• No results found

Livskvalitet hos kvinnor med bröstcancer som behandlats med mastektomi

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Livskvalitet hos kvinnor med bröstcancer som behandlats med mastektomi"

Copied!
26
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Livskvalitet hos kvinnor med bröstcancer som behandlats med mastektomi

- En litteraturstudie

Quality of life in women with breast cancer treated with mastectomy - A literature study

Ida Hallén

Anette Strömberg

Fakulteten för Hälsa, natur- och teknikvetenskap Omvårdnad/Sjuksköterskeprogrammet

Grundnivå/15 hp

Handledare: Karin Ekholm & Elisabeth Kling Examinerande lärare: Ingela Karlsson 3/4 2017

(2)

SAMMANFATTNING

Titel: Livskvalitet hos kvinnor med bröstcancer

som behandlats med mastektomi – En litteraturstudie

Quality of life in women with breast cancer treated with mastectomy

– A literature study

Fakultet: Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap

Institution: Institutionen för Hälsovetenskaper Ämne:

Omvårdnad

Kurs: Examensarbete i omvårdnad, 15 hp,

grundnivå

Författare:

Handledare:

Sidor:

Ida Hallén och Anette Strömberg Karin Ekholm och Elisabeth Kling 20 exklusive bilagor

Nyckelord: Mastektomi, livskvalitet, bröstcancer

Introduktion: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor och utgör 30 procent av den totala diagnostiken. Mastektomi är en viktig behandling och innebär att hela bröstet opereras bort. År 2015 utfördes 3642 mastektomier i Sverige. Sjuksköterskan kan fungera som en stöttepelare i det postoperativa förloppet och för att kunna ge god vård behövs

kunskap om livskvaliteten hos de drabbade kvinnorna. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa livskvaliteten hos kvinnor med bröstcancer som behandlats med mastektomi.

Metod: Litteraturstudien har genomförts enligt Polit och Becks (2017) niostegsmodell. En systematisk sökning i CINAHL och PubMed resulterade i litteraturstudiens första urval. Till urval 2 lästes artiklarna och valdes ut om de svarade mot syftet. Genom Polit och Becks (2017) granskningsmall granskades artiklar och till urval 3 kvarstod 11 artiklar där alla var av kvantitativ metod. Resultat: Litteraturstudien resulterade i fem kategorier: Livskvalitet relaterat till den fysiska funktionen, Livskvalitet relaterat till den mentala funktionen, Livskvalitet relaterat till den sociala funktionen, Livskvalitet relaterat till den kroppsliga förändringen samt Global hälsa och hälsoprognos. Slutsats: Kvinnorna hade en varierande livskvalitet där majoriteten hade en tydlig förbättring över tid.

(3)

Innehållsförteckning

Introduktion ... 4

Bröstcancer ... 4

Diagnostik ... 4

Behandling ... 4

Livskvalitet ... 5

Mäta livskvalitet ... 6

Sjuksköterskans roll i omvårdnaden ... 6

Problemformulering ... 7

Syfte ... 7

Metod ... 7

Litteratursökning ... 7

Inklusions- och exklusionskriterier ... 8

Urval ... 8

Databearbetning ... 9

Forskningsetiska överväganden ... 9

Resultat ... 10

Livskvalitet relaterat till den fysiska funktionen ... 10

Livskvalitet relaterat till den mentala funktionen... 11

Livskvalitet relaterat till den sociala funktionen ... 11

Livskvalitet relaterat till den kroppsliga förändringen ... 12

Global hälsa och hälsoprognos ... 12

Diskussion ... 12

Resultatdiskussion ... 13

Metoddiskussion ... 14

Klinisk betydelse ... 15

Förslag till fortsatt forskning ... 15

Slutsats ... 15

Referenslista ... 16 Bilaga 1 - Artikelmatris

(4)

4

Introduktion

Bröstcancer är den näst vanligaste cancerformen i världen enligt statistik från år 2012 (Globocan 2012b). Hos kvinnor i Sverige och övriga världen är bröstcancer den mest förekommande cancerformen och utgör cirka 30 procent av den totala cancerdiagnostiken (Globocan 2012a; Socialstyrelsen 2015b). Det är ovanligt att män drabbas men det förekommer. Från åren 1970 till 2014 visar statistik från Sverige en ökning från 80 till 200 cancerfall per 100 000 invånare (Socialstyrelsen 2015a). De senaste åren har forskning bidragit till en stor utveckling gällande tidig upptäckt, prevention samt behandling inom området (Lukong 2017). En viktig del i bröstcancerbehandlingen är kirurgi där en metod är mastektomi (Frisell & Sund 2016). Under år 2015 utfördes 3643 mastektomier i Sverige (Socialstyrelsen 2016).

Bröstcancer

Bröstcancer innebär okontrollerad delning av celler vilket leder till tumörbildning. Om cancercellerna sprids till andra delar av kroppen bildas dottertumörer, även kallat metastaser (Socialstyrelsen 2015a). Bröstcancer kan enligt Johansson (2013) drabba olika delar av bröstet, duktal cancer involverar mjölkgångarna medan lobulär cancer drabbar mjölkkörtlarna. Vanliga symtom är knöl i bröstet/armhålan, utslag/rodnad på bröstet och genomskinlig eller blodig vätska från bröstvårtan. Knölen som uppstår är oftast oöm och hård (Johansson 2013).

Den genomsnittliga åldern vid diagnos av bröstcancer är 60 år (Socialstyrelsen 2013). Faktorer som ger ökad risk att drabbas är bland annat förekomst av bröstcancer i familjen, tidigt menarche eller sen menopaus samt om första graviditeten inträffat efter 30 års ålder (Martini et al. 2012). Övriga riskfaktorer är tidigare cancerdiagnos, högt alkoholintag, övervikt, rökning samt hög ålder (Frisell & Sund 2016).

Diagnostik

För att upptäcka bröstcancer används metoden trippeldiagnostik. De tre steg som ingår är klinisk undersökning, röntgen samt vävnadsbiopsi. Den kliniska undersökningen innehåller en grundlig anamnes samt palpation och inspektion av bröst och kringliggande vävnad. Vid vävnadsbiopsi tas celler från den misstänkta tumören för vidare analys och diagnostik (Regionala cancercentrum i samverkan [RCC] 2014).

Effekt av behandling och botande av bröstcancer är relaterat till hur tidigt den upptäcks. När tumören har växt mer än 2 centimeter minskar chansen för överlevnad. Om cancern har spridit sig genom lymfsystemet till axillära lymfkörtlar försämras också prognosen (Martini et al.

2012). I Sverige finns ett screeningprogram som betyder att alla kvinnor i åldern 40-74 år erbjuds regelbunden röntgen av sina bröst. Programmet främjar en tidig upptäckt av sjukdomen och sänker dödligheten av bröstcancer med 16-25 procent (Socialstyrelsen 2013). Enligt Hofvind et al. (2016) har kvinnor som diagnostiseras med bröstcancer genom screening högre överlevnadschans än kvinnor som diagnostiseras genom symtom.

Behandling

Behandling av bröstcancer kan ske på olika sätt. Den vanligaste behandlingen är kirurgi av tumören (Cancerfonden 2016). Vid misstanke om spridning till lymfkörtlar kan en axillär lymfkörteldissektion utföras. Det innebär att en eller flera lymfkörtlar tas bort och undersöks för att hitta eventuella metastaser. Förutom kirurgiskt avlägsnande av cancercellerna kan patienten få cellgiftsbehandling, strålbehandling och hormonell behandling. En kombination av de olika behandlingsmetoderna är vanligt förekommande (Martini et al. 2012).

(5)

5 Den kirurgiska behandlingen innebär att tumören avlägsnas. Det finns flera olika typer av operationer som också har olika benämningar. När cancertumören är mindre än 3-4 centimeter kan en bröstbevarande kirurgi användas. Operationen benämns som partiell mastektomi då endast den delen av bröstet där tumören befinner sig tas bort (Frisell & Sund 2016). Om tumören växer och spridningen av cancern ökar kan en mer omfattande kirurgi vara nödvändig.

Ett exempel på en mer omfattande operation är total mastektomi som innebär att all bröstvävnad inklusive bröstvårta och vårtgård avlägsnas. När även bröstmuskeln avlägsnas benämns operationen som modifierad radikal mastektomi och när bröstmuskel samt axillens lymfkörtlar tas bort kallas det för en radikal mastektomi. Idag kan den partiella mastektomin erbjudas till de flesta bröstcancerpatienter. Dock är de mer omfattande operationerna fortfarande vanligt förekommande och patienten har själv möjlighet att önska vilken metod som ska användas. Ingreppen utförs också vid kontraindikationer till postoperativ strålning samt återfall efter tidigare partiell mastektomi (Frisell & Sund 2016). Efter en mastektomi har kvinnan rätt att få en bröstprotes kostnadsfritt. Fram till operationssåret är läkt kan en temporär protes i vadd användas innan den slutliga provas ut (Cancerfonden 2016). Den totala, radikala samt modifierade radikala mastektomin är grunden till litteraturstudien och kommer att benämnas som ”mastektomi”.

Livskvalitet

Livskvalitet kan beskrivas som varje persons individuella upplevelse utifrån de kultur- och värdesystem som råder i området (Haas 1999; World Health Organisation [WHO] 1997).

Livskvalitet definieras enligt WHO (1997):

As individual’s perception of their position in life in the context of the culture and value systems in which they live and in relation to their goals, expectations, standards and concerns. It is a broad ranging concept affected in a complex way by the person’s physical health, psychological state, level of independence, social relationships, personal beliefs and their relationship to salient features of their environment.

Meeberg (1993) och Moons et al (2006) definierar livskvalitet som en övergripande livstillfredsställelse. Vidare beskriver Meeberg (1993) att livskvalitet innehåller flera komponenter där det subjektiva handlar om en personlig tillfredsställelse och det objektiva handlar om hur olika personer kan uppfatta livskvalitet på olika sätt. En person som är uppväxt i fattigdom kan uppleva hög livskvalitet medan en utomstående person endast ser elände.

Likaså kan en rik person uppleva låg livskvalitet trots att många utomstående förväntar sig att den borde vara hög. Enligt Meeberg (1993) och Moons et al. (2006) är livskvalitet en högst individuell upplevelse som inte kan definieras av närvaro eller frånvaro av något specifikt.

Ferrans et al. (2005) beskriver att livskvalitet ofta mäter individens hälsostatus, fysiska funktion, symtombild, psykosociala aspekter, välbefinnande, livstillfredsställelse och lycka.

Det kan komplicera möjligheten att göra en sammanställning och dra slutsatser då många aspekter skall tas med i åtanke. För att underlätta har begreppet ”hälsorelaterad livskvalitet”

uppstått. Termen har som uppgift att smalna av livskvalitetsbegreppet och endast fokusera på faktorer som påverkas av hälsa och sjukdom. Exempel på vad som exkluderas av hälsorelaterad livskvalitet är kultur-, politik- och samhällsfaktorer (Ferrans et al. 2005). Litteraturstudien kommer att använda livskvalitet som en kombination av fysisk, psykisk och social hälsa med påverkan av sjukdom och symtombild.

(6)

6 Mäta livskvalitet

Då livskvalitet är en individuell upplevelse kan mätningar av personens fysiska, funktionella, emotionella och sociala funktion utföras för att få en sammanfattning av personens livskvalitet (Cella 1994). För att inkludera påverkan av sjukdom kan också den hälsorelaterade livskvaliteten undersökas genom att inkludera symtombild och hälsostatus (Ferrans et al.

2005).

European Organisation for Research and Treatment of Cancer Quality of Life Questionnaire - Core 30 (EORTC QLQ-C30) är ett vanligt formulär som används vid livskvalitetsmätningar hos patienter med cancer (European Organisation for Research and Treatment of Cancer [EORTC] 2001). Områden som inkluderas är emotionella, funktionella, kognitiva, sociala, övergripande global hälsa samt en skattning av olika symtom. För att fånga specifika områden hos personer med olika cancertyper finns varianter av ovanstående formulär. European Organisation for Research and Treatment of Cancer Quality of Life Questionnaire - Breast Cancer Module (EORTC QLQ-BR23) är ett bröstcancerspecifikt formulär som används som ett komplement till EORTC QLQ-C30. De områden som inkluderas är kroppsbild, sexualitet, framtidsperspektiv, arm- och bröstsymtom, håravfall och biverkningar av systemisk terapi (EORTC 2001).

Sjuksköterskans roll i omvårdnaden

Sjuksköterskans arbete ska genomsyras av en helhetssyn och ett etiskt förhållningssätt. Med det menas att ta tillvara på patientens resurser och kunskaper, respektera autonomi, integritet och värdighet samt att vara öppen inför olika värderingar och religionsuppfattningar (Socialstyrelsen 2005). Att arbeta personcentrerat involverar ovanstående aspekter där patientens andliga, existentiella, sociala och psykiska behov prioriteras i lika hög grad som de fysiska. För sjuksköterskans profession betyder det att sätta patienten i centrum istället för sjukdomen och på det sättet bygga en vårdrelation där patienten blir en jämbördig partner. När patientens egen åsikt om sin hälsa och sina behov värderas lika högt som de professionellas blir patienten delaktig i sin egen vård. En personcentrerad vård förutsätter att sjuksköterskan lyssnar, informerar, ger stöd och vägledning och är öppen och intresserad för patientens egen berättelse och upplevelse av sin situation (Svensk sjuksköterskeförening [SSF] 2016).

Berntzen et al. (2011) beskriver att sjuksköterskan postoperativt ansvarar för patientens omvårdnad och välbefinnande. Det innefattar alla grundläggande behov samt att finnas till för patienten genom att lyssna, ge stöd och motivation. En viktig del i sjuksköterskans arbete är att förebygga postoperativa komplikationer som kan uppkomma till följd av smärta, immobilisering och den kirurgiska behandlingen i sig.

I Sverige ska alla patienter med en cancerdiagnos erbjudas en kontaktsjuksköterska som ska finnas till hands under sjukdomsförloppet (Cancerfonden 2015). Sveriges kommuner och landsting startade 2011 ett projekt där bland annat en gemensam beskrivning av kontaktsjuksköterskans uppgifter utformades. Det som framkommer är att kontaktsjuksköterskan ska fungera som en länk mellan patienten och övrig sjukvårdspersonal, se till att patienten hela tiden är uppdaterad om nästa steg i sin behandling samt ansvara för omvårdnaden (Socialstyrelsen 2015b). Kontaktsjuksköterskan är även ansvarig för upprättandet av en individuell vårdplan (Bäcklund et al. 2016). Genom att kontaktsjuksköterskan erbjuder stöd, vägledning, information och finns tillgänglig ska en ökad trygghet uppstå hos patienten (Cancerfonden 2015). Caroll et al (2010) visar att patienter som inte hade en kontaktsjuksköterska kände sig mer isolerade och ensamma. De saknade det sociala och emotionella stödet och att ha någon att prata med för att förstå informationen.

(7)

7 Gabitova och Burke (2014) visar att en kontaktsjuksköterska ger trygghet som ökar patientens följsamhet och delaktighet vilket leder till en förbättrad vård och behandlingsresultat.

Problemformulering

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor idag. Mastektomi är fortfarande en relativt vanlig behandlingsform även om det under de senaste decennierna utvecklats mer skonsamma kirurgiska behandlingar. Sjuksköterskan är delaktig i patientens omvårdnad genom hela sjukdomsförloppet och behöver därför ha en god kunskap om hur livskvaliteten ser ut hos kvinnorna som behandlats med mastektomi och samtidigt lever med en cancersjukdom. Det är viktigt för att sjuksköterskan ska kunna ge god omvårdnad och stöd.

Syfte

Syftet med litteraturstudien var att belysa livskvaliteten hos kvinnor med bröstcancer som behandlats med mastektomi.

Metod

En litteraturstudie innebär att granska och sammanställa befintlig vetenskaplig forskning utifrån ett specifikt syfte (Polit & Beck 2017). Studien har genomförts enligt Polit och Beck’s (2017) niostegsmodell. De nio steg som ingår redovisas i figur 1.

Figur 1. Niostegsmodell av en litteraturstudie enligt Polit och Beck (2017). Fritt översatt av I.H och A.S.

Litteratursökning

Studien startades i enlighet med steg 1 i Polit och Beck’s (2017) niostegsmodell som innebar att formulera ett syfte samt eventuella frågeställningar. I steg 2 användes databaserna CINAHL och PubMed för att söka fram de artiklar som användes i litteraturstudien. Databaserna ansågs

1. Formulera och specificera syfte och frågeställningar

2. Lägga upp en strategi för sökning i databas samt vilka sökord som ska ingå

3. Söka och samla in potentiellt användbart material

6. Plocka ut relevant information och sammanställa

7. Utvärdera och kritiskt granska artiklarna

5. Läsa igenom de valda artiklarna noggrant

4. Granska artiklar och titta på relevans och om de svarar på syftet

8. Analysera artiklar för att kunna samordna och placera resultatet i olika teman

9. Sammanställa och diskutera resultatet

(8)

8 relevanta då de innehåller områden inom omvårdnad och medicin. De sökord som användes var “Mastectomy” och “Quality of life” som i CINAHL söktes som MH (Major Heading) och i PubMed som MeSH-term (Medical Subject Headings). I steg 3 genomfördes separata sökningar på respektive sökord. Avslutningsvis utfördes sökningar där sökorden kombinerades med hjälp av AND. Sökningarna, antal träffar samt urval redovisas i tabell 1.

Inklusions- och exklusionskriterier

Vid sökningen i båda databaserna inkluderades artiklar som var skrivna på svenska eller engelska, “peer reviewed” samt publicerade mellan 10/01/01-16/12/31. I litteraturstudien exkluderades män, artiklar där studien hade genomförts mer än 5 år efter operation, som handlade om mastektomi med efterföljande bröstrekonstruktion samt review artiklar.

Tabell 1. Databassökning gjord i CINAHL och PubMed 170131

Databas Sökord Antal

träffar

Urval 1 Urval 2 Urval 3

CINAHL Mastectomy (MH) 1,177

Quality of life (MH) 21,487

Mastectomy (MH)

AND Quality of life (MH) 81 12 1 1

PubMed

Mastectomy (MeSH-

term) 7,000

Quality of life (MeSH-

term) 63,457

Mastectomy (MeSH-term) AND

Quality of life (MeSH-term) 344 41(4*) 13 10

Totalt 53(4*) 14 11

Tabellförklaring: (MH) = Major Heading, (MeSH-term) = Medical Subject Headings, (*) = Externa dubbletter från tidigare sökning.

Urval

Urval 1

I steg 4 granskades 425 artiklar genom att läsa titel och abstrakt för att bedöma om de svarade mot studiens syfte. I urval 1 valdes 53 artiklar ut, 12 från CINAHL och 41 från PubMed. Totalt exkluderades 4 dubbletter. De artiklar som gick vidare till urval 2 var 49 till antalet. Urvalet gjordes enligt Polit och Beck’s (2017) niostegsmodell.

(9)

9 Urval 2

Artiklarnas metod och resultatdel granskades mer ingående i enlighet med steg 5 och 6 i niostegsmodellen (Polit & Beck 2017) genom att kontrollera om de fortfarande svarade mot syftet. Av de 49 artiklarna svarade 14 mot syftet, varav 1 från CINAHL och 13 från PubMed.

Exkluderade artiklar handlade om bröstbevarande kirurgi, bröstrekonstruktion och utvärdering av specifika interventioner. Vidare exkluderades också de som hade för långt tidsspann mellan operation och studie samt jämförelsestudier där enskilt resultat om mastektomi ej redovisats.

Urval 3

Artiklarna granskades kritiskt i överensstämmelse med steg 7. Polit och Beck’s (2017) granskningsmall “Guide to an Overall Critique of a Quantitative Research Report” användes för att säkerställa att artiklarna höll en vetenskaplig kvalitet. Frånvaron av etiska överväganden exkluderade 2 artiklar och 1 artikel exkluderades då de beskrev att all data ej redovisats. Totalt kvarstod 11 kvantitativa artiklar som användes som underlag för litteraturstudiens resultat. En sammanfattning av samtliga artiklar återfinns i artikelmatrisen i bilaga 1.

Databearbetning

De valda artiklarnas resultat granskades och analyserades enligt steg 8 (Polit & Beck 2017).

Alla artiklar lästes individuellt där meningsfull information och användbart material plockades ut. De enskilda resultaten skrevs ner på lappar som sedan användes för att få en överblick.

Genom överblicken kunde de olika områdena som inkluderats i mätningarna sållas ut för att sedan paras ihop och bilda kategorier: Livskvalitet relaterat till den fysiska funktionen, Livskvalitet relaterat till den mentala funktionen, Livskvalitet relaterat till den sociala funktionen, Livskvalitet relaterat till den kroppsliga förändringen samt Global hälsa och hälsoprognos. De enskilda resultaten granskades återigen för att säkerställa relevans och koppling till kategorier. I artiklarna förekommer olika mätskalor där författarna till föreliggande litteraturstudie har gjort egna indelningar av värdena för att kunna plocka ut resultat från tabell och text. Majoriteten av mätskalorna har ett mått från 0-100 där indelning har delat värdena i tredjedelar: 0-33 har fått motsvara ”låg”, 34-66 ”måttlig” och 67-100 ”hög”.

De skalor som har ett mått på 0-30 har delats in på samma vis: 0-10 har fått motsvara ”låg”, 11-20 ”måttlig” och 21-30 ”hög”. Högre poäng visar på en bättre funktion, förmåga, tillfredsställelse, hälsoprognos och sexuell njutning. Gällande symtom och sinnesstämning får siffrorna en annan betydelse då 0-33 tyder på ”låg” förekomst av symtom och sinnesstämning, 34-66 ”måttlig” och 67-100 ”hög”. Områden där de egna indelningarna inte användes var förändringar över tid, skillnader i ålder samt cancerrelaterad stress. Samtliga artiklar summerades och skapade ett slutgiltigt resultat i enlighet med steg 9 (Polit & Beck 2017).

Avslutningsvis skapades en resultat- och metoddiskussion.

Forskningsetiska övervägande

De utvalda artiklarna i litteraturstudien är alla peer reviewed, vilket betyder att de har blivit granskade av sakkunniga forskare inom valt område (Vetenskapsrådet 2011). Granskningen var viktig för att studien skulle få ett vetenskapligt korrekt resultat. De inkluderade artiklarna har alla tydliggjort etiska övervägande eller blivit godkända av en etisk kommitté, vilket säkerställer att studien är utförd etiskt korrekt. Vidare granskades artiklarna kritiskt enligt en kvantitativ granskningsmall (Polit & Beck 2017). Förförståelse har åsidosatts så mycket som möjligt för att behålla ett objektivt synsätt. Samtliga artiklarna har blivit lästa, bearbetade och diskuterade. Översättning av text genomfördes noggrant och lexikon användes vid behov.

Slutligen har alla artiklar redovisats oberoende vilket resultat som framkommit, då Forsberg &

Wengström (2016) beskriver att det anses oetiskt att endast redovisa artiklar som bekräftar egna förväntningar.

(10)

10

Resultat

Litteraturstudiens resultat baserades på 11 kvantitativa artiklar som svarade mot syftet. Fem kategorier identifierades: Livskvalitet relaterat till den fysiska funktionen, Livskvalitet relaterat till den mentala funktionen, Livskvalitet relaterat till den sociala funktionen, Livskvalitet relaterat till den kroppsliga förändringen samt Global hälsa och hälsoprognos.

Figur 2. Kategorier som belyser livskvalitet hos kvinnor med bröstcancer som behandlats med mastektomi.

Livskvalitet relaterat till den fysiska funktionen

Kategorin beskriver kvinnornas förmåga att klara av sin allmänna dagliga livsföring samt förekomsten av symtom.

Den fysiska funktionen mätte kvinnornas förmåga att klara av det dagliga livet och innefattade daglig hygien, förmågan att äta, rörlighet, styrka och ork. Kvinnorna hade en måttlig (Acil &

Cavdar 2014; Pérez-San-Gregorio et al. 2013) till hög fysisk funktion (Cortés-Flores et al.

2014; Han et al. 2010; Munshi et al. 2010). Enligt Shi et al. (2011) förbättrades den fysiska funktionen över tid där den största skillnaden var mellan innan operationen till 1 år efter.

I den dagliga livsföringen inkluderades också mätningar av förmågan till att utföra arbete och hushållssysslor. Kvinnorna hade skattat en måttlig (Acil & Cavdar 2014; Pérez-San-Gregorio et al. 2013) till hög förmåga (Cortés-Flores et al. 2014; Han et al. 2010; Kim et al. 2015; Munshi et al. 2010). I likhet med den fysiska funktionen förbättrades också den här delen av den dagliga livsföringen över tid. Innan operationen upp till 1 år efter skedde en större förbättring än mellan 1 år och 2 år (Shi et al. 2011).

Trötthet, illamående/kräkningar, smärta, dyspné, sömnsvårigheter, aptitlöshet, förstoppning och diarré var symtom som kvinnorna skattade i mätningarna. Här inkluderades också symtom från arm och bröst som svullnad, smärta, svårigheter att lyfta eller röra armen på den opererade sidan. Studier visade att kvinnorna skattade majoriteten av symtomen som lågt förekommande

Livskvalitet relaterat till

den fysiska funktionen

Livskvalitet relaterat till den mentala funktionen

Livskvalitet relaterat till

den kroppsliga förändringen Livskvalitet

relaterat till den sociala

funktionen

Global hälsa och hälsoprognos

(11)

11 (Cortés-Flores et al. 2014; Han et al. 2010; Huang et al. 2010; Pérez-San-Gregorio et al. 2013).

Acil och Cavdar (2014) kom fram till att merparten av symtomen var skattade som måttligt förekommande. Munshi et al. (2010) visade att bröst och arm symtom skattades som högt förekommande av kvinnorna.

Livskvalitet relaterat till den mentala funktionen

Kategorin beskriver kvinnornas emotionella och kognitiva funktion samt sinnesstämning.

Vidare inkluderas också kvinnornas skattning av cancerrelaterad stress som innebär den stressen som följer en bröstcancerdiagnos.

Mätningar av den emotionella funktionen innefattade om kvinnorna var spända, oroliga, irriterade eller deprimerade. Pérez-San-Gregorio (2013) påvisade att kvinnorna hade en låg emotionell funktion medan andra studier visade på en måttlig funktion (Acil & Cavdar 2014;

Rahman et al. 2014) eller en hög funktion (Cortés-Flores et al. 2014; Han et al. 2010; Munshi et al. 2010; Shi et al. 2011). En mätning som genomfördes innan operation samt 1 och 2 år efter visade en signifikant förbättring i den emotionella funktionen över tid. Förbättringen var störst mellan innan operationen och 1 år efter (Shi et al. 2011).

Metcalfe et al. (2012) hade undersökt cancerrelaterad stress hos kvinnorna och resultatet visade en signifikant minskning efter operation jämfört med innan. Av kvinnorna led 30 procent av en hög förekomst av cancerrelaterad stress innan operationen jämfört med 10 procent efter operationen.

Mätningar av kvinnornas sinnesstämning efter en mastektomi innefattade förekomst av ångest, depression, aggression samt konfusion. Tirgari et al. (2012) visade att kvinnorna hade en måttlig förekomst av olika sinnesstämningar samt att kvinnornas livskvalitet påverkades av detta och blev sämre. Enligt Metcalfe et al. (2012) hade kvinnorna en låg förekomst av ångest och depression.

Den kognitiva funktionen mättes genom att kvinnorna fick uppskatta sin förmåga att fokusera, läsa och komma ihåg saker. Studier visade att kvinnorna skattade sin kognitiva funktion som måttlig (Acil & Cavdar 2014; Pérez-San-Gregorio et al. 2013) till hög (Han et al. 2010; Munshi et al. 2010; Shi et al. 2011). Enligt Shi et al. (2011) förbättrades den kognitiva funktionen signifikant mellan innan operationen och 1 år efter. Mellan 1 och 2 år efter operationen noterades en ytterligare förbättring. Rahman et al. (2014) påvisade inte någon skillnad mellan innan och efter operation. Cortés-Flores et al. (2014) visade att ålder inte hade någon betydelse för hur kvinnorna skattade den kognitiva funktionen.

Livskvalitet relaterat till den sociala funktionen Kategorin beskriver den sociala funktionen.

Vid mätningarna av den sociala funktionen blev kvinnorna tillfrågade om den fysiska funktionen och behandlingen har påverkat familjelivet och det sociala livet. Av mätningarna framgick att kvinnorna hade en måttlig (Acil & Cavdar 2014; Pérez-San-Gregorio et al. 2013) till en hög social funktion (Cortés-Flores et al. 2014; Han et al. 2010; Kim et al. 2015; Munshi et al. 2010). Enligt Shi et al (201) framkom en förbättring i den sociala funktionen med tiden framförallt från innan operationen till 1 år efter.

(12)

12 Livskvalitet relaterat till den kroppsliga förändringen

Kategorin beskriver kvinnornas kroppsbild och sexualitet.

Vid mätningarna av livskvalitet efter bröstcanceroperation inkluderades frågor angående kvinnornas kroppsbild som innefattade om de var missnöjda med sitt utseende och om de kände sig mindre feminina. Flera studier visade att kvinnorna hade en måttlig (Acil & Cavdar 2014;

Han et al. 2010; Kim et al. 2015; Rahman et al. 2014) till hög tillfredsställelse gällande kroppsbilden (Cortés-Flores et al. 2014; Munshi et al. 2010; Shi et al. 2011). Vidare påvisades en signifikant förbättring av kroppsbild över tid mellan innan operation till 1 år efter (Shi et al.

2011).

Sexuell funktion innefattade graden av lust och sexuell aktivitet och utgjorde tillsammans med den sexuella njutningen den sexuella aspekten. Flera studier visade på att den sexuella funktionen var hög (Cortés-Flores et al. 2014; Munshi et al. 2010) hos kvinnorna men att den sexuella njutningen var låg (Munshi et al. 2010) till hög (Cortés-Flores et al. 2014). Andra studier visade ett likvärdigt resultat för de båda aspekterna där kvinnorna skattade sin sexuella aktivitet och njutning som låg (Acil & Cavdar 2014) eller hög (Han et al. 2010). Enligt Shi et al. (2011) förbättrades både funktionen och njutningen med tiden och framförallt från tiden innan operation till 1 år efter. Från 1 år till 2 år försämrades den sexuella funktionen medan njutningen förbättrades.

Global hälsa och hälsoprognos

Kategorin beskriver den globala hälsan samt kvinnornas totala poäng på livskvalitetsskalorna.

Vidare beskrivs också hur kvinnorna ser på sin hälsa i framtiden.

Den globala hälsan mättes genom att kvinnorna fick skatta en övergripande hälsa och livskvalitet. Resultaten visade att de hade en måttlig (Acil & Cavdar 2014; Han et al. 2010;

Kim et al. 2015; Pérez-San-Gregorio et al. 2013) till en hög global hälsa (Huang et al. 2010;

Munshi et al. 2010). Shi et al. (2011) visade på en signifikant förbättring av den globala hälsan mellan före operationen och 2 år efter. Cortés-Flores et al. (2014) påvisade en skillnad i ålder där kvinnorna under 50 år hade en bättre global hälsa än kvinnorna över 50 år. Tirgari et al.

(2012) mätte den totala poängen på livskvalitetskalan och resultatet visade att kvinnorna hade en måttlig livskvalitet.

Kvinnornas hälsoprognos handlade om en ängslan för hälsan i framtiden. Enligt flera studier hade kvinnorna en måttlig ängslan för hälsan i framtiden (Acil & Cavdar 2014; Cortés-Flores et al. 2014; Han et al. 2010). Munshi et al. (2010) visade däremot att kvinnorna skattade en låg hälsoprognos vilket tyder på en hög ängslan. Shi et al. (2011) påvisade en signifikant förbättring gällande ängslan för hälsan i framtiden mellan innan operationen till 1 år efter.

Ytterligare förbättring kunde utläsas fram till 2 år efter operationen.

Diskussion

Syftet med litteraturstudien var att belysa livskvaliteten hos kvinnor med bröstcancer som behandlats med mastektomi. Under databearbetningen framkom fem olika kategorier som alla hade betydelse för kvinnornas livskvalitet: Livskvalitet relaterat till den fysiska funktionen, livskvalitet relaterat till den mentala funktionen, livskvalitet relaterat till den sociala funktionen, livskvalitet relaterat till den kroppsliga funktionen och global hälsa och hälsoprognos.

(13)

13 Resultatdiskussion

Litteraturstudien visade att kvinnorna skattade en låg förekomst av de flesta symtomen vilket kan styrkas av andra studier (Moro-Valdezate et al. 2014; Spatuzzi et al. 2016). Vidare framkom att en mindre del av kvinnorna hade skattat en måttlig förekomst av bröst och armsymtom. Det kan styrkas av Yoon et al. (2008) som visat på att endast 54 av 373 kvinnor som genomgått en mastektomi led av armsymtom till den grad att det påverkade deras sinnesstämning och funktionella förmåga. Yoon et al. (2008) visade också att 37 av 373 kvinnor hade problem med illamående och 62 av 373 kvinnor hade sömnsvårigheter vilket kan likställas med litteraturstudiens resultat som visade att de flesta kvinnorna inte besvärades av varken illamående eller sömnsvårigheter.

I litteraturstudiens resultat framkom att majoriteten av kvinnorna hade en måttlig tillfredsställelse gällande kroppsbilden, vilket kan styrkas av ytterligare studier som också undersökt kvinnor som gjort mastektomi (Bencova et al. 2013; Hadi et al. 2012). Andra studier visar att kvinnorna hade en hög tillfredsställelse gällande kroppsbilden (Moro-Valdezate et al.

2014; Spatuzzi et al. 2016). Bredin (1999) intervjuade kvinnorna om sin kroppsbild där resultatet visade att den hade försämrats efter mastektomin. Kvinnorna uppgav att de inte kände igen sig själva i spegel och att de blivit påverkade i sin sociala roll då den försämrade kroppsbilden hade inverkat på deras familjeliv. En kvinna i studien uppgav att hon inte tittat sig själv i spegeln på 3 månader. Piot-Ziegler et al. (2010) beskriver att kvinnorna kände en tomhet när bröstet togs bort och att det gav upphov till mycket smärta och ångest. Studien lyfter också hur den förändrade kroppsbilden skapar en distans till den egna kroppen hos kvinnorna.

I Freysteinson et al. (2012) studie uppger en kvinna att hon känner sig mindre kvinnlig efter ingreppet.

De olika kategorierna som resultatet av litteraturstudien bygger på representerar kvinnornas välbefinnande och funktionella förmåga. Enligt Nordenfelt (2004) finns ett orsakssamband mellan välbefinnande, lidande och handlingsförmåga. Handlingsförmåga innebär individens förmåga till att utföra en handling eller inte, vilket skulle kunna kopplas till den funktionella förmågan. Välbefinnande bidrar till en ökad handlingsförmåga medan närvaro av depression, ångest och andra sinnesstämningar istället sänker den. Vidare beskrivs smärta och lidande som en starkt bidragande orsak mot en sämre handlingsförmåga, dock kan det motsatta inte bevisas.

Sänkt handlingsförmåga behöver inte bidra till ett ökat lidande. Den fysiska och psykiska förmågan kan skiljas från hälsa då en patient med nedsatt fysisk funktion fortfarande kan ha en god hälsa (Nordenfelt 2004). Vid livskvalitetsmätning får patienterna skatta sin övergripande hälsa vilket främjar en individuell uppfattning och innebär att patienterna kan skatta en god respektive dålig global hälsa oberoende av den fysiska och psykiska förmågan. Resultatet från litteraturstudien visade att den globala hälsan var måttlig hos majoriteten av kvinnorna, vilket kan styrkas av ytterligare studier (Arndt et al. 2008; Hadi et al. 2012; Spatuzzi et al. 2016).

Moro-Valdezate et al. (2014) visade att kvinnorna hade en hög global hälsa.

I litteraturstudien framkom att livskvaliteten förbättrades med tiden. Aerts et al. (2014) motsäger till viss del vårt resultat då kvinnorna som gjort mastektomi hade uppgett en försämrad fysisk och emotionell funktion samt en lägre tillfredsställelse gällande kroppsbild.

Kvinnorna hade inte visat på någon signifikant skillnad inom förmågan att utföra hushållsarbete, kognitiv och social funktion samt sexuell funktion. Vidare stärks också delar från litteraturstudiens resultat av Aerts et al. (2014) då kvinnorna skattade en förbättring inom sexuell njutning samt en minskad ängslan för hälsan i framtiden.

Ett operationsalternativ till mastektomi är partiell mastektomi, även kallad bröstbevarande

(14)

14 kirurgi. I många fall kan båda metoderna vara lika aktuella vilket gör att ett beslut måste fattas om vilken operation som ska användas (Frisell & Sund 2016). Genom att undersöka livskvaliteten hos kvinnorna efter de olika ingreppen kan beslutet underlättas för alla parter.

Det kan också ge en ökad förståelse hos sjuksköterskan för livskvaliteten hos de drabbade kvinnorna vilket gör det lättare att ge individanpassad omvårdnad och stöd. Jämfört med patienter som gjort mastektomi hade de som gjort bröstbevarande kirurgi en lägre (Bencova et al. 2013) men också en högre tillfredsställelse gällande sin kroppsbild (Hadi et al. 2012; Moro- Valdezate et al. 2014; Spatuzzi et al. 2016). I de två grupperna hade en liknande fysisk, kognitiv och social funktion skattats (Hadi et al. 2012; Moro-Valdezate et al. 2014; Spatuzzi et al. 2016).

Den emotionella funktionen hade hos den bröstbevarande gruppen skattats likvärdigt (Moro- Valdezate et al. 2014; Spatuzzi et al. 2016) men också lägre (Hadi et al. 2012) än mastektomi- gruppen. Den sexuella funktionen var lägre hos den bröstbevarande gruppen (Bencova et al.

2013; Spatuzzi et al. 2016). Patienter som gjort bröstbevarande kirurgi skattade en högre global hälsa men lika låg förekomst av symtom som patienter som gjort mastektomi (Hadi et al. 2012;

Moro-Valdezate et al. 2014; Spatuzzi et al. 2016).

Metoddiskussion

För att säkerställa ett korrekt och systematiskt tillvägagångssätt användes Polit och Beck’s (2017) niostegsmodell. CINAHL och PubMed var de databaser som användes. Enligt Forsberg och Wengström (2016) är båda databaserna inriktade på omvårdnad och PubMed har även medicinska ämnen. Båda två var därför passande för syftet. De sökord som förekom var

“Quality of Life” och “Mastectomy”. Sökordet “Mastectomy” gav många träffar men en stor del var jämförelsestudier som inte delat upp sitt resultat eller studier som handlade om bröstbevarande kirurgi och/eller bröstrekonstruktion vilket innebar att en mindre del av träffarna var relevanta. Att använda mer specifika sökord som “Total mastectomy” eller

“Modified radical mastectomy” var alternativ som övervägdes. Anledningen till att författarna ändå valde att behålla sökordet “Mastectomy” var att andelen specifika sökord inom ämnet är omfattande. För att resultatet i litteraturstudien skulle inkludera aktuell forskning begränsades sökningen till 7 år. Ett exklusionskriterie var att tiden mellan operation och studie inte skulle överstiga 5 år. Anledningen var att författarna tror att en längre tid postoperativt kan resultera i en annan livskvalitet då patienten har haft längre tid att acceptera och anpassa sig. En annan viktig faktor är att kvinnan efter 5 år vanligtvis friskförklaras. Av källmaterialet är endast 1 artikel från CINAHL. Dock svarade alla valda artiklar mot syftet och författarna anser att fördelningen är proportionell med tanke på antalet träffar i respektive databas. Källmaterialet kvalitetsgranskades med hjälp av Polit och Beck’s (2017) granskningsmall “Guide to an Overall Critique of a Quantitative Research Report” för att säkerställa resultatets trovärdighet.

Vid databearbetningen utformade författarna en egen skalindelning utifrån de mätinstrument som använts i artiklarna genom att dela in skalorna i tredjedelar. Indelningen skulle kunna påverka resultatet men samtidigt var den av betydelse för att ett resultat skulle kunna tas ut från tabellerna. En noggrann övervägning av olika alternativ har tagits men skalindelning ansågs vara den mest pålitliga. I de områden som inte har delats in i egna indelningar har siffrornas betydelse redovisats i artikeln och därför ansågs en indelning här göra mer skada. Indelningen kom framförallt till användning i studier där mastektomi hade jämförts med exempelvis bröstbevarande kirurgi och resultatet endast beskrivit siffrornas betydelse i förhållande till en annan grupp. Att plocka ut det enskilda resultatet för mastektomigruppen var därmed svårt utan att använda de egna indelningarna.

Litteraturstudiens resultat bygger på enbart kvantitativa artiklar vilket författarna ser som en styrka eftersom syftet var att belysa patienters livskvalitet och inte upplevelsen av den. Enligt

(15)

15 Forsberg och Wengström (2016) strävar kvantitativa studier efter att ordna, klassificera, se samband, förutsäga och förklara. Ytterligare styrkor med studien var att merparten av artiklarna har använt samma mätinstrument. Det anser författarna ger större reliabilitet till resultatet eftersom det visar på att samma aspekter har undersökts med samma frågor. Forsberg och Wengström (2016) beskriver reliabilitet som ett mått på hur bra mätningar som genomförts vid olika tillfällen med samma mätinstrument överensstämmer med varandra. En högre reliabilitet tyder på en högre mätsäkerhet. Vidare är mätinstrumenten etablerade och validerade vilket också stärker studiens reliabilitet (Forsberg & Wengström 2016).

Enligt WHO (1997) skiljer sig livskvalitet mellan olika kulturer. Utifrån den aspekten anser författarna att det är en styrka att de bearbetade artiklarna representerar världsdelarna Europa, Asien och Nordamerika. Det faktum att ingen svensk studie ingår i litteraturstudien kan göra det svårt att överföra resultatet på kvinnor i den svenska sjukvården.

Klinisk betydelse

Författarna vill med litteraturstudien visa hur livskvaliteten ser ut hos kvinnor med bröstcancer som genomgått en mastektomi. Sjuksköterskor kan genom resultatet öka sin förståelse för kvinnornas livskvalitet relaterat till den fysiska, mentala och sociala funktionen. Den kroppsliga förändringen är ytterligare en viktig aspekt som sjuksköterskor kan öka sin kunskap om. För att kunna ge en individanpassad vård är det viktigt att det finns en insikt om att livskvalitet kan skilja sig mellan kvinnorna.

Förslag till fortsatt forskning

Av de artiklar som kommit fram i litteraturstudien återfanns ingen svensk studie vilket kan påvisa ett behov av ytterligare svensk forskning inom området. Resultatet visar att en del av kvinnorna har en hög förekomst av olika negativa sinnesstämningar vilket kan innebära ett behov av att psykosocialt stöd finns. Vidare forskning om detta kan därför vara till nytta för att se vilken betydelse det har för livskvaliteten. Det som framkom under litteraturstudiens gång var att merparten av studierna var kvantitativa jämförelsestudier av livskvalitet mellan kvinnor som genomgått olika bröstcancerbehandlingar. Därför skulle ytterligare forskning av kvalitativ metod som endast fokuserar på kvinnor som genomgått mastektomi vara nödvändig. Det skulle kunna ge en större förståelse för hur livskvaliteten upplevs hos dessa kvinnor.

Slutsats

Resultatet från litteraturstudien visar att kvinnorna hade olika uppfattningar gällande de funktionella aspekterna, dock hade majoriteten en hög funktionell förmåga. Hos de flesta kvinnorna var symtombördan låg däremot var olika negativa sinnesstämningar måttligt förekommande. Kvinnorna hade en måttlig tillfredsställelse gällande kroppsbilden. Hos majoriteten av de områden som skattades kunde en förbättring över tid utläsas där den största skillnaden sågs mellan före operationen och 1 år efter operationen. Författarna har genom resultatet uppmärksammat den varierande och individuella livskvaliteten hos kvinnorna och vill därmed belysa vikten av att sjuksköterskan har kunskap om detta för att kunna ge en god personcentrerad omvårdnad.

(16)

16

Referenslista

* Artiklar som ingår i litteraturstudiens resultat.

*Acil, H. & Cavdar, I. (2014). Comparison of quality of life of turkish breast cancer patients receiving breast conserving surgery or modified radical mastectomy. Asian Pacific Journal of

Cancer Prevention, 15(13), 5377-5381. doi:

http://dx.doi.org/10.7314/APJCP.2014.15.13.5377

Aerts, L., Christiansens, MR., Enzlin, P., Neven, P. & Amant, F. (2014). Sexual functioning in women after mastectomy versus breast conserving therapy for early-stage breast cancer: a prospective controlled study. The Breast, 23(5), 629-636. doi: 10.1016/j.breast.2014.06.012 Arndt, V., Stegmaier, C., Ziegler, H. & Brenner, H. (2008). Quality of life over 5 years in women with breast cancer after breast-conserving therapy versus mastectomy: a population- based study. Journal of Cancer Research and Clinical Oncology, 134(12), 1311-1318. doi:

10.1007/s00432-008-0418-y

Bencova, V., Krajcovicova, I., Bella, V. & Krcmery, V. (2013). Psychosocial support needs of slovak breast cancer survivors one and three years after breast conserving surgery. Bratisl Lek Listy, 114(2), 96-99. doi: 10.4149/BLL_2013_022

Berntzen, H., Almås, H., Gran Bruun, A-M., Dorve, S., Giskemo, A., Dåvoy, G. & Gronseth, R. (2011). Perioperativ och postoperativ omvårdnad. I Almås, H., Stubberud, D-G. & Gronseth, R. (red.) Klinisk omvårdnad 1. 2. uppl. Stockholm: Liber AB, ss. 269-333.

Bredin, M. (1999). Mastectomy, body image and therapeutic massage: a qualitative study of women’s experience. Journal of Advanced Nursing, 29(5), 1113-1120.

Bäcklund, J., Sandberg, M. & Åhsberg, K. (2016). Bröst och plastikkirurgi. I Kumlien, C &

Rystedt, J (red.) Omvårdnad & kirurgi. Lund: Studentlitteratur. 1:a upplagan s 345-360 Cancerfonden. (2015). Kontaktsjuksköterska - ska det funka.

https://www.cancerfonden.se/artiklar/kontaktsjukskoterska-sa-ska-det-funka [2016-12-20]

Cancerfonden. (2016). Bröstcancer. https://www.cancerfonden.se/om-cancer/brostcancer [2017-02-15]

Carroll, J-K., Humiston, S-G., Meldrum, S-C., Salamone, C-M., Jean-Pierre, P., Epstein, R-M.

& Fiscella, K. (2010). Patients experiences with navigation for cancer care. Patient Education Counseling, 80 (2), 241-247. doi: 10.1016/j.pec.2009.10.024.

Cella, DF. (1994). Quality of life: concepts and definition. Journal of Pain and Symptom Management, 9(3), 186-192. doi: http://dx.doi.org/10.1016/0885-3924(94)90129-5

*Cortés-Flores, A-O., Morgan-Villela, G., Zuloaga-Fernández del Valle, C-J., Jiménez- Tornero, J., Juárez-Uzeta, E., Urias-Valdez, D-P., Garcia-González, L-A., Fuentes-Orozco, F., Chávez-Tostado, M., Macías-Amezcua, M-D., Garcia-Renteria, J. & González-Ojeda, A.

(2014). Quality of life among women treated for breast cancer: a survey of three procedures in mexico. Aesthetic Plastic Surgery, 17(5), 887-895. doi: 10.1007/s00266-014-0384-5

(17)

17 European Organisation for Research and Treatment of Cancer [EORTC]. (2001). EORTC QLQ-C30 Scoring Manual. http://www.eortc.be/qol/files/SCManualQLQ-C30.pdf [2017-03- 03]

Ferrans, CE., Zerwic, JJ., Wilbur, JE. & Larson, JL. (2005). Conceptual model of health-related quality of life. Journal of Nursing Scholarship, 37(4), 336-342. doi: 10.1111/j.1547- 5069.2005.00058.x

Forsberg & Wengström. (2016). Att göra systematiska litteraturstudier: Värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. 4. uppl. Stockholm: Natur och Kultur Akademisk.

Freysteinson, W-M., Deutsch, A-S., Lewis, C., Sisk, A., Wuest, L. & Cesario, S-K. (2012).

The experience of viewing oneself in the mirror after a mastectomy. Oncology Nursing Forum, 39 (4), 361-369. doi: 10.1188/12.ONF.361-369

Frisell, J. & Sund, M. (2016). Bröstsjukdomar. I Jeppsson, B., Ljungqvist, O., Naredi, P &

Sund, M. (red.) Kirurgi. 4:e uppl. Lund: Studentlitteratur, ss 481-493.

Gabitova, G. & Burke, N-J. (2014). Improving health care empowerment through breast cancer patient navigation: a mixed methods evaluation in a safety-net setting. BMC Health Services Research, 14(407), 2-11. doi:10.1186/1472-6963-14-407

Globocan. (2012a). Estimated Cancer Incidence, Mortality and Prevalence Worldwide in 2012 - Cancer Fact Sheet. http://globocan.iarc.fr/Pages/fact_sheets_cancer.aspx [2017-02-15]

Globocan. (2012b). Estimated Cancer Incidence, Mortality and Prevalence Worldwide in 2012 - Population Fact Sheet. http://globocan.iarc.fr/Pages/fact_sheets_population.aspx [2017-02- 15]

Haas, BK. (1999). A multidisciplinary concept analysis of quality of life. Western Journal of Nursing Research, 21(6), 728-742. doi: 10.1177/01939459922044153

Hadi, N., Soltanipour, S. & Talei, A. (2012). Impact of modified radical mastectomy on health- related quality of life in women with early stage breast cancer. Archives of Iranian Medicine, 15(8), 204-207. doi: 012158/AIM.0013

*Han, J., Grothuesmann, D., Neises, M., Hille, U. & Hillemanns, P. (2010). Quality of life and satisfaction after breast cancer operation. Archives of Gynecology and Obstetrics, 282(1), 75- 82. doi: 10.1007/s00404-009-1302

Hofvind, S., Holen, Å., Román, M., Sebuødegård, S., Puig-Vives, M. & Akslen, L. (2016).

Mode of detection: an independent prognostic factor for women with breast cancer. Journal of

Medical Screening, 23(2), 89-97. doi:

http://dx.doi.org.bibproxy.kau.se:2048/10.1177/0969141315604006

*Huang, CC., Lien, HH., Tu, SH., Huang, CS., Jeng, JY., Chao, HL, Sun, HL. & Chie, WC.

(2010). Quality of life in taiwanese breast cancer survivors with breast-conserving therapy.

Journal of the Formosan Medical Association, 109(7), 493-502. doi: 10.1016/S0929- 6646(10)60083-6.

(18)

18 Johansson, E. (red.) (2013). Cancer i siffror 2013 - populärvetenskapliga fakta om cancer.

https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19108/2013-6-5.pdf [2017- 01-02]

*Kim, MK., Kim, T., Moon, HG., Jin, US., Kim, K., Kim, J., Lee, JW., Kim, J., Lee, E., Yoo, TK., Noh, DY., Minn, KW. & Han, W. (2015). Effect of cosmetic outcome on quality of life after breast cancer surgery. European Journal of Surgical Oncology, 41(3), 426-432. doi:

10.1016/j.ejso.2014.12.002

Lukong, KE. (2017). Understanding breast cancer - the long and winding road. BBA clinical, 27(7), 64-77. doi: 10.1016/j.bbacli.2017.01.001

Martini, F., Nath, J. & Bartholomew, E. (2012). Fundamentals of Anatomy & Physiology.

9.uppl. San Francisco: Benjamin Cummings.

Meeberg, G. (1993). Quality of life: a concept analysis. Journal Of Advanced Nursing, 18(1), 32-38. doi: 10.1046/j.1365-2648.1993.18010032.x

*Metcalfe, KA., Semple, J., Quan, ML., Vadaparampli, ST., Holloway, C., Brown, M., Bower, B., Sun, P. & Narod, SA. (2012). Changes in psychosocial functioning 1 year after mastectomy alone, delayed breast reconstruction, or immediate breast reconstruction. Annals of Surgical Oncology, 19(1), 233-241. doi: 10.1245/s10434-011-1828-7

Moons, P., Budts, W. & De Geest, S. (2006). Critique on the conceptualisation of quality of life: a review and evaluation of different conceptual approaches. International Journal of Nursing Studies, 43(7), 891-901. doi: 10.1016/j.ijnurstu.2006.03.015

Moro-Valdezate, D., Buch-Ville, E., Peiró, S., Morales-Monsalve, MD., Caballero-Gárate, A., Martínes-Agulló, Á., Checa-Ayet, F. & Ortega-Serrano, J. (2014). Factors associated with health-related quality of life in a cohort of spanish breast cancer patients. Breast Cancer, 21(4), 442-452. doi: 10.1007/s12282-012-0402-x

*Munshi, A., Dutta, D., Kakkar, S., Budrukkar, A., Jalali, R., Sarin, R., Gupta, S., Parmar, V.

& Badwe, R. (2010). Comparison of early quality of life in patients treated with radiotherapy following mastectomy or breast conservation therapy: a prospective study. Radiotherapy and Oncology, 97(2), 288-293. doi:10.1016/j.radonc.2010.04.008

Nordenfelt, L. (2004). Livskvalitet och hälsa - teori och kritik. Linköping: Institutionen för hälsa och samhälle.

*Pérez-San-Gregorio, M-A., Fernández-Jiménez, E., Martín-Rodríguez, A., Borda-Más, M. &

Rincón-Fernández, M. (2013). Quality of life in women following various surgeries of body manipulation: organ transplantation, mastectomy and breast reconstruction. Journal of Clinical Psychology in Medical Settings, 20(3), 373-382. doi:10.1007/s10880-013-9360-5

Piot-Ziegler, C., Sassi, M-L., Raffoul, W. & Delaloye, J-F. (2010). Mastectomy, body deconstruction, and impact on identity: a qualitative study. British Journal of Health Psychology, 15(3), 479-510. doi: 10.1348/135910709X472174

(19)

19 Polit, DF. & Beck, CT. (2017). Nursing research: Generating and Assessing Evidence for Nursing Practice. 10.uppl. Philadelphia: J.B. Lippincott Company.

*Rahman, MM., Ahsan, MA., Monalisa, NN. & Rahman, K. (2014). Influence of socioeconomic status and BMI on the quality of life after mastectomy in bangladeshi breast cancer patients in a public hospital. Japanese Journal of Clinical Oncology, 44(12), 1150-1157. doi: 10.1093/jjco/hyu144

Regionala cancercentrum i samverkan. [RCC] (2014). Nationellt vårdprogram bröstcancer.

http://www.cancercentrum.se/globalassets/cancerdiagnoser/brost/vardprogram/vp- brostcancer.pdf [2016-12-20]

*Shi, HY., Uen, YH., Yen, LC., Culbertson, R., Juan, CH. & Hou, MF. (2011). Two-year quality of life after breast cancer surgery: a comparison of three surgical procedures. European Journal of Surgical Oncology, 37(8), 695-702. doi: 10.1016/j.ejso.2011.05.008

Socialstyrelsen. (2005). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska, Stockholm:

Socialstyrelsen.

Socialstyrelsen. (2013). Screening för bröstcancer – rekommendation och bedömningsunderlag. Stockholm: Socialstyrelsen.

Socialstyrelsen. (2015a). Cancerincidens i Sverige 2014. Stockholm: Socialstyrelsen.

Socialstyrelsen. (2015b). Nationella riktlinjer för bröst-, prostata-, tjocktarms- och ändtarmscancervård. Stockholm: Socialstyrelsen.

Socialstyrelsen. (2016). Statistikdatabas operationer i slutenvård.

http://www.socialstyrelsen.se/statistik/statistikdatabas/operationerislutenvard [2017-02-15]

Spatuzzi, R., Vespa, A., Lorenzi, P., Miccinesi, G., Ricciuti, M., Cifarell, W., Susi, M., Fabrizio, T., Ferrari, MG., Ottaviani, M., Giulietti, MV., Merico, F. & Aieta, M. (2016).

Evaluation of social support, quality of life, and body image in women with breast cancer.

Breast Care, 11(1), 28-32. doi: 10.1159/000443493.

Svensk sjuksköterskeförening. [SSF] (2016). Personcentrerad vård. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening. https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk- sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/ssf-om-

publikationer/svensk_sjukskoterskeforening_om_personcentrerad_vard_oktober_2016.pdf [2017-03-15]

*Tirgari, B., Iranmanesh, S., Fazel, A. & Kalantarri, B. (2012). Quality of life and mood state in iranian women post mastectomy. Clinical Journal of Oncology Nursing, 16 (3), 118-122. doi:10.1188/12.CJON.E118-E122

Vetenskapsrådet. (2011). Vad innebär peer reviewed?

http://www.vr.se/forskningsfinansiering/beredning/beredningsprocessen/forskaregranskarfors kare/faqpeerreview/vadinnebarpeerreview.5.5fa10c312ed4d5b90680001670.html [2017-01- 02]

(20)

20 World Health Organisation. (1997). WHOQOL Measuring Quality of Life.

http://www.who.int/mental_health/media/68.pdf [2016-12-20]

Yoon. J., Malin, JL., Tao, ML., Tisnado, DM., Adams, JL., Timmer, MJ., Ganz, PA. Kahn, KL. (2008). Symptoms after breast cancer treatment: are they influenced by patients characteristics? Breast Cancer Research and Treatment, 108(2), 153-165.

doi: 10.1007/s10549-007-9599-3

(21)

Bilaga 1 – Artikelmatris

Författare, Titel, Land, År Syfte Metod Huvudresultat

Acil & Cavdar.

”Comparison of quality of life of turkish breast cancer patients

receiving breast conserving surgery or modified radical

mastectomy”

Turkiet, 2014

Syftet var att undersöka skillnader i livskvalitet hos patienter som gjort

bröstbevarande kirurgi eller modifierad radikal

mastektomi som behandling av bröstcancer.

Metod: Kvantitativ studie.

Urval: 100 kvinnor med bröstcancer.

50 hade gjort mastektomi. Bortfall saknas.

Datainsamling: Deltagarna fick besvara 2 frågeformulär: EORTC QLQ-C301 och EORTC QLQ-BR232.

Kvinnorna ansågs ha en måttlig funktion inom de flesta

områden som blivit skattade.

Undantag var sexuell funktion och njutning som ansågs vara låg. Kvinnorna hade en måttlig förekomst av de flesta

symtomen förutom diarré som var lågt förekommande.

Cortés-Flores et al.

” Quality of life among women treated for breast cancer: a survey of three procedures in

mexico”

Mexico, 2014.

Syftet var att jämföra livskvalitet mellan patienter som behandlats med tre olika kirurgiska åtgärder vid bröstcancer.

Metod: Kvantitativ tvärsnittsstudie.

Urval: 139 kvinnor som behandlats för bröstcancer. 54 hade gjort mastektomi. Bortfall saknas.

Datainsamling: Deltagarna fick besvara 2 frågeformulär: EORTC QLQ-C30 och EORTC QLQ-BR23.

De fick även besvara ett antal kompletteringsfrågor. Mätningarna genomfördes 1-2 år efter avslutad adjuvant behandling.

Överlag har kvinnorna en hög funktion i alla funktionella skalor förutom sexuell njutning och hälsoprognos som skattades som måttlig. En signifikant skillnad i den globala hälsan kan ses mellan kvinnorna över och under 50 år där den äldre gruppen har högre funktion.

Kvinnorna hade en låg förekomst av symtom.

1 European Organisation for Research and Treatment of Cancer Quality of Life Questionnaire - Core 30

2 European Organisation for Research and Treatment of Cancer Quality of Life Questionnaire - Breast Cancer Module

(22)

Författare, Titel, Land, År Syfte Metod Huvudresultat Han et al.

”Quality of life and satisfaction after breast cancer operation”

Tyskland, 2010.

Syftet var att undersöka livskvalitet och

tillfredställelse hos patienter med bröstcancer efter olika operationer: bröstbevarande kirurgi (BCT), rekonstruktion efter BCT eller mastektomi samt mastektomi

Metod: Kvantitativ retrospektiv studie.

Urval: 180 patienter med bröstcancer.

20 hade gjort mastektomi. Bortfall:

68/180.

Datainsamling: Deltagarna fick besvara 2 frågeformulär. EORTC QLQ-C30, EORTC QLQ-BR23

Kvinnorna har uppgett en hög funktion i de flesta funktionella skalorna. Undantag var

förmågan att utföra arbete och hushållssysslor, kroppsbild samt hälsoprognos som skattades som måttlig.

Kvinnorna ansåg sig ha en måttlig global hälsa samt en låg symtombörda.

Huang et al.

”Quality of life in taiwanese breast cancer survivors with breast conserving theraphy”

Taiwan, 2010.

Syftet var att utvärdera livskvaliteten hos taiwanesiska

bröstcancerpatienter med eller utan bröstbevarande kirurgi.

Metod: Kvantitativ studie.

Urval: 130 kvinnor med bröstcancer.

93 hade gjort mastektomi. Bortfall saknas.

Datainsamling: Deltagarna fick besvara 2 frågeformulär EORTC QLQ-C30 och EORTC QLQ-BR23 Mätningarna genomfördes 9 till 12 månader postoperativt.

De funktionella aspekter som mättes var förmågan att utföra arbete och hushållssysslor, sexuell njutning och global hälsa. Kvinnorna ansåg att de hade en måttlig funktion inom dessa områden. Symtombördan skattade kvinnorna som låg.

(23)

Författare, Titel, Land, År Syfte Metod Huvudresultat Kim et al.

”Effect of cosmetic outcome on quality of life after breast cancer

surgery”

Korea, 2015.

Syftet var att analysera det estetiska resultatet och livskvalitet hos kvinnor som genomgått bröstbevarande kirurgi eller total mastektomi med en direkt efterföljande rekonstruktion genom att använda objektiva och validerade metoder.

Metod: Kvantitativ studie.

Urval: 531 kvinnor med bröstcancer plus en kontrollgrupp på 87 kvinnor som hade gjort mastektomi. Bortfall:

347/878.

Datainsamling: Deltagarna fick besvara 4 frågeformulär: EORTC QLQ-C30, EORTC QLQ-BR23, Body Image Scale (BIS) och The Hospital Anxiety and Depression Scale

(HADS). Alla deltagare fotades för att utvärdera det kosmetiska resultatet.

Mediantiden för mätningen var 2,1 år postoperativt.

Kvinnorna hade en måttlig global hälsa och social funktion samt en måttlig tillfredställelse gällande kroppsbilden.

Förmågan att utföra arbete och hushållssysslor var hög.

Metcalfe et al.

”Changes in psychosocial functioning 1 year after mastectomy alone, delayed breast

reconstruction, or immediate breast reconstruction”

Canada, 2011.

Syftet var att belysa förändringar i den

psykosociala funktionen vid 1 års uppföljning av

bröstcanceroperationer i tre olika grupper: kvinnor som genomfört endast mastektomi, de som gjort mastektomi och omedelbar rekonstruktion och de med fördröjd

rekonstruktion.

Metod: Kvantitativ prospektiv longitudinell studie.

Urval: 190 kvinnor med bröstcancer.

109 hade gjort mastektomi. Bortfall:

32/190 vid mätning 2.

Datainsamling: Deltagarna fick besvara 5 frågeformulär: Quality of Life Index (QLI), Body Image after Breast Cancer (BIBC), Impact of Event Scale (IES), Brief Symptom Inventory (BSI) samt Sexual Activity Questionnaire (SAQ). Mätningarna genomfördes vid 2 tillfällen:

preoperativt samt 1 år postoperativt.

Kvinnorna hade en låg förekomst av ångest och depression. Den

cancerrelaterade stressen var signifikant mindre hos

kvinnorna 1 år efter operation jämfört med innan.

(24)

Författare, Titel, Land, År Syfte Metod Huvudresultat Munshi et al.

”Comparison of early quality of life in patients treated with

radiotherapy following mastectomy or breast conservation therapy: A

prospective study”

Indien, 2010.

Syftet var att jämföra livskvalitet för

bröstcancerpatienter från ett u-land efter bröstbevarande kirurgi eller mastektomi och adjuvant strålningsterapi.

Metod: Kvantitativ prospektiv studie.

Urval: 255 patienter med bröstcancer.

113 hade gjort mastektomi. Bortfall saknas.

Datainsamling: Deltagarna fick besvara 2 frågeformulär EORTC QLQ-C30 och EORTC QLQ-BR23.

Mätningarna genomfördes vid tre tillfällen: innan, under och efter strålningsbehandling.

Kvinnorna uppger en hög funktion i nästan alla skalor.

Den fysiska funktionen skattades som måttlig och sexuell njutning uppgavs vara låg. Hälsoprognosen skattades lågt vilket tyder på en hög ängslan. Kvinnorna uppger en måttlig förekomst av bröst och arm symtom men en låg förekomst av övriga symtom.

Pérez-San-Gregorio et al.

”Quality of life in women following various surgeries of

body manipulation: organ transplantation, mastectomy, and

breast reconstruction”

Spanien, 2013.

Syftet var att jämföra självskattad oro/depressions- symtomatologi och

livskvalitets-funktionen efter vilken typ av operation som genomförts:

organtransplantation,

mastektomi och mastektomi med bröstrekonstruktion, samt att bedöma den kliniska betydelsen av dessa resultat

Metod: Kvantitativ.

Urval: 98 kvinnor. 36 kvinnor hade gjort mastektomi som behandling av bröstcancer. En referensgrupp på 608 kvinnor användes. Bortfall saknas.

Datainsamling: Deltagarna fick besvara 2 frågeformulär: HADS och EORTC QLQ-C30.

Mätningarna genomfördes mellan 2,6- 33,89 månader postoperativt. Data till referensgrupp plockades ur the European general population.

Kvinnorna har skattat en måttlig funktion i majoriteten av aspekterna. Undantag är emotionell funktion som skattats som låg. Trötthet, smärta och sömnsvårigheter har skattats som måttligt

förekommande medan diarré, förstoppning, aptitlöshet, dyspné samt

illamående/kräkning har skattats som lågt

förekommande.

(25)

Författare, Titel, Land, År Syfte Metod Huvudresultat Rahman et al.

”Influence of socionomics status and BMI och the quality of life after mastectomy in bangladeshi breast cancer patients in a public

hospital”

Bangladesh, 2014.

Syftet var att undersöka hur socioekonomisk status och BMI påverkar livskvaliteten hos bröstcancerpatienter under behandlingsfaserna före och efter en mastektomi.

Metod: Kvantitativ longitudinell studie.

Urval: 250 kvinnor med bröstcancer som gjort mastektomi. Bortfall: 0.

Datainsamling: Deltagarna fick besvara 2 frågeformulär: EORTC QLQ-C30 och EORTC QLQ-BR23.

Mätningarna genomfördes vid 2 tillfällen: preoperativt samt 4-6 veckor postoperativt.

Resultatet visar att majoriteten av kvinnorna har en måttlig fysisk, emotionell samt kognitiv funktion. Kvinnorna hade en måttlig tillfredsställelse gällande kroppsbilden.

Shi et al.

”Two year quality of life after breast cancer surgery: a comparison of three surgical

procedures”

Taiwan, 2011.

Syftet var att analysera longitudinella förändringar i varje underkategori till livskvalitetsmätningar och deras förhållande till effektiva prediktorer inom livskvalitet hos bröstcancerkirurgi- patienter.

Metod: Kvantitativ prospektiv studie.

Urval: 172 kvinnor med bröstcancer.

83 hade gjort mastektomi. Bortfall: 1 av 173 + vid mätning 1 år

postoperativt föll 22 bort och vid 2 år postoperativt föll 18 bort. Totalt 41/173.

Datainsamling: Deltagarna fick besvara 2 frågeformulär: EORTC QLQ-C30 och EORTC QLQ-BR23.

Mätningarna genomfördes vid 3 tillfällen: preoperativt, 1 år

postoperativt samt 2 år postoperativt.

Resultatet visar en signifikant förbättring inom alla kategorier mellan före operationen till 1 år efter. Vid 1-års uppföljningen skattade kvinnorna högt på majoriteten av kategorierna.

Undantag var den globala hälsan som skattades som måttlig.

(26)

Författare, Titel, Land, År Syfte Metod Huvudresultat Tirgari et al.

”Quality of life and mood state in iranian women post mastectomy”

Iran, 2012.

Syftet var att undersöka sinnesstämning och

livskvalitet hos patienter som genomgått en mastektomi.

Metod: Kvantitativ deskriptiv studie.

Urval: 50 kvinnor med bröstcancer som hade gjort mastektomi. Bortfall:

0.

Datainsamling: Deltagarna fick besvara 2 frågeformulär: Profile of Mood State (POMS) och Ferrans and Powers Quality of Life Index

(FPQLI). Mätningarna genomfördes mellan 1-5 år postoperativt.

Kvinnorna hade en måttlig förekomst av olika

sinnesstämningar såsom ångest, depression, aggression samt konfusion. Livskvaliteten visade sig bli sämre relaterat till de olika sinnesstämningarna.

Enligt den totala poängen på livskvalitetsskalan hade kvinnorna en måttlig livskvalitet.

References

Related documents

Man får heller inte glömma bort att denna estetik just nu är relativt modern och ”rätt” om man ska göra dokumentärfilm eller spelfilm för den delen också, se till exempel

Insufficient information was given about physical pain and pain relief, characteristics of contractions, onset and characteristics of vaginal bleeding, general

I och med att detta endast är en mätning och inga fler mätningar går att presentera kommer ytterligare mätningar krävas för att fastställa huruvida den anläggningen kommer

DB Browser för SQLite är ett visuellt open source-verktyg som används för att skapa, designa, och redigera databasfiler. Det använder ett kalkylbladsliknande gränssnitt, där du

Den teori som ligger till grund för denna uppsats är den fatalistiska tendens som kan urskiljas inom den svenska armén under bland annat tiden för det stora nordiska kriget.. 18

The analysis was based on six broader characteristics (or ‘indicators’) of post-productivism with a focus on agricultural regimes: policy change, organic

Med utgångspunkt i syftet värderades det huruvida respondenterna uppfattade fördelarna med att konsumera mat efter säsong, vilka råvaror som är i säsong för tillfället samt

Resultatet visar att punkten där frekvenserna för ND 3 skär 3:e MO hamnar utanför resonansområdet för en blisk utan tak.. Dock ligger de inom marginalen i frekvens vid 60 %