Pappersuppstrykning av trätjära

(1)

Pappersuppstrykning av trätjära

Förstudie av en enkel metod för identifiering av kvalitetsmarkörer hos trätjära

ANALYSRAPPORT FRÅN RIKSANTIKVARIEÄMBETET

(2)

Datum 2018-12-05

Dnr 3.5.1-03208-2015

Försöksledare Stefan Lindgren

Plats för utförande Riksantikvarieämbetet Kulturvårdsavdelningen Teknik och vetenskap Artillerigatan 33 Box 1114 621 22 Visby

Start- och slutdatum

för försökets experimentella del 2015-11-01 till 2016-07-01

Författare Sara Norrehed

Riksantikvarieämbetet Box 1114

621 22 Visby Tel 08-5191 80 00 www.raa.se registrator@raa.se

Riksantikvarieämbetet 2019 Pappersuppstrykning av trätjära

Upphovsrätt, där inget annat anges, enligt Creative Commons licens CC BY.

Villkor på http://creativecommons.org/licenses/by/4.0/deed.sv.

(3)

Pappersuppstrykning av trätjära 3

Innehåll

Sammanfattning ... 4

1. Inledning ... 4

2. Resultat och diskussion... 6

2.1 Pappersuppstrykning och vattenavvisningstest ... 6

2.2 Inträngningsförsök ... 9

3. Material och metoder ... 10

3.1 Pappersuppstrykning ... 10

3.2 Vattenavvisningsförmåga... 10

3.1 Inträngningsförmåga ... 12

4. Förvaring ... 12

5. Övriga deltagare och bidrag ... 12

5.1 Delförsöksledare ... 12

5.2 Övriga deltagare ... 12

6. Referenser ... 13

7. Bilagor ... 13

(4)

Sammanfattning

Förstudien beskriver hur uppstrykning av tjära på vanligt vitt skrivarpapper kan ge direkt information om filmbildande och fuktskyddande förmåga utifrån ett antal markörer såsom partikelinnehåll, torkbeteende och färg. En enkel och nästintill kostnadsfri bedömning av tjärans egenskaper är tillgänglig för alla till skillnad från avancerad instrumentation och kunskaper som vanligtvis krävs vid analys av tjärans innehåll. Användaren av tjäran kan få information som kan vara användbar vid bedömning av till exempel förväntat underhålls- intervall, om det kan krävas flera strykningar för ett gott fuktskydd samt relaterade

kostnader. Förstudien går inte in på parametrar såsom substratets egenskaper, applicerings- teknik, nedbrytningsfaktorer och ger heller inga konkreta prognoser om underhållsintervall vid användning av tjära med olika egenskaper.

1. Inledning

Tjära har i århundraden varit en stor svensk exportvara. Idag är dock i stort sett all tjära som saluförs kommersiellt i Sverige importerad men det finns ändå inget standardiserat sätt att beskriva och klassificera tjära. I handeln och i produktdatablad kan tjära benämnas mycket varierande hos olika märken och leverantörer och dessa benämningar är dessutom inte alltid kopplade till råvarukvalitet, framställningssätt eller innehåll. En samlad bedömning av tjära är viktig för att förena rätt kvalitet med rätt ändamål.

Att det finns stora skillnader i egenskaper mellan tjäror är känt. Under 2016 utgav Riksantikvarieämbetet två Vårda Väl-blad på ämnet: Trätjära: Framställning, kvalitets- skillnader och egenskaper och Trätjära: Bedömning av kvalitet. Under detta arbete gjordes några preliminära försök att laborativt undersöka en metod som finns beskriven i litteraturen om hur tjärkvalitet kan bedömas utifrån ett antal kända markörer genom att doppa en blank metallskena i tjäran och sedan bedöma färg, grynighet och viskositet. Metoden visade sig svår att tillämpa med tydligt resultat och testerna ledde spontant till en metodutveckling. Det är denna metodutveckling som är utgångspunkten för föreliggande förstudie.

Det finns ingen enkel, allmänt tillgänglig och använd metod för bedömning av tjärans kvalitet. Två utförliga arbeten som redogör för tjärans egenskaper och historiska användning är till exempel Inger Marie Egenbergs avhandling från Göteborgs Universitet, Tarring maintenance of Norwegian medieval stave churches: Characterisation of pine tar during kiln-production, experimental coating procedures and weathering, 2003, och kunskaps- sammanställningen Tjära på trätak av Arja Källbom och Hantverkslaboratoriet/Göteborgs Universitet 2015. Problematiken kring tjäran och dess användning aktualiseras av bildandet av Nordic Tar Network 2017.

Förstudiens syfte är att undersöka om en mycket enkel pappersuppstrykning kan användas

för att uppskatta några av de typiska kvalitetsmarkörerna hos tjära.

(5)

Framförallt brukar tjärans förmåga att skydda det underliggande materialet mot UV-strålning samt de vattenavvisande egenskaperna framhållas som viktiga, vilket också fastslagits med fältstudier och publicerats i till exempel rapporten Trätjära från Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut 2005. Denna förstudie är inriktad på att korrelera den vattenavvisande förmågan mot andra mer lättbedömda egenskaper som färg, filmbildning, doft, torktid och kornighet. Ett försök att uppskatta om man med röntgenundersökning kan särskilja olika tjärors inträngningsförmåga i trä har också utförts.

Sju trätjäror av olika ursprung har undersökts i studien:

• Tre fintjäror framställda i tjärdal

• En fintjära från handeln

• Två ordinärtjäror från handeln

• En tjärlasyr från handeln

Riksantikvarieämbetet varken avråder från eller rekommenderar produkter baserat på denna information, och ger heller inga garantier vad gäller produkternas prestation eller funktion.

Förstudien syftar enbart till metodutveckling av ett enkelt uppstrykningstest som

bedömningsunderlag för tjärors typiska kvalitetsmarkörer. Vad som är lämpliga kvaliteter för

tilltänkt användning av en tjära varierar och är slutanvändarens bedömning.

(6)

2. Resultat och diskussion

Pappersuppstryknings- och vattenavvisningstest har utförts med sju olika trätjäror av olika kvalitet och ursprung. Resultaten i denna förstudie visar att en enkel pappersuppstrykning av trätjära ger en god initial uppskattning av trätjärans egenskaper så som färg, partikelinnehåll, torkbarhet, filmbildande egenskaper och vattenavvisningsförmåga. För de icke filmbildande tjärorna förbättrades vattenavvisningsförmågan avsevärt med två strykningar, för de

filmbildande tjärorna var det tillräckligt med en strykning för att klara vattenavvisningstestet.

Att göra en pappersuppstrykning av tjära kan därför ge bra indikation för en viktig parameter vid bedömning av åtgång, underhållsintervall och relaterade kostnader, vilket skulle kunna vara mycket användbart för alla användare av tjära. Vidare har ett enkelt inträngningsförsök illustrerat hur tjära framförallt har en ytverkan om inte trä doppas i tjära då inträngning sker i fiberriktningen, dock var densitetsökningen inte tillräcklig för att framgångsrikt undersökas med hjälp av röntgen.

2.1 Pappersuppstrykning och vattenavvisningstest

En sammanställning av resultaten från testerna med pappersuppstrykning och vatten- avvisningsförmåga presenteras i Tabell 1. Tjärorna har grupperats utifrån angiven kvalitet (fin/ordinär/lasyr) samt utifrån om de producerats inhemskt i tjärdal eller inköpts i handeln.

Fintjärorna från tjärdalar är påfallande likvärdiga i sina resultat; de är alla filmbildande, torkar, klarare och ljusare i färgen än ordinärtjärorna, blöder inte ut i pappret, har låg partikelhalt och liten genomträngning, samt har god vattenavvisande förmåga efter en strykning. Resterande tjäror har det gemensamt att ingen är helt filmbildande eller har god vattenavvisande förmåga efter en strykning. Genomträngningen på papper är högre, färgerna är mörkare och mer ogenomskinliga. Prov 5 (ordinärtjära från handeln) var den enda tjära i studien som hade hög partikelhalt. En representativ sammanställning av uppstrykningar av tjärprov 1–7 visas i Bild 1.

I Tabell 2 redovisas resultaten från vattenavvisningstestet vid en och två strykningar.

Fintjärorna från tjärdalar är utelämnade ur tabellen då de ej släppte igenom något vatten under testet redan efter en strykning. Efter en strykning så hade Prov 4 (tjärlasyr) inte någon vattenavvisande förmåga utan var jämförbar med referens utan tjära, vilket dock förbättrades avsevärt efter två strykningar. Den vattenavvisande förmågan för prov 3 (ordinärtjära från handeln) förbättrades också efter två strykningar. För prov 5 (ordinärtjära från handeln) och prov 1 (fintjära från handeln) förbättrades vattenavvisningsförmågan efter två strykningar till att inte släppa igenom något vatten alls under testet. Värt att notera är att tjärans olika utstrykbarhet beroende på viskositet och ytspänning är att beakta i utförandet av dessa tester.

Till exempel hade några fintjäror egenskapen att bilda ”öar” vid utstrykning, det kan därför

finnas fler parametrar så som temperatur vid utstrykning att ta hänsyn till, för att få en helt

heltäckande filmbildning, men som inte inkluderas i denna förstudie.

(7)

Tabell 1. Sammanställning av pappersuppstryknings- och vattenavvisningstester

Filmbildning efter 4v1 Torkat efter 4v Blödning2 Genomträngning papper3 Partikelhalt Färg Doft Vattenavvisande efter 1 strykning4 Vattenavvisande efter 2 strykningar4

Fintjäror från inhemska tjärdalar

Tjära 2 Ja Ja Nej <10 % Låg Ljus gulbrun,

klar Aromatisk Ja Ja

Tjära 6 Ja Ja Nej <10 % Låg Gulbrun, klar Aromatisk Ja Ja Tjära 7 Ja Ja Nej <10 % Låg Bärnsten, klar Aromatisk Ja Ja Fintjära från handeln

Tjära 1 Delvis Nej Ja 20–30 % Låg Mörk,

ogenomskinlig Normal Nej Ja

Ordinärtjäror från handeln

Tjära 5 Delvis Nej Nej 20–30 % Hög Mörkbrun,

halvklar Aromatisk Nej Nej

Tjära 3 Delvis Nej Ja >40 % Låg Mörkbrun, halvklar

Frän,

stickande Nej Ja Tjärlasyr

Tjära 4 Nej Ja Ja >40 % Låg Mörkbrun,

halvklar Stickande Nej Nej

1 Filmbildning – Med filmbildning avses om tjäran bildar ett tydligt ytskikt uppå pappret. Om ytskiktet var fullständigt eller saknades på små partier gavs bedömningen ”ja”, vid fläckvis filmbildning gavs bedömningen ”delvis” och om det saknades helt gavs bedömningen ”nej”.

2 Blödning – avser om tjäran läckte utanför den uppmålade rutan.

3 Genomträngning papper – den yta av rutan på det underliggande pappret som täcktes av tjära efter 4 veckors torktid.

4 Vattenavvisande – experimenten avbröts efter 60 minuter. Tjärans bedömdes som vattenavvisande om vattenpelaren var oförändrad efter 60 minuter.

(8)

Bild 1. Representativ sammanställning av tjäror 1–7 uppstrukna på papper. Den övre raden visar det övre pappret, den undre raden genomträngning på det undre pappret. Foto: Sara Norrehed.

Tabell 2. Vattenavvisningsförmåga hos trätjäror, test med Karstensrör på sandsten. Fintjäror från tjärdalar (prov 2, 6 och 7) är utelämnade ur tabellen på grund av att de inte släppte igenom något vatten under testet.

0 0,5 1 1,5 2 2,5 3 3,5 4

Utan tjära Tjärlasyr (4) Ordinärtjära

handeln (5) Ordinärtjära

handeln (3) Fintjära handeln (1)

Minskning av vattenpelare (cm)

1 stykning 2 strykningar

(9)

2.2 Inträngningsförsök

För att illustrera tjärans inträngningsbeteende utfördes ett förenklat försök genom uppstrykning på furubitar. I Bild 2 visas ett representativt inträngningsmönster där som förväntat inträngning kan observeras underifrån och upp längs med fiberriktningen, en konsekvens av att furubitarna läts stå med kortändan i den tjära som rann av vid

appliceringen. Ingen inträngning kan observeras från långsidorna på furubitarna (tvärs emot fiberriktningen). Det gick inte att särskilja några skillnader i de olika tjärornas

inträngningsförmåga. Röntgenundersökning av furubitarna kunde inte påvisa någon inträngning utom i något enstaka fall (Bild 3).

Bild 2. Inträngning av tjära i furu (U=utsida, I=insida). Furubitar (7 per prov) bestrukna med tjära på utsidan efter 4 veckors torktid. Provbitarna klövs därefter för observation. Utsida respektive insida av samma bit visas på bilden, här prov 1 (fintjära från handeln). Foto: Stefan Lindgren.

Bild 3. Röntgen av furubit utan tjära (vänster) samt med tjära (höger).

Pilarna markerar två områden där en förtätning har skett.

Röntgenbild: Magnus Mårtensson.

(10)

3. Material och metoder

3.1 Pappersuppstrykning

Vitt skrivarpapper valdes som underlag på grund av den vita bakgrunden och honom- geniteten ger en direkt jämförbarhet mellan de olika tjärorna. Vid uppstrykning på trä måste flera faktorer som täthet, hartsinnehåll, skick på träet, ådring, färg m.m. tas hänsyn till, faktorer som i detta test kan uteslutas. Då skrivarpapper är lättillgängligt för alla ökar också användbarheten för testet. Uppstrykningen gjordes genom att 1 ml tjära applicerades med en graderad engångspipett mitt på en i förhand uppritad yta om 10 x 10 cm

²

, på ett dubbelt vitt skrivarpapper (80 g/m

²

). Tjäran fördelades jämt över ytan med pensel. Uppstrykningen lämnades att torka och kontrollerades löpande under 4 veckor. Genomträngningen till det undre skrivarpappret uppskattades med hjälp av ett rutat OH-papper (Bild 4 och Bild 5). Ett för-rutat underpapper kunde med fördel också användas. För varje tjära gjordes 5

uppstrykningar. Allt arbete utfördes i Kulturarvslaboratoriet med klimatanpassad miljö (50 % RH ±5 % och 21 °C ± 3 °C). En mall för pappersuppstrykning är bifogad, se Bilaga 2.

Bild 4. Exempel på genomträngning av Bild 5. Med hjälp av ett rutat OH-papper uppskattades ytan av den tjära till det undre pappret. Foto: Sara genomträngda tjäran. Foto: Stefan Lindgren.

Norrehed.

3.2 Vattenavvisningsförmåga

Metoden för uppskattning av vattenavvisningsförmåga har hämtats från standarden SS-EN 16581:2014, Bevarande av kulturarv: Ytskydd för porösa oorganiska material –

Laboratorietestmetoder för utvärdering av effektivitet av vattenavvisande produkter, och utförandet med Kartstensrör följer standarden SS-EN 16302:2013, Bevarande av kulturarv:

Testmetoder – Analys av vattenabsorption med hjälp av mätrör. Båda metoderna har anpassats efter tjärornas långa torktider och egenskaper. Valet att använda sten som substrat grundades på att det ger en mer homogen absorptionsyta gentemot trä, och därmed en mer rättvisande jämförande analys av tjärornas egenskaper. Stenpuckarna som användes i vattenavvisningstestet var av gotländsk sandsten och tillverkade av Henrik Wilson/

Gotlandsbrynet. Puckarna var cirkulära med dimensionerna 12 mm (h) x 56 mm (b). Innan

påstrykning acklimatiserades stenpuckarna i 21

^o

C och RH 50 % under 5 dygn. För varje

tjärprov ströks tre stenpuckar med ett lager tjära, och tre puckar med två lager tjära efter 12

dygns torktid för det första lagret (totalt 6 puckar per tjära). Tjäran applicerades med hjälp av

en graderad engångspipett (Bild 6) och fördelades jämt över ytan med pensel. Under hela

(11)

perioden för experimentets utförande förvarades stenpuckar och tjära i Riksantikvarie- ämbetets Kulturarvslaboratorium med klimatanpassad miljö (50 % RH ± 5% och 21 °C

± 3 °C). Efter 4 veckors torktid placerades ett Karstenrör (4,9 cm

²

testarea/2,5 cm diameter i botten; 12,5 cm vattenpelare med 0,1 ml gradering och 1 cm diameter på röret) på

stenpuckarna och förseglades runt foten med silikon (byggsilikon Silikasil-C). När

silikonfogen var torr (efter ca 1 dygn) ställdes puck med rör i en platt bägare. Röret fylldes med avjoniserat vatten och vattennivån noterades kontinuerligt under minst 60 sekunder (Bild 7). Aktsamhet iakttogs för att undvika bubblor i röret.

Bild 6. Engångspipetter användes för att mäta upp mängden tjära, för att pressa ut all tjära ur pipetten användes en liten metallpinne.

Foto: Sara Norrehed.

Bild 7. Färdig montering av Karstensrör Bild 8. Träbitar av furu bestrukna med tjära. Foto: Stefan Lindgren.

på tjärbestruken puck. Foto: Sara Norrehed.

(12)

3.1 Inträngningsförmåga

Provbitar av furu tillverkades på Riksantikvarieämbetet av Stefan Lindgren. Alla provbitar kom från samma planka och hade dimensionen 25(b) x 25(d) x 70(h) mm. Provbitarna grupperades utifrån virkeskvalitet och ådring (Bilaga 1) och analyserades med röntgen innan de beströks med 1 ml tjära på motstående sidor. Tjäran applicerades med hjälp av en

graderad pipett och pensel. Provbitarna ställdes stående på kortsidan. Om tjäran var lättflytande och delvis rann av lämnades provbiten att stå i tjäran (Bild 8). Efter 4 veckors torktid i Kulturarvslaboratoriet analyserades bitarna med röntgen på samma sätt som innan och bilderna jämfördes (se Bilaga 2, Instrumentrapport Röntgen). Bitarna sågades itu för att undersöka inträngning okulärt. Sågningen utfördes i frysrum vid -30 °C för att undvika att friktion från sågningen skulle orsaka uppvärmning och därmed ökad inträngning.

4. Förvaring

Tjärprover förvaras tills vidare i Kulturarvslaboratoriet, rum 2210 Kemi. Rådata från

undersökningen lagras på Riksantikvarieämbetets rådatabas Lida (L:). Projektdokumentation lagras under diarienummer på G: och i Platina, samt fysiskt i Riksantikvarieämbetets arkiv.

5. Övriga deltagare och bidrag

5.1 Delförsöksledare Riksantikvarieämbetet Stefan Lindgren Artillerigatan 33 62122 Visby

5.2 Övriga deltagare

Sara Norrehed, ansvarig utredare.

Magnus Mårtensson, instrumentansvarig röntgen och biträdande utredare.

Stefan Lindgren, försöksledare.

Hugo Larsson, projektdeltagare.

(13)

6. Referenser

Egenberg, Inger Marie. 2003. Tarring maintenance of Norwegian medieval stave churches. Characterisation of pine tar during kiln-production, experimental coating procedures and weathering. Diss., Göteborgs Universitet.

Hantverkslaboratoriet. 2018. Nätverk om nordisk tjära / Nordic Tar Network.

https://craftlab.gu.se/natverk/nordic-tar-network (2019-02-25).

Källbom, Arja. 2015. Tjära på Trätak. Mariestad, Hantverkslaboratoriet.

Riksantikvarieämbetet. 2016. Vårda Väl: Trätjära – Bedömning av kvalitet.

www.raa.se/vardaval (2019-02-25).

Riksantikvarieämbetet. 2016. Vårda Väl: Trätjära – Framställning, kvalitetsskillnader och egenskaper. www.raa.se/vardaval (2019-02-25).

Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut. 2005. Trätjära. Rapport.

7. Bilagor

Bilaga 1. Trägruppering Bilaga 2. Uppstrykningsruta

Bilaga 3.1–3.4 Instrumentrapport Röntgen

(14)

Bilaga 1 Sida 1 av 8

Grupp A

# Kärnans

Riktning

Antal Ringar

Ringarnas Riktning

Andel Ringar med

avslutning i ortogonal riktning

10 S? 22 V 16/22 = 73%

33 SV 12 NV 1/12 = 8%

28 NV 7 NO? 2/7 =29%

20 SO 21 NO 10/21 = 48%

8 S 13 NV 7/13 = 54%

45 SO 10 NO 2/10 = 20%

34 NV? 19 NO 4/19 = 21%

(15)

Bilaga 1 Sida 2 av 8

Grupp B

# Kärnans

Riktning

Antal Ringar

Ringarnas Riktning

Andel Ringar med

avslutning i ortogonal riktning

18 S 22 V 13/22 = 59%

3 SV? 13 NV? 2/13 = 15%

21 NV? 8 NO 2/8 = 25%

2 V? 17 NV? 10/17 = 59%

22 S 18 V 16/18 = 89%

46 SO 12 NO 4/12 = 33%

16 NV 8 SV 5/8 = 63%

(16)

Bilaga 1 Sida 3 av 8

Grupp C

# Kärnans

Riktning

Antal Ringar

Ringarnas Riktning

Andel Ringar med

avslutning i ortogonal riktning

38 N 23 V 16/23 = 70%

7 SV 11 NV 1/11 = 9%

41 NV? 9 NO 0/9 = 0%

1 NV? 16 NO? 8/16 = 50%

19 S 18 V 16/18 = 89%

15 SV 18 V 9/18 = 50%

25 SV 9 NV 5/9 = 56%

(17)

Bilaga 1 Sida 4 av 8

Grupp D

# Kärnans

Riktning

Antal Ringar

Ringarnas Riktning

Andel Ringar med

avslutning i ortogonal riktning

11 N? 24 V 16/24 = 67%

26 SV 11 NV 2/11 = 18%

42 NV 10 NO 1/10 = 10%

49 V? 16 N 9/16 = 56%

6 NO 15 NV 3/15 = 20%

35 V 6 N 5/6 = 83%

48 NO 19 NV 2/19 = 11%

(18)

Bilaga 1 Sida 5 av 8

Grupp E

# Kärnans

Riktning

Antal Ringar

Ringarnas Riktning

Andel Ringar med

avslutning i ortogonal riktning

4 N 26 V 19/26 = 73%

24 SV 11 NV 2/11 = 18%

44 NV 10 NO 2/10 = 20%

36 V? 13 N 12/13 = 92%

37 NO? 21 N 7/21 = 33%

27 SV? 17 V? 7/17 = 41%

43 SO 22 N 8/22 = 36%

(19)

Bilaga 1 Sida 6 av 8

Grupp F

# Kärnans

Riktning

Antal Ringar

Ringarnas Riktning

Andel Ringar med

avslutning i ortogonal riktning

30 N 27 V? 15/27 = 56%

17 SV 10 NV 2/10 = 20%

31 NV 11 NO 2/11 = 18%

13 NV? 7 N 4/7 = 57%

5 NO 23 NV 2/23 = 8%

50 SO 24 N 10/24 = 42%

47 NV? 17 N 7/17 = 41%

(20)

Bilaga 1 Sida 7 av 8

Grupp G

# Kärnans

Riktning

Antal Ringar

Ringarnas Riktning

Andel Ringar med

avslutning i ortogonal riktning

32 N 27 V 16/27 = 59%

9 SV 8 NV 3/8 = 38%

14 NV 12 NO 1/12 = 8%

40 V 6 N 4/6 = 66%

12 NO 24 NV 4/24 = 17%

23 NV? 18 NO 6/18 = 33%

51 SO 20 NO 2 / 20 = 10%

(21)

Bilaga 1 Sida 8 av 8

Grupp Extra

# Kärnans

Riktning

Antal Ringar

Ringarnas Riktning

Andel Ringar med

avslutning i ortogonal riktning

29 SV 12 NV 4/12 = 33%

39 S 25 V 19/39 = 49%

Grupp Kastas

# Kärnans

Riktning

Antal Ringar

Ringarnas Riktning

Andel Ringar med

avslutning i ortogonal riktning

16 - 9 - 3/9 = 33%

25 - 10 - 3/10 = 30%

48 S 17 V 16/17 = 94%

35 N 26 V 16/26 = 62%

(22)

Bilaga 2 Sida 1 av 2

Prov: ______________________________________________________________________

Mängd: ______________

Datum uppstrykning: ______________

Datum avläsning: _____________

Sida 1

Instruktioner: Skriv ut sidorna (enkelsidigt) och häfta ihop, gärna med flera klamrar så att papperna

inte kan glida isär. Ca 1mL tjära är lagom provmängd. Genomträngning kan avläsas efter någon dag,

att bedöma om tjäran torkar och bildar en tydlig film kan dock kräva längre torktid. Uppskatta

genomträngningen genom att räkna hur många rutor på det undre pappret som fyllts av tjära. Flera

uppstrykningar kan krävas för en rättvis bild, 2-5 upprepningar är att rekommendera. Observera

också färg, partiklar och om tjäran ”blöder” utanför uppstrykningsrutan.

(23)

Bilaga 2 Sida 2 av 2

Prov: ______________________________________________________________________

Mängd: ______________

Datum uppstrykning: ______________

Datum avläsning: _____________

Sida 2

(24)

1 (5)

X-ray Instrumental Report

Sample Identification Code

RAÄ Dnr 3.5.1-003208-2015 Object no. 1-5, 6-10, 11-15, 15-20, 21-25, 26-30, 31-35, 36-40, 41-45, 46-50, (16, 25, 35, 48, 51)

Sample Object Coupon Material Wood Thickness 25 mm

Purpose

To investigate whether tar penetration can be determined using x-radiography

Instrument Parameters

X EG&G Torrex 150D X-ray cabinet; Waltham, Massachusetts, U.S.A.

Eresco 42MF4 portable X-ray unit; Fairfield, Connecticut, U.S.A.

With IPC2 phosphor imaging plate 33X18 cm; Fairfield, Connecticut, U.S.A X IPC2 phosphor imaging plate 46X38 cm; Fairfield, Connecticut, U.S.A

Energy used 60 keV Current 4,5 mA Exposure time 10 s Distance to object 50 cm Digitial editing

X cropped contrast X “weld filter” Other ___________________

Datum 2017-12-20 Dnr 3.5.1-003208-2015 Fyndnr.

Löpnr: 1 Handläggare: Magnus Mårtensson

Röntgenbilder: Magnus Mårtensson

Riksantikvarieämbetet Artillerigatan 33 Box 1114 621 22 Visby Tel 08-5191 8000 E-post riksant@raa.se Hemsida www.raa.se Org.nr 202100-1090 Plusgiro 59994-4 Bankgiro 5052-3620

Date of analysis 2015-12-17

Analyst Magnus Mårtensson

Bilaga 3.1

(25)

2 (5) Results

1-5

6-10

11-15

(26)

3 (5) 16-20

21-25

26-30

(27)

4 (5) 31-35

36-40

41-45

(28)

5 (5) 46-50

16, 25, 35, 48, 51

(29)

1 (5)

X-ray Instrumental Report

RAÄ Dnr 3.5.1-003208-2015 Object no. 1-5, 6-10, 11-15, 15-20, 21-25, 26-30, 31-35, 36-40, 41-45, 46-50, 51

Sample Object Coupon Material Wood Thickness 70 mm

Purpose

Datum 2017-12-20 Dnr 3.5.1-003208-2015 Fyndnr.

Bilaga 3.2

(30)

2 (5) Results

1-5

6-10

11-15

(31)

3 (5) 16-20

21-25

26-30

(32)

4 (5) 31-35

36-40

41-45

(33)

5 (5) 46-50

51

(34)

1 (5)

X-ray Instrumental Report

RAÄ Dnr 3.5.1-003208-2015 Object no. 1-5, 6-10, 11-15, 15-20, 21-25, 26-30, 31-35, 36-40, 41-45, 46-50, 51

Sample Object Coupon Material Wood with tar Thickness 25 mm

Purpose

Datum 2017-12-20 Dnr 3.5.1-003208-2015 Fyndnr.

Bilaga 3.3

(35)

2 (5) Results

1-5

6-10

11-15

(36)

3 (5) 16-20

21-25

26-30

(37)

4 (5) 31-35

36-40

41-45

(38)

5 (5) 46-50

51

(39)

1 (5)

X-ray Instrumental Report

RAÄ Dnr 3.5.1-003208-2015 Object no. 1-5, 6-10, 11-15, 15-20, 21-25, 26-30, 31-35, 36-40, 41-45, 46-50, 51

Sample Object Coupon Material Wood with tar Thickness 70 mm

Purpose

Datum 2017-12-20 Dnr 3.5.1-003208-2015 Fyndnr.

Bilaga 3.4

(40)

2 (5) Results

1-5

6-10

11-15

(41)

3 (5) 16-20

21-25

26-30

(42)

4 (5) 31-35

36-40

41-45

(43)

5 (5) 46-50

51

(44)

Riksantikvarieämbetet I 08-5191 80 00 I registrator@raa.se I www.raa.se