Investerares önskemål om CSR-information i företags hållbarhetsredovisningar

(1)

Karlstads universitet 651 88 Karlstad Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper

Avdelningen för hälsa och miljö

Anna Haraldsen

Investerares önskemål om CSR- information i företags

hållbarhetsredovisningar

Investor´s expectations for CSR-information in corporate sustainability reports

Miljövetenskap C-uppsats

Datum/Termin: 2010-06-09 Handledare: Hilde Ibsen Examinator: Eva Svensson

(2)

(3)

Förord

Inledningsvis vill jag tacka Malin Ripa, CSR-ansvarig på Volvokoncernen och min handledare under praktikperioden där, som gav mig inspiration och idé till frågeställning i denna uppsats. Jag vill lika mycket tacka min handledare Hilde Ibsen på Karstads Universitet som verkligen varit flexibel med handledningstid och som ställt upp med goda råd och guidning genom hela skrivprocessen. Jag har lärt mig mycket. Många tack också till de investerare som behandlas i denna uppsats, det är ovärderligt att ni, var och en, tog er tid att svara på mitt frågeformulär och att ni gjort er anträffbara. Mest av allt vill jag tacka min man som tog pappaledigt och skötte markservicen totalt så att jag kunde färdigställa uppsatsen trots att vår fina lilla son föddes mitt i skrivprocessen.

(4)

Abstract

To act responsible in relation to environmental, economic and social issues is a trend that is spreading among businesses and their investors. In order to assess business risks, ethical interested investors are calling for open, honest, clear CSR information that can be followed up in corporate sustainability reports. The ability to communicate about risks and to meet investors requests already in the business analytic process can save resources and increase the company’s profitability.

The idea that companies should take responsibility for their impact on society from economic, environmental and social perspective is called Corporate Social Responsibility, CSR. In addition to CSR, there is another three-letter abbreviation in this context, PRI – Principles for Responsible Investment – which are principles, signed by ethically interested investors.

Owners of shares and securities such as fund management companies and banks have in recent years emerged as a major driving force behind corporate CSR efforts. Companies that is good at reporting their CSR work, is estimated to have a lower investment risk than companies that communicates this work poorly.

In this paper, six investors express their expectations on companies CSR reporting. Their responses are analyzed and summarized, which may make it easier for companies wishing to report their CSR work right from the start.

(5)

Sammanfattning

Att agera ansvarsfullt i förhållande till miljö, ekonomi, och sociala frågor är en trend som sprider sig bland företag och hos deras investerare. För att kunna bedöma företagens risker, efterlyser etiskt intresserade investerare öppen, ärlig, tydlig och uppföljningsbar information om samhällsansvar i företagens hållbarhetsrapporter. Att kunna kommunicera kring risker och gå investerares önskemål till mötes redan i den företagsanalytiska processen kan spara

resurser och öka företags lönsamhet.

Idén om att företag ska ta ansvar för hur de påverkar samhället ur ekonomiska, miljömässiga och sociala perspektiv kallas Corporate Social Responsibility, CSR. Förutom CSR, är en annan viktig trebokstavsförkortning i sammanhanget PRI – Principles for Responsible Investments – vilka är principer, undertecknade av etiskt intresserade investerare. De som äger aktier och värdepapper, till exempel fondbolag och banker, har under de senaste

åren vuxit fram som en stark drivkraft bakom företagens CSR-arbete och de företag som kan redovisa för sitt CSR-arbete, bedöms ha en lägre investeringsrisk än företag som

kommunicerar dåligt i dessa frågor. I denna uppsats ger sex investerare uttryck för sina önskemål på företags CSR-information. Deras svar analyseras och sammanfattas, vilket kan göra det lättare för företag som vill kommunicera sitt CSR-arbete rätt redan från början.

(6)

Innehållsförteckning

1. Inledning... 1

1.2 Syfte... 3

1.3 Forskningsfråga... 4

1.4 Metod... 4

1.5 Definitioner... 7

1.5.1 CSR, Corporate Social Responsibility... 7

1.5.2 Hållbar utveckling... 9

2. Teori... 10

2.1 CSR i företag... 10

2.2 Intressenter... 11

2.3 Hållbarhetsredovisning... 13

2.4 Global Reporting Initiative, GRI... 14

2.5 Etiska investeringar... 15

2.5.1 Screening... 16

3. Resultat... 17

3.1 AP1, Första AP- fonden... 17

3.2 AP3, Tredje AP-fonden... 19

3.3 Folksam... 22

3.4 Mistra... 23

3.5 Swedbank Robur... 24

3.6 Ethix SRI advisors... 26

4. Diskussion och slutsats... 28

5. Källförteckning... 32

5.1 Tryckta källor... 32

5.2 Internet källor... 33

(7)

1. Inledning

1.1 Bakgrund

Ett flertal företag, både globala och internationella, arbetar idag med Corporate Social Responsibility, CSR. Motiven till detta är flera. Det kan handla om riskminimering,

varumärkesbyggande och lönsamhetsstrategi. CSR-arbetet kan också syfta till att utveckla den organisatoriska funktionen i företaget där värderingar är centrala för samarbete, avtal,

engagemang och innovation. CSR-arbetet grundar sig i uppfattningen om att det är mer praktiskt och mindre kostsamt att förebygga hållbarhetsrelaterade problem än att försöka lösa dem när de väl uppstått. Arbetet ska generera ekonomisk vinst så att företaget kan fortsätta verka i samhället. En intressentgrupp med tydligt engagemang i företagets ekonomiska ställning är investerare. De behöver kunna bedöma kurspåverkande risker som ett bolag har inbyggda i sin verksamhet och se hur väl företaget hanterar dessa risker. Miljörisker, dåliga medarbetarerelationer och oetiska affärsmetoder, är aspekter som CSR-intresserade

investerare väger in vid sin företagsanalys.

Att aktörer använder finansmarknaden för att påverka samhället i önskad riktning är inget nytt fenomen, det kan spåras tillbaks i tiden ¹. Den moderna synen på etiska normer i näringslivet kan spåras tillbaks till den västerländska tilltron på individers förnuft och framsteg som präglade renässansen och de vetenskapliga upptäckterna. Dessa tankar formulerades så småningom i liberalismen och den klassiska ekonomiska teorin².

I slutet av 1800-talet sågs en förvandling i näringslivet, från tidigare småföretagande till allt större koncerner med allt mer koncentrerad makt och nya ledningsstrukturer³ . Målet var att på ett rationellt sätt tillvarata ägarnas ekonomiska intressen⁴. Fokus på ekonomisk vinning gjorde att lagstiftningen gentemot företagen ökade, med följden att deras moraliska

ambitioner inte sträckte sig längre än till lagens råmärken ⁵. En annan sida av myntet är att

1 Folksam, Skillius, Å, Etiska fonder-Kategorier, metoder och finansiell utveckling, 2002, 5

2 Pihl, H. Miljöekonomi för en hållbar utveckling, (SNS förlag, Stockholm, 2007) 17

3 Carrol, A. & Buchholtz A. Business and Society – Ethics and Stakeholder Management, (Cincinatti: South Western College Publishing, 2000) 28ff

4 Nylén U. Gott och ont inom affärslivet Utveckling av ett etiskt perspektiv på företags relationer med aktörer (Studier i företagsekonomi, Umeå Universitet, 1996) 8

5 Ibid 8.

(8)

lagstiftningen var ett steg mot ett mer ansvarsfullt företagande, då andra aspekter än rent ekonomiska trots allt inkluderades i företagsbilden⁶.

Under 1920- och 30-talen ändrades det västerländska fokuset på ekonomi från ren

marknadsekonomi till en mer blandad, där samhället tog allt större del i företagsvärlden. I USA kunde man exempelvis se religiösa grupper som av övertygelse undvek aktier i

”syndiga” verksamheter som tobak, spel och alkohol⁷.

Under efterkrigstiden då välståndet och utbildningsnivån ökade, inkluderades aspekter som anställdas villkor, sjukförsäkringar, pensionsprogram och säkerhet i näringslivet. Nu ökade investeringarna i företag som lade allt mer kraft på att övertyga omvärlden att man använde sin makt på ett lämpligt sätt⁸. En annan viktig förutsättning för de etiska investeringarna var de nya ägarstrukturerna som innebar att industrins ägare inte endast var rika individer, utan också utgjordes av institutionella investerare som pensionsfonder och försäkringsbolag med publika mandat.⁹

Insikten om vikten av att investera i ansvarsfullt företagande ökade än mer på 1970- och 80 talet efter massiv kritik från samhällets sida mot hur olika företag agerade vid en rad

fruktansvärda och kostsamma katastrofer¹⁰. Sådan kritik skadar ett företags rykte och kan resultera i fallande försäljningssiffror, svårigheter att rekrytera personal och att människor väljer att avstå från att placera i deras aktier och fonder. Ambitionen att agera hållbart och

7 Folksam, Skillius, Å, Etiska fonder-Kategorier, metoder och finansiell utveckling (April, 2002) 4

9 Folksam, Skillius, Å, Etiska fonder-Kategorier, metoder och finansiell utveckling (April, 2002) 4 10Folksam, Skillius, Å, Etiska fonder-Kategorier, metoder och finansiell utveckling (April, 2002) 5 Exempel på katastrofer är;

- Seveso, Italien, 1976. En olycka i Hoffman-La Roches fabrik sprider dödligt dioxin över ett vidsträckt område.

- Harrisburg, Pennsylvania USA, 1979. Härdsmälta i kärnkraftsreaktor på Three Mile Island.

- Bhopal, Indien, 1984. En gasläcka i en Union Carbide fabrik dödar 3 500 personer och skadar hundratusentals andra.

- Bahl, Schweiz, 1986. En Sandoz fabrik läcker bekämpningsmedel och kvicksilver och dödar allt liv i floden Rhen.

- Tjernobyl, fd Sovjetunionen, 1986. Härdsmälta i kärnkraftsreaktor.

(9)

socialt ansvarsfullt för att öka sin marknadsandel på olika sätt, och att kommunicera öppet kring detta arbete är det som idag kallas Corporate Social Responsibility, CSR. Företag som kan redovisa för sitt CSR-arbete bedöms ha en lägre investeringsrisk hos etiskt intresserade investerare än företag som kommunicerar dåligt i dessa frågor¹¹.

1.2 Syfte

Företagens CSR-arbete är frivilligt och grundar sig i ett intresse av att ta sitt samhällsansvar.

För ett företag med dålig ekonomi är det svårt att agera ansvarsfullt i miljömässiga, sociala, etiska och ekonomiska problemområden - det måste gå med ekonomisk vinst för att kunna fortleva och verka i samhället. För många företag är det av denna anledning viktigt att,

förutom att producera efterfrågade varor och tjänster, attrahera investerare. Etiskt intresserade investerare är idag en viktig intressentgrupp för företagens CSR-arbete och ett sätt att nå dem är via hållbarhetsrapporten. Här kan företaget visa hur just de arbetar med CSR. Intresserade investerare och anlitade screeningföretag tittar på denna information för att se hur

informationen matchar med investerarnas etiska regler och riktlinjer. Sättet som CSR- information presenteras på i hållbarhetsrapporter varierar, likaså kvalitén. Jag menar att om CSR-information presenteras på ett sätt som också attraherar investerare, skulle det kunna gynna företag eftersom informationen i hållbarhetsredovisningen påverkar investeringsbeslut.

En följd av att investerare inte finner det de söker i hållbarhetsrapporterna, är att vissa företag idag upplever sig överhopade av frågeformulär och enkäter som rör deras CSR-arbete. Att gå investerares önskemål till mötes redan i den företagsanalytiska processen borde därför också kunna spara resurser och öka företagets lönsamhet.

Mitt syfte är att analysera utvalda investerares önskemål om CSR-information i företags hållbarhetsrapporter. Målsättningen är att via analys av de olika investerarnas önskemål, kunna dra slutsatser om vilken typ av information företag kan redovisa redan i

hållbarhetsrapporteringen för att slippa komplettera gentemot potentiella investerare i efterhand.

11 Aspekta, Realisera värdet i hållbarhetsarbetet – Råd kring kommunikation i CSR- & hållbarhetsfrågor, (September 2008) 1f

(10)

1.3 Forskningsfråga

Samtidens krav på hållbar utveckling och ansvarstagande har anammats av en grupp

investerare som idag integrerar etiska riktlinjer och principer i sitt dagliga arbete. Ett exempel på ett etablerat ramverk för investerare som vill integrera dessa aspekter i sin finansiella analys är The Principles för Responsible Investment – PRI. Syftet är att riktlinjerna och principerna ska agera som vägvisare i frågor som rör miljö och sociala ägarstyrningsaspekter.

Företags CSR-rapportering varierar i kvalitet, något som delvis skulle kunna bero på en osäkerhet om vad det är för information investerare och andra intressenter är intresserade av, och hur informationen kan presenteras.

Hur resonerar olika etiskt intresserade investerare angående företagens CSR-information vid företagsanalyser?

På vilket sätt kan företagen rapportera sin CSR-information för att attrahera investerare?

1.4 Metod

Den här uppsatsen grundar sig på en kvalitativ metod med en deduktiv ansats där jag fördjupat mig i den teori som finns inom området, för att sedan applicera denna i den verklighet jag undersökt. Jag har gjort en empirisk innehållsanalys då jag tolkat och sammanfattat information från utvalda investerare. Avsikten med detta är till viss del att belysa eventuella skillnader som finns mellan önskemål hos de olika investerarna men framförallt att kunna se samband och presentera eventuella gemensamma nämnare gällande önskad CSR-information.

I uppsatsens analysdel dras slutsatser utifrån primärdata som samlats in från utvalda investerare via ett frågeformulär eftersom jag vill ge en nyanserad bild utifrån olika

investerares resonemang kring företags CSR-information. Fördelar med ett frågeformulär är också att det kan ge relativt pålitliga upplysningar. Nackdelar är att urvalsgruppen i den tid vi lever i idag, kan känna att de i sitt arbete blir överösta med frågeformulär, ofta från nyfikna studenter, och att deras resurser att svara på förfrågningar är små.¹²

12 Andersen, I. Den uppenbara verkligheten. Val av samhällsvetenskaplig metod, (Lund: Studentlitteratur, 1998) 164

(11)

En tumregel säger att man inte bör ha mer än 20 frågor i ett formulär med fria svar och högst 60 frågor om man nyttjar bundna svarsalternativ¹³. Jag gjorde bedömningen att sannolikheten att få informativa svar med synpunkter och åsikter från de investerare jag var intresserad av, skulle vara större med få frågor som uppmuntrar fria svar. Få frågor då respondenterna till min kännedom har ont om tid och fria svar då jag inte velat styra deras svar åt en

förutbestämd riktning.

En förfrågan om att svara på frågeformuläret skickades inledningsvis ut via mejl till samtliga Principles of Responsible Investments, PRI, undertecknande investerare i Sverige.

Anledningen till att jag fokuserat på dessa investerare är att jag menar att investerare som tydligt tagit ställning till att de anser att företags CSR-arbete är viktigt vid investeringsbeslut, ger mer informativa svar än investerare som kanske inte tagit ställning till om huruvida de vill integrera dessa frågor vid investeringar eller rent av struntar i dem.

Min avsikt är att säga något om en totalpopulation genom att undersöka en mindre del av populationen, detta kallas inferens¹⁴. Motivet till det är att tidsåtgången vid en

totalundersökning skulle bli för omfattande. För att lösa forskningsfrågorna bestämde jag att totalpopulationen skall bestå av svenska, etiskt intresserade investerare och deras

servicepartners. Den del av populationen som undersöks är de svenska investerare och deras servicepartners som undertecknat PRI – Principles for Responsible Investments. Anledningen till det är att det är rimligt att tro att investerare, som själva dokumenterat arbetar med etiska principer vid investeringsbeslut, ger mer information om vilken CSR-information företag bör rapportera om i sin hållbarhetsrapportering för att nå denna intressentgrupp, än investerare som inte arbetar med etiska frågor.

Nedan nämns samtliga investerare och servicepartners i urvalsgruppen, vilka som erhöll frågeformuläret och vilka som svarade. De investerare som svarat är de som behandlas i uppsatsens resultatdel. Tjugo investerare fick en förfrågan, åtta investerare gick med på att ta emot formuläret och sex har svarat . Anledningen till att investerare avstått från att svara på formuläret har uppgetts vara tids- och resursbrist.

13 Eriksson, L.T. & Wiedersheim-Paul, F. Att utreda forska och rapportera, (Malmö: Liber Ekonomi, 1997) 89

14 Andersen, I. Den uppenbara verkligheten. Val av samhällsvetenskaplig metod, (Lund: Studentlitteratur, 1998) 122

(12)

Samtliga svenska PRI- undertecknande

investerare och service- partners¹⁵

Har erhållit frågeformulär Har svarat på frågeformulär

AP1 Ja Ja

AP2 Ja Nej

AP3 Ja Ja

AP4 Nej -

Swedbank Robur Ja Ja

Folksam Ja Ja

Svenska Kyrkan Nej -

Mistra Ja Ja

Agenta Nej -

Carlson Investment Management

Nej -

Catella Fondförvaltning AB Nej -

IPM Nej -

Lundmark Nej -

Meta Nej -

SEB Nej -

Ålandsbanken Nej -

Ethix Ja Ja

GES Nej -

DnB Nor Asset Management Ja Nej

Handelsbanken Kapitalförvaltning

Nej -

15 PRI, Principles for Responsible Investment, http://www.unpri.org/signatories/index.php?country=Sweden läst 2010-05-07

(13)

1.5 Definitioner

1.5.1 CSR, Corporate Social Responsibility

Europakommissionen beskriver Corporate Social Responsibility, CSR, som: ”… ett begrepp som innebär att företagen på frivillig grund integrerar sociala och miljömässiga hänsyn i sin verksamhet och i sin samverkan med intressenterna.”¹⁶

Det finns ingen vedertagen svensk översättning av begreppet CSR men man pratar ibland om det som företagens samhällsansvar, eller företagens medborgaransvar. CSR kan något

omdiskuterat definieras som den för företaget frivilliga delen av ansvarstagandet, det som finns utöver det ekonomiska och enligt lag nödvändiga. Idén är att företag tar ansvar för hur de påverkar samhället och att företag som inte lever upp till olika intressenters förväntningar, får svårare att nå sina ekonomiska mål.¹⁷

En känd modell i sammanhanget är den av Archie B. Carrol. Modellen kan användas för att analysera företags moraliska ansvar gentemot olika intressenter. De olika typerna av ansvar bildar en pyramid med ekonomiskt ansvar som grundsten och med det filantropiska ansvaret som pyramidens topp. Denna fyrpartsmodell är en typ av intressentmodell, och om företagen uppfyller alla ovanstående ansvar har de uppfyllt totalt socialt företagaransvar.¹⁸

16Europeiska Gemenskapernas Kommission, Grönbok Främjande av en europeisk ram för företagens sociala ansvar, 2001, http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/site/sv/com/2001/com2001_0366sv01.pdf , läst 2010-05-09, 6

17 Boatright, J. Ethics and the conduct of business, (New Jersey: Prentice Hall, 2000) 373ff

18Carrol, Archie B, The Pyramid of Corporate Social Responsibility: Toward the Moral Management of Organizational Stakeholders, 1991, http://www-

rohan.sdsu.edu/faculty/dunnweb/rprnts.pyramidofcsr.pdf läst 2010-05-09

(14)

Figur 1. Carrols CSR pyramid¹⁹

Det ekonomiska ansvaret innebär att företag har ansvar för att producera de varor och tjänster som konsumenterna vill ha. Dessa skall säljas till ett marknadsmässigt pris.²⁰ Företaget ansvarar också för att tillhandahålla arbete med bra löner för sina anställda. Det skall också arbeta för förbättringar inom det tekniska området samt ta fram nya produkter.²¹

Företaget skall följa de lagar som finns i det samhälle där det verkar. Lagliga skyldigheter finns också för företagets intressenter som anställda, kunder och leverantörer. De lagstadgade kraven på företagen ökar hela tiden.²²

Exempel på områden som innefattas av det etiska ansvaret kan vara miljömässiga initiativ, anställningsvillkor och jämlikhet²³. Det ökade intresset hos allmänheten för sociala och etiska frågor har fått många företag att införa etiska riktlinjer, principer och/eller regler som utgör ett komplement till den lagstiftning som finns på området.

19 http://www.csrquest.net/imagefiles/CSR%20Pyramid.jpg, läst 2010-05-09

20Carrol, A. & Buchholtz A. Business and Society – Ethics and Stakeholder Management, (Cincinatti: South Western College Publishing, 2000) 35

21 Boatright, J. Ethics and the conduct of business, (New Jersey: Prentice Hall, 2000) 374

22 Ibid 374

23 Svendsen, A. The Stakeholder Strategy, (San Francisco: Berret – Koehler Publishers Inc., 1998) 26

(15)

Filantropiskt ansvar kan också kallas frivilligt ansvar och kan vara bidrag till välgörenhet, upprättande av barnhem, drogavvänjningsprogram o.s.v. Dessa aktiviteter baseras på

företagens egen vilja, och samhället uppfattar inte företaget som oetiskt om det inte uppfyller detta ansvar, men uppskattar företag som gör det.²⁴

1.5.2 Hållbar utveckling

Brundtlandkommissionen presenterade 1987 den kanske mest citerade definitionen av hållbar utveckling i rapporten Our Common Future, nämligen;

”Sustainable development is development that meets the needs of the present without compromising the ability of future generations to meet their own needs”²⁵

I rapporten sägs vår gemensamma framtid bestå av tre ömsesidigt beroende delar: ekologisk-, social-, och ekonomisk hållbarhet. Brundtlandkommissionen pekade på sambanden mellan miljö och utveckling men lämnade frågetecken efter sig kring hur fort man skall gå fram, och vilka vägar man skall gå mer konkret för att nå en hållbar utveckling. Det paradoxala är möjligen att begreppets vaghet kan vara orsaken till dess popularitet eftersom den gör det möjligt att använda begreppet hållbar utveckling på sitt eget sätt, så att det passar egna syften.

I diskussionerna om hållbar utveckling, dyker bland annat en etisk dimension upp som kan uppfattas beröra ömsesidiga beroenden, dels mellan människor och biosfär och dels mellan människor. Dimensionen berör också rättvisa mellan generationer och demokrati.

Hållbar utveckling har dessutom en teknokratisk och en ekocentrisk rikting där den ekocentriska riktningen sätter relationer mellan människan och natur i fokus, och vilka värderingar som skall styra dessa. En teknokratiskt hållbar utveckling är antropocentriskt färgad där människan brukar naturen för sina syften och sätter det av människan skapade samhället i centrum.

25 Our Common Future, Chapter two, Towards Sustainable Development, 1. http://www.un-documents.net/ocf- 02.htm#I läst 2010-05-09

(16)

2. Teori

2.1 CSR i företag

Det finns ett flertal argument både för och emot att företag ska arbeta med ansvarsfrågor.

Förespråkare kan exempelvis säga att många av dagens sociala problem har skapats av företag, och de borde självklart vara intresserade av att ta sitt ansvar för de problem de själva medverkat till. De har ofta resurser, kapital och expertis nog att lösa problemen de orsakat.

Trenden visar också att en ökad lyhördhet för allmänhetens krav och förväntningar är en förutsättning för att företagen ska kunna överleva långsiktigt.²⁶ Ett annat argument som talar för att företagen ska implementera ett CSR-perspektiv är att det är bättre att förekomma än att förekommas. Det är mer praktiskt och mindre kostsamt att förebygga sociala problem än att försöka lösa dem när de väl uppstått.²⁷

Motståndare menar att CSR kan kräva så mycket resurser av företagen att huvudsyftet med arbetet kan riskera att komma i skymundan.²⁸. En annan kritik mot CSR är att företagen redan har tillräckligt med makt i samhället, så varför ge dem ännu mer makt genom att bjuda in dem i samhällsbyggandet. Oron finns också att företagens CSR-arbete innebär ökade kostnader i produktionen, vilket leder till ökade kostnader för konsumenterna. Det skulle i ett större perspektiv kunna påverka företagets konkurrens på den internationella marknaden då intresset av, kunskapen om eller möjligheten att bry sig om CSR kan variera i olika delar av världen.

För de företag som bestämt sig för att arbeta med CSR, kan motiven skilja sig åt. Det kan handla om riskminimering eller en del av varumärkesbyggandet. Genom att identifiera olika riskfaktorer kan företaget hantera, reducera och kanske eliminera risker som kan utgöra potentiella ”tidsbomber”. Om de missköts kan de orsaka kris – framför allt om de blir synliga för allmänheten.

Arbetet kan också syfta till att utveckla den organisatoriska funktionen i företaget där värderingar är centrala för samarbete, avtal, engagemang och innovation. Syftet är ofta att knyta interna och externa intressenter till sig. Uttryckta ideal är då bland annat respekt,

26 Carrol, A. & Buchholtz A. Business and Society – Ethics and Stakeholder Management, (Cincinatti: South Western College Publishing, 2000) 40

27 Ibid. 41

28 Ibid. 24

(17)

ärlighet och integritet. Företagsledningen vill med den här strategin minska

transaktionskostnader, attrahera och behålla anställda samt stärka konsumenters lojalitet. Det vill säga skapa en lönsamhetsstrategi.

Företag vill också positionera sig centralt och bli valda framför konkurrenterna. Då hjälper värderingar som formar företagens identitet och rykte. Det sker genom att bygga varumärket eller förtroendet från kund, leverantörer och andra affärspartners. Fokus i denna positionering är externa faktorer.

Medborgerlig positionering handlar om företagets ställning och rykte i samhället. Några företagsledningar vill skapa en företagsimage genom att vara en progressiv kraft till sociala förbättringar, andra söker goda relationer till NGO (Non Governmental Organisations) eller till lokala grupper. Flertalet företagsledningar strävar efter att etablera sitt företag som solitt och stabilt och vill genom företagskulturen visa att de följer lagen, betalar sin skatt och upprätthåller en etisk standard för att respektera samhället i vilket det verkar.²⁹

2.2 Intressenter

Det är omöjligt att skriva om CSR och hållbarhetsrapportering utan att nämna något om företagens intressenter. Den tyska konsultfirman ECC Kohtes Klewes genomförde år 2003 en global undersökning av de viktigaste målgrupperna för frivilliga redovisningar. I denna undersökning ingick totalt 728 företag, varav 22 stycken svenska. Resultatet blev att aktieägare/investerare, konsumenter och anställda ansågs som de viktigaste målgrupperna.

Men dessa intressenter är i själva verket, enligt den tyska undersökningen, de som läser hållbarhetsredovisningen allra minst. De vanligaste läsarna visade sig vara konkurrenter och konsulter³⁰. Undersökningen visar vikten av att som företagsledare ha kännedom om vilka som egentligen intresserar sig för företagets rapportering och att ha en kontinuerlig kontakt med dessa så att deras behov tillfredställs för att minska framtida missförstånd och konflikter.

De olika intressenterna kan betraktas ur ett Stakeholder- och ett Shareholderperspektiv. Ur ett Shareholderperspektiv bör företaget, enligt det klassiska ekonomiska synsättet försöka

29 Jansson U. & Toftgård Z, Auditmodell för CSR-engagemang, helhetssyn och kommunikationsstrategier, 2007, http://www.gi-ihr.su.se/PDF/csr.pdf 13f

30 Carlsson F, Vilka är hållbarhetsredovisningens intressenter?, 2007, http://ex-

epsilon.slu.se:8080/archive/00001633/03/Vilka_är_hållbarhetsredovisningens_intressenter.pdf, 21

(18)

maximera aktieägarnas långsiktiga avkastning. Milton Friedman är en av de mest framstående forskarna inom shareholderteorin.³¹ Ur ett Stakeholderperspektiv bör företaget ta hänsyn till många olika grupper och individer, inte endast till aktieägare. En av de främsta forskarna inom denna teori är R. Edward Freeman. Exempel på olika intressenter är aktieägare, investerare, konsumenter, anställda och leverantörer.³²

En intressent till ett företag kan förklaras mer ingående som en individ eller en grupp som har en eller flera olika typer av intressen i företaget. Intressenterna är alltså en viktig del av den verklighet företaget verkar i eftersom intressenterna påverkas av företaget och företaget påverkas av intressenterna.³³ Förr ansågs endast leverantörer och kunder vara ett företags intressenter. När företagen sedan växte och det blev allt ovanligare med ägarledda bolag, krävdes det att man såg på intressenter utifrån företagsledningens perspektiv. Idag ser man på de olika förväntningarna som ställs på företag utifrån intressenternas synvinkel, vilket är komplext eftersom det gäller att räkna med många olika åsikter från en mängd olika individer och grupper³⁴.

Det finns kritik mot att dela in intressenter i modeller. Det är lätt att få uppfattningen att alla intressenter inom en intressentgrupp, till exempel investerare, skulle ha samma makt

gentemot företaget. Så är det inte. När det gäller just intressentgruppen investerare så finns det en klar skillnad i hur de påverkar företaget på grund av exempelvis aktieportföljens storlek och aktietyp i företaget. Det kan alltså finnas stora variationer i inflytande också inom en intressentgrupp. Intressenternas ideologiska värderingar kan också skilja sig åt inom en intressentgrupp. Det finns till exempel, för att ta upp fallet med investerare igen, investerare som endast placerar sina tillgångar i sådana företag som de anser agera etiskt korrekt, medan andra investerar i samma företag endast för att få tillgång till snabb avkastning på sitt kapital och inte lägger någon större vikt vid företagets etiska värderingar. Ett argument för

intressentmodeller är att det till exempel vid utformandet av ett redovisningssystem, kan vara

31 Antony, R. & Govindarajan, V. Management Control System, (Singapore: McGraw-Hill Book co., 2001) 57ff.

32 Malm J & Jonasson S, Investerare och Corporate Social Responsibility – en komparativ studie mellan önskad och redovisad information, School of Economics and Commercial Law, Göteborgs Universitet, 2002, 18

33Carrol, A. & Buchholtz A. Business and Society – Ethics and Stakeholder Management, (Cincinatti: South Western College Publishing, 2000) 65ff

3434Carrol, A. & Buchholtz A. Business and Society – Ethics and Stakeholder Management, (Cincinatti: South Western College Publishing, 2000) 66

(19)

praktiskt och ekonomiskt omöjligt att arbeta med enskilda individers önskemål, det är lättare och mer översiktligt att gruppera människor.³⁵

2.3 Hållbarhetsredovisning

En hållbarhetsredovisning är en fristående rapport som en verksamhet publicerar för att informera om sina prestanda och sin påverkan inom miljö, ekonomi och sociala frågor³⁶. Dessa tre stöttepelare kallas the tripple bottom line. De hänger samman och har ett

beroendeförhållande, och ibland även ett konfliktförhållande, sinsemellan. För att lyckas fullt ut med ett hållbarhetsmål, gäller det att prestera i vart och ett av de tre stödjebenen, det går inte att förbise någon av dem³⁷. Hållbarhetsredovisningar kan tyckas ha gemensamma stilgrepp och en speciell vokabulär men visar sig ofta brista i redovisning av väsentlig fakta.

Detta har ställt krav på olika typer av standardisering, där den kanske mest internationellt kända sådana är GRI, Global Reporting Initiatives.³⁸

GRI definierar en hållbarhetsredovisning som en rapport för företagets arbete med att mäta, visa och beräkna dess mål för en hållbarutveckling. Hållbarhetsrapporten ska inkludera både negativa och positiva bidrag³⁹. GRI anser att företagens hållbarhetsredovisningar har en större intressentgrupp än deras traditionella ekonomiska rapporter och erbjuder de företag som följer organisationens riktlinjer möjligheten att lagra sina hållbarhetsredovisningar i en databas via organisationens hemsida. Detta samarbete genomförs tillsammans med Internetsidan

http://www.corporateregister.comsom är världens mest omfattande kundregister för icke finansiella rapporter, dvs. för miljö/sociala/CSR- och hållbarhetsrapporter⁴⁰.

Alla standarder för hållbarhetsredovisningar är frivilliga och det finns inga krav på verifiering. Därför kan hållbarhetsredovisningarna vara allt från rena reklambladen till

35Carlsson F, Vilka är hållbarhetsredovisningens intressenter?, 2007, http://ex-

epsilon.slu.se:8080/archive/00001633/03/Vilka_är_hållbarhetsredovisningens_intressenter.pdf 25f

36 Naturvårdsverket, Flening, Birgit. Finansmarknaden, miljön och redovisningen: Rapport 5521, 2005), http://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer/620-5521-6.pdf 37

37Carlsson F, Vilka är hållbarhetsredovisningens intressenter?, 2007, http://ex-

epsilon.slu.se:8080/archive/00001633/03/Vilka_är_hållbarhetsredovisningens_intressenter.pdf 18

38 Westermark C, Hållbarhetsredovisning i statligt ägda företag, 2009, http://forskarnatverket.files.wordpress.com/2009/05/christer-westermark.pdf 1f

39 GRI,Global Reporting Initiative, RG Riktlinej för hållbarhetsredovisning, http://www.globalreporting.org/NR/rdonlyres/1115DCC0-7927-4BDD-BBCA- CD18185DEFC3/2830/GRI_RG_Swe_New_10.pdf 3

40 Corporate Register.com, http://www.corporateregister.com/about.html läst 2010-05-09

(20)

omfattande verksamhetsbeskrivningar⁴¹. Företagens hållbarhetsansvar har sedan

Brundtlandsrapporten fått mer uppmärksamhet, och när redovisningen utvidgas med fler aspekter, är det ett vanligt scenario hos företagen att detta har sin upprinnelse i

miljöredovisningen. Miljöredovisningen kompletteras då med mer socialt/samhälliga och etiskt orienterade aspekter, och den nya redovisningen ges en ny benämning efter vad företagen tycker passar bäst in på deras verksamhet, oftast hållbarhetsredovisning.

Det förs en debatt om de frivilliga hållbarhetsredovisningarnas kvalitet. Deras

trovärdighet varierar kraftigt, och åsikterna om hur problemet ska lösas varierar. Många frivilliga redovisningar är inte verifierade och uppfattas av den anledningens inte som trovärdiga, allra minst av den finansiella sektorn eftersom investerare är vana vid verifierade uppgifter. Det finns dock företag som väljer att låta sina hållbarhetsredovisningar genomgå en extern granskning av en tredje parts för att öka trovärdigheten. Andra anser att verifiering av frivilliga rapporter är en onödig kostnad. De hävdar vidare att miljö- och

hållbarhetsinformation blir alldeles för bottenlös om den endast placeras i den traditionellt verifierade årsredovisningen.

2.4 Global Reporting Initiative, GRI

Ett internationellt ramverk för hållbarhetsrapportering som nämns frekvent i denna uppsats är GRI, Global Reporting Initiative, som gett ut den tveklöst mest kända CSR-standarden⁴². Det är ett initiativ som arbetar för utveckling, främjande och spridning av ett generellt accepterat ramverk för företags frivilliga rapportering⁴³. Huvudkontoret ligger i Amsterdam och GRI är officiell samarbetspartner med UNEP, FN:s Global Compact och The Earth Charter Initiative, som vill främja ett etiskt ramverk för hållbart leverne⁴⁴. Ramverket inkluderar ”the tripple bottom line” i redovisningen, och visionen är att göra hållbarhetsrapportering lika trovärdig och rutinmässig som vanlig finansiell rapportering när det gäller jämförbarhet och

verifierbarhet. Det används av mer än 1500 företag över hela världen, och de vanligaste branscherna är finansiella tjänster, livsmedel, energi och råvaruutvinning.⁴⁵

41 Naturvårdsverket, Flening, Birgit. Finansmarknaden, miljön och redovisningen: Rapport 5521, 2005), http://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer/620-5521-6.pdf 37

42Westermark C, Hållbarhetsredovisning i statligt ägda företag, 2009,

http://forskarnatverket.files.wordpress.com/2009/05/christer-westermark.pdf 13

43 GRI, Global Reporting Initiative, http://www.globalreporting.org/AboutGRI/WhatIsGRI/, läst 2010-05-10

44 The Earth Charter Initiative, http://www.earthcharterinaction.org/content/pages/Mission,-Vision-and- Goals.html, läst 2010-05-10

45 Aspekta, Realisera värdet i hållbarhetsarbetet – Råd kring kommunikation i CSR- & hållbarhetsfrågor, (September 2008) 7

(21)

Riktlinjerna har efterhand reviderats och de nu gällande betecknas som ”3G” och finns sedan 2008 på svenska⁴⁶. De kan användas fritt av de företag som vill och de är inte branschbundna.

Det förekommer tre tillämpningsnivåer, A till C, där A är den högsta. Det finns också en tilläggssymbol (+) som anger att rapporten är granskad av extern part. Om GRI får kontrollera hållbarhetsredovisningen och därefter godkänner den, betecknas den som ”GRI checked”.

2.5 Etiska investeringar

Att använda finansmarknader för att hålla borta sina besparingar från vissa ändamål kan spåras tillbaks i tiden. Det moderna fenomenet sågs på 1920-talet då olika religiösa

sammanslutningar i USA undvek att äga aktier i branscher de bedömde vara syndiga , som tobak-, alkohol- och hasardspelsbranschen.⁴⁷ Under Vietnamkriget på 1960-talet var det många investerare som vägrade att placera riskkapital i försvarsindustrin, och motsvarande engagemang kunde också ses gentemot företag som hade verksamhet i apartheidregimens Sydafrika på 1980-talet.⁴⁸

I början av 2005 bjöd FN:s generalsekreterare Kofi Annan in några av världens största kapitalförvaltare att vara med och forma "The Principles for Responsible Investment" (PRI).

Målet var att ta fram gemensamma principer för ansvarsfulla investeringar. Det skulle för första gången finnas ett etablerat ramverk för investerare som ville integrera dessa aspekter i sin finansiella analys. Expertgruppen som arbetat fram PRI bestod av representanter från 20 av världens största institutionella investerare ,och som stöd fanns en investerargrupp

bestående av 60 representanter från finansbranschen, forskarvärlden, regeringar och olika organisationer. Arbetet koordinerades av FN:s Miljöprogram och Global Compact.⁴⁹

Arbetet med att fastställa PRI har resulterat i följande sex principer med tillhörande riktlinjer som av undertecknande investerare stöds och tas in i hela verksamheten;⁵⁰

:

46 GRI, Global Reporting Initiative,

http://www.globalreporting.org/Home/LanguageBar/SwedishNewLanguagePage.htm, läst 2010-05-10

47 Folksam, Skillius, Å, Etiska fonder-Kategorier, metoder och finansiell utveckling, 2002, 4

48 Carrol, A. & Buchholtz A. Business and Society – Ethics and Stakeholder Management, (Cincinatti: South Western College Publishing, 2000, 56

49 PRI, Principles for Responsible Investment, http://www.unpri.org/about/, läst 2010-05-10

50 PRI, Principles for Responsible Investment, http://www.unpri.org/principles/, läst 2010-05-10

(22)

1) Att integrera miljömässiga och sociala aspekter samt ägarstyrning i den finansiella analysen och beslutsprocessen.

2) Att vara en aktiv ägare och införliva miljömässiga och sociala aspekter samt ägarstyrning i ägarpolicyn och arbetssättet.

3) Att verka för en ökad nivå av öppenhet kring miljömässiga, sociala och ägarstyrningsaspekter för de företag som man investerar i.

4) Att aktivt arbeta för att PRI ska implementeras inom finansbranschen.

5) Att samarbeta för att implementeringen av principerna ska bli så effektiv som möjligt.

6) Att rapportera de åtgärder som vidtas för att implementera PRI i verksamheten.

2.5.1 Screening

Screening innebär att företag analyseras av investerare och ofta tilldelas ett betyg på hur bra det uppfyller olika kriterier. Ett ofta anlitat screeningföretag är GES (Global Ethical Standard) Investment Services⁵¹ och Ethix SRI Advisors.

Negativ screening innebär att investerare som vill satsa sina pengar i socialt ansvarstagande företag bestämmer vilka företag de vill exkludera, exempelvis pga. kriterier som tobak, alkohol, hasardspel, vapen, miljö, djurrätt, preventivmedel och brott mot mänskliga

rättigheter. Positiv screening är när de bestämmer vilka företag de vill inkludera efter ett urval baserat på kriterier som exempelvis specificerade uppförandekoder till kvotering av

minoriteter i ledningen.⁵²

Screeningen kan göras med olika djup, och vanligtvis stöter investerare på olika problem med exempelvis gränsdragningar, jämförelser och tillgång på information. I västvärlden finns informationsbyråer som tillhandahåller miljö- och etikprofiler över stora företag, men i verksamheter i övriga länder är bristen på information ofta stor. Samarbeten med olika

gräsrotsorganisationer för mänskliga rättigheter eller miljö kan göra att investeraren lättare får reda på skandaler i utvecklingsländer⁵³.

51 GES Investment Services, http://www.ges-invest.com/pages/?ID=66, läst 2010-05-10

52 Carrol, A. & Buchholtz A. Business and Society – Ethics and Stakeholder Management, (Cincinatti: South Western College Publishing, 2000, 56

53 Jonasson, S & Malm, J. Investerare och Corporate Social Responsibility – en komparativ studie mellan önskad och redovisad information, 27f.

(23)

3. Resultat

Det var tjugo investerare som fick frågan om de ville delta i undersökningen. Av de som accepterade och fick frågeformulär var det till slut sex som skickade tillbaka ett ifyllt

frågeformulär. Dessa sex företag består av fyra traditionella investerare, ett screeningföretag och en forskningsstiftelse som investerar sitt kapital. Även om antalet är något begränsat har undersökningen gett ett bra underlag för att analysera hur investerare resonerar kring CSR- information vid företagsanalyser och om hur företag kan rapportera sitt CSR-arbete för att attrahera investerare.

3.1 AP1, Första AP- fonden

Första AP-fonden är en av Sveriges största pensionsförvaltare med tillgångar på 181,4 miljarder kronor som är spridda över hela världen. Som en del av det allmänna svenska pensionssystemet utgör denna buffertfond kapital som ska användas för att betala ut pensioner i de fall inbetalda pensionsavgifter inte är tillräckligt höga för att täcka utbetalningarna.⁵⁴ Första AP-fonden har en etik- och miljöpolicy som är en del av fondens ägarpolicy. Policyn innebär att fonden istället för att sälja ett företags aktier, vill använda sitt inflytande genom att samarbeta med företagen i syfte att förändra eventuella ageranden som kränker de

internationella konventioner som svenska staten undertecknat gällande mänskliga rättigheter, arbete, miljö, mutor, korruption samt särskilda vapen.⁵⁵

Arbetsprocessen för att påverka bolag att ta etik- och miljöhänsyn sker sedan 2007 gemensamt via AP-fondernas Etikråd och ser ut som följer;

• Screening av fondens alla innehav, med hjälp av en extern konsult (GES Investment Services) för att identifiera bolag som kan ha kränkt en konvention.

• Aktivt engagemang i de bolag som identifierats i syfte att få till stånd en varaktig förändring i bolagens beteende för att undvika att liknande händelser upprepas i framtiden.

Engagemanget kan exempelvis ske genom en direkt dialog med bolaget, enskilt eller

tillsammans med andra investerare eller via utnyttjande av rösträtt på bolagsstämmor i frågor kopplade till en hållbar utveckling.

54Första AP-fonden, http://www.ap1.se/sv/Om-AP1/, läst 2010-05-07

55 Frågeformulär, Nadine Viel Lamare, Senior ESG analyst, Första AP-fonden

(24)

Dessutom görs också en systematisk genomgång av de svenska bolag fonden investerar i.⁵⁶ Målet med diskussionerna är att utnyttja fondens inflytande så att de företag fonden investerar i har en god beredskap för att ta miljömässigt och socialt ansvar⁵⁷.

Första AP-fonden identifierar CSR-arbetet i svenska innehav genom att de utgår från samtliga innehav i svenska bolag (ca 40 stycken). För dessa beställer de initialt en extern genomgång för en övergripande betygssättning. Denna kompletteras sedan med deras egen analys och kunskap om bolaget. Eftersom AP1 är med i projektet Hållbart värdeskapande använder de sig numera även av den informationen när de bedömer företag. För utländska innehav har Första AP-fonden en extern screeningtjänst för att identifiera bolag som har brutit mot någon internationell konvention. De är förtrogna med hur analysprocesserna går till och hur svenska bolag betygsätts i analysen.⁵⁸

Hållbarhetsrapporter och webben är viktiga informationskällor vid bedömningen, De ger en känsla för vad företaget själv vill lyfta fram som sina stora utmaningar, de ger också nyckeltal och fallberättelser. AP1 anser att de som investerare är en viktig målgrupp för företags

hållbarhetsrapporter och tycker generellt att informationen i företags hållbarhetsrapporter blivit allt bättre de senaste åren. Det är bra att utnyttja webben då den inte är statisk och lätt kan uppdateras med konkreta exempel hur man arbetar, oftare än i en hållbarhetsredovisning.

AP1 anser att det är bra att utgå från GRI i rapporteringen, att göra en GRI-tabell som visar var informationen finns i rapporten, det är en god hjälp för investeraren. Däremot anser denna investerare att det kan bli lite väl plottrigt att bygga hela hållbarhetsrapporten kring GRI.- strukturen. Denna struktur kan göra det svårt för läsaren att bedöma vad bolaget anser är de stora utmaningarna.⁵⁹

Information som Första AP-fonden önskar sig i ett företags hållbarhetsrapport är;

• En tydlig strategi – varför jobbar företaget med hållbarhetsfrågor – koppling till affärsstrategin och affärsnyttan

57 Första AP-fonden, http://www.ap1.se/sv/Forvaltningen/Etik--och-miljohansyn-i-vara-investeringar/, läst 2010- 05-07

59 Ibid.

(25)

• Organisation kring CSR-arbetet

• Tydlig genomgång av risker och hur man hanterar dessa

• Tydliga mål och angivelser hur man tänker nå dit

• Tydlig måluppföljning med kommentarer⁶⁰

För att få fler analytiker i investerarnas organisation intresserade av att använda

hållbarhetsrapporter som ett givet analysverktyg bör kopplingen mellan CSR-arbetet och affärsnyttan/affärsstrategin och då gärna konkretiserat i siffror, belysas tydligare.

Standardiserade, och reviderade nyckeltal som gjorde företagen mer jämförbara skulle också vara av värde. Det är olika i olika bolag hur bra information årsredovisningarna ger. AP1 nämner också att även bra hållbarhetsredovisningar väcker frågor som behöver besvaras. Som ett kompletterande kommunikativt verktyg till hållbarhetsrapporter, föreslår AP1 en eventuell databas med relevanta nyckeltal.⁶¹

3.2 AP3, Tredje AP-fonden

Tredje AP-fonden är en annan av de fem buffertfonderna i det allmänna pensionssystemet.

Värdet på AP3s portfölj uppgick den 31 december 2009 till 206,5 mdkr.⁶². Enligt den lag som styr AP-fonderna ska miljö och etikhänsyn tas i placeringsverksamheten utan att göra

avkall på det övergripande målet om hög avkastning till låg risk. AP3:s etik bygger, precis som för övriga AP fonder, på de internationella konventioner och överenskommelser som svenska staten har undertecknat.

Särskilt viktiga är följande överenskommelser:

• OECD:s riktlinjer för multinationella företag.

• ILO:s kärnkonventioner (avser tvångsarbete, barnarbete, arbetsvillkor, likabehandling

& organisationsfrihet).

• FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna.

60Frågeformulär, Nadine Viel Lamare, Senior ESG analyst, Första AP-fonden

61 Ibid.

62 Tredje AP-fonden, http://www.ap3.se/om_ap3/Sidor/OmAP3.aspx, läst 2010-05-07

(26)

• AP3 ser också positivt på att företag ansluter sig till principerna i FN:s Global Compact.⁶³

AP3 har utvecklat en systematisk process för att integrera miljö- och etikfrågor i fondens placeringsverksamhet. Denna process består av två delar: Etisk screening för att undersöka om något bolag i fondens aktieportfölj bryter mot internationella konventioner. Den andra metoden består i etisk riskanalys för att kartlägga företagens exponering för miljömässiga och sociala risker och hur väl företagen hanterar dessa risker.

AP3 verkar genom aktiv ägarstyrning för att de företag som fonden investerar i har ett

systematiskt arbetssätt för att identifiera etiska och miljömässiga risker som deras verksamhet utsätts för. AP3 verkar för att företag har riskledningssystem för att hantera eventuella

uppkomna incidenter samt att de har en uppförandekod. Detta gäller i synnerhet företag vars verksamhet innebär betydande miljöpåverkan eller som har produktion och/eller upphandling i länder där den lokala regeringen saknar viljan eller förmågan att säkerställa efterlevnad av grundläggande internationella regelverk avseende mänskliga rättigheter, arbetstagarnas rättigheter, korruption och miljöhänsyn.

Screeningen görs av en etikkonsult (GES Investment Services) som dagligen söker av och samlar in relevant information från ett stort antal källor, bland andra olika FN-källor, medier och olika frivillig- och intresseorganisationers rapportering. Aktieinnehaven matchas mot denna databas och i de fall det finns rapporterade incidenter rörande kränkningar av internationella konventioner undersöks dessa bolag närmare. Konsultens uppgift är att verifiera källorna och ta en kontakt med bolaget för att höra deras syn på de rapporterade kränkningarna.

Etikrådet, som är ett samarbete mellan Första till Fjärde AP-fonderna , för sedan dialog med en rad bolag där konventionsbrott är bekräftade och verifierade. Dialogerna siktar på att företaget ska ta itu med den dokumenterade kränkningen och upphöra med den. Därutöver vill AP3 som långsiktiga investerare också se att bolaget genomför åtgärder och upprättar

förebyggande system för att undvika framtida kränkningar.⁶⁴

63 Frågeformulär Christina Hillesöy, Chef kommunikation & hållbara investeringar, Tredje AP-fonden

64 Ibid.

(27)

Hållbarhetsrapporter används i Tredje AP-fondens analysarbete och anses vara en viktig informationskälla vid de etiska riskanalyserna av bolag (inte vad beträffar screeningen som beskrevs tidigare, däremot kan hållbarhetsrapport vara underlag vid dialog med bolag som begår konventionsbrott). De anser att informationen i rapporterna bör vara publik och läggas på hemsidan så att alla intressentgrupper kan komma åt den. Det är en fördel om den är reviderad av tredje part och om den följer GRI. När det gäller önskvärd typ av information, svarar Tredje AP-fonden att varje bolag är unikt och att det därför är viktigt att bolaget självt identifierar vilka risker och möjligheter deras verksamhet är utsatt för. Hållbarhetsrapporter bör enligt denna investerares önskemål innehålla bland annat:

• Information om hur risker identifieras och följs upp

• Uppförandekod – hur den implementeras och följs upp

• Miljöpåverkan och miljömål

• Relevanta nyckeltal rörande bolagets hållbarhetsarbete. Nyckeltal bör redovisas för flera år så att trender kan följas. Även förklaring till nyckeltalens utveckling bör finnas med.

• Mål för hållbarhetsarbetet inklusive hur ska mål nås, med tillhörande tidplan

• Beskrivning av organisationen – vem ansvara för hållbarhetsarbetet, hur delegeras beslutet, hur följs beslut upp, hur personal utbildas etc

• Förklaring till varför mål inte uppnåtts ⁶⁵

Tredje AP-fonden uppfattar sig som en betydelsefull målgrupp för företags

hållbarhetsrapporter, men anser också att företagen har andra viktiga intressentgrupper, som anställda, potentiella anställda, studenter och kunder. Vissa bolag integrerar

hållbarhetsrapporten i sin årsredovisning och lämnar mycket bra information medan andra bolag lämnar för lite information.⁶⁶

Tredje AP-fonden träffar regelbundet bolag och för dialoger med dem kring hållbarhetsfrågor.

Fysiska möten är en annan viktig informationskanal. En del bolag har börjat ha

rundabordssamtal med investerare kring hållbarhetsfrågor. Det är ett effektivt sätt för bolag att presentera sin information och samtidigt få igång bra dialoger med investerare. Runda-

bordssamtal är något som AP3 nämner att vi kan komma att se mer av i framtiden. De anser

66 Ibid

(28)

dock att det är viktigt att information i form av hållbarhetsredovisningar finns kvar. Dialoger är ett sätt att komplettera den informationen.⁶⁷

3.3 Folksam

Folksam är ett kundägt bolag som förvaltar ca 240 miljarder kronor⁶⁸. Allt kapital omfattas av de etiska placeringskriterierna miljö, mänskliga rättigheter och antikorruption. Oavsett hur bra ett företag uppfyller dessa kriterier, investerar Folksam inte i tobak och klustervapen.⁶⁹

Folksams kapitalförvaltning sköts av Swedbank Robur, där förvaltarna har som uppdrag att följa de etiska placeringskriterierna. Detta påverkansarbete sköts av avdelningen för

ansvarsfullt ägande på Folksam. För att bedöma företagen använder Folksam sig i första hand av screeningfirman GES Investment Services. Därefter för de en dialog med ett antal svenska bolag per år, liksom utländska, i syfte att påverka dem att bli bättre. Folksam använder sig av hållbarhetsrapporter vid sitt analysarbete och inför företagsdialogerna i informationssyfte.⁷⁰

Folksam anser att det varierar stort från bransch till bransch och från företag till företag hur CSR-informationen presenteras i hållbarhetsrapporterna. Generellt kan sägas att medie- och underhållningsbranschen brukar ligga i botten och exempelvis skogsbranschen i topp.

Angående typ av information, anser Folksam att det är viktigt att informationen i en redovisning är presenterad med en tydlig struktur, gärna utifrån GRI:s riktlinjer. På så sätt underlättar det både för investeraren och för företagen att snabbt få en överblick. Exempel på vad Folksam vill se är konkreta data, dels historiska men även framtida mål som gäller utsläpp, arbetsskador eller annat. De vill även gärna att företaget tar upp saker som kan ha inneburit problem, och att de är ärliga om de har misslyckats med att nå ett visst mål och varför i så fall. Dessutom föredrar de att redovisningen blivit granskad av tredje part, alltså av en revisor.⁷¹

68 Folksam, Hållbarhetsredovisning 2009, http://www.folksam.se/polopoly_fs/1.35991!/S8220.pdf, 9

69 Ibid 24

70 Frågeformulär, Emilie Westholm, Bolagsanalytiker, Ansvarsfullt ägande, Folksams vd-stab

71 Ibid.

(29)

Folksam anser sig absolut vara en viktig målgrupp för företags hållbarhetsrapporter. Det är tydligt att företagen också gör det då de ofta hör av sig till dem och ber om synpunkter.

Folksam anser inte att de får tillräcklig information via företagens årsredovisningar, utan de ser hellre på hållbarhetsredovisningarna (observera dock att de på avdelningen för ansvarsfullt ägande inte fattar några direkta investeringsbeslut., förutom i de fall då det beslutas att

Folksam ska avyttra sitt innehav i ett bolag p g a brott mot ex mänskliga rättigheter).

Det viktigaste för Folksam är att bolagen är transparanta, att de publicerar så mycket information som möjligt om sin verksamhet ur ett hållbarhetsperspektiv. Om företaget vill publicera ytterligare information på sin hemsida så får de gärna göra det. Många företag ger Folksam information när de efterfrågar den, men då poängterar Folksam alltid att de helst skulle vilja se att den var offentlig och öppen för alla att ta del av.⁷²

3.4 Mistra

Mistra investerar årligen 200 miljoner kronor i starka forskargrupper som tillsammans med användare inom näringsliv, förvaltning, politik och frivilligorganisationer bidrar till att lösa viktiga miljöproblem.⁷³ Investeringarna ligger i ett tjugotal forskningsprogram och målet är att forskning på högsta vetenskapliga nivå ska komma till praktisk användning⁷⁴. I september 2009 hade Mistra ackumulerat utbetalat 2,7 miljarder kronor till forskning⁷⁵.

Mistra valde till en början att arbeta med uteslutningskriterier baserade på FN-avtal och av Sverige påskrivna konventioner, ILO, miljö- och barnkonventioner mm. Nu läggs

tyngdpunkten på ett positivt urval där de tillämpar modellen "bäst i klassen", en metod för aktieval som går ut på att placeraren inom en viss grupp eller bransch väljer ut de företag som klarat sig bäst utifrån ekonomiska, sociala eller miljöansvarsrelaterade kriterier. Mistras förvaltare har olika metodik och grad av miljö- och etikinformation i sina

72 Frågeformulär, Emilie Westholm, Bolagsanalytiker, Ansvarsfullt ägande, Folksams vd-stab

73 Mistra, Stiftelsen för miljöstrategisk forskning,

http://www.mistra.org/mistrasvensk/ommistra.4.1a01f911006c9df6dc800023612.html läst 2010-05-07

74Mistra, Stiftelsen för miljöstrategisk forskning,

http://www.mistra.org/mistrasvensk/finansiering.4.1a01f911006c9df6dc800021933.html läst 2010-05-07

http://www.mistra.org/mistrasvensk/kapitalforvaltning.4.1a01f911006c9df6dc800021888.html läst 2010-05-07

(30)

förvaltningsmodeller. Mistra följer arbetet nära för att lära och kunna påverka den framtida kapitalförvaltningen.⁷⁶

Mistra investerar, som tidigare nämnts, mer i forskning än i företag och utför inga

företagsanalyser. Detta gör att deras arbete med att identifiera CSR-arbete skiljer sig en del från övriga investerares arbetssätt. Mistra identifierar företags hållbarhetsarbete genom att anlita förvaltare med en hållbar profil och anser att det i första hand är dessa förvaltare som är en målgrupp för företags hållbarhetsrapporter och inte Mistra i sig. De lyssnar på respektive förvaltares process och metoder och använder sig inte av någon negativ screening utan hoppas att väl utvecklade metoder för CSR arbete samt påverkan från förvaltarna kan få företagen att tänka mer på CSR frågorna. Det är upp till varje enskild förvaltare om de använder screening i analysprocessen, eller om de använder sig av hållbarhetsrapporter vid bedömningar. Mistra har inga direkta åsikter idag om hur företag presenterar sin CSR-information eller om vilken typ av information de skulle vara mest intresserade av.⁷⁷

3.5 Swedbank Robur

Swedbank Robur är ett helägt dotterbolag till Swedbank och var när det grundades 1967 ett av de första fondbolagen i Sverige. Idag är Swedbank Robur en av Nordens största

kapitalförvaltare för 677 miljarder kronor. Miljö- och etikförvaltningen omfattar närmare 250 miljarder kronor i förvaltat kapital som omfattar någon form av eitkkriterier⁷⁸. Swedbank Robur anser sig vara en betydelsefull målgrupp för företags hållbarhetsrapporter i sin roll som den andra största ägaren på svenska börsen efter staten.⁷⁹

Etik- och miljöanalysavdelningen på Swedbank Robur arbetar för att hitta ansvarsfulla företag vad gäller miljöarbete, mänskliga rättigheter och socialt ansvar,⁸⁰ och analysen baseras på värdegrunder som FN:s deklaration om mänskliga rättigheter, FN:s Global Compact, Riodeklarationen om hållbar utveckling och ILO:s kärnkonventioner.⁸¹

http://www.mistra.org/mistrasvensk/kapitalforvaltning.4.1a01f911006c9df6dc800021888.html läst 2010-05-07

77 Frågeformulär, Fredrik Gunnarsson, Administrativ chef, Stiftelsen för Miljöstrategisk forskning

78 Swedbank Robur, http://www.swedbankrobur.se/RT/OrdinaryPage____635.aspx läst 2010-05-07

79 Frågeformulär, Anna Nilsson, Chef för miljö- och etikanalys, Swedbank Robur

80 Swedbank, http://www.swedbank.se/sst/inf/out/infOutWww1/0,,158845,00.html läst 2010-05-07

(31)

Urvalet till fonderna sker i flera steg och det är bara företag som klarat etikanalytikernas krav och förvaltarens finansiella analys som platsar för en investering. Kvar av alla bolag från början blir cirka 40 procent. Först gör Swedbank Robur ett positivt urval av bolag som uppfyller deras värdegrund och väljer de bästa bolagen i varje bransch. Företag som inte kommit så långt i sitt hållbarhetsarbete eller inte hanterar vissa kritiska frågor, för

analytikerna fördjupade dialoger med för att försöka få dem att ta ett större ansvar för den påverkan de har på människa och miljö. Analyserna görs branschvis. Ju högre hållbarhetsrisk i en bransch och för ett bolag, desto högre krav och svårare att bli godkänd. Om ett företag skulle göra sig skyldig till allvarliga incidenter och/eller kränka internationella normer om mänskliga rättigheter och bolaget inte tar problemen på allvar, säljer Swedbank Robur aktierna och plockar bort företaget ur fonderna.⁸²

Swedbank Roburs ansvarsfulla fonder är mycket restriktiva till placeringar i företag som tillverkar och/eller säljer vapen, krigsmaterial, tobak eller alkohol samt till företag med kommersiell spelverksamhet eller pornografi.

Swedbank Robur använder screeningföretag i analysprocessen men har också en intern analysavdelning med fyra analytiker som jobbar på heltid med hållbarhetsanalys. Swedbank Robur för dialog med alla de bolag som de gör analys av och använder

hållbarhetsredovisning, årsredovisning och information på webben som grundmaterial innan de börjar ställa skräddarsydda frågor till bolagen.

Angående trenden hur information presenteras i hållbarhetsredovisningar, anser Swedbank Robur att den går mot tydligare och fylligare hållbarhetsredovisningar, samtidigt som det i många redovisningar fortfarande saknas beskrivningar av grundläggande fakta kring företagets verksamhet, mål, åtgärder och resultat. Framför allt saknas ofta en systematisk uppföljning av företagets åtaganden. Företagen har generellt kommit längst i redovisningen av sitt miljöarbete även om information kring främst produkter/tjänster och transporter ofta saknas. Störst utvecklingspotential finns när det gäller relevanta nyckeltal för arbetet inom det sociala och affärsetiska området. Swedbank Robur uppskattar branschgemensamma initiativ för framtagande av jämförbara beskrivningar och nyckeltal.⁸³

83 Ibid.