Instans: KOMMUNFULLMÄKTIGE Tid: Tisdag den 23 oktober kl. 18.30

KOMMUNFULLMÄKTIGE 2018-10-12 Sida 1 av 2

KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA

Instans: KOMMUNFULLMÄKTIGE

Tid: Tisdag den 23 oktober kl. 18.30 Plats: Kommunhusets sessionssal

Protokollsjustering: Administrations- och kommunikationsenheten, tisdag 2018-10-30 kl 15.30

Kerstin Johansson Fam Hlawnceu

Ålderspresident Sekreterare

201 KOMMUNFULLMÄKTIGE 2018-10-12

Nr Ärende DNR Kommentar

1 Presentation av kommunfullmäktiges ledamöter

2 Val av ordförande i komunfullmäktige KS 188/2018 3 Val av 1:e vice ordförande i

kommunfullmäktige

KS 188/2018

4 Val av 2:e vice ordförande i kommunfullmäktige

KS 188/2018

5 Information om utbildning för förtroendevalda

6 Val av valberedning till kommunfullmäktige

KS 188/2018

7 Val av ersättare i valberedning till kommunfullmäktige

KS 188/2018

8 Val av ordförande i valberedningen till kommunfullmäktige

KS 188/2018

9 Val av vice ordförande i

valberedningen till kommunfullmäktige

KS 188/2018

10 Allmänhetens frågestund KS 7/2018 11 Svar på medborgarförslag – Den smarta

Herrljungabygden

KS 279/2017 645

12 Svar på medborgarförslag om utbbyggnad av Hudene skola

KS 59/2018

13 Delårsbokslut/Delårsrapport för Herrljunga kommun 2018

KS 175/2018

14 Information om budgetläget 2019-2021 KS 235/2017 942 15 Försäljning av industrimark på del av

fastigheten Herrljunga 31:1

KS 147/2018

201 KOMMUNFULLMÄKTIGE 2018-10-12 17 Begäran om förtydligande startbeslut

för Horsby skola etapp2 och 3

KS 170/2018

18 Borgensförbindelse, regressavtal och garantiavtal med Kommuninvest

KS 145/2018

19 Policy - Herrljunga Kommuns Säkerhetsarbete

KS 133/2018

20 Rapportering av ej verkställda

gynnande beslut enligt SOL och LSS 2018-06-30

KS 97/2018

21 Medborgarförslag – Hundrastgård i Herrljunga tätort

KS 168/2018

22 Medborgarförslag för att bygga ett Gruppboende för funktionshindrade inom LSS i Herrljunga kommun

KS 183/2018

23 Medborgarförslag för anställning av stödpedagoger inom funktionshinder

KS 184/2018

24 Motion angående planläggning av lastbilsparkering och tankställe vid Bergagärde

KS 177/2018

5 september 2018

Hej!

Jag heter Miriam Johansson, jag är 15 år gammal och bor mitt i Herrljunga på För ganska länge sedan skrev jag ett brev om ändringen av gatunamnet som jag skickade till er. När jag fick förklaringen var det ganska uppenbart att det var ett nödvändigt beslut men jag är fortfarande väldigt missnöjd över att två bilar inte kan mötas utan att den ena kör av vägen och att det inte finns någon gatubelysning.

Triangelgatan är den enda gatan i Herrljunga som inte har gatlyktor. Vi är 11 barn under 18 år som bor på den gatan. Jag ska inte behöva vara rädd att gå hem den sista biten på grund av att det är så mörkt på kvällarna och under vintern. Som det är nu tycker jag att det är otäckt att gå hem just eftersom det är så mörkt.

Vi som bor på gatan har hört två argument till varför vi inte får någon gatubelysning.

Det är följande:

1. Det kommer lysa in i husen och störa.

2. Det är för dyrt.

Jag förstår inte de argumenten eftersom samhällets alla övriga gator har gatubelysning som "lyser in i husen och stör".

I Trafikverkets handbok om vägbelysning, kapitel 5.1, sidan 24 står det:

 "Vad finns det för skäl att ha belysning?

Till exempel: krav/regler, trafiksäkerhet, olycksstatistik, komfort, framkomlighet, trygghet, trivsel, önskemål från allmänheten, etc."

I kapitel 7 på sidan 48 står det :

 "Grundprincipen är att gator inom tätort alltid bör förses med belysning."

 "Belysningens grundläggande funktion är att göra trafikmiljön säker och trygg att vistas i"

I kapitel 7.1 på sidan 48 står det:

"Gator i tätort bör normalt förses med belysning."

Ärende 10

5 september 2018

lyktor som inte lyser lika starkt men endå ger ljus.

Vi är som sagt 11 barn som bor på Herrljungas mörkaste, och kanske smalaste gata som dessutom saknar gatubelysning.

Att utvidga gatans bredd skulle göra att två bilar har möjlighet att möta varandra utan att behöva köra av vägen och det skulle verkligen uppskattas också. Jag tror att alla som bor på gatan skulle uppskatta detta men också alla som någonsin kommer köra på den.

Tack för att ni tog er tid att läsa.

Mvh Miriam Johansson

Ärende 10

~ ~

SAM MANTRÄDESPROTOKOLL

Sa rn rna nträdesdatu rn Sid 17

2018-09-24

KS § 144 DNR KS 279/2017 945

Svar på medborgarförslag - Den smarta Herrljungabygden

Sammanfattning

Medborgarförslag från Magnus Lennartsson 2017-12-21 - "Den smarta Herrljunga bygden", överlämnades av kommunfullmäktige till kommunstyrelsen för beredning.

I medborgarförslaget efterlyses en tydlig plan för hur kommunen ska hantera eller utvecklas i förhållande till den digitalisering som sker runt omkring oss.

Kommunstyrelsens förvaltning arbetar med framtagande av en

"Digitaliseringsstrategi för Herrljunga kommun". Digitaliseringsstrategin "Ett hållbart digitaliserat Herrljunga", kommer att föreslås kommunstyrelsen och kommunfullmäktige under hösten 2018.

Beslutsunderlag

Tjänsteskrivelse i ärendet daterad 2018-08-20 Kommunstyrelsen § 59/2018-03-19

Kommunfullmäktige § 26/2018-02-13

Medborgarförslag - "Den smarta Herrljungabygden". Förslag till beslut

Förvaltningens förslag till beslut:

• Medborgarförslaget anses besvarat.

Beslutsgång

Ordföranden frågar om förvaltningens förslag till beslut antas och finner att så sker.

Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 1. Medborgarförslaget anses besvarat.

E\pc-dieras till: Ko1111111111fullmäk1igc

Ärende 11

KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING

Niels Bredberg

Tjänsteskrivelse 2018-08-20 DNR KS 279/2018 945

Sid 1 av 2

Svar på medborgarförslag – Den smarta Herrljungabygden

Medborgarförslag från Magnus Lennartsson 2017-12-21 – ”Den smarta Herrljunga bygden”, överlämnades av kommunfullmäktige till kommunstyrelsen för beredning.

I medborgarförslaget efterlyses en tydlig plan för hur kommunen ska hantera eller utvecklas i förhållande till den digitalisering som sker runt omkring oss.

Kommunstyrelsens förvaltning arbetar med framtagande av en ”Digitaliseringsstrategi för Herrljunga kommun”. Digitaliseringsstrategin ”Ett hållbart digitaliserat Herrljunga”, kommer att föreslås kommunstyrelsen och kommunfullmäktige under hösten 2018.

Beslutsunderlag

Tjänsteskrivelse, daterad 2018-08-20.

Kommunstyrelsen § 59/2018-03-19 Kommunfullmäktige § 26/2018-02-13

Medborgarförslag – ”Den smarta Herrljungabygden”.

Förslag till beslut

1. Medborgarförslaget anses besvarat.

Niels Bredberg Kommundirektör

Ärende 11

KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING

Niels Bredberg

Tjänsteskrivelse 2018-08-20 DNR KS 279/2018 945

Sid 2 av 2 Bakgrund

Regeringen har fastställt en nationell digitaliseringsstrategi. Digitaliseringens betydelse för samhällsutvecklingen är avgörande, så även för offentlig sektor. Syftet med den nationella digitaliseringsstrategin är att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Digitaliseringen är en av de faktorer som skapar störst förändring i dagens samhälle och den påverkar alla delar av samhället. Alla ska ges möjlighet att ta del av digitaliseringen och de fördelar den för med sig. Regeringen arbetar för att digitaliseringen ska bidra till hållbar tillväxt, sysselsättning och ett socialt sammanhållet samhälle.

Digitalt kompetenta och trygga människor har möjlighet att driva innovation där målmedveten ledning och infrastruktur är viktiga förutsättningar. Fokusområdena i regeringens digitaliseringsstrategi handlar om kompetens, trygghet, innovationer, ledning och infrastruktur.

Varje verksamhetsområde behöver en genomtänkt digitaliseringsstrategi för verksamheten.

Med syfte att möjliggöra verksamheternas digitaliseringsstrategi, bör Herrljunga kommun fastställa en för huvudmannen övergripande digitaliseringsstrategi. Förslaget till

övergripande digitaliseringsstrategi för Herrljunga kommun bygger på den nationella digitaliseringsstrategin och är medvetet kortfattad.Visionen är ett hållbart digitaliserat Herrljunga.

Med av regeringen antagen Digitaliseringsstrategi – ”För ett hållbart digitaliserat Sverige – en digitaliseringsstrategi” som grund, arbetar kommunstyrelsens förvaltning med att ta fram ett förslag till digitaliseringsstrategi för Herrljunga kommun.

Digitaliseringsstrategin ”Ett Hållbart digitaliserat Herrljunga” kommer att föreslås kommunstyrelsen och kommunfullmäktige under hösten 2018.

Ärende 11

Ärende 11

H ~

~

i'

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

Sammanträdesdatum

2018-02-13

Sid.

40

KF § 26 DNR KS 279/2017 945

Medborgarförslag - Den smarta Herrljungabygden

Sammanfattning

Följande medborgarförslag inkom 2017-12-22 från Magnus Lennartsson, Herrljunga;

"Hur jag än på kommunens hemsida och handlingar letar kan jag inte hitta någon tydlig plan hur kommunen skall hantera eller utvecklas utifrån den digitalisering som sker runt om kring oss. Detta finner jag lite anmärkningsvärt då en av framgångs.faktorerna är ett bra och tydligt beslut på övergripande nivå.

En övergripande utvecklingsplanförföretag såväl som andra organisationer är en förutsättning.för att nå mål och framgång.

För en kommun som har till uppgift att tillgodose medborgarnas behovs och förväntningar är det en stor utmaning. En plan måste utgå från en övergripande

vision och tydliga mål.

• Enklare vardag.för privatpersoner och företag

• Smartare och öppnare.förvaltning stödjer innovation och delaktighet

• Högre kvalitet och effektivitet i verksamheten

Utöver detta krävs en tydlig strategi som har samma utgång,\punkt

"medborgaren"

• Utvecklingen utgår.från medborgarnas behov

• Samordnadförändringsledning

• Samarbete

• Säker och effektiv IT leverans

För att säkerställa en god och säker utveckling bör antalet ''programområden"

begränsas

• E,förvaltning

• Ehälsa

• Digitalisering skola

• Smart bygd

Kommunchef bör vara ägare och drivande i utveckf ingen, trender och drivkrafter påverkar utvecklingen vilka förutsättningar och möjligheter har Herrljunga kommun?

För att lyckas krävs en tydlig och moderna '~förändringsbenägen" ledning som kan samarbeta över alla traditionella gränser som bygger på.förtroende och säkerhet.

Mitt förslag är att kommunfullmäktige i Herrljung kommun tar fram en och fastsäller en "Utvecklingsplan för den smarta Herrljunga bygden"

Ärende 11

f'J ~

~

i'

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

Sammanträdesdatum Sid.

2018-02-13 41

Fo1isättning KF § 26

I kommunfullmäktige frågar ordföranden om medborgarförslaget överlämnas till kommunstyrelsen för beredning och finner att så sker.

KOMMUNFULLMÄKTIGES BESLUT

1. Medborgarförslaget överlämnas till kommunstyrelsen för beredning.

Ärende 11

Medborgarförslag Herrljunga kommun

Till Kommunfullmäktige Herrljunga kommun

Medborgarförslag från Magnus Lennartsson 2017-12-21

Den smarta Herrljunga bygden!

Hur jag än på kommunens hemsida och handlingar letar kan jag inte hitta någon tydlig plan hur kommunen skall hantera eller utvecklas utifrån den digitalisering som sker runt om kring oss.

Detta finner jag lite anmärkningsvärt då en av framgångsfaktorerna är ett bra och tydligt beslut på övergripande nivå.

En övergripande utvecklingsplan för företag såväl som andra organisationer är en förutsättning för att nå mål och framgång.

För en kommun som har till uppgift att tillgodose medborgarnas behovs och förväntningar är det en stor utmaning. En plan måste utgå från en övergripande vision och tydliga mål.

 Enklare vardag för privatpersoner och företag

 Smartare och öppnare förvaltning stödjer innovation och delaktighet

 Högre kvalitet och effektivitet i verksamheten

Utöver detta krävs en tydlig strategi som har samma utgångspunkt ”medborgaren”

 Utvecklingen utgår från medborgarnas behov

 Samordnad förändringsledning

 Samarbete

 Säker och effektiv IT leverans

För att säkerställa en god och säker utveckling bör antalet ”programområden” begränsas

 Eförvaltning

 Ehälsa

 Digitalisering skola

 Smart bygd

Kommunchef bör vara ägare och drivande i utvecklingen, trender och drivkrafter påverkar utvecklingen vilka förutsättningar och möjligheter har Herrljunga kommun?

För att lyckas krävs en tydlig och moderna ”förändringsbenägen” ledning som kan sammarbeta över alla traditionella gränser som bygger på förtroende och säkerhet.

Mitt förslag är att kommunfullmäktige i Herrljung kommun tar fram en och fastsäller en

”Utvecklingsplan för den smarta Herrljunga bygden”

Ärende 11

~ ~

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

Sarnmanträdesdatum Sid 18

2018-09-24

KS § 145 DNR KS 59/2018

Svar på medborgarförslag om utbyggnad av Hudene skola

Sammanfattning

2018-03-12 inkom ett medborgarförslag från föräldraföreningen i Hudene, genom Birger Hjalmarsson. Förslaget innebär att Hudene skola ska byggas ut för att rymma ett elevantal om 100 elever. Förvaltningen arbetar regelbundet med elevprognoser med 10 års framförhållning, prognoser som beställs av SCB och uppdateras

kontinuerligt. Under perioden fram till 2027 beräknas som mest 86 elever finnas vid Hudene skola. Förvaltningens bedömning är att det inte finns något behov av att bygga ut Hudene skola utifrån ett ökat elevunderlag. Förvaltningen ser dock ett ökat behov av idrottshallar utifrån en ökad undervisningstid i idrott och hälsa från och med hösten 2019 och det skulle vara en tillgång för Hudene skola om en idrottshall anlades i anslutning till skolan.

Beslutsunderlag

Presidieskrivelse i ärendet daterad 2018-08-10 Tjänsteskrivelse i ärendet daterad 2018-04-25 Bildningsnämnden § 93/2018-08-27

Kommunfullmäktige § 3712018-03-13

Medborgarförslag utbyggnad av Hudene skola, 2018-03-12 Förslag till beslut

Bildningsnämndens förslag till beslut:

• Kommunfullmäktige föreslås avslå medborgarförslaget.

Beslutsgång

Ordföranden frågar om bildningsnämndens förslag till beslut antas och finner att så sker.

Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige

1. Kommunfullmäktige föreslås avslå medborgarförslaget.

Ärende 12

~ ~

SAM MANTRÄDESPROTOKOLL

Sammantradesdatum

2018-08-27

Sid 12

BN § 93 DNR UN 75/2018 604

Svar på medborgarförslag om utbyggnad av Hudene skola

Sammanfattning

2018-03-12 inkom ett medborgarförslag från föräldraföreningen i I-Iudene, ge- nom Birger Hjalmarsson. Förslaget innebär att Hudene skola ska byggas ut för att rymma ett elevantal om 100 elever. Förvaltningen arbetar regelbundet med elev- prognoser med 10 års framförhållning, prognoser som beställs av SCB och upp- dateras kontinuerligt. Under perioden fram till 2027 beräknas som mest 86 elever finnas vid Hudene skola. Förvaltningens bedömning är att det inte finns något behov av att bygga ut Hudene skola utifrån ett ökat elevunderlag. Förvaltningen ser dock ett ökat behov av idrottshallar utifrån en ökad undervisningstid i idrott och hälsa från och med hösten 2019 och det skulle vara en tillgång för Hudene skola om en idrottshall anlades i anslutning till skolan.

Beslutsunderlag

Presidieskrivelse i ärendet daterad 2018-08-10 Tjänsteskrivelse i ärendet daterad 2018-04-25

Medborgarförslag utbyggnad av Hudene skola daterat 2018-03-12 Jäv

Carin Martinsson (M) anmäler jäv och deltar varken i handläggningen av ärendet eller beslutet.

Förslag till beslut

Förvaltningens förslag till beslut:

• Kommunfullmäktige föreslås avslå medborgarförslaget.

Presidiets förslag till beslut:

• I enlighet med förvaltningens förslag till beslut.

Beslutsgång

Ordföranden frågar om presidiets förslag till beslut antas och finner att så sker.

Bildningsnämndens beslut

1. Kommunfullmäktige föreslås avslå medborgarförslaget.

Expedieras Kom111u11fullmäktige, Herrljunga ko111111un

till: Tekniska nämnden, Herrljunga ko111111un

Fiir kännedom Rektor I-ludcne skola.

till:

Ärende 12

BILDNINGS-

FÖRVALTNINGEN Erik Thaning

Tjänsteskrivelse 2018-04-25 DNR UN 75/2018 604

Sid 1 av 2

Svar på medborgarförslag om utbyggnad av Hudene skola

2018-03-12 inkom ett medborgarförslag från föräldraföreningen i Hudene, genom Birger Hjalmarsson. Förslaget innebär att Hudene skola ska byggas ut för att rymma ett elevantal om 100 elever. Förvaltningen arbetar regelbundet med elevprognoser med 10 års

framförhållning, prognoser som beställs av SCB och uppdateras kontinuerligt. Under perioden fram till 2027 beräknas som mest 86 elever finnas vid Hudene skola.

Förvaltningens bedömning är att det inte finns något behov av att bygga ut Hudene skola utifrån ett ökat elevunderlag. Förvaltningen ser dock ett ökat behov av idrottshallar utifrån en ökad undervisningstid i idrott och hälsa från och med hösten 2019 och det skulle vara en tillgång för Hudene skola om en idrottshall anlades i anslutning till skolan.

Beslutsunderlag

Tjänsteskrivelse i ärendet daterad 2018-04-25

Medborgarförslag utbyggnad av Hudene skola, 2018-03-12 Förslag till beslut

1. Kommunfullmäktige föreslås avslå medborgarförslaget.

Erik Thaning Utvecklingsledare

Expedieras till:

För kännedom till:

Kommunstyrelsen, Herrljunga kommun Tekniska nämnden, Herrljunga kommun.

Rektor Hudene skola.

Ärende 12

BILDNINGS- FÖRVALTNINGEN Erik Thaning

Tjänsteskrivelse 2018-04-25 DNR UN 75/2018 604

Sid 2 av 2 Bakgrund

2018-03-12 inkom ett medborgarförslag från föräldraföreningen i Hudene, genom Birger Hjalmarsson. Förslaget innebär att Hudene skola ska byggas ut för att rymma ett elevantal om 100 elever.

Förvaltningens bedömning är att det idag inte finns något stöd för en så omfattande elevökning i Hudene under överskådlig framtid. I dag har Hudene skola 82 elever i förskoleklass till och med årskurs 6 och som Hjalmarsson beskrev det så kommer 5 av dessa börja Altorpskolan till hösten. Till hösten 2018 kommer det också att börja 5 elever i förskoleklassen. I kommunens lokalförsörjningsplan så är prognosen att Hudene skolan kommer att öka med som mest 13 elever under perioden 2018-2027. Bedömningen i planen är att dessa elever kommer att få plats i befintlig skola. Tabellen nedan visar på den

befolkningsutveckling utifrån den prognos som SCB tagit fram.

Antal barn i skolålder 6-15 år under perioden 2018-2027 för Hudene upptagningsområde

Skola 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027

Hudene 73 70 75 79 83 84 81 84 86 84

Utifrån befintliga underlag så ser förvaltningen inget behov av att bygga ut Hudene skola utifrån ett ökat elevunderlag.

Förändringar i timplanen

Även om det inte finns ett elevunderlag som medför att det skulle finnas ett behov av att bygga ut Hudene skola, så saknas vissa typer av undervisningslokaler vid skolan,

exempelvis för idrott och hälsa. I och med förändringar i den nationella timplanen, där ämnet idrott och hälsa utökas med 100 h från och med hösten 2019, så kommer kommunen ha ett ökat behov av utrymmen för undervisning i idrott och hälsa. Förvaltningens

bedömning är att det skulle vara en tillgång för Hudene skola om en idrottshall byggdes i anslutning till skolan. En sådan byggnation borde även stärka orten och det lokala

föreningslivet.

Förslag till beslut

Kommunfullmäktige föreslås avslå medborgarförslaget.

Erik Thaning Utvecklingsledare

Ärende 12

BILDNINGS- Presidieskrivelse

FÖRVALTNINGEN 2018-08-10

Ingemar Kihlström UN 75/2018 604 Robert Andersson

Sida 1 av 1

Svar på medborgarförslag om utbyggnad av Hudene skola

I enlighet med förvaltningens förslag till beslut.

Ingemar Kihlström Robert Andersson

Ordförande Vice ordförande

Expedieras till:

För kännedom till:

Ärende 12

Ärende 12

Ärende 12

~ ~

SAM MANTRÄDESPROTOKOLL

Sammanträdesdatum Sid 9

2018-09-24

KS § 136 DNR KS 175/2018

Delårsbokslut/Delårsrapport för Herrljunga kommun 2018

Sammanfattning

Ekonomiavdelningen har upprättat delårsrapp01i per 2018-08-31 för kommunen.

Delårsrapporten redogör för det ekonomiska utfallet till och med augusti månad, samt lämnar en prognos över förväntat utfall per 2018-12-31. Delårsrapporten följer även upp de av kommunfullmäktige fastställda verksamhetsmål (inriktnings- och prioriterade mål). Delårsrapporten innehåller även nämndernas uppföljningar av ekonomiskt utfall samt prognos. Herrljunga kommun redovisar ett resultat för de första åtta månaderna som uppgår till 13,9 mnkr, vilket jämfört med delårsbokslut 2017 är en försämring med 19,8 mnkr. Prognosen för helåret beräknas för

kommunen uppgå till 2,0 mnkr vilket motsvarar 0,4 procent av kommunens skatteintäkter och generella statsbidrag. Prognosen för nämndernas samlade utfall beräknas överstiga budgeten med 2,3 mnkr. Investeringsutfallet för helåret förväntas uppgå till 73 mnkr vilket understiger budgeten med 31,6 mnkr

Beslutsunderlag

Tjänsteskrivelse i ärendet daterad 2018-09-13 Delårsrapport 2018-08-31

Förslag till beslut

Förvaltningens förslag till beslut:

• Kommunfullmäktige föreslås godkänna upprättad delårsrapport 2018-08-31 för Herrljunga kommun.

Elin Hegg (MP) bifaller förslaget med följande komplettering:

• Nämnderna uppmanas att uppnå de mål som inte uppnåtts under delårsrapp01ien.

Beslutsgång

Ordföranden frågar om förvaltningens förslag till beslut antas och finner att så sker.

Ordföranden frågar sedan om Elin Heggs (MP) förslag antas och finner att det avslås.

Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige

1. Upprättad delårsrapport 2018-08-31 för Herrljunga kommun godkänns (bilaga 1, KS § 136/2018-09-24).

E:q1cdicras till: Kornmunrullmnktigc

Ärende 13

KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING

Linda Rudenwall

Tjänsteskrivelse 2018-09-13 DNR KS 175/2018 942

Sid 1 av 1

Delårsbokslut/Delårsrapport för Herrljunga kommun 2018

Sammanfattning

Ekonomiavdelningen har upprättat delårsrapport per 2018-08-31 för kommunen. Delårsrapporten redogör för det ekonomiska utfallet till och med augusti månad, samt lämnar en prognos över förväntat utfall per 2018- 12-31. Delårsrapporten följer även upp de av kommunfullmäktige fastställda verksamhetsmål (inriktnings- och prioriterade mål). Delårsrapporten inne- håller även nämndernas uppföljningar av ekonomiskt utfall samt prognos.

Herrljunga kommun redovisar ett resultat för de första åtta månaderna som uppgår till 13,9 mnkr, vilket jämfört med delårsbokslut 2017 är en

försämring med 19,8 mnkr. Prognosen för helåret beräknas för kommunen uppgå till 2,0 mnkr vilket motsvarar 0,4 procent av kommunens

skatteintäkter och generella statsbidrag. Prognosen för nämndernas samlade utfall beräknas överstiga budgeten med 2,3 mnkr. Investeringsutfallet för helåret förväntas uppgå till 73 mnkr vilket understiger budgeten med 31,6 mnkr.

Beslutsunderlag

Tjänsteskrivelse i ärendet daterad 2018-09-13 Delårsrapport 2018-08-31

Förslag till beslut

Kommunfullmäktige föreslås godkänna upprättad delårsrapport 2018-08-31 för Herrljunga kommun.

Linda Rudenwall Ekonomichef

Expedieras till:

För kännedom till:

Namn namn, titel, organisatoriskt tillhörighet Namn namn, titel, organisatoriskt tillhörighet

Ärende 13

2018-08-31

Delårsrapport

DIARIENUMMER:

FASTSTÄLLD/INSTANS:

VERSION:

SENAST REVIDERAD:

GILTIG TILL: --- DOKUMENTANSVAR:

Ärende 13

Innehållsförteckning

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE ...1 VÄSENTLIGA HÄNDELSER UNDER ÅRET ... 1 SAMHÄLLSEKONOMISK UTVECKLING ... 2 LOKAL UTVECKLING ... 6 KOMMUNENS RESULTAT – UTFALL PER DEN 31 AUGUSTI ... 6 KOMMUNENS KONCERN ... 8 PERSONALREDOVISNING ... 10 VERKSAMHETSMÅL ... 13 HERRLJUNGA KOMMUN ÄR EN KOMMUN DÄR DET ÄR GOTT ATT LEVA! ... 13 HERRLJUNGA KOMMUN ÄR EN LÅNGSIKTIGT HÅLLBAR KOMMUN! ... 14 HERRLJUNGA KOMMUN HAR EN TYDLIG OCH VÄLKOMNANDE VI-KÄNSLA! ... 15 HERRLJUNGA KOMMUN HAR ETT DYNAMISKT OCH LOKALT FÖRANKRAT NÄRINGSLIV!... 16 HERRLJUNGA KOMMUN HAR EN VÄLSKÖTT KOMMUNAL EKONOMI! ... 17 HERRLJUNGA KOMMUN ARBETAR I ENLIGHET MED DET AV KOMMUNFULLMÄKTIGE FASTSTÄLLDA PERSONALPOLITISKA PROGRAMMET. ... 17 EKONOMISK REDOVISNING ... 18 RESULTATRÄKNING ... 18 KASSAFLÖDESANALYS ... 19 BALANSRÄKNING ... 20 NOTER ... 22 NYCKELTAL ... 31 DRIFTREDOVISNING ... 32 INVESTERINGSREDOVISNING ... 37 REDOVISNINGSPRINCIPER ... 39 BEGREPPSFÖRKLARINGAR ... 44

Ärende 13

Förvaltningsberättelse

Delårsrapporten 2018 sträcker sig över perioden januari – augusti 2018 med prognos för helåret. I delårsrapporten ingår förutom Herrljunga kommun även det helägda bolaget Nossan Förvaltnings AB med dotterbolag samt Stiftelsen Herrljunga Industrilokaler.

Väsentliga händelser under året

Herrljunga kommun har hittills under året haft följande väsentligen händelser:

 Försäljning av Herrljunga Hotell genomförd genom aktieöverlåtelse.

 Utbyggnad och tillskott av industrilokaler.

 Valnämndens arbete med valförberedelser inför valet.

 Säkerhetsarbetet har uppgraderats under året.

 Informationssäkerhetsprojektet och projekt GDPR med personuppgiftshantering genomförs och avslutas under året.

 Demokratiberedningens ärenden och förslag har behandlats i kommunfullmäktige.

 Horsbyområdet bebyggs med nya hus, försäljning pågår.

 Medborgarlöfte för förbättrat samarbete mellan Polismyndighet och Herrljunga kommun fastställt.

 Lokalresursplanering utifrån ett tio-årigt demografiperspektiv, som underlag för investeringsbudget, framarbetad.

 Nytt trådlöst datanätverk(Wifi) etablerat inom skolan för att möjliggöra digitalisering inom kommunen.

 Upphandling av ny IT infrastruktur genomförd och planeringen för införandet uppstartat.

 Färdigställande och inflyttning i flerbostadshuset Styrbjörn.

 Påbörjad åtgärdsvalstudie för Älvsborgsbanan.

 Inledning av Projekt Västra Stambanan, fyrspårsbehovet.

Ärende 13

Samhällsekonomisk utveckling

Avsnittet nedan är författat och publicerat av SKL, Sektionen för ekonomisk analys, i dokumentet MakroNytt daterat 2018-08-16¹:

Skatteunderlaget bromsar in när konjunkturen tappar fart

Svensk ekonomi går fortfarande på högvarv. Men konjunkturen kulminerar och mattas av under 2019, bland annat på grund av tilltagande brist på arbetskraft.

Svagare utveckling för arbetade timmar leder till att skatteunderlaget ökar be- tydligt långsammare de närmaste åren.

Sedan vår prognos i april har SCB publicerat nationalräkenskaper för första och andra kvartalet 2018. För första kvartalet låg siffrorna i linje med vår prognos medan andra kvartalet stack ut med överraskande hög tillväxt. Det som publicerats för det senaste kvartalet är en snabbstatistik som är behäftad med större osäkerhet än de reguljära räkenskaperna och kommer att revideras i september. Därför gör vi inte någon ny prognos för försörjningsbalansen eller offentligt finansiellt sparande i detta läge. Konjunkturinstitutet har gjort en smärre upprevidering av BNP-tillväxten för innevarande år.

Däremot bygger det utfall som redovisats för sysselsättning och arbetade timmar på mer tillförlitliga källor redan nu. Det är därför meningsfullt att uppdatera prognosen för skatteunderlaget.

Fortsatt stark efterfrågan på arbetskraft

Arbetsförmedlingens återkommande enkät till företagen pekar på en fortsatt tydlig optimism, även om stämningsläget dämpats något sedan förra hösten.

Arbetsgivarna planerar för fler anställda, men svårigheten att få tag i personal och bristen på utbildad arbetskraft håller tillbaka.

I konjunkturinstitutets barometerunderökning redovisas fortsatt fler företag som planerar att öka sysselsättningen än minska den. Dock har uppgången i nettotalen upphört att öka och minskar något istället.

Sammantaget tror vi, liksom tidigare, att högkonjunkturen går in i en fas med lägre tillväxttal och små förändringar i antalet arbetade timmar. En naturlig utveckling när konjunkturen kulminerar.

Sedan finanskrisen 2009 har den del av befolkningen i åldern 15–74 år som ingått i arbetskraften stadigt stigit, från 70 procent till 73 (diagram 1). Till viss del är det ett resultat av bättre konjunktur men till stor del tack vare en strukturell ökning av arbetskraftsdeltagandet, särskilt i åldern över 45 år. Tack vare en snabb sysselsättningsuppgång har arbetslösheten samtidigt kunnat minska från 9 procent till ner mot 6 procent.

Ärende 13

Tabell 1 Arbetsmarknadens toppar under 2018. Procent av befolkningen respektive arbetskraften. Källa:

Statistiska centralbyrån och Sveriges Kommuner och Landsting.

I nuvarande fas i konjunkturen upphör höjningen av arbetskraftsdeltagandet respektive minskningen av arbetslösheten och övergår, i vår prognos, i en utveckling mot konjunkturneutrala nivåer. Den växande andelen utrikes födda i arbetskraften innebär att den konjunkturneutrala arbetslösheten stiger från 6,7 procent i år till 7,0 procent 2021 och ytterligare något åren därefter.

Marginellt svagare ökning av arbetade timmar 2018 – men något starkare på sikt

Enligt de nyligen publicerade nationalräkenskaperna ökade antalet arbetade timmar svagt första kvartalet och mycket starkt det andra, sammantaget något starkare än i vår prognos. Den stora skillnaden är fördelningen mellan kvartalen, vi prognosticerade ett starkt första och svagare andra kvartal (diagram 2). Det innebär att vi nu får en något svagare ökning mellan årsgenomsnitten 2017 och 2018, trots att nivån i slutet av 2018 i stort sett är densamma. I gengäld slår detta tillbaka 2019.

Konjunkturförloppet åskådliggörs i diagram 2. Antalet arbetade timmar är färre än den potentiella nivån (normalkonjunktur) ända fram till under 2016. Därefter går arbetsmarknaden in i högkonjunktur och antalet arbetade timmar överstiger potentiell nivå. Konjunkturen är som starkast under andra halvan av 2018 och början av 2019. Sedan mattas konjunkturen av och ökningen av antal arbetstimmar upphör under perioden 2019–2021.

Ärende 13

Tabell 2 Arbetade timmar stagnerar 2019. Miljoner timmar per kvartal. Källa: Statistiska centralbyrån och Sveriges Kommuner och Landsting.

Som framgår av diagrammet så har vi nu en något högre nivå på antalet arbetade timmar från slutet av 2020, jämfört med vår aprilprognos. Det beror framför allt på en ny bedömning av medelarbetstiden, nu låter vi den vara oförändrad i stället för att minska med 0,1 procent per år.

Svagare ökning av skatteunderlaget framöver

Kommuner och landsting har under den långa konjunkturuppgången, som vi nu närmar oss slutet på, vant sig vid en stark real skatteunderlagstillväxt.

Tabell 3 Skatteunderlaget utvecklas betydligt svagare de närmaste åren. Olika komponenters bidrag till den procentuella förändringen. Källa: Sveriges Kommuner och Landsting.

Ärende 13

Sedan 2010 har den i genomsnitt uppgått till närmare 2 procent per år, nästan dubbelt så mycket som genomsnittet för den närmast föregående konjunkturcykeln. Det har varit möjligt tack vare en förvånansvärt lång period av sysselsättningsökning.

Skatteunderlaget förväntas ha ökat relativt kraftigt både 2017 och 2018, vilket förklaras av stark sysselsättningstillväxt i kombination med en relativt gynnsam indexering av inkomstrelaterade pensioner (diagram 3).

Åren 2019 och 2020 förutser vi en betydligt svagare ökning av skatteunderlaget.

Det beror på att arbetade timmar utvecklas betydligt mindre gynnsamt när konjunkturen kulminerat och rör sig mot konjunkturell balans. Enligt vår kalkyl för 2021 växer skatteunderlaget i linje med utvecklingen vid konjunkturell balansen viss men liten ökning av arbetade timmar samt måttliga höjningar av löner och pensioner innebär en ökning nära det historiska genomsnittet.

Tabell 4 Skatteunderlagets nominella ökningstakt minskar men prisutvecklingen fortsätter på oförändrad nivå (procentuell förändring). Källa: Sveriges Kommuner och Landsting.

Tabell 5 Nyckeltal för svensk ekonomi (procentuell förändring respektive procent).

Källa: Statistiska centralbyrån och Sveriges Kommuner och Landsting.

2017 2018 2019 2020 2021 Faktiskt skatte-

underlag 4,5 3,7 3,3 3,3 3,9

Regel-

förändringar 0,0 0,6 0,0 0,0 0,0 Underliggande 4,5 4,3 3,3 3,3 3,9 Prisutveckling 3,1 3,0 2,6 3,1 3,0 Realt skatte-

underlag 1,3 1,3 0,7 0,1 0,9

2017 2018 2019 2020 2021 Arbetade

timmar:

totalt 1,8 1,9 0,3 –0,3 0,3

anställda 2,0 1,9 0,3 –0,3 0,3

Timlön, NR 3,0 2,9 3,1 3,4 3,5

Arbetslöshet 6,7 6,1 6,2 6,7 7,0

KPIF-KS 1,7 1,7 1,8 2,1 2,0

KPIF 2,0 2,2 2,2 2,1 2,0

KPI 1,8 2,0 2,4 2,7 2,8

Reporänta,

årets slut –

0,50 –

0,50 0,00 0,50 1,25

Ärende 13

Lokal utveckling

Befolkning

Antal invånare i kommunen uppgick den 30 juni 2018 till 9 489 (9 501), vilket är en minskning gentemot samma period föregående år med 12 personer. Vid årsskiftet 2017 uppgick befolkningen till 9 485 personer och under det första halvåret 2018 har befolkningen ökat med totalt 4 personer. Det första halvåret har inte inneburit något födelseöverskott.

Ökningen består istället av ett positivt flyttningsnetto.

Sysselsättning

Enligt Arbetsförmedlingens statistik var den sista augusti 198 (187) personer arbetslösa i Herrljunga, vilket innebär 11 personer fler än vid samma tid föregående år. Av dessa 198 personer var 109 personer öppet arbetslösa medan 89 personer omfattades av program med aktivitetsstöd. Jämfört med samma period föregående år har de öppet arbetslösa personerna ökat och de personer som omfattades av program med aktivitetsstöd har minskat.

Antalet arbetslösa ungdomar (upp till 24 år) uppgick vid samma period till 28 (30) personer vilket är 2 personer färre än vid samma tid föregående år. Av dessa 28 var 21 öppet arbetslösa medan 7 omfattades av program med aktivitetsstöd.

Kommunens resultat – utfall per den 31 augusti

Kommunen redovisar för årets första åtta månader ett resultat som uppgår till 13,9 mnkr, vilket jämfört med delårsbokslut 2017 är en försämring med 19,8 mnkr.

Verksamhetens intäkter har minskat sedan samma period förra året med totalt 6,5 mnkr. Den största posten som bidragit till de minskade intäkterna är bidrag in i verksamheterna som har minskat med 11,2 mnkr. Övriga intäktsposter har ökat sedan föregående år. Ökningen för försäljning av verksamhet, försäljningsintäkter och taxor och avgifter är sammanlagt 7,2 mnkr. Minskningen av intäkter beror framförallt på minskade ansökta medel hos

Migrationsverket. De prognostiserade intäkterna för 2018 uppgår till 130,4 mnkr vilket är en ökning från budget med 8,0 mnkr.

Verksamhetens kostnader har ökat gentemot föregående år med 18,5 mnkr. Framförallt handlar det om ökade personalkostnader i form av lön, sociala avgifter och

pensionskostnader. Totalt har lönekostnaderna ökat med 9,7 mnkr, vilket motsvarar en löneökning med 3,9 % mot föregående års kostnader. Lönerevisionen är genomförd med nya löner för året med totalt 2,64 %. Posten för övriga tjänster har ökat i förhållande till

kostnaderna samma period förra året. De prognostiserade kostnaderna för 2018 uppgår till 638,0 mnkr vilket är en ökning från budget med 10,0 mnkr.

Ärende 13

Avskrivningar

Efter 8 månader uppgår avskrivningskostnaderna till 13,0 mnkr vilket är 0,6 mnkr högre än vid motsvarande period föregående år. Jämfört med periodens budgeterade avskrivningar är det en positiv avvikelse med 2,6 mnkr. Den positiva budgetavvikelsen beror dels på att stora investeringar ännu inte aktiverats samt att gamla investeringar komponentuppdelades från maj 2017. Prognostiserat utfall för 2018 är 20,3 mnkr vilket är 3,4 mnkr lägre än budgeterat utfall.

Investeringar

Fram till och med augusti månad har verksamheterna investerat för 32,0 mnkr, vilket är 8,7 mnkr mer än för samma period 2017. Årsbudgeten för investeringarna uppgår till 104,6 mnkr och prognosen för 2018 pekar på att utfallet hamnar på 73,0 mnkr. Många investeringsprojekt är uppstartade men redovisar fortfarande låga investeringsutgifter.

Skatteintäkter och generella statsbidrag

Periodens skatteintäkter och generella statsbidrag uppgår till 353,1 mnkr vilket är en negativ avvikelse mot budget med 7,0 mnkr. Skatteintäkterna är i utfall enligt prognos som skickades från SKL 2018-08-16. Prognosen för 2018 är 11,5 mnkr lägre än budgeterade siffror för skatteintäkter och generella statsbidrag.

Detta beror framförallt på två faktorer: antalet invånare i utfall är lägre än budgeterat samt att prognosen för inkomstutjämningen försämrats.

Finansnetto

De finansiella intäkterna består främst av utdelning från Kommuninvest och borgensavgifter för de kommunala bolagen, men även av ränteintäkter, dröjsmålsräntor och kravavgifter från kundfaktureringen. Intäkterna uppgår för perioden till 1,6 mnkr jämfört med 0,6 mnkr vid samma tidpunkt föregående år. Den ökade finansiella intäkterna beror på att utdelning från Kommuninvest var dubbelt så hög än motsvarande utdelningen föregående år. Prognosen pekar på att de finansiella intäkterna kommer överstiga budgeten med 0,8 mnkr.

De finansiella kostnaderna utgörs av bankkostnader och ränta på pensionsskuld och redovisas till 0,8 mnkr vilket kan jämföras med 0,3 mnkr vid samma period föregående år. Ökningen beror framförallt på den indexering som gjorts för avsättningen för E20. De finansiella kostnaderna för 2018 prognostiseras på så vis bli 0,5 mnkr högre än vad som budgeterats.

Balanskrav

Balanskravet är kommunallagens regelverk för krav på ekonomisk balans för kommuner och landsting. Balanskravet är definierat så att intäkterna ska överstiga kostnaderna, det vill säga resultatet ska vara positivt. Om kostnaderna för ett visst räkenskapsår överstiger intäkterna ska det negativa resultatet regleras och det redovisade egna kapitalet enligt balansräkningen återställas under de närmaste tre åren.

Ärende 13

Om årets ekonomiska utfall kommer att överensstämma med upprättad prognos innebär det ett positivt resultat på 2,0 mnkr. I prognosen finns 0,2 mnkr prognostiserat som

realisationsvinster vilket innebär ett balanskravsresultat på 1,8 mnkr. Herrljunga kommun kommer enligt prognos uppnå balanskravet.

Kommunens Koncern

Förutom Herrljunga Kommun består koncernen av Stiftelsen Herrljunga Industrilokaler, Nossan Förvaltningsaktiebolag, Herrljungabostäder AB och koncernen Herrljunga Elektriska AB.

Under 2018 har bolaget Herrljunga Hotellfastighets AB sålts. En aktieöverlåtelse på 100% av aktierna har gjorts till en köpeskillning på 2,1 mnkr. Då aktiekapitalet i moderbolagets

(Nossan Förvaltningsaktiebolag) balansräkning var värderat till 0,2 mnkr blev vinsten 1,9 mnkr.

Kommunkoncernens samlade resultat per delår augusti 2018 uppgår till 21,9 mnkr vilket är en försämring mot föregående år med 21,1 mnkr.Försämringen beror främst på det resultat som Herrljunga kommun har per augusti 2018. Helårsresultatet för 2018 beräknas till 11,4 mnkr.

Stiftelsen Herrljunga Industrilokaler

Stiftelsen Herrljunga Industrilokaler ägs till 100 % av Herrljunga Kommun. Stiftelsen

förvaltar 20 fastigheter och dess syfte med verksamheten är att tillhandahålla ändamålsenliga lokaler till kommunens näringsliv. Fastigheter som ägs av stiftelsen hyrs ut, leasas eller säljs beroende på kundens intresse och behov.

Under 2018 har fastigheten Herrljunga Ölltorp 1:16 förvärvats. På Kartholmens

industriområde har byggnation av bilverkstad just startats. I anslutning till Herrljunga Ljung 2:57 kommer en industriplan att färdigställas under hösten.

För delår augusti 2018 redovisas ett resultat på 1,1 mnkr vilket kan jämföras med föregående års resultat per delår augusti som blev 1,0 mnkr. Resultatet på helårsbasis beräknas uppgå till 1,0 mnkr.

Nossan Förvaltningsaktiebolag AB

Nossan Förvaltningsaktiebolag är ett holdingbolag vars syfte är att äga och förvalta de kommunala bolagen Herrljungabostäder AB och Herrljunga Elektriska AB med dotterbolag.

Eftersom Nossan förvaltningsaktiebolag är ett holdingbolag finns inga anställda i bolaget utan bolaget köper via avtal resurser av Herrljunga Kommun.

Resultatet per augusti 2018 är 1,0 mnkr vilket kan jämföras med -0,6 mnkr vid delåret augusti 2017. Det positiva resultatet beror på försäljningen av Herrljunga Hotellfastighets AB.

Helårsresultatet förväntas hamna på 0,7 mnkr.

Ärende 13

Herrljungabostäder AB

Herrljungabostäder AB ägs till 100 % av Nossan Förvaltningsaktiebolag. Syftet med

verksamheten är att erbjuda ett kundanpassat och varierat utbud av lägenheter. Lägenheterna ska passa alla och bolaget strävar efter att kunden ska känna trygghet och trivsel i bostaden och området. Under 2018 har flerbostadshuset på Styrbjörn 1 med 16 lägenheter färdigställts.

Fortsatt planering av flera bostäder styrs av bolagets soliditet, konjukturläget, efterfrågan och betalningsförmågan.

Resultatet efter 8 månader är 1,2 mnkr som kan jämföras med resultatet vid samma period föregående år som då blev 5,4 mnkr. Helårsresultatet förväntas hamna på 1,5 mnkr.

Kostnadsökningen 2018 beror på ökade underhållskostnader. Bolaget ser över sin praxis gällande när underhållskostnader som ska bokföras som kostnad respektive när de anses vara en reinvestering och därmed ska anses vara investering. Resultatutfall och årsprognos kan påverkas av en pågående avstämning (marknadsvärdet) mot bokförda värden på fastigheter vid årsbokslutet.

Koncernen Herrljunga Elektriska AB

Moderbolaget Herrljunga Elektriska AB:s verksamhetsområde består av fyra affärsområden:

Elnät, EL-/energiteknik, Fjärrvärme och Stadsnät, samt övrig verksamhet inom

fastighetsförvaltning och tjänster. Bolaget har till syfte att producera och distribuera el- och värmeenergi, tillhandahålla el- och energitekniska tjänster inklusive elinstallation,

tillhandahålla stadsnätstjänster, äga och förvalta såväl lös som fast egendom. Bolaget ska främja kommunens tillväxt och utveckling genom drift och förvaltning av nämnda

verksamheter. Flera av verksamheternas miljömål har höjts och man främjar utbyggnaden av solel för kommuninvånarna.

Resultatet efter årets första 8 månader är 4,5 mnkr vilket kan jämföras med 3,2 mnkr vid samma period föregående år. Årsresultatet prognostiseras till 6,1 mnkr

Herrljunga Vatten AB

Herrljunga Vatten AB är helägt dotterbolag till Herrljunga Elektriska AB och ingår därmed i koncernen för Nossan Förvaltningsaktiebolag. Verksamheten omfattar vatten-, dagvatten och avloppsverksamhet för Herrljunga Kommuns VA-område

Resultatet per augusti 2018 uppgår till 0,0 mnkr vilket kan jämföras med samma period föregående år då resultatet var 0,4 mnkr. Prognosen för helåret beräknas till 0,1 mnkr Herrljunga Elkraft AB

Herrljunga Elkraft AB är ett helägt dotterbolag till Herrljunga Elektriska AB. Bolagets verksamhet är vilande och sköts av moderbolaget enligt avtal.

Ärende 13

Personalredovisning

Personalavdelningen har som uppdrag att säkerställa att det personalpolitiska programmet verkställs. Genom att lyfta relevanta nyckeltal i personalredovisningen kan kommunen få en fingervisning om personalsituationen i organisationen.

Personalavdelningens huvudsakliga fokus 2017-2019 är två kommunövergripande projekt inriktade på kommunens politiska mål för personal, att sänka sjukfrånvaron och öka andel heltidsanställningar utifrån centralt avtal mellan SKL och Kommunal HÖK 16.

Statistiken i detta avsnitt är hämtad från 1/1 – 30/6 2018 och jämförs med samma period föregående år.

Kommunövergripande

% sjuktal Total

Sjuktal % – lång

> 60 dgr av totalt sjuktal

Andel heltid %

2017 2018 2017 2018 2017 2018

Kvinnor 7,2 6,7 43,1 41.3 58,7 60,3

Män 4,4 4,9 39,2 48,8 82,4 84,7

Totalt 6,6 6,3 42,6 42,6 62,9 64,6

Tabell 6 Andelen sjukfrånvaro och heltidsanställda män och kvinnor åren 2017 och 2018.

Sjukfrånvaro

Totala sjukfrånvaron har minskat med 0,3 procentenheter i förhållande till samma period 2017. Sjukfrånvaron har minskat bland kvinnor och ökat bland män.

Socialförvaltningen har minskat sjukfrånvaron motsvarande 1,0 procentenheter,

Bildningsförvaltningen har samma nivå på sjukfrånvaron som 2017. Teknisk förvaltning har minskat motsvarande 0,1 procentenheter, Bygg och Miljö ökat motsvarande 0,2

procentenheter, Kommunstyrelseförvaltning ökat motsvarande 3,6 procentenheter, Servicenämnden har minskat motsvarande 3,0 procentenheter.

Andelen långa sjukskrivningar över 60 dagar är oförändrad i förhållande till föregående år.

Andelen heltidsanställda tillsvidare

Andelen heltidsanställda har ökat med motsvarande 1,7 procentenheter. Andelen heltidsanställda kvinnor har ökat med 1,6 procentenheter och bland män med 2,3 procentenheter.

Ärende 13

Tabell 7 Sjukfrånvarons utveckling mellan 2013 och juni 2018.

Jan Febr mars apr maj juni juli aug sept okt nov dec

2018 6,81 7,58 7,25 6,23 5,63 4,37

2017 6,2 7,41 7,24 6,35 6,17 4,73 3,89 4,75 5,36 5,75 6,94 6,67

2016 6,73 8,17 8,05 6,87 6,65 4,65 5,17 4,63 6,51 6,69 7,24 7,56

2015 5,81 6,51 6,56 6,12 5,56 5,34 3,95 4,13 5,91 6,39 6,64 6,96

2014 8,26 8,56 7,92 6,45 5,61 4,59 3,65 4,83 6,62 7,02 6,97 5,91

2013 7,46 8,58 8,71 9,19 7,63 5,38 4,36 6,29 6,97 7,61 7,45 7,21

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

Sjukfrånvaro % 2013 - juni 2018 Herrljunga kommun

Ärende 13

Rehabiliteringsärenden/sjukfall för hela kommunen

Uppföljning rehab Män Kvinnor Totalt Antal pågående rehab-

ärenden över 3 mån 4 25 29

Antal avslutade rehab-

ärenden över 3 mån 2 12 14

Antal anställda med 5 eller

fler sjukfrånvarotillfällen 13 107 120

Tabell 8 Uppföljning av antal rehabärenden fördelat per män och kvinnor som är pågående och avslutade.

Orsak till sjukskrivning av

pågående ärenden Män Kvinnor Totalt

Muskel/ skelett 0 6 6

Hjärta, kärl, tumörer 0 3 3

Psykiskt 3 13 16

Övrigt 1 3 4

Totalt 4 25 29

Tabell 9 Olika orsaker till sjukskrivning fördelat per män och kvinnor.

Antalet aktuella rehabiliteringsärenden ligger på samma nivå som juni 2017. Däremot har antal anställda som är sjuka fem eller fler tillfällen ökat från 111 till 120 personer. Projekt sänkt sjukfrånvaro har framförallt inriktat flera insatser och åtgärder för att stödja personer i riskzonen för sjukskrivning. Ett ytterligare steg i detta arbete kan vara att fler enheter tar stöd utifrån projektets inriktningsarbete än nuvarande fyra enheter.

Ärende 13

Verksamhetsmål

Herrljunga kommun är en kommun där det är gott att leva!

Nämn d

Prioriterat mål Uppfyll t per 180831

Progno s 2018

Kommentar

KS 1:1 Antal bostäder, lägenheter och

småhus ska öka Antalet har ökat under 2018 med 6 st.

(Förra året var ökningen totalt 5 st) Prognosen pekar på ca 10-12 nya bostäder.

KS 1:2 Andel av befolkningen inom

åldersgruppen 25-40 år ska öka * * BN 1.1 Alla barn och elever ska känna

sig trygga och kunna utvecklas så att de kan förverkliga sina drömmar med tro på sig själva.

Hög ambitionsnivå på några av indikatorerna. Starkt framåt inom biblioteksverksamheten.

SN 1:1 En välmående verksamhet skall präglas av ett hälsofrämjande förhållningssätt som skapar trygghet och delaktighet.

Avvikelser på grund av utebliven insats ökar men våren var också exceptionellt jobbig med mycket kort sjukfrånvaro.

Verksamheten har fått i uppdrag att analysera orsakerna till ökningen. Öppna jämförelser har inte publicerats ännu TN 1:1 Försäljningen av tomter för

bostadsändamål ska öka Målet att på helåret sälja 10 tomter är

nästan uppfyllt redan vid delåret där utfaller är 8 sålda tomter.

TN 1:2 Så många som möjligt i kommunen ska ha ett aktivt fritidsliv

Antalet personer (7-25 år) som beräknas på utbetalt aktivitetsbidrag är i närmast identiskt med föregående år.

TN 1:2 Så många som möjligt i kommunen ska ha ett aktivt fritidsliv

I jämförelse med samma period 2017 ser det ut som vi ökar något vilket

förhoppningsvis gör att vi kan bibehålla föregående års siffror. Dock når vi inte 2018 mål.

BMN 1:1 Serviceföretag ska vara säkra

ur hälsoskyddssynpunkt Prioriteras löpande vid tillsyn.

BMN 1:2 Herrljunga kommun ska ha en

väl fungerande räddningstjänst Räddningstjänsten har utfört sitt uppdrag och kunnat leverera insatser när det behövts

Ärende 13

Herrljunga kommun är en långsiktigt hållbar kommun!

Nämnd Prioriterat mål Uppfyllt per 180831

Prognos 2018

Kommentar

KS 2:1 Tätorter och byar planeras och bebyggs på ett sådant sätt att energi och bränslen kan

användas effektivt

Information saknas

KS Natur- och kulturvärden tas till

vara och utvecklas Information saknas

BN 2:1 All pedagogisk verksamhet arbetar med frågor om hållbarhet och miljöansvar.

Stort kliv inom IKT, utvecklingsområde inom sopsortering.

SN 2:1 En välmående verksamhet skall präglas av ett

hälsofrämjande förhållningssätt som skapar trygghet och delaktighet.

Egen medarbetarenkät kommer att genomföras under hösten

TN 2:1Kommunens fastighetsdrift

ska bli mer energieffektiv Energiförbrukningen i kommunens

byggnader är lägre än målet.

TN 2:2 Andelen hållbara livsmedelsinköp ska öka (hela kommunen)

För kommunen som helhet har andelen ekologiska råvaruinköp ökat och ligger i linje med målet. På grund av

besparingsåtgärder på ekologisk mat f.o.m. september kommer andelen minska återstående del av året.

TN 2:2 Andelen hållbara livsmedelsinköp ska öka (Enbart måltidservicen)

Sedan årsskiftet har andelen ekologisk mat blivit marginellt högre. På grund av besparingsåtgärder på ekologisk mat f.o.m. september kommer andelen minska återstående del av året.

BMN 2:1 1 Antal bostäder inom 1 km från Herrljunga tågstation ska öka

I nya Horsbyområdet byggs flera enbostadshus, Privata fastighetsägare har utökat sina lägenhetsinnehav och Detaljplan Aspen 8o9 avseende nytt hyreshus finns byggklar.

BMN 2:2 Gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa eller den biologiska mångfalden

Ärende 13

Herrljunga kommun har en tydlig och välkomnande VI- känsla!

Nämnd Prioriterat mål Uppfyllt per 180831

Prognos 2018

Kommentar

KS 3:1 Andel medborgare som rekommenderar andra att flytta

till Herrljunga ska öka Information saknas

KS 3:2 Förbättra integrationen av nyanlända med positiva effekter på samhällsutveckling genom medverkan och delaktighet av anställda och medborgare

Mätindikationer behöver framställas.

BN

3.1 Alla barn och elever ska utveckla förmågan att arbeta i demokratiska arbetsformer.

Stora kliv inom båda målindikatorer.

Högt ställda målvärden.

BN 3.2 Förskola, fritidshem och skola som präglas av god tillgång och hög kvalitet

Bra personaltäthet, nöjda vårdnadshavare.

BN 3:3 Förbättra integrationen av nyanlända med positiva effekter på samhällsutveckling genom medverkan och delaktighet av anställda och medborgare

Tiden för genomförd utbildning vid SFI har effektiviserats under det senaste året och klarar ny målindikatorn

SN 3:1 En välmående verksamhet skall präglas av ett

hälsofrämjande förhållningssätt som skapar trygghet och delaktighet.

Egen medarbetarenkät kommer att genomföras under hösten

Öppna jämförelser ej publicerat

SN 3:2 Förbättra integrationen av nyanlända med positiva effekter på samhällsutveckling genom medverkan och delaktighet av anställda och medborgare

VoO har tagit emot extra tjänster och även språkpraktikanter inom

verksamheten.

TN 3:1 Lyfta fram och marknadsföra marknaden och torgen i

Herrljunga

Marknader i stort har en trend i landet av att tappa besökare samt ”knallare”, likaså gör Herrljungas marknad.

Ärende 13