• No results found

IFRS 16: Standardens effekter på de finansiella rapporterna och kreditgivares bedömningar

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "IFRS 16: Standardens effekter på de finansiella rapporterna och kreditgivares bedömningar"

Copied!
51
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Alexander Forsman Victor Karlsson

IFRS 16

Standardens effekter på de finansiella rapporterna och kreditgivares bedömningar

IFRS 16

The standard’s effects on the financial reports and the creditors’

assessments

Företagsekonomi

Examensarbete inom Civilekonomprogrammet 30hp

Termin: 18-06-07

Handledare: Katharina Rahnert

(2)
(3)

Förord

Detta examensarbete har vi gemensamt författat under vårterminen 2018 inom företagsekonomi med inriktning redovisning och styrning vid Handelshögskolan, Karlstads universitet.

Vi vill tacka vår handledare Katharina Rahnert som har varit ett stort stöd under hela uppsatsprocessen med bra råd och synpunkter. Vi vill också tacka företaget som försåg oss med den data som var nödvändig för att genomföra denna studie. Utöver det vill vi även tacka de kreditgivare som medverkat i våra intervjuer.

Vi ansvarar för uppsatsens innehåll och intygar att vi har skrivit uppsatsen tillsammans.

Karlstads universitet, juni 2018

__________________ __________________

Victor Karlsson Alexander Forsman

(4)

Sammanfattning

Leasing har generellt sett varit en attraktiv finansieringsmetod för företag att erhålla de tillgångar som krävs för att kunna konkurrera inom sin bransch. Med IAS 17 kan leasingavtal klassificeras som antingen finansiella eller operationella vilket påverkar hur företagen redovisar sina leasingavtal. Operationell leasing har skapat möjligheter för företag att hålla sin finansiering utanför balansräkningarna och därmed dold för företagens externa intressenter.

Företagen har på så vis kunnat visa en bättre bild av deras finansiella ställning samt prestation. Denna problematik försöker nu International Accounting Standards Board (IASB) åtgärda genom att införa den nya redovisningsstandarden IFRS 16. Denna nya redovisningsstandard leder till att alla börsnoterade bolag nu tvingas redovisa alla sina leasingavtal som finansiella vilket innebär att de blir kapitaliserade i företagens finansiella rapporter.

Syftet med denna studie är att förklara IFRS 16 och de effekter en kapitalisering av operationella leasingavtal kan ha på ett företags finansiella rapporter samt nyckeltal. Utöver detta vill vi skapa en förståelse för hur denna förändring kan påverka kreditgivares bedömningar av de finansiella rapporterna utifrån egenskaperna i IASBs konceptuella föreställningsram.

Vi har med hjälp av en kapitalisering fört in ett företags operationella leasingavtal i deras resultat- och balansräkning och därefter studerat effekterna på de finansiella nyckeltalen. Detta material har därefter använts vid intervjuer med olika kreditgivare.

Resultatet av vår studie visar att de finansiella rapporterna samt nyckeltalen påverkas vid en övergång till IFRS 16. En annan slutsats av vår studie är att kreditgivare får en mer rättvisande bild av företagets finansiella ställning samt att jämförbarheten ökar vid en kapitalisering av de operationella leasingavtalen.

Nyckelord: IFRS 16, IAS 17, Operationell leasing, Kapitalisering, Kreditgivare

(5)

Abstract

Leasing has generally been an attractive financing method for companies to obtain the assets required to compete in its industry. With IAS 17, leases can be classified as either financial or operating leases, which affects how companies report their leases. Operating leases has created opportunities for companies to keep their financing outside their balance sheets and thus hidden from the companies’ external stakeholders. The companies have thus been able to show a better picture of their financial position and performance. International Accounting Standards Board (IASB) now seeks to resolve this issue by introducing a new accounting standard called the IFRS 16. This new accounting standard means that all listed companies now have to report all their leasing contracts as financial, which means they are capitalized in the company's financial reports.

The purpose of this study is to explain IFRS 16 and the effects a capitalization of operating leases can have on a company's financial reports and key ratios. In addition, we want to create an understanding of how this change can affect creditors' assessments of financial reports based on the features of the IASB Conceptual Framework.

With the help of a capitalization, we have entered a company's operating leases in their income statement and balance sheet and subsequently studied the effects on the key financial ratios. This material has then been used in interviews with different creditors.

The results of our study show that the financial statements and key ratios are affected by a transition to IFRS 16. Another conclusion of our study is that creditors get a more faithful representation of the company's financial position and that the comparability increases when a company’s operating leases are capitalized.

Key words: IFRS 16, IAS 17, Operating leases, Capitalization, Creditors

(6)

Innehållsförteckning

1. Introduktion ... 8

1.1. Bakgrund ... 8

1.2. Problemformulering ... 9

1.3. Syfte ... 11

1.4. Frågeställningar ... 11

2. Teoretisk referensram ... 12

2.1. Deskriptiv och normativ redovisningsteori ... 12

2.2. Syftet med redovisning ... 13

2.3. Intressentmodellen ... 14

2.4. IASBs konceptuella ramverk för finansiell rapportering ... 14

2.4.1. Jämförbarhet ... 15

2.4.2. Rättvisande bild ... 16

2.5. IAS 17 ... 16

2.6. IFRS 16 ... 17

2.7. Nyckeltal ... 19

2.7.1. Soliditet ... 19

2.7.2. Skuldsättningsgrad ... 20

2.7.3. Kassalikviditet ... 20

2.7.4. Balanslikviditet ... 21

2.7.5. Räntetäckningsgrad ... 21

2.7.6. EBITDA ... 21

2.7.7. Räntabilitet på eget kapital ... 22

2.7.8. Räntabilitet på totalt kapital ... 22

2.8. Sammanställning av den teoretiska referensramen ... 22

3. Metod ... 24

3.1. Forskningsstrategi och tillvägagångssätt ... 24

3.1.1. Del 1 ... 24

3.1.2. Del 2 ... 25

3.2. Val av företag och respondenter ... 25

3.3. Datainsamling ... 26

3.3.1. Kapitaliseringsmetod ... 26

3.3.2. Intervjuer ... 27

3.4. Analysmetod ... 28

3.5. Etik ... 28

3.6. Extern och intern validitet ... 30

(7)

3.7. Extern och intern reliabilitet ... 30

4. Empiri och analys ... 31

4.1. Kapitaliseringens påverkan på balans- och resultaträkningen... 31

4.2. Förändringen av de finansiella nyckeltalen ... 32

4.3. Kreditgivarnas syn på leasing idag ... 36

4.4. Rättvisande bild ... 38

4.5. Jämförbarhet ... 38

4.6. Syftet med redovisning ... 40

5. Slutsats och avslutande diskussion... 41

5.1. Vilken inverkan har en kapitalisering av operationella leasingavtal på företagets finansiella rapporter samt nyckeltal? ... 41

5.2. Hur bedömer kreditgivare olika val av leasingavtal vid kreditgivning? 41 5.3. Vilken inverkan har förändringen på redovisningens kvalitativa egenskaper utifrån kreditgivarnas perspektiv? ... 42

5.4. Reflektion kring studien samt förslag till vidare forskning ... 42

Referenslista ... 44

Bilagor ... 48

Bilaga 1: Intervjumall ... 48

Bilaga 2: Informationsutskick ... 50

(8)

1. Introduktion

_____________________________________________________________

I det inledande kapitlet beskriver vi varför företag väljer leasing som en finansieringsmetod.

Vi redogör för att det finns två typer av klassificeringar som påverkar hur företagen redovisar sina leasingavtal. Detta mynnar ut i en problemdiskussion som ligger till grund för vårt syfte samt våra frågeställningar.

_____________________________________________________________

1.1. Bakgrund

Historiskt sett har leasing varit en attraktiv strategi för företag att erhålla de tillgångar som krävs för att konkurrera inom sin bransch (Imhoff & Lipe 1991).

Det finns olika motiv och incitament för företag att leasa istället för att köpa en tillgång (Morais 2013). Den främsta orsaken till att företag leasar istället för att köpa tillgångar beror på att företag saknar kapital till att finansiera en tillgång eller att ett företags skuldsättningsgrad är förhållandevis hög. Företag med hög skuldsättningsgrad eller låg soliditet tenderar att leasa en tillgång istället för att välja en annan finansieringslösning. Utöver det kan också beskattningen ligga till grund för varför företag väljer att leasa istället för att köpa en tillgång (Morais 2013). Ytterligare en anledning till varför leasing kan vara ett attraktivt tillvägagångssätt kan bero på att återtagandet av en leasad tillgång är betydligt enklare än när en tillgång finansierats via ett traditionellt lån (Eisfeldt & Rampini 2009). Detta beror på att det är lättare för leasegivare att återta en tillgång än vad det är för en kreditgivare som ger kredit i form av kapital. Om leasetagaren får ekonomiska svårigheter kan leasegivaren ta tillbaka tillgången eftersom de innehar äganderätten, för en kreditgivare är det svårare att identifiera och precisera vilken tillgång som de har äganderätt till. Detta innebär att ett företag som leasar en tillgång kan bära en större skuld utan att det påverkar den finansiella stabiliteten (Eisfeldt & Rampini 2009).

Enligt IAS 17 kan leasingavtal klassificeras som operationella leasingavtal eller som finansiella leasingavtal (IASB 2018a). Avtalet klassificeras som ett operationellt leasingavtal om den övervägande risken och fördelarna ligger hos leasegivaren. Om den övervägande risken och fördelen med tillgången istället ligger hos leasetagaren ska avtalet klassificeras som ett finansiellt leasingavtal.

Klassificeringen av avtalet påverkar hur leasetagaren redovisar leasingavtalet (IASB 2018a). Är det ett operationellt leasingavtal ska det kostnadsföras linjärt under den period som leasingen sker. Vid ett finansiellt leasingavtal ska

(9)

leasetagaren istället redovisa leasingavtalet som en tillgång och en skuld i balansräkningen till det belopp som utgör det totala värdet för den leasade tillgången vid leasingavtalets början (IASB 2018a). De leasingavtal som klassificeras som operationella leasingavtal ska leasetagaren inte ta upp i sin balansräkning (Gosman & Hansson 2000). Denna klassificering av leasingavtal gör att det blir svårare för kreditgivare att göra en riskanalys av företagens finansiella ställning.

1.2. Problemformulering

Imhoff och Lipe (1991) anser att det finns anledning till oro gällande de operationella leasingavtalen eftersom dessa avtal inte syns i företagens balansräkningar. Detta leder till att nyckeltalen exkluderas från effekten av företagens leasingavtal om företagen använder sig av operationella leasingavtal.

Den nuvarande redovisningsstandarden har ökat risken för att intressenterna inte tar företagens operationella leasingavtal i beaktning i beslutsprocessen (Altamuro et al. 2014). Möjligheten för företag att exkludera de leasade tillgångarna från balansräkningen samt nyckeltalen tros också ligga till grund för populariteten med operationella leasingavtal (Imhoff & Lipe 1991).

Företagsledningar har genom att redovisa tillgångar som operationella leasingavtal undkommit från att kapitalisera sina tillgångar vilket innebär att dessa avtals värde samt betalningsförpliktelser inte är inkluderade i företagens balansräkningar. Detta innebär att företag inte har redovisat tillgångar och skulder som är kopplade till leasingavtalet i sina balansräkningar. Företag har således lyckats redovisa en bättre prestation än vad som egentligen är signifikativt för företagen (Imhoff & Lipe 1991). IAS 17 tillåter alltså företagen att handla opportunistiskt samtidigt som transparensen i den finansiella rapporteringen är begränsad vid användandet av operationell leasing (Altamuro et al. 2014). Möjligheten att klassificera sina leasingavtal som finansiella eller operationella har därför medfört att företag ofta har misslyckats med att uppvisa en rättvisande bild av verksamheten för sina intressenter (Imhoff & Lipe 1991;

Churyk et al. 2015). Redovisningen av operationella leasingavtal har dessutom lett till att företagen misslyckats med att framställa sina grundläggande ekonomiska egenskaper på ett rättvisande sätt (Wheeler Spencer & Webb 2015).

De företag som redovisar operationella leasingavtal utelämnar relevant information om sina tillgångar och skulder vilket innebär att de finansiella rapporterna inte lever upp till det konceptuella ramverkets definitioner av tillgångar och skulder (Churyk et al. 2015). Trots att redovisningsreglerare har haft som mål att skapa regler som tvingar företag att redovisa alla leasingavtal

(10)

har företagsledningar hittat ett sätt att kringgå detta genom att redovisa sina leasingtransaktioner som operationella vilka inte syns i företagens balansräkningar (Imhoff & Lipe 1991). Möjligheten för företag att klassificera sina leasingavtal som finansiella eller operationella har visat att de flesta finansiella leasingavtal har omstrukturerats och redovisats som operationella leasingavtal för att undvika att belasta sina balansräkningar. Genom detta kunde ledningen förbättra företagens redovisade prestation eftersom vissa nyckeltal förbättras när leasingavtal inte kapitaliseras (Imhoff & Lipe 1991; Cornaggia et al. 2013).

Med standarden IAS 17 finns det utrymme för företag att forma sina leasingavtal för att få den klassificering som passar dem bäst (Imhoff & Lipe 1991). Dessa olika leasingavtal påverkar företagens balans och resultaträkning och det kan därför argumenteras för att dessa olika sätt att redovisa leasingavtal minskar jämförbarheten mellan företagens årsredovisningar. Det finns en risk att operationella leasingavtal kan snedvrida risken och resultaten hos företagen väsentligt. För att det ska kunna ske en jämförelse mellan olika branscher och företag anser Imhoff och Lipe (1991) att det krävs en kapitalisering av företagens operationella leasingavtal. Nuryani et al. (2015) hävdar också att det krävs en kapitalisering av de operationella leasingavtalen för att undvika att användarna av de finansiella rapporterna blir ”förda bakom ljuset”.

En sådan kapitalisering skulle innebära att företag med en stor del operationella leasingavtal får en ökning av tillgångar och skulder vilket resulterar i en högre skuldsättningsgrad (Churyk et al. 2015).

Med utgångspunkt i vilka kvalitativa egenskaper en finansiell rapport ska ha vill vi förklara hur dessa egenskaper kan förändras i och med att alla leasingavtal ska redovisas som en tillgång och skuld i balansräkningen. Denna förändring sker vid införandet av IFRS 16 som implementeras från och med den 1 januari 2019 (IASB 2018b). Enligt denna standard ska företag redovisa alla sina leasingavtal som är av ett väsentligt värde samt sträcker sig över 12 månader eller längre som finansiella leasingavtal (IASB 2018b). De leasingavtal som inte anses ha ett väsentligt värde är leasing av kontorsmöbler och personliga datorer (IASB 2016).

Tidigare studier vi har tagit del av undersöker potentiella effekter på företags balans- och resultaträkningar genom en kapitaliseringsmodell eller en simulering av fiktiva leasingavtal. Vi anser därför att det föreligger en brist på användandet av riktiga siffror samt att tidigare studier inte har inhämtat hur denna förändring påverkar kreditgivares bedömning av företag. International Accounting

(11)

Standards Board (IASB) förutspår att IFRS 16 kommer påverka några av de finansiella rapporternas kvalitativa egenskaper (IASB 2016). Det är alltså fortfarande oklart om införandet av IFRS 16 leder till en mer rättvisande bild av företagens finansiella resultat och ställning samt om förändringen ökar jämförbarheten ur kreditgivares perspektiv. Kreditgivare är en av företagens viktigaste intressenter och därför av stor betydelse för företagen (Ayuso et al.

2012). Vi anser också att kreditgivare är den intressent som sannolikt har den kunskap som krävs för att förstå de eventuella effekterna som IFRS 16 kan ha på de finansiella rapporterna.

1.3. Syfte

Syftet med denna studie är att förklara IFRS 16 och de effekter en kapitalisering av operationella leasingavtal kan ha på ett företags finansiella rapporter samt nyckeltal. Utöver detta vill vi skapa en förståelse för hur denna förändring kan påverka kreditgivares bedömningar av de finansiella rapporterna utifrån egenskaperna i IASBs konceptuella föreställningsram.

1.4. Frågeställningar

Denna bakgrund samt problemformulering leder fram till följande frågeställningar:

Vilken inverkan har en kapitalisering av operationella leasingavtal på företagets finansiella rapporter samt nyckeltal?

Hur bedömer kreditgivare olika val av leasingavtal vid kreditgivning?

Vilken inverkan har förändringen på redovisningens kvalitativa egenskaper utifrån kreditgivarnas perspektiv?

(12)

2. Teoretisk referensram

_____________________________________________________________

I den teoretiska referensramen presenterar vi syftet med redovisning kopplat till IASBs föreställningsram. Vi redogör för innebörden i den gamla och den nya redovisningsstandarden gällande leasing och de potentiella effekter som en övergång till IFRS 16 kan ha på företagens finansiella rapporter samt nyckeltal. Utöver det presenterar vi tidigare forskning kopplat till leasing och IAS 17 samt problematiken kring operationell leasing.

_____________________________________________________________

2.1. Deskriptiv och normativ redovisningsteori

Redovisningsteori innefattar både deskriptiva och normativa teorier (Frostenson 2015: Rimmel & Jonäll 2016). Syftet med den deskriptiva teorin är att beskriva, förklara, förutsäga och skapa förståelse för ett fenomen. Den normativa teorin syftar istället på att vara vägledande för hur redovisare ska agera i olika bedömningssituationer (Frostenson 2015; Rimmel & Jonäll 2016).

Miller och Bahnson (2010) redogör för att syftet med normativa teorier inom redovisningen är att identifiera vad som behöver göras i praktiken för att förbättra den finansiella rapporteringen. Vidare beskriver Frostenson (2015, s.17) att:

Normativ teori kan ses som en generaliserad uppfattning om vad som är värdefullt och eftersträvansvärt i ett visst sammanhang. Det kan innebära att man gör vissa grundläggande antaganden kring vad som ska uppnås och att man förespråkar vissa principer och normer och ger rekommendationer för hur man ska uppnå detta.

Enligt Frostenson (2015) är föreställningsramar ett tydligt exempel på en normativ teori. Även Deegan & Unerman (2011) beskriver att föreställningsramar är av normativ karaktär. Vissa forskare hävdar dock att normativa teorier inte lever upp till definitionen av en teori (Frostenson 2015).

Det första delsyftet med vår studie, att förklara IFRS 16 och de effekter en kapitalisering av operationella leasingavtal kan ha på ett företags finansiella rapporter samt nyckeltal, passar väl in i den ovan nämnda beskrivningen av den normativa teorin. Eftersom vårt andra delsyfte är att skapa en förståelse för hur denna förändring kan påverka kreditgivares bedömningar av de finansiella rapporterna utifrån egenskaperna i IASBs konceptuella föreställningsram är bland annat nyckeltal och IASBs föreställningsram viktiga element i vår teoretiska referensram.

(13)

2.2. Syftet med redovisning

Redovisning är en process som används för att identifiera, mäta samt kommunicera ekonomisk information om verksamheten (Rimmel & Jonäll 2016). Denna process är av stor betydelse för att intressenterna ska kunna göra bedömningar om företagens finansiella ställning och fatta välgrundade ekonomiska beslut. Redovisning kan ses som en metod som underlättar kommunikationen av finansiell information till intressenter med olika informationsbehov. Således är det viktigt att redovisningsinformationen ger en rättvisande bild av företagens finansiella ställning (Frostenson 2015).

Redovisningen har som uppgift att förse olika intressenter med information och har blivit ett hjälpmedel för intressenternas bedömningar av företagens framtida vinstgenereringsförmåga (Artsberg 2005). Redovisningens informationsfunktion är ett resultat av utvecklingen mot det moderna informationssamhället.

Redovisningsinformationens innehåll skiljer sig åt beroende på vilka intressenter den riktar sig mot (Gröjer 2002; Rimmel & Jonäll 2016).

Redovisningsinformationen mot företagens externa intressenter fokuserar oftast på historisk information medan redovisningen mot företagens interna intressenter fokuserar mer på framtida händelser (Rimmel & Jonäll 2016).

Redovisningen som fokuserar på företagens externa intressenter benämns ofta som externredovisning och det är väsentligt att denna information är tillförlitlig och verifierbar. Gröjer (2002, s.23) definierar att ”externredovisning avser en sammanfattande bild av en organisations affärer med omgivningen”.

Finansiell rapportering ska tillhandahålla information om företagens verksamhet som är användbar för beslutsfattare som potentiella investerare, långivare och andra borgenärer som är involverade i företagens finansiering men inte i den dagliga verksamheten (Shahwan 2008; Deegan & Unerman 2011). För att informationen ska vara användbar krävs det att informationen är objektiv och visar en rättvisande bild av företagens ekonomiska ställning. Därför måste kassaflödesanalysen, resultaträkningen samt balansräkningen vara relevant och tillförlitlig för användarna (Shahwan 2008). De finansiella rapporterna ska innehålla information om företagens ekonomiska resurser, fordringar, transaktioner samt andra omständigheter som påverkar de ekonomiska resurserna (IASB 2010). Huruvida de finansiella rapporterna är användbara för borgenärerna beror på deras kvalitativa egenskaper (IASB 2010).

(14)

Trots att redovisningen till stor del är reglerad av lagar och regler innehåller den många bedömningssituationer där redovisare måste tolka samt värdera vad som ger en rättvisande bild av företagens finansiella ställning (Frostenson 2015). För att företagen ska värdera och tolka vad som ger intressenterna en rättvisande bild finns den normativa redovisningsteorin som en vägledare.

2.3. Intressentmodellen

Företagens intressenter är de individer och grupper i samhället som är beroende av företaget och som företaget är beroende av för att fortsätta existera (Rhenman 1964). Kunder, ägare, leverantörer och långivare är samtliga intressenter till företagen eftersom de har ett intresse i verksamheterna. Freeman

& Reed (1983) utvecklade dessa tankar och skapade en intressentmodell som fokuserar på de grupper i samhället som har förväntningar på företag och de grupper som företag har förväntningar på. De grupper som vanligen räknas som intressenter och ingår i intressentmodellen är aktieägare, kunder, anställda, långivare, leverantörer och samhället (Freeman & Reed 1983). För företag är det viktigt att identifiera vilka intressentgrupper de har och att förstå deras intresse i företaget (Rimmel & Jonäll 2016). För att skapa bra förutsättningar för en framtida verksamhet krävs det en bra kommunikation med sina intressenter.

Detta sker främst genom företagens redovisningsrapporter som också är intressenternas viktigaste underlag för beslutsfattandet (Rimmel & Jonäll 2016).

Figur 1: Intressentmodell baserad på (Freeman & Reed 1983).

2.4. IASBs konceptuella ramverk för finansiell rapportering

För att de finansiella rapporterna ska tillfredsställa intressenterna har IASB utvecklat ett konceptuellt ramverk för finansiell rapportering (Rimmel et al.

(15)

2016). IASBs föreställningsram ska tillämpas av alla börsnoterade bolag i 125 jurisdiktioner (IASB 2018c). IASBs ramverk är utformat för att möta investerarnas informationsbehov vilket också anses täcka de övriga intressenternas informationsbehov (Deegan & Unerman 2011).

Det konceptuella ramverket beskriver hur de finansiella rapporterna ska förberedas och presenteras för externa intressenter (IASB 2010). Syftet med det konceptuella ramverket är först och främst att fungera som ett hjälpmedel för de aktörer som upprättar de finansiella rapporterna. Ramverket hjälper dessutom intressenterna att tolka informationen i de finansiella rapporterna samtidigt som det assisterar revisorerna i deras bedömning av de finansiella rapporterna. Utöver detta ligger också ramverket till grund för IASBs framtida utveckling av International Financial Reporting Standards (IFRS) (IASB 2010).

IASBs konceptuella ramverk för finansiell rapportering består av två grundläggande och fyra förstärkande kvalitativa egenskaper (IASB 2010). De grundläggande kvalitativa egenskaperna beskriver att ett företags finansiella rapportering ska vara relevant samt visa en rättvis bild av företagen. De förstärkande kvalitativa egenskaperna beskriver att företagens finansiella rapportering ska vara jämförbar, verifierbar, tidsenlig samt förståelig (IASB 2010). De effekter IFRS 16 förväntas ha på företagens finansiella rapporter är först och främst på den rättvisande bilden och jämförbarheten (IASB 2016). Vi har därför valt att fokusera på dessa egenskaper i vår studie.

2.4.1. Jämförbarhet

För att redovisningsinformationen ska vara användbar för intressenterna krävs det att informationen ska kunna jämföras med andra företag (IASB 2010). Det ska dessutom vara möjligt för intressenterna att jämföra ett och samma företag mellan olika tidsperioder för att kunna genomföra välgrundade beslut.

Jämförbarheten bygger på att intressenterna ska kunna identifiera skillnader samt likheter i de olika delarna av redovisningsinformationen. För att informationen ska vara jämförbar krävs det att den är konsekvent vilket innebär att samma metoder används för samma delar av informationen mellan olika tidsperioder eller andra företag (IASB 2010). Olikheter och likheter i informationen ska presenteras så att intressenterna ska kunna identifiera dessa.

När de fundamentala kvalitativa egenskaperna uppfylls innebär det även att informationen är användbar till viss del. Målet är inte att skapa konsekvens men konsekvens kan vara till god hjälp för att skapa en jämförbar information som är av intresse för företagens intressenter (IASB 2010).

(16)

2.4.2. Rättvisande bild

IASB (2010) beskriver att det krävs att redovisningsinformationen är fullständig, neutral och fri från fel för att den ska anses ge en rättvisande bild av företagen.

En perfekt återgiven bild av ett företag är svårt att uppnå men ledningen ska göra sitt bästa för att uppnå maximal nivå av de olika egenskaperna för att kravet på rättvisande bild ska anses vara uppfyllt.

För att informationen ska vara fullständig krävs det att alla förklaringar som behövs för att förstå informationen finns tillgängliga (IASB 2010). För att informationen ska vara neutral krävs det att ledningarna speglar det finansiella läget på ett objektivt sätt, informationen som väljs ut samt presenteras ska vara opartisk och därmed inte visa en subjektiv bild av företagen. Om en neutral person skulle få som uppgift att återspegla företagens finansiella status ska informationen se ut på samma sätt. Neutralitetsaspekten berör mer rapporteringsattityden hos ledningen än specifika aspekter av själva redovisningen, informationen får inte generera ett förutbestämt resultat (IASB 2010; Rimmel et al. 2016). Avslutningsvis innebär det att en information är fri från fel om det inte existerar några fel eller försummelser i redovisningsinformationen samt att det inte utelämnas någon viktig information (IASB 2010). Fri från fel innebär dock inte att informationen måste vara helt exakt eftersom informationen ibland bygger på värderingar men informationen anses ändå vara fri från fel om en förklaring till hur informationen har värderats bifogas i redovisningen (IASB 2010).

2.5. IAS 17

Idag är leasing ett attraktivt finansieringsalternativ och 85 procent av leasingavtalen är klassificerade som operationella och är därmed inte redovisade i företagens balansräkning (IFAC 2016). Detta leder till att det är svårt för intressenter att få en tydlig bild av företagens leasingskulder och leasingtillgångar. Samtidigt försvårar det jämförbarheten mellan företag som köper tillgångar och de företag som väljer att leasa tillgångar (IFAC 2016).

Enligt IAS 17 ska företagen klassificera sina leasingavtal som antingen operationella eller finansiella (IASB 2018a). Om leasetagaren inte tar över risken och fördelen som är förknippade med ägandet av en tillgång ska företagen använda sig av ett operationellt leasingavtal.

Vid användningen av ett operationellt leasingavtal ska leasetagaren redovisa en linjär kostnad under leasingperioden om inte en annan metod är mer

(17)

representativ för användandet av den leasade tillgången (IASB 2018a). Om risken och fördelen för en tillgång istället förflyttas till leasetagaren ska avtalet klassificeras som ett finansiellt leasingavtal.

Vid användningen av ett finansiellt leasingavtal ska istället leasetagaren redovisa en tillgång och en skuld i balansräkningen som motsvarar det lägsta av det verkliga värdet och nuvärdet för minsta möjliga avgift för den leasade tillgången vid leasingavtalets början (IASB 2018a). Alla initiala direkta kostnader för leasetagaren ska enligt IAS 17 adderas till värdet för den leasade tillgången (IASB 2018a). Till varje period för leasingavtalet ska leasingavgiften fördelas så att det uppstår en konstant periodisk ränta för skuldens kvarvarande skuldsaldo (IASB 2018a). Leasingavgiften ska debiteras som kostnader och hänföras till de perioder de uppkommer. Klassificeringen finansiellt leasingavtal leder till en avskrivningskostnad för den redovisade leasingtillgången samt en finansiell kostnad för varje redovisningsperiod i form av en räntekostnad (IASB 2018a).

Kritiken mot IAS 17 grundar sig i att denna standard ger företagens ledning möjligheten att hålla tillgångar och skulder utanför sina balansräkningar (Miller

& Bahnson 2008). Företag kan välja att strukturera sina leasingavtal som operationella för att undvika en kapitalisering i syfte att redovisa en bättre skuldsättningsgrad. Detta innebär att företagens balansräkningar blir missvisande för intressenterna och således misslyckas de finansiella rapporterna med att förmedla en rättvisande bild av företagens finansiella ställning (Imhoff

& Lipe 1991; Churyk et al. 2015).

2.6. IFRS 16

För att förbättra jämförbarheten mellan företag samt att få företag att redovisa en mer rättvisande bild av deras ekonomiska situation har IASB beslutat att ersätta IAS 17 med den nya standarden IFRS 16 (IASB 2016). Målet med IFRS 16 är att företagens redovisningsinformation ska representera deras leasingavtal på ett mer rättvist sätt (IASB 2018b). IFRS 16 ska utöver det underlätta för användarna av de finansiella rapporterna att bedöma företagens tidpunkter, belopp och osäkerheter i kassaflöden som är relaterade till leasingavtal (IASB 2018b).

Leasetagaren är skyldig att identifiera och värdera en leasingtillgång till det belopp som motsvarar värdet på nyttan med tillgången samt en skuld som motsvarar betalningsförpliktelsen som leasingavtalet utgör (IASB 2018b). När IFRS 16 ersätter IAS 17 den 1 januari 2019 innebär det att leasetagare inte längre

(18)

skiljer på finansiella leasingavtal och operationella leasingavtal utan redovisar alla som finansiella leasingavtal. Leasegivaren fortsätter att klassificera sina avtal som operationella eller finansiella leasingavtal (IASB 2018b).

Implementeringen av IFRS 16 kan antas ha en påverkan på de kvalitativa egenskaperna i IASBs föreställningsram (IASB 2016). IFRS 16 antas leda till att användarna av de finansiella rapporterna får en mer rättvisande bild av företagens tillgångar och skulder i balansräkningen. Den nya standarden antas dessutom ge en mer transparent bild av företagens prestation samt företagens sysselsatta kapital (IASB 2016).

Investerare behöver med IFRS 16 inte göra justeringar av leasetagarens resultat- och balansräkningar för att inkludera leasingavtal som inte är kapitaliserade (IASB 2016). Detta innebär att intressenterna antas få mer relevant information och därmed en bättre insikt i företagens verksamhet vilket kan leda till att jämförbarheten för intressenterna ökar. Jämförbarheten antas också förbättras och underlättas mellan företag som leasar tillgångar och företag som finansierar köp av tillgångar genom belåning (IASB 2016). Tidigare var det endast möjligt för mer sofistikerade analytiker och investerare att mäta effekterna från operationella leasingavtal på tillgångar och skulder. IFRS 16 antas ge alla intressenter tillgång till informationen rörande ett företags leasingavtal genom att standarden minskar informationsasymmetrin (IASB 2016).

IFRS 16 antas också leda till att företagens leasade tillgångar ökar samtidigt som skulderna ökar eftersom alla leasingavtal av väsentligt värde där leasingperioden uppgår till mer än tolv månader måste redovisas (IASB 2016). För företag med många operationella leasingavtal beräknas det egna kapitalet att minska i förhållande till tillgångarna vid implementeringen av IFRS 16. Detta beror på att de redovisade leasingtillgångarna antas minska i värde snabbare än den redovisade skulden som leasingavtalet medför (IASB 2016). IFRS 16 kan leda till en ökning av rörelseresultatet samt en ökning av de finansiella kostnaderna för företag med operationella leasingavtal. Med IAS 17 redovisas hela kostnaden som är kopplad till det operationella leasingavtalet som en rörelsekostnad. IFRS 16 medför istället att den underliggande kostnaden för leasingavtalet redovisas som en finansiell kostnad vilket innebär att rörelseresultatet ökar samtidigt som de finansiella kostnaderna ökar. Företagens resultat före skatt påverkas inte när leasingavtalen har en jämn fördelning. Däremot kan det leda till en effekt på företagens resultat före skatt om företagens leasingavtal har en ojämn fördelning där avtalens villkor varierar (IASB 2016).

(19)

2.7. Nyckeltal

Syftet med finansiella nyckeltal är att analysera företagens redovisningsinformation (Horrigan 1965). Detta är frivilliga upplysningar som företag väljer att ge till sina intressenter för att tydligare visa deras finansiella ställning (Mankin et al. 2017). De senaste åren har de finansiella nyckeltalen utvecklats och blivit mer populära att ge ut. Detta beror på att det finns ett behov av dessa upplysningar hos investerare och kreditgivare för att lättare analysera företagens finansiella ställning (Mankin et al. 2017).

Ett problem med de finansiella nyckeltalen är att de är av statistisk natur (Horrigan 1965). Detta innebär att faktorer som företagens storlek och redovisningsmetoder gör det svårt att få fram representativa nyckeltal som går att jämföra med andra företags nyckeltal. För att kunna använda dessa nyckeltal som ett hjälpmedel för att analysera företagens finansiella ställning är det därför viktigt att ha kunskap i vad dessa nyckeltal mäter och hur dessa tas fram (Horrigan 1965).

Cornaggia et al. (2013) visar att nyckeltalen för de företag som frekvent använder sig av operationella leasingavtal som finansieringsmetod blir snedvridna. Detta beror på att balansräkningarna överskattar företagens prestation och underskattar företagens risker (Cornaggia et al. 2013). De kreditgivare som kapitaliserat in företagens operationella leasingavtal innan beslut om kreditgivning får en mer pålitlig bild av företagens riskfaktorer än de kreditgivare som inte tar hänsyn till dessa (Kusano 2018).

En tidigare studie som genomförts av Fülbier et al. (2008) visar att en kapitalisering av de operationella leasingavtalen får en effekt på de finansiella nyckeltalen samt balansräkningen. Däremot sker det endast mindre förändringar på lönsamhetsmåtten (Fülbier et al. 2008). För företag med en stor mängd operationella leasingavtal som därav inte är kapitaliserade i företagens finansiella rapporter kan förändringen från IAS 17 till IFRS 16 ha en stor påverkan på företagens finansiella nyckeltal (IASB 2016).

2.7.1. Soliditet

Soliditet är ett finansiellt nyckeltal som beskriver företagens långsiktiga betalningsförmåga (Catasús et al. 2008). Nyckeltalet visar hur stor del av företagens totala tillgångar som har kunnat finansieras med hjälp av det egna kapitalet vilket kan beskriva företagens förmåga att hantera förluster (BAS 2016). Soliditeten beräknas genom att dividera företagets justerade egna kapital

(20)

genom balansomslutningen (BAS 2016). För att ta fram företagens soliditet krävs det information om hur mycket kapital som ägarna har satsat samt hur mycket tillgångar ett företag innehar. För att soliditeten ska återspegla företagens långsiktiga betalningsförmåga måste balansräkningen avspegla företagens finansiering på ett rättvist sätt, vilket inte alltid är fallet (Catasús et al. 2008).

Utöver det finns det andra osäkerheter med detta nyckeltal. För att nyckeltalet ska vara pålitligt måste alla tillgångar vara rätt värderade. Trots att det finns många osäkerheter med detta nyckeltal används det frekvent (Catasús et al.

2008). För att få en bra soliditet krävs det att ett företag med hög tillväxt också har en hög självfinansiering genom att ökningen av det egna kapitalet sker i samma utsträckning (BAS 2016). IASBs effektanalys av IFRS 16 innefattar inte detta nyckeltal.

2.7.2. Skuldsättningsgrad

Skuldsättningsgraden är ett finansiellt nyckeltal som visar skulderna i relation till det egna kapitalet och visar hur kapitalstarkt ett företag är (Catasús et al. 2008).

Skuldsättningsgraden tas fram genom att dividera företagets skulder genom företagets egna kapital. Ett problem med detta nyckeltal är att skulderna måste vara rätt värderade för att skuldsättningsgraden ska ge en rättvis bild (Catasús et al. 2008). Skuldsättningsgraden kan ses som ett mått på företagens finansiella styrka eftersom beräkningen avslöjar vilken effekt de olika graderna av skuldsättning har på kapitalets avkastning (BAS 2016). En låg skuldsättningsgrad visar att ett företag är finansiellt starkt. Vid en kapitalisering av de operationella leasingavtalen förväntas en ökning av skuldsättningsgraden som en konsekvens av att skulderna förväntas öka (IASB 2016).

2.7.3. Kassalikviditet

Kassalikviditeten mäter företagens kortfristiga betalningsförmåga genom att jämföra företagets kortfristiga likvida tillgångar med företagets kortfristiga skulder (BAS 2016). Beräkningen utesluter varulagret från tillgångssidan eftersom lagret inte har sålts ännu vilket innebär att det tar längre tid innan det övergår i likviditet. Kassalikviditeten tas fram genom att dividera de likvida omsättningstillgångarna exklusive varulager med de kortfristiga skulderna. Om kassalikviditeten understiger 100 procent innebär det att företaget inte kan betala alla skulder vilket oftast grundar sig i att lönsamheten är för låg (Holmström 2007; BAS 2016). Företagets betalningsberedskap på kort sikt är då för dålig vilket kan tvinga företaget till att avveckla sina långfristiga tillgångar eller till att teckna nya lån för att klara av sina kortfristiga skulder (BAS 2016).

(21)

Nyckeltalet är främst en grov indikation på företagens likviditetssituation. IASBs effektanalys av IFRS 16 innefattar inte detta nyckeltal.

2.7.4. Balanslikviditet

Vid beräkningen av ett företags balanslikviditet antas det att varulagret kan säljas och därmed användas som likviditet för att betala de kortfristiga skulderna (BAS 2016). Detta nyckeltal är särskilt lämpat för företag med en stor andel kontanthandel där möjligheten finns att sälja direkt från varulagret utan att skriva upp en kundfordring. Nyckeltalet visar därför företagets betalningsberedskap vid räkenskapsårets utgång (BAS 2016). Balanslikviditeten beräknas genom att dividera företagets omsättningstillgångar inklusive varulager med de kortfristiga skulderna. Detta nyckeltal visar företagens betalningsförmåga mot de kortfristiga skulderna under förutsättningen att varulagret kommer att säljas först. Även här bör balanslikviditeten ligga på 100 procent eftersom detta visar att företaget klarar av att betala sina kortfristiga skulder. En stor skillnad mellan balanslikviditeten och kassalikviditeten visar att företaget har ett förhållandevis stort varulager (BAS 2016). IASBs effektanalys av IFRS 16 innefattar inte detta nyckeltal.

2.7.5. Räntetäckningsgrad

Räntetäckningsgraden är ett finansiellt nyckeltal som visar företagens förmåga att täcka sina finansiella kostnader (BAS 2016). Definitionen på räntetäckningsgrad är enligt (BAS 2016, s.135) ”rörelseresultat plus finansiella intäkter dividerat med finansiella kostnader”. Räntetäckningsgraden används ofta i kombination med soliditeten. En svag soliditet kan ibland godkännas på kort sikt om företagets räntetäckningsgrad är på en bra nivå vilket innebär att företaget har förmåga att täcka sina räntekostnader (BAS 2016). Detta sker under förutsättningen att företaget har ett stabilt resultat före de finansiella intäkterna och kostnaderna över tid. Det förutsätts också att avskrivningarna i företaget har använts till amorteringar vilket leder till att räntetäckningsgraden visar kontrollen över skulderna på ett bra sätt ur ett kassaflödesperspektiv (BAS 2016). Kapitaliseringens effekt på detta nyckeltal beror på hur de operationella leasingavtalen är utformade (IASB 2016). Både rörelseresultatet samt de finansiella kostnaderna kan påverkas av kapitaliseringen.

2.7.6. EBITDA

EBITDA är ett lönsamhetsmått som beskriver företagens rörelseresultat före räntor, skatt, avskrivningar och amorteringar (IASB 2016). Detta nyckeltal kan

(22)

minska informationsassymetrin mellan företagens ledning och intressenter utanför verksamheten eftersom nyckeltalet bidrar till ett bättre beslutsunderlag vid en värdering av företagens intäkter (Cormier et al. 2017). För företag med operationella leasingavtal antas EBITDA att öka (IASB 2016). Detta beror på att när IFRS 16 implementeras elimineras företagens leasingkostnader från resultaträkningen och ersätts av avskrivningar och räntekostnader. De poster som ersätter leasingkostnaderna är inte medräknade i EBITDA.

2.7.7. Räntabilitet på eget kapital

Räntabilitet på eget kapital är ett viktigt avkastningsmått för aktieägarna (Holmström 2007). Detta på grund av att den visar hur deras satsade kapital förräntas. Räntabiliteten på det egna kapitalet beräknas genom att dividera resultatet efter finansiella poster genom det egna kapitalet adderat med 72 procent av de obeskattade reserverna. Räntabiliteten på det egna kapitalet bör vara högre än räntan hos banken för att täcka en riskpremie (Holmström 2007).

Effekten som IFRS 16 har på detta nyckeltal antas bero på hur företagens leasingportföljer är utformade (IASB 2016).

2.7.8. Räntabilitet på totalt kapital

Räntabilitet på det totala kapitalet visar hur företagets totala tillgångar har förändrats under året (Holmström 2007). För att räkna ut räntabiliteten på det totala kapitalet divideras rörelseresultat adderat med finansiella intäkter genom de totala tillgångarna. Räntekostnader inkluderas inte på grund av att dessa inte anses påverka rörelseverksamheten (Holmström 2007).

2.8. Sammanställning av den teoretiska referensramen

Förändringen från IAS 17 till IFRS 16 syftar till att vidare förbättra några av de kvalitativa egenskaperna i IASBs föreställningsram (IASB 2016). Förändringen ska göra det lättare för intressenterna att fatta välgrundade ekonomiska beslut genom att de kan få en mer rättvis bild av företaget samt lättare kunna göra jämförelser mellan andra företag. Redovisningens främsta syfte är att skapa en objektiv bild av företaget där informationen kan fungera som ett beslutsunderlag för intressenterna (Rimmel & Jonäll 2016). IASBs föreställningsram skapar ett ramverk för hur den finansiella rapporteringen bör se ut för att intressenternas behov ska tillfredsställas (IASB 2010). Föreställningsramen kan därför ses som ett verktyg som gör det möjligt för den finansiella rapporteringen att uppfylla det bakomliggande syftet med redovisning (Frostenson 2015).

(23)

För att kunna göra en bedömning om förändringen från IAS 17 till IFRS 16 leder till en förbättring av jämförbarheten utifrån kreditgivarnas perspektiv är det viktigt att förstå det bakomliggande syftet med redovisning. Kreditgivarna är en av företagens viktigaste intressenter som därav behöver den finansiella rapporteringen för att kunna göra bedömningar av företagen och därmed fatta välgrundade beslut vid kreditgivning (Freeman & Reed 1983; Ayuso et al. 2012).

Vi anser att en förståelse för det bakomliggande syftet med föreställningsramen skapar en förutsättning för att förstå hur kreditgivarna uppfattar förändringen utifrån rättvisande bild och jämförbarhet. För att kunna förstå hur förändringen påverkar de finansiella rapporterna samt nyckeltalen krävs en förståelse för hur rapporterna och nyckeltalen används vid beslutsfattandet samt hur diverse nyckeltal beräknas. För att kunna jämföra de förutspådda effekterna på vissa nyckeltal med effekterna av vår kapitalisering är IASBs information kring de potentiella effekterna på vissa nyckeltal av hjälp.

De huvudsakliga karaktärsdragen i vår teoretiska referensram skapar en bild av att förändringen kommer ha en påverkan på några av de kvalitativa egenskaperna i föreställningsramen (IASB 2016). Införandet av operationell leasing i de finansiella rapporterna bör förbättra intressenternas beslutsunderlag.

Utöver detta förutspår vår teoretiska referensram en viss påverkan på de finansiella rapporterna och vissa nyckeltal (IASB 2016).

(24)

3. Metod

_____________________________________________________________

I detta kapitel redogör vi för vilken metod vi har använt. Vi beskriver hur vi har gått tillväga med vår kapitalisering samt hur intervjuprocessen har sett ut. Vi beskriver också hur vi har bearbetat och analyserat det insamlade materialet. Kapitlet avslutas med en diskussion kring studiens kvalité samt hur vi har tagit hänsyn till de etiska aspekterna.

_____________________________________________________________

3.1. Forskningsstrategi och tillvägagångssätt

Syftet med denna studie är att förklara vilka effekter en kapitalisering av operationella leasingavtal kan ha på ett företags finansiella rapporter samt nyckeltal. Utöver detta vill vi skapa en förståelse för hur denna förändring kan påverka kreditgivares bedömningar av de finansiella rapporterna utifrån egenskaperna i IASBs konceptuella föreställningsram. För att förklara vilka effekter IFRS 16 kan ha på de finansiella rapporterna samt nyckeltalen har vi genomfört en kapitalisering av ett riktigt företags operationella leasingavtal. För att kunna förstå hur kreditgivares bedömningar påverkas av denna förändring har vi använt oss av en kvalitativ forskningsstrategi. Den kvalitativa forskningsstrategins styrkor ligger i att den tar fram nyanserad data som går på djupet och är öppen för konceptuella faktorer (Jacobsen 2002). Vi bedömer därför att styrkorna med en kvalitativ forskningsstrategi kommer till sin rätt vid skapandet av en förståelse för kreditgivares bedömningar.

3.1.1.Del 1

Med hjälp av vårt kontaktnät fick vi möjligheten att involvera ett företag i vår studie som tillämpar IFRS. Detta företag är ett dotterbolag som ingår i en större koncern och som frekvent använder sig av leasing som finansieringsmetod.

Företagets medverkan i studien gav oss tillgång till alla deras leasingkontrakt per balansdagen den 31 december 2017. För att kunna förklara effekterna av förändringen från IAS 17 till IFRS 16 använde vi oss av en kapitaliseringsmetod.

Detta innebar att vi diskonterade fram alla nuvärden för de innevarande leasingavtalen och därefter förde in ett redovisat värde på nyttjanderätten och leasingskulden i företagets balansräkning för 2017. Denna metod hjälpte oss också att beräkna årets räntekostnad samt amortering. Eftersom vi fick ta del av årsbokslutet för 2017 där leasing redovisades i enlighet med IAS 17 innebar det att vi kunde använda detta som en jämförelse mot hur det kunde sett ut om årsbokslutet istället hade upprättats i enlighet med IFRS 16. Tillgången till detta

(25)

årsbokslut var av stor vikt för att vi skulle kunna föra in siffrorna från vår kapitalisering. Resultatet från kapitaliseringsprocessen ledde till en justering av vissa poster i resultaträkningen och dessutom en inskrivning av nya poster i balansräkningen för 2017. Vi fick alltså tillgång till årsbokslutet för 2017 som redovisats i enlighet med IAS 17 och resultatet av vår kapitalisering blev att vi dessutom kunde skapa ett årsbokslut för 2017 där redovisningen istället skett i enlighet med IFRS 16. Efter sammanställningen av de två årsboksluten ändrade vi designen så att det inte vid första anblick skulle se ut som samma företag.

Därefter beräknade vi samt sammanställde nyckeltalen för årsboksluten som upprättats i enlighet med IAS 17 och IFRS 16. Våra effekter av kapitaliseringen användes för att förklara hur förändringen från IAS 17 till IFRS 16 kunde påverka de finansiella rapporterna.

3.1.2.Del 2

När kapitaliseringen var klar använde vi oss av en tvärsnittsdesign för att komma i kontakt med några av de kreditgivare som berörs av förändringen och bokade in intervjuer med dessa. En tvärsnittsdesign kan vara användbart när kvalitativa forskare genomför semistrukturerade intervjuer med ett antal parter (Bryman &

Bell 2013). Innan intervjutillfället skickades de finansiella rapporterna samt nyckeltalen via mail till kreditgivarna. Dessa rapporter och nyckeltal låg sedan till grund för våra intervjuer där respondenterna fick svara på frågor relaterade till dessa. Intervjuerna berörde hur kreditgivare resonerar kring val av leasing samt vilka nyckeltal som är av stor betydelse för deras bedömning av olika företag. Utöver detta undersökte vi hur kreditgivare upplevde att förändringen påverkade deras uppfattning av de finansiella rapporterna med utgångspunkt i egenskaperna rättvisande bild och jämförbarhet.

3.2. Val av företag och respondenter

Vid val av företag använde vi oss av ett bekvämlighetsurval vilket enligt Bryman och Bell (2013) innebär att urvalet är lättillgängligt. Vi utnyttjade vårt kontaktnät för att få tillgång till ett företag som använde sig av leasing som en finansieringslösning. Vårt urval kan därför ses som lättillgängligt och detta var av stor vikt eftersom vi behövde få tillgång till ett företags operationella leasingavtal. Detta är känslig information som många företag inte är villiga att dela med sig av och därav skulle det vara svårt för oss att använda oss av ett annat urval. Syftet är att förklara vilka effekter en kapitalisering kan ha på ett företags nyckeltal samt hur detta kan påverka kreditgivares bedömningar av de

(26)

finansiella rapporterna. Därav påverkas undersökningens resultat inte på ett negativt sätt av bristerna med ett bekvämlighetsurval.

Även vid valet av kreditgivare bestämde vi oss för att använda oss av ett bekvämlighetsurval. Vi valde sju respondenter på olika kreditinstitut med kontor i Värmland och Närke. Kreditinstituten varierade i storlek men det var av stor vikt att de arbetade med företag som tillämpar IFRS. Eftersom vi har valt att genomföra intervjuer där vi går på djupet leder det till att vi inte drabbas av utmaningarna med att skapa ett representativt urval till lika stor grad som vid en kvantitativ undersökning. Att skapa ett representativt urval är mindre viktigt vid utförandet av en kvalitativ studie (Bryman & Bell 2013). Det har också varit i vårt intresse att komma i kontakt med de personer som har tillräcklig kunskap för att ge ett större djup i vår undersökning på ett lättillgängligt sätt. I vår urvalsprocess började vi med att lista de banker i vår omnejd som arbetar med kreditgivning mot företag och därav har tillräcklig kunskap om nyckeltal och finansiella rapporter för att kunna ge oss de nyanserade svar som undersökningen kräver. I nästa steg tog vi kontakt med bankerna för att komma i kontakt med de personer som var ansvariga för kreditgivningen mot företag och därefter bokade vi in intervjuer med de personer som berörs av förändringen med IFRS 16.

3.3. Datainsamling

För att göra en kapitalisering av företagets årsbokslut samlade vi in företagets alla operationella leasingavtal. Totalt innefattade datan 90 operationella leasingavtal som vi räknade om och kapitaliserade. Denna kapitalisering gjorde det möjligt för oss att justera företagets resultat- och balansräkning i enlighet med IFRS 16. För att kapitalisera de operationella leasingavtalen har vi använt oss av en diskonteringsränta på 7,5 procent. Detta är den diskonteringsränta som företaget i fråga använder sig av. I tidigare studier som vi har tagit del av har forskarna använts sig av en diskonteringsränta på 4,36 procent (Giner &

Pardo 2017) samt 5 procent (Kirsch & Lorentzon 2018). Leasingavtalen varierar mellan tre till fem år.

3.3.1.Kapitaliseringsmetod

Vid kapitaliseringen började vi med att räkna ut nuvärdet för alla år som leasingavtalet gällde. Därefter kunde vi bestämma amorteringarna för varje år vilket ledde till att vi också kunde bestämma total amortering som krävs för att kunna bestämma den redovisade leasingskulden för bokslutet år 2017.

(27)

Skillnaden mellan årets amortering och årets leasingavgift genererade årets räntekostnad. Den redovisade nyttjanderätten fick vi fram genom att ta nyttjandevärde (nuvärdet för alla år) minus de ackumulerade avskrivningarna.

Vi har också beräknat de linjära avskrivningarna vilka baseras på tillgångens nyttjandevärde. Företaget gör linjära avskrivningar på fem år på samtliga leasingavtal trots att vissa tillgångars löptid endast sträcker sig över tre år.

Anledningen till detta beror på att företaget efter att löptiden har gått ut har rätt att förlänga dessa avtal med två år. Vi har därför valt att tillämpa denna avskrivningsmetodik i vår kapitalisering.

Räkneexempel

𝐑𝐞𝐝𝐨𝐯𝐢𝐬𝐚𝐝 𝐧𝐲𝐭𝐭𝐣𝐚𝐧𝐝𝐞𝐫ä𝐭𝐭 = Leas.avg. år 1

1+disk.ränta1+ Leas.avg. år 2

1+disk.ränta2+ Leas.avg. år 3 1+disk.ränta3+

Leas.avg. år 4

1+disk.ränta4+ Leas.avg. år 5

1+disk.ränta5− ackumulerade avskrivningar 𝐑𝐞𝐝𝐨𝐯𝐢𝐬𝐚𝐝 𝐥𝐞𝐚𝐬𝐢𝐧𝐠𝐬𝐤𝐮𝐥𝐝 = Leas.avg. år 1

1+disk.ränta1+ Leas.avg. år 2

1+disk.ränta2+ Leas.avg. år 3 1+disk.ränta3+

Leas.avg. år 4

1+disk.ränta4+ Leas.avg. år 5

1+disk.ränta5− total amortering

Nedanstående tabell är exempel på ett av leasingavtalen som beräknades och kapitaliserades in i företagets balansräkning. Amorteringen för 2015 är samma som nuvärdet för 2019 och därav blir räntekostnaden för 2015 skillnaden mellan årets leasingavgift och årets amortering.

Tabell 1: Exempel på leasingavtal

Leasingavgift/år Amortering/år Ränta/år

2015 35 892 25 001 10 891

2016 35 892 26 876 9 016

2017 35 892 28 892 7 000

2018 35 892 31 059 4 833

2019 35 892 33 388 2 504

Summa 179 460 145 216 34 244

3.3.2.Intervjuer

Vi har intervjuat sju personer som arbetar med kreditgivning mot företag på svenska banker. Vi använde oss av semistrukturerade intervjuer där samtliga intervjuer var personliga. Denna intervjuteknik gör det möjligt att hålla frågorna

(28)

inom vissa ramar samtidigt som respondenten ges utrymme till att forma sina svar fritt (Patel & Davidsson 2011). Innan intervjutillfället utformade vi en intervjuguide för att säkerställa att intervjuerna täckte de frågeområden som vi ville få besvarade. Under intervjuerna presenterade vi två årsbokslut från det studerade företaget där det första var i linje med IAS 17 varav det andra var i linje med IFRS 16. Syftet med detta var att se hur kreditgivarna bedömde skillnaderna mellan de två årsboksluten samt nyckeltalen som är kopplade till dessa årsbokslut. Utöver det fokuserade intervjufrågorna på att undersöka hur kreditgivarna i allmänhet bedömer företag vid kreditgivning samt hur IFRS 16 påverkar de finansiella rapporternas rättvisande bild och jämförbarhet. Frågorna vi gav till respondenterna höll vi öppna vilket Kvale och Brinkmann (2014) beskriver bidrar till mer fullständiga svar. Respondenterna var anonyma och fick årsboksluten skickade till sig några dagar innan intervjutillfället tillsammans med allmän information om undersökningen. Möjligheten för respondenterna att vara anonyma kan bidra till mer uppriktiga svar vid intervjutillfället (Jacobsen 2002).

3.4. Analysmetod

Intervjuerna spelades in vid intervjutillfället för att säkerställa att vi inte missade någon information. En fördel med ljudupptagning är att forskare i efterhand kan gå tillbaka och lyssna på tonfallet i svaren vilket kan skapa en större förståelse av innebörden (Trost 2010). Efter varje intervjutillfälle genomförde vi en transkribering av ljudfilerna. Detta innebär en renskrivning av informationsutbytet från intervjutillfället (Bryman & Bell 2013). Denna transkribering låg därefter till grund för den öppna kodningen vi utförde för att lättare kunna analysera innehållet. En öppen kodning innebär att det konstrueras teman baserat på det transkriberade materialet (Bryman & Bell 2013). Därefter delade vi in våra teman i koder och vidare i dataexempel baserat på syftet med studien samt den empiriska datan. Exempel på en kategori som användes var

“kvalitativa egenskaper”. Därefter delade vi upp kategorin i olika koder som exempelvis ”jämförbarhet”. Därefter sammanlänkade vi citat som vi kopplade till denna kod. Exempelvis “Det är bra om alla redovisar på samma sätt, då blir det ju mer standardiserat på något sätt”. Detta är ett exempel på hur förändringen till IFRS 16 kan öka jämförbarheten.

3.5. Etik

Eftersom identiteten på företaget som gav oss datan samt identiteten på respondenterna i undersökningen skulle hållas anonyma var det viktigt att följa

(29)

de etiska principerna. Det första steget är att se till att undersökningen inte kan leda till någon skada för deltagarnas del (Bryman & Bell 2013). Den största utmaningen låg i hur vi skulle säkerställa deltagarnas anonymitet. Detta innebar att vi var tvungna att se till att deltagarnas identitet hanterades på ett konfidentiellt sätt. Det får alltså inte vara möjligt att identifiera de deltagande personerna i resultatet. Utmaningen med att säkerställa deltagarnas anonymitet är extra påtaglig vid kvalitativa undersökningar (Bryman & Bell 2013). Vi skapade ett standardiserat anonymitetsavtal med alla berörda deltagare för att skapa en trygghet för deltagarna där vi garanterade att deltagarnas identitet behandlades konfidentiellt. Vi har också förändrat utseendet på företagets data samtidigt som företaget eller kreditgivarna aldrig diskuterats eller presenterats vid namn med några utomstående parter.

För att leva upp till informationskravet som är kopplat till samtyckeskravet ska deltagarna informeras kring undersökningens övergripande syfte samt få information kring vilka moment som ingår i undersökningen genom ett informationsbrev (Bryman & Bell 2013; Kvale & Brinkmann 2014). Vårt informationsbrev angav bland annat vilka vi var, syftet med intervjuerna, att resultatet behandlades konfidentiellt, att deltagandet var frivilligt samt att respondenterna när som helst kunde avbryta sin medverkan i undersökningen.

För att uppfylla kravet på samtycke skapade vi en samtyckesblankett för företaget som försåg oss med data samt en annan samtyckesblankett för kreditgivarna i undersökningen. Denna princip bygger på att deltagarna ska få så mycket information om undersökningen som möjligt för att kunna ge sitt samtycke eller neka till en medverkan i undersökningen (Bryman & Bell 2013).

Samtyckeskravet skapade en problematik rörande hur mycket av undersökningens syfte vi kunde avslöja för respondenterna eftersom ett avslöjande av hela syftet kunde påverka svaren på ett negativt sätt. Initialt kunde vi därför inte avslöja att årsboksluten kom från samma företag och att skillnaderna berodde på att vi kapitaliserat de operationella leasingavtalen i det ena årsbokslutet. Det är viktigt att kunna garantera att forskaren inte för deltagarna bakom ljuset eller skapar en falsk förespegling genom att beskriva undersökningen som något annat än den är (Bryman & Bell 2013). I informationsbrevet och samtyckesavtalet till kreditgivarna gav vi information om att de hade möjlighet att ta del av det bearbetade materialet och avbryta sin medverkan i undersökningen om de så önskade. Detta för att säkerställa att vi uppfattat respondenternas svar på rätt sätt. När det inte är önskvärt att ge deltagarna en fullständig redogörelse angående undersökningens syfte krävs det

(30)

att deltagarna ges en möjlighet att ta del av materialet från intervjuerna (Bryman

& Bell 2013). Utifrån ovanstående etiska principer upplever vi att vi har hanterat de etiska frågeställningarna på bästa möjliga sätt utifrån undersökningens förutsättningar.

3.6. Extern och intern validitet

Den externa validiteten beskriver i vilken omfattning resultatet går att generalisera på andra miljöer och kontexter (Bryman & Bell 2013). Vid kvalitativ forskning blir den externa validiteten låg eftersom denna typ av forskning tenderar att ha ett lägre urval. I vår studie kommer generaliserbarheten att vara begränsad på grund av att vårt urval är för litet för att kunna visa ett generaliserbart resultat.

Den interna validiteten beskriver hur tillförlitlig studien är och till vilken grad observationerna överensstämmer med de idéer som forskaren utvecklar (Bryman & Bell 2013). Valet av semistrukturerade intervjuer stärker undersökningens interna validitet. Denna metod låter respondenterna resonera fritt kring frågorna vilket bidrar till att svaren blir mer utförliga och träffsäkra.

Det är dock viktigt att frågorna som ställts under intervjuerna är relevanta för undersökningens syfte. Kvalitativa intervjuer har oftast en hög intern validitet (LeCompte & Goetz 1982).

3.7. Extern och intern reliabilitet

Med extern reliabilitet menas i vilken omfattning studien är möjlig att replikeras av andra forskare (Bryman & Bell 2013). Generellt sett är det svårt att replikera kvalitativa studier eftersom det är svårt att återskapa samma sociala miljö (LeCompte & Goetz 1982). Det som ökar vår undersöknings externa reliabilitet är att vi tydligt har dokumenterat vårt tillvägagångssätt. Vi har haft intervjumallar som legat till grund för våra frågor till respondenterna vilket visar det underlag vi har haft för intervjuerna.

Med den interna reliabiliteten menas att forskarna måste bedöma och tolka den insamlade informationen på samma sätt (Bryman & Bell 2013). Vår undersöknings interna reliabilitet kan ifrågasättas eftersom vi var två personer som behandlade och tolkade den insamlade informationen. Fördelen med vår metod var att vi spelade in våra intervjuer vilket bidrog till att om vi tolkat informationen olika så hade vi möjlighet att gå tillbaka och lyssna på ljudfilerna.

Detta gjorde att vi kunde enas i tolkningen av intervjuerna.

(31)

4. Empiri och analys

_____________________________________________________________

I detta kapitel redovisar vi empirin samt analyserar denna med utgångspunkt i vår teoretiska referensram samt vår problemformulering. Vi analyserar effekterna på våra finansiella rapporter samt nyckeltal med utgångspunkt i de förutspådda effekterna av IFRS 16. Vi analyserar också hur detta påverkar kreditgivarnas bedömning av de finansiella rapporterna utifrån egenskaperna i IASBs kvalitativa föreställningsram.

_____________________________________________________________

4.1. Kapitaliseringens påverkan på balans- och resultaträkningen IFRS 16 leder till att nya poster uppkommer i balansräkningarna samt att resultaträkningarna justeras för de företag som använder sig av operationella leasingavtal (IASB 2018b). I tabellen nedan visas de effekter kapitaliseringen har på företagets resultat- och balansräkningen år 2017.

Tabell 2: Effekter på resultat- och balansräkningen, (Tkr)

IAS 17 IFRS 16

Balansräkning 2017

- Nyttjanderätt: 7 741

- Leasingskuld: 6 640

Resultaträkning 2017

Leasingavgift: 3 879 Avskrivningar: 1 839

Räntekostnader: 594

Efter kapitaliseringen av företagets operationella leasingavtal kommer företaget år 2017 att redovisa en tillgång i form av en nyttjanderätt till beloppet 7 741 tkr.

Det kommer också redovisas en leasingskuld till beloppet 6 640 tkr. I resultaträkningen elimineras 3 879 tkr från administrationskostnader och ersätts istället av en avskrivning på 1 839 tkr samt en räntekostnad på 594 tkr. Denna förändring leder till att företaget 2017 redovisar lägre kostnader i sin resultaträkning och därmed ett bättre resultat. Resultatets ökning beror på att företaget har ett antal leasingavtal med en löptid på tre år som de valt att göra linjära avskrivningar på under en femårsperiod. Anledningen till att företaget redovisar ett bättre resultat efter kapitaliseringen beror på att majoriteten av de treåriga leasingavtalen är tecknade under något av de tre senaste åren.

References

Related documents

En av orsakerna till att det endast var förändringen i ROA för branscher med “hög lease” som visade på ett signifikant samband, skulle kunna vara implementeringen av IFRS

Eftersom studiens huvudmål är att ta reda på om det uppstått några skillnader i företagens redovisning i samband med övergången till IFRS, och i så fall

Eftersom värdering till verkligt värde förmodligen kommer att medföra merarbete för de noterade juridiska personerna tror vi, i enlighet med Drefeldt, att endast en

För att undersöka forskningsfråga 1 huruvida högre skuldsatta företag styrs av incitament att redovisa leasingavtal utanför balansräkningen användes en multipel

Detta skulle innebära att vi inte kan anta statistisk signifikans för att implementeringen av IFRS 16 leder till en ökad skuldsättningsgrad hos publika flygbolag.. Vid

Då studien undersöker hur investerare och analytiker upplever att IFRS 16 Leases påverkar bolagsanalys, är det lämpligt att redogöra för forskning som behandlar leasing och hur detta

Värt att nämna när det gäller denna studie är att den gjordes utifrån information i de första kvartalsrapporterna för 2005, vilket innebär att det finns en risk att de

För att kapitaliseringsmodellen ska kunna användas krävs det att tre antaganden görs gällande räntan, skatten och kvarvarande livslängd på leasingavtalen. Alla dessa tre