets medfinansiering av projektet eller verksamhet ska därför tydligt framgå i officiella sammanhang, t.ex. genom hänvisning i text och för- ord i rapporter eller användning av landstingets logotyp på broschyrer och i digitala kanaler.

Spridning

Som en del av spridning av projektets resultat kan förvaltningen under projektets gång begära att projektet presenteras inför Tillväxt- och region-

planenämnden eller i annat relevant sammanhang.

Projektets resultat, slutsatser och erfarenheter ska spridas till relevanta ak- törer och målgrupper. Slutredovisning av projekt i seminarieform kan med fördel samordnas med andra projekt som har liknande målgrupp.

TRN 2017-0038

(28)

Redovisning

Uppgifter lämnade i ansökan ligger till grund för förvaltningens bedömning av redovisningen. Slutredovisningen sker inom en månad efter avslutat projekt. Den ekonomiska redovisningen ska motsvara de kostnadsslag som budgeterats i ansökan och tydligt beskriva eventuella avvikelser. Förvalt- ningen har rätten att begära ytterligare redovisning i form av bokföringsun- derlag som t. ex. kvitton, fakturor, deltagarlistor etc.

En digital sammanfattning av projektet och dess uppnådda resultat och effekter ska redovisas i samband med slutredovisning för att publiceras på www.sll.se, www.rufs.se eller andra relevanta kanaler. Den som har sökt bidrag ansvarar för att det digitala underlaget lämnas enligt förvaltningens anvisningar.

Utlysning och beslut

Landstinget kommer att lysa ut projektmedel inom det regionala hållbar- hets- och skärgårdsanslaget vid ett tillfälle per kalenderår med två tillhö- rande ansökningsdatum för bidragsansökningar överstigande 300000 kro- nor. Datum för utlysningen och eventuellt särskilt fokus på utlysningen fastställs av Tillväxt- och regionplanenämnden inför det kalenderår utlysningen gäller.

Ansökan av medel som understiger 300000 kronor hanteras av förvalt- ningen på delegation löpande under ett kalenderår.

Utlysning och datum publiceras på www.sll.se.

Förvaltningens anvisningar

Dessa riktlinjer och kriterier för bidragen ur landstingets regionala hållbar- hets- och skärgårdsanslaget förtydligas eller kompletteras med förvaltning- ens anvisningar som publiceras i samband med varje utlysning.

TRN 2017-0038

(29)

^ § $ ) Socialdemokraterna

F R A M T I D S P A R T I E T

Tillväxt- och regionplanenämnden Ärende 6

Bilaga 2

Nya riktlinjer för bidrag ur miljö- och skärgårdsanslag

Vi välkomnar bra och väl genomarbetade riktlinjer. Nu förutsätter vi att dessa riktlinjer efterföljs av den politiska majoriteten.

(30)

Tillväxt- och regionplanenämndens indikatorer för uppföljning

Vi ser problem med mätetalet för indikatorn antalet övernattningar i Skärgården. Att mäta antal gästnätter i Skärgårdsstiftelsens vandrarhem är inte ett optimalt sätt att undersöka huruvida övernattningarna i skärgården har ökat. Vi vill lyfta komplexiteten i denna fråga och undrar om det inte finns ett bättre sätt att mäta det.

Även indikatorn för resande till och från de yttre regionala stadskärnorna ställer vi oss avvaktande till. Det som föreslås är en viktig aspekt för att visa värdet av kärnornas betydelse men det behöver också belysas att syftet med att skapa regionala stadskärnor är till stor del att man ska kunna jobba, bo och leva i samma stad. Att mäta resandet som en indikator för de regionala stadskärnornas attraktivitet betyder att alla typer av färdmedel likställs.

Detta innebär att det bortses från vilken typ av trafikslag som resorna sker med. Om resandet ökar kan det innebära att bilåkandet ökar.

När det gäller indikatorer för bostadsbyggandet vill vi betona vikten av att de, precis som förvaltningen skriver, revideras när RUFS 2050 är antagen.

Vi ser därför gärna att man redan nu följer upp detta såväl mot RUFS 2010 som 2050.

Vi är överlag oroliga att uppföljning av nämndens indikatorer ska ske vart fjärde år, vi hade hellre sett att det skedde oftare, vartannat år.

(31)

oc i a I d e m o krate r na

F R A M T I D S P A R T I E T ' Ärende 8

Tillväxt- och regionplanenämndens mål och hudget 2018 och planår 2019-2021

Aktualitetsprövningen av RUFS 2010 och arbetet med framtagandet av RUFS 2050 har visat på vikten att den regionala utvecklingsplanen leder till konkret handling och genomförande. I Socialdemokraternas budgetförslag 2018 anslår vi därför 10 mnkr mer till Tillväxt- och

regionplaneförvaltningen än den styrande alliansen. Detta för att

möjliggöra ett ännu mer aktivt arbete med genomförandefrågor, framförallt för att främja bostadsbyggandet genom inrättandet av ett

bostadsbyggnadskansli.

Det är viktigt att det finns tillräckliga resurser för arbetet inför

regionbildning. I Socialdemokraternas budget för 2018 finns medel för detta avsatt. Vi förutsätter att ett beslut om regionbildning medför ett anslag till TRN för erforderligt förberedelse och utredningsarbete. Vi konstaterar med oro att förslaget till slutgiltig budget för Tillväxt- och regionplanenämnden 2018 inte innehåller några medel för de kostnader ett beslut om regionbildning innebär.

I detta sammanträdes nästa ärende, riskbedömningarna i den interna kontrollplanen, tas detta även upp. I arbetet med regionbildning finns det risker med partipolitiska oenigheter, både internt och utåt. Det finns därför ett behov av tydlig dialog med kommunerna. Eftersom processen har dragit ut på tiden är kort tid för förberedelser vilket gör samordnat arbete ännu viktigare.

Vi vill även lyfta riskerna med att ansvaret för långsiktig trafikplanering ligger på trafikförvaltningen och inte Tillväxt- och

regionplaneförvaltningen, detta har både vi och revisorerna lyft tidigare.

(32)

Tillväxt- och regionplanenämndens mål och budget 2018 och planår 2019-2021

Arbetet med framtagandet av RUFS 2050 har visat på vikten att den regionala utvecklingsplanen leder till konkret handlingar för att bli verklighet. I Miljöpartiet de grönas budgetförslag 2018 anslår vi därför 10 mnkr mer till Tillväxt- och regionplaneförvaltningen än de styrande allians- partierna. Detta för att möjliggöra ett ännu mer aktivt arbete med att göra Stockholmsregionen klimatneutral. Syftet är att just samordna och stödja kommunerna i arbetet med att minska utsläpp av koldioxid och andra klimatpåverkande gaser.

Vi konstaterar med oro att förslaget till slutgiltig budget för Tillväxt och regionplanenämnden 2018 inte innehåller några medel för de

merkostnader ett beslut om regionbildning innebär. Vi förutsätter att ett beslut om regionbildning återkommer till TRN inom kort.

(33)

Sollentuna kommun Kommunstyrelsen 191 86 Sollentuna

Översiktsplan 2018 för Sollentuna kommun, samråds- förslag

Inledning

Ärendet har beretts i samråd med landstingets trafikförvaltning som i detta fall inkommer med kompletterande synpunkter. Det här yttrandet utgår från ett samlat regionalt utvecldingsperspektiv utifrån landstingets roll som regionplaneorgan.

Synpunkter

Landstinget anser sammantaget att samrådsförslaget till ny översiktsplan är bra och håller en konsekvent linje, sett till gällande översiktsplan.

Regional koppling och mål

Landstinget ser positivt på samrådsförslagets resonemang om Sollentunas roll i Stockholmsregionen och Stockholmsregionen i förhållande till värl- den. Landstinget bedömer också att översiktsplaneförslagets vision och övergripande mål ligger i linje med mål och strategier i RUFS 2010 såväl som förslagen till mål och delmål i ny RUFS 2050, även om dessa inte redovisas i planförslaget.

Landstinget anser att översiktsplaneförslaget skulle vinna på att redovisa de övergripande regionala mål som presenteras i förslag till ny RUFS 2050 och ytterligare tydliggöra koppling och förhållningssätt till dessa. Landstinget

anser vidare att översiktsplaneförslagets fem övergripande strategier, med tillhörande åtgärder och aktiviteter, ligger i linje med principerna i RUFS 2010 såväl som i förslaget till ny RUFS 2050.

Läsbarhet

Planen skulle vinna på ökad läsbarhet, till exempel genom att centrala ställ- ningstaganden och inriktningar tydliggörs samt att det tydligt framgår vilka centrala planeringsunderlag, rapporter och andra skrifter som utgjort un- derlag för arbetet.

(34)

Befolkning och social dimension

Landstinget noterar att kommunens egna befolkningsprognos ligger något högre än landstingets senaste befolknings- och sysselsättningsframskriv- ningar, som godkändes av Tillväxt- och regionplanenämnden 2017-06-08.

Trygghet och välfärd lyfts fram i ett av de två övergripande målen men är inte så synligt i översiktsplanens övriga kapitel. Landstinget anser att den sociala dimensionen skulle kunna lyftas fram mer i det fortsatta arbetet med översiktsplanen.

Digitalisering

Landstinget anser att översiktsplaneförslaget skulle vinna på att utveckla det digitala perspektivet, kopplat till det digitala samhället. Som komple- ment till Sollentuna kommuns eget arbete med digitalisering kan förslag till ny RUFS 2050 och Stockholmsregionens regionala digitala agenda "En digital agenda för Stockholms län" tjäna som utgångspunkt.

Transportinfrastruktur och tillgänglighet

Översiktsplanen lyfter på ett förtjänstfullt sätt cykeln i planeringen och det mellankommunala och regionala perspektivet är tydligt.

I översiktsplaneförslagets resonemang om ökad regional produktion dras slutsatsen att resurserna är tillräckliga för att kommunens planerade ut- byggnad ska kunna genomföras. Landstinget anser att denna typ av resonemang bör nyanseras, till exempel när det gäller transportinfrastruktur. En hållbart utbyggd transportinfrastruktur bidrar till förbättrade förutsätt- ningar för en ökad trafikering och tillgänglighet. Investeringarna och ökad trafikering bidrar också till att driftkostnaderna ökar i hela systemet och som i vissa fall innebär att drift- och underhållskostnaderna blir större än investeringskostnaderna. Det betyder att det inte är givet i alla lägen att resurserna är tillräckliga för önskade investeringar, trots ett ökat befolknings- och skatteunderlag.

Landstinget vill påminna om att den s.k. fyrstegsprincipen bör tillämpas vid planering av all transportinfrastruktur, även när det gäller utformning av stationer.

Klimatpåverkan och klimatanpassning

Stockholmsregionen står inför stora utmaningar när det gäller påverkan från ett förändrat klimat. Översiktsplanen redovisar en bra genomgång av de kommunala konsekvenserna av ett förändrat ldimat, klimatanpassning,

(35)

översvämning, erosioner och hur kommunen avser att hantera denna pro- blematik i framtiden. Landstinget ser i detta sammanhang positivt på hur förslaget till översiktsplaneförslaget lyfter hantering av grundvatten.

(36)

miljöpartiet de gröna (Éi

Översiktsplan 2018 för Sollentuna kommun, samrådsförslag

Vi vill betona vikten av att sekundäruppgångar vid Häggviks och

Helenelunds stationer kommer till. Detta är viktigt ur ett miljöperspektiv och för att uppmuntra till ökat kollektivresande. Det stämmer väl överens med målen i RUFS 2050 och bör finnas med tydligt i översiktsplanen.