Sara Forsberg Solveig Ramallo
Styrning mot hållbarhet
En studie inom ekonomistyrning
Steering towards sustainability
A study within MCS
Företagekonomi C-uppsats
Termin: HT-13
Handledare: Inger Esperi
3
Förord
Denna C-uppsats är genomförd vid handelshögskolan, Karlstad universitet. Vi vill tacka alla respondenter som ställt upp på intervjuer och gett oss värdefull information, tack vare er har vi kunnat genomföra denna studie.
Vi vill också ge ett stort tack till vår handledare, Inger Esperi.
Karlstad, januari 2013 Sara Forsberg
Solveig Ramallo
4
Sammanfattning
Hållbar utveckling har kommit att bli allt mer viktigt på grund av att världen nu förändras i snabb takt. Det är av stor vikt att företag tar ansvar och tänker långsiktigt. I de befintliga ekonomiska modellerna är det svårt att beräkna kostnader för miljöförstöring och sociala följder. Numera har det blivit vanligare att företag arbetar med hållbarhet och detta kräver att de integrerar hållbarhet i sin ekonomistyrning. Syftet med denna studie är att studera om och i så fall hur ett företag använder sig av ekonomistyrning för att styra mot hållbarhet. I den teoretiska referensramen beskrivs ekonomistyrning samt olika styrmedel för CSR. Vidare beskrivs intressentteorin och legitimitetsteorin eftersom de ligger till grund för CSR-arbetet. På grund av syftet har en kvalitativ forskningsansats genomförts. Studien är baserad på semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna har genomförts på sex olika företag belägna i Karlstad. Alla intervjuer ljudinspelades och transkriberades ordagrant för att öka tillförlitligheten. I empirin presenteras de sex företag som har deltagit i studien samt den data som samlats in. Empirin indelas i sju olika kategorier; ekonomistyrning, formella styrinstrument, informella styrinstrument, informativa styrinstrument, standardisering, mål och hållbarhet ur ett lönsamhetsperspektiv. Vidare har empirin analyserats med teorin och visat att företag arbetar med CSR i den utsträckning intressenterna kräver det.
Slutsatsen är att företag arbetar med hållbarhet om intressenterna efterfrågar det och företagen har i vissa avseenden implementerat CSR i sin ekonomistyrning.
5
Abstract
The world is changing in a fast pace and therefor a sustainable development becomes more significant. It’s important that the companies take responsibility and think long-term. In the existing economic models, it is difficult to incorporate the costs of environmental destruction and social consequences.
Nowadays it has become common for companies to work with sustainability and this requires that they integrate sustainability into their management control systems, MCS. The purpose of this study is to examine whether and if so, how a company uses their MCS to guide towards sustainability. In the theoretical framework MCS and various steering instruments for CSR are described. Stakeholder theory and legitimacy theory are also described since they are the basis for CSR work. Because of the purpose a qualitative research approach is implemented. The study is based on semi-structured interviews.
The interviews were conducted at six different companies located in Karlstad.
All interviews were audio recorded and transcribed verbatim in order to increase reliability. The result presents the six companies that participated in the study and the data that were collected. The results are displayed in seven different categories: MCS, formal steering instruments, informal steering instruments, informative steering instruments, standards, objectives and sustainability out of a profitability perspective. Furthermore, the results have been analyzed by the theory and shown that companies work with CSR to the extent that stakeholders requires. The conclusion is that companies work with sustainability if the stakeholders are demanding it, and companies have in some respects implemented CSR into their MCS.
6
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 8
1.1. Bakgrund ... 8
1.2. Problemformulering ... 9
1.3. Syfte och frågeställning ... 10
1.4. Avgränsning ... 10
2. Teoretisk referensram ... 11
2.1. Ekonomistyrning ... 11
2.2. CSR ... 13
2.3. Intressentteorin ... 14
2.4. Legitimitetsteorin ... 14
2.5. Styrmedel för att styra hållbarhet ... 15
2.6. Standardisering av hållbarhet ... 15
3. Metod ... 17
3.1. Metodval ... 17
3.2. Urval ... 17
3.2.1. Information om företagen och informanterna ... 17
3.3. Datainsamling ... 18
3.4. Databearbetning ... 19
3.5. Studiens trovärdighet ... 19
4. Empiri ... 21
4.1. Ekonomistyrning ... 21
4.2. Formella styrinstrument ... 22
4.3. Informella styrinstrument ... 23
4.4. Informativa instrument ... 24
4.5. Standardisering ... 25
4.6. Mål ... 26
4.7. Hållbarhet ur ett lönsamhetsperspektiv ... 26
5. Analys ... 27
6. Slutsats ... 30
6.1. Hur använder sig företag av ekonomistyrning för att styra mot hållbarhet? ... 30
6.2. Förslag till vidare forskning ... 30
7. Källförteckning ... 31
Bilaga 1 ... 34
7 Bilaga 2 ... 35 Bilaga 3 ... 36
8
1. Inledning
1.1. Bakgrund
Världen förändras i snabb takt. Klimatförändringar påverkar miljön, forskning och teknologi utvecklas. Även de sociala förhållandena ändras i och med en snabb befolkningsökning, urbanisering samt förändring av marknaden. På grund av detta är utvecklingsfrågor numera högst upp på politikernas agenda (Leach 2010). Att tänka långsiktigt är av stor vikt och för att skapa långsiktighet är det viktigt att utvecklingen är hållbar. Denna trend märks till exempel hos företag då det har blivit vanligare att de tar med hållbarhet i sin redovisning (Smith 2012).
Det finns många definitioner av hållbarhet samt hållbar utveckling. FN beskriver dessa två begrepp i en rapport om hållbar utveckling, den så kallade brundtlandrapporten, som: “En utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov” (FN 1987). Hållbarhet är ett begrepp som omfattar ekonomiska, sociala och miljömässiga avseenden. Dessa avseenden sammankopplades i brundtlandrapporten på 1980-talet. Från 1995 har miljöfrågor kommit att bli allt viktigare och knutits samman med sociala och ekonomiska frågor. Detta återspeglas i framväxten av globala standarder för ansvarstagande samt redovisning av hållbarhet (Nilsson & Olve 2013).
Hur företagen presterar i fråga om hållbarhet blir alltmer av en överlevnadsfråga eftersom företagens legitimitet och rykte till stor del baseras på i vilken mån de lever upp till normer kring miljö, etik och sociala frågor. Man kan hävda att den fortlevnadsaspekt (going concern- antagandet) som företaget utgår från, bl.a. i den externa redovisningen, utvidgas till att avse alla resurser som en organisation brukar och påverkar. (Nilsson & Olve 2013, s. 590)
Denna utveckling gör det tydligt att företagets centrala resurser inte bara avser finansiellt kapital utan nu också till stor del handlar om naturligt1 samt socialt kapital. Att hantera sina naturliga samt sociala resurser väl kommer i förlängningen bidra till att skapa ett ekonomiskt värde (Nilsson & Olve 2013).
Eiríkur Hull et al. (2012) menar också att om företag arbetar med CSR så kan det leda till förbättrad finansiell prestation.
1 Naturligt kapital avser miljömässiga resurser.
9 När företag arbetar för hållbarhet används beteckningen CSR, corporate social responsibility. EU-kommissionen (2011) definierar CSR som “företagens ansvar för deras inverkan på samhället”. CSR är ett socialt och miljömässigt ansvarstagande som företag frivilligt väljer att arbeta med både internt och externt. CSR-frågor har blivit allt mer viktiga på grund av det externa trycket, kunden kan numera ställa krav på att företagen ska arbeta med detta. För att försäkra sig om att företagen arbetar med CSR har flera internationella institutioner givit ut riktlinjer och formulerat rekommendationer (Cramer 2006; Gilbert et al. 2011).
För att ett företag ska nå upp till mål inom CSR krävs att företaget jobbar mot dem. För att styra ett företag mot uppsatta mål kan ekonomistyrning tillämpas.
Ekonomistyrning kan definieras som: “avsiktlig påverkan av ett företags verksamhet och dess befattningshavare i avsikt att nå vissa ekonomiska mål”
(Till exempel Nationalencyklopedin 2013). En annan definition är: "En kombination av styrmedel utformas och genomförs av ledningen för att öka sannolikheten att organisatoriska aktörer kommer att bete sig på ett sätt som överensstämmer med målen för den dominerande organisationens koalition"
(Abernethy & Chua 1996). Syftet med ekonomistyrning är att styra/leda och ibland tvinga de anställda till att uppfylla de organisatoriska målen. Meningen är att uppnå målkongruensen så att de anställda har samma mål som organisationen, och då agerar för företagets bästa (Merchant & Van der Stede 2007).
1.2. Problemformulering
Att organisationer arbetar mot hållbarhet är viktigt. I de befintliga ekonomiska modellerna är det svårt att inkludera ekonomiska aspekter av miljöförstöring eller kostnader för sociala följder. Incitamentssystem, nyckeltal och strategier är inte utformade ur ett hållbarhetsperspektiv och därför finns det en svårighet att integrera hållbarhet i ekonomistyrningen. Tidigare har man inte försökt kombinera styrinstrumenten med hållbarhet, men idag görs detta i allt större utsträckning på grund av att företagen vill leva upp till de externa förväntningarna. Det externa trycket på företagen har lett till att de övergripande kraven på ansvarstagande har konkretiseras i företagens styrprocesser (Nilsson & Olve 2013).
Arjaliès och Mundy (2013) menar att en hållbar utveckling leder till både samhällelig och ekonomisk vinst. Företag kan ha olika anledningar till varför de arbetar med hållbarhet, det vill säga CSR. Exempel på detta kan vara att skapa sig en konkurrensfördel, legitimitet eller att få ett bra rykte. Oavsett
10 vilken anledning som ligger till grund så arbetar många företag med CSR då det kan leda till en konkurrensfördel (Arjaliès och Mundy 2013). Arjaliès och Mundy (2013) har i en tidigare studie undersökt hur ett företag kan integrera CSR i sin ekonomistyrning. Resultatet i studien visade att processen av att utveckla en CSR-strategi i 39 % av de undersökta fallen bidrog till att ena de anställda kring delade värderingar i relation till företagets övergripande strategiska riktning. Denna studie har gett oss ett intresse att vidare undersöka sambandet mellan ekonomistyrning och CSR. Det leder till följande syfte.
1.3. Syfte och frågeställning
Syftet med denna studie är att studera om och i så fall hur ett företag använder sig av ekonomistyrning för att styra mot hållbarhet.
Frågeställning:
1. Hur använder sig företag av ekonomistyrning för att styra mot hållbarhet?
1.4. Avgränsning
På grund av begränsade resurser har vi endast genomfört intervjuer på företag belägna i Mellansverige.
11
2. Teoretisk referensram
Frågeställningen i denna uppsats lyder ”Hur använder sig företag av ekonomistyrning för att styra mot hållbarhet?”. För att kunna besvara frågan finns i detta kapitel en redogörelse för vad ekonomistyrning är. Därefter presenteras tidigare forskning som förklarar CSR. Vidare beskrivs olika teorier som ligger till grund för arbetet med CSR. För att djupare förstå hur ett företag styr CSR förklaras specifika styrmedel för detta.
2.1. Ekonomistyrning
Ekonomistyrning har ett grundläggande syfte, att hjälpa till i arbetet för att uppnå de strategiska målen. Ekonomiska mål kan uttryckas i både finansiella och icke-finansiella mått. Det mest frekventa är finansiella mått så som lönsamhet, vinst, soliditet samt likviditet. Icke-finansiella mått har under senare tid blivit mer betydande och exempel på dessa kan vara kundnöjdhet samt kvalitetsutveckling (Ax et al. 2009).
För att kunna styra organisationer mot dess planer och ekonomiska mål krävs styrmedel. Det finns tre olika styrmedel; formella styrmedel, organisationsstruktur och mindre formaliserade styrmedel. Formella styrmedel omfattar till exempel budgetering, produktkalkylering och prestationsmätning.
Organisationsstruktur kan vara ansvarsfördelning, belöningssystem samt organisationsform. Mindre formaliserade styrmedel innebär exempelvis företagskultur och lärande (Ax et al. 2009)
Ekonomistyrning innebär inte enbart att planera och kontrollera, det är också viktigt med uppföljningar samt avvikelseanalyser. Ekonomistyrningsområdet har under de senaste decennierna genomgått stora förändringar. Syftet med förändringarna har varit att förse beslutsfattarna med relevant information på både strategisk, taktisk och operativ nivå. Den största förändringen är att en operativ synvinkel har tillagts i ekonomistyrningen. Nu beaktas även behoven på lägre organisatoriska nivåer (Arwinge et al. 2013).
Det finns olika former av styrning och nedan följer fem olika styrsätt (Merchant & Van der Stede 2007).
Resultatstyrning
Resultatstyrning är ett formellt styrmedel där organisationen sätter resultatmål för att sedan belöna personalen utifrån hur bra de når målen. Detta motiverar personalen och påverkar deras handlande eftersom de bedöms utifrån
12 konsekvenserna av dem. Organisationer bestämmer dock inte hur de anställda ska handla; de får befogenhet att agera som de vill så länge det leder till organisationens önskade resultat (Merchant & Van der Stede 2007).
Handlingsstyrning
Detta är ett formellt styrmedelden och den mest direkta formen av styrning då den går ut på att styra de anställdas handlande, så att de agerar till organisationens fördel. Detta genomförs genom att endera förhindra oönskade beteenden eller genom att upptäcka rådande beteenden för att korrigera dem (Merchant & Van der Stede 2007).
Personalstyrning
Personalstyrning är ett mindre formaliserat styrmedel och bygger på de anställdas naturliga tendens att motivera sig själv. Personalstyrning tjänar tre grundläggande syften; försäkra att de anställda är medvetna om vad organisationen vill, försäkrar att de anställda kan utföra ett bra jobb samt öka sannolikheten att de anställda vill engagera sig i att styra sig själva mot organisationens mål. Detta uppnås genom att anställa rätt personal och ge dem rätt resurser, utbilda personalen samt att utforma arbetet så att personalen kan nå framgång (Merchant & Van der Stede 2007).
Kulturstyrning
Kulturstyrning är också ett mindre formaliserat styrmedel. Syftet med detta styrmedel är att få anställda att övervaka varandra, att skapa ett starkt grupptryck som gör att alla individer arbetar mot samma mål (Merchant &
Van der Stede 2007).
Kulturstyrningen baseras på beteendenormer och gemensamma värderingar.
Med beteendenormer menas att man har en enhetlig syn på vilka handlingar som är acceptabla i organisationen och vilka som inte är det. Beroende på vilka värderingar som finns i organisationen påverkar de verksamheten och arbetsgången. Det finns två typer av värderingar, flexibla och formella. Med flexibla värderingar menas att organisationen är spontan och anpassningsbar.
Fokus är att främja innovation, kreativitet samt öka lönsamheten. Formella värderingar i en organisation innebär att den är stabil och förutsägbar samt att det finns mycket regleringar. Planering är en viktig beståndsdel (Henri 2006).
Budgetstyrning
Budgetstyrning är ett formellt styrmedel och går ut på att göra en budget, en skriven plan för kommande period. Denna plan specificerar företagets olika
13 mål och innehåller strategier för hur man ska ta sig dit samt vilket resultat man kan förvänta sig. Denna plan blir en målsättning för företaget, den motiverar de anställda eftersom budgeten kommer att utvärderas efter hur bra man uppfyllt målen. Den är helt baserad på antagningar och gissningar. Budget koncentrerar sig framförallt på kostnadsminskningar. När man har budgetstyrning så är det av stor vikt att hålla sig till den och undvika avvikelser (Merchant & Van der Stede 2007).
2.2. CSR
I Arjaliès och Mundys (2013) studie om ekonomistyrning och CSR visas att 28
% av företagen arbetar främst med fyra olika delar av CSR. Den första delen är hur företaget ska styra CSR och resterande tre delar är kategorierna miljö, social frågor och samhälle. Även Buchholtz och Carroll (2003) delar in CSR i dessa olika kategorier men lägger till det legala ansvaret. Buchholtz och Carroll (2003) menar således att CSR består av fyra ansvarsdelar: ekonomiskt ansvar, legala ansvar, etiska ansvar och filantropiska ansvar.
Det ekonomiska ansvaret består i att företag säljer varor och tjänster som kunder efterfrågar till ett rättvist pris, det vill säga ett pris som speglar det värdet som kunden erhåller samt att företaget går med vinst. Att företagen går med vinst leder sedan även till dess fortlevnad och tillväxt (Buchholtz &
Carroll 2003).
Det legala ansvaret innebär att företagen måste följa rådande lagstiftning.
Lagarna täcker dock inte allt utan det finns etiska ansvarsområden som också måste tas hänsyn till även om de inte är nedtecknade i lagen. Etiskt ansvar innebär att företag bör ta hänsyn till normer, standarder och förväntningar som kunder, anställda och aktieägare anser är moraliskt rättmätiga (Buchholtz
& Carroll 2003).
Den sista ansvarsbiten är filantropiskt ansvar. Den består av delar som varken är tvingande av lag eller anses förväntade av ett företag ur ett etiskt perspektiv.
Allmänheten har ändå i viss mån förväntningar på att företaget ska engagera sig i filantropi. Det kan vara att ge gåvor, så som att ge bort produkter eller tjänster, donera pengar, volontärarbete eller att samarbeta med lokala organisationer (Buchholtz & Carroll 2003).
Tidigare forskning inom CSR har visat att det är svårt för företag att mäta de finansiella fördelarna med att arbeta med CSR. Istället fokuserar många företag
14 på aktiviteter som är direkt mätbara, till exempel åtgärder för att minska kostnader (Arjaliès & Mundy 2013).
2.3. Intressentteorin
Det är intressenterna som ligger till grund för arbetet med CSR, eftersom det är de som drabbas eller gynnas av företagets verksamhet (Ellis-Chadwick &
Jobber 2013). McWilliams et al. (2006) menar också att företag måste engagera sig i CSR-frågor annars kan intressenterna, även de intressenterna med icke- ekonomiska intressen, helt enkelt ge upp sitt intresse för företaget. Numera tas i vissa sammanhang även miljö och klimat upp som en intressent till företagen, vilket ytterligare är en anledning att arbeta med CSR (Ottosson & Parment 2013).
Ett företags intressent är en individ eller en grupp som kan bli skadad, gynnas eller vars rättigheter kan bli kränkta på grund av företagets verksamhet (Ellis- Chadwick & Jobber 2013). Intressenter är alltså inte endast aktieägare utan kan också vara till exempel kunder, leverantörer, kreditgivare eller staten. Att ta hänsyn till alla intressenter, och inte bara aktieägarna, är viktigt för att företaget i längden ska kunna överleva (Ottosson & Parment 2013).
Figur 1: Intressentmodellen
2.4. Legitimitetsteorin
Legitimitetsteorin överlappar intressentteorin eftersom legitimitet skapas då företag lever upp till förväntningarna från intressenter. Legitimitet grundas på
Företaget Aktieägare
Leverant- örer
Antställda Samhället
Kunder
15 hur företaget agerar och vilka beslut de fattar. Om något är legitimt bestäms av interna och externa intressenter, de måste acceptera beslutet för att det ska bli legitimt. Regler och praxis anses legitimt eftersom det är många beslutsfattare som använder sig av dem. Företag behöver vinna de externa samt interna intressenternas legitimitet för att få en fortsatt överlevnad (Gutiérrez &
Magnusson 2013). Deegan (2002) menar också att företag existerar så länge samhället anser att de är legitima, därmed ses legitimitet som en resurs.
Legitimitet kan ses som ett ”socialt kontrakt” och ett företags överlevnad kan vara hotat om företaget bryter mot detta kontrakt. Detta kan till exempel visa sig genom att kunder inte längre efterfrågar deras produkter, att leverantörer avslutar sitt arbete för företaget eller att regeringen inför högre skatter (Deegan 2002).
2.5. Styrmedel för att styra hållbarhet
Enligt Frostenson (2010) kan man dela in de olika styrmedlen för att styra CSR i tre olika kategorier. Den första är formella instrument som består av regler, föreskrifter, koder, policyer eller belöningssystem. Den andra är informella instrument som kan vara värderingar eller historieberättande. Dessa finns inte nedskrivet utan är mer subtila och i bakgrunden av organisationen. Den tredje kategorin är informativa instrument som kan vara att ha en dialog kring hållbarhet, utbildning eller att informera.
2.6. Standardisering av hållbarhet
För att företagets intressenter ska anse att företaget är legitimt och för att stärka relationen med intressenterna är ett lämpligt sätt att standaridisera arbetet (Gilbert et al. 2011). Genom att standardisera arbetet för hållbarhet så ökar möjligheten att få en fungerande systematisk hantering av det naturliga och sociala kapitalet (Nilsson & Olve 2013). Enligt Gilbert et al. (2011) så finns fyra olika typer av standardiseringar; principbaserade standarder, certifieringsstandarder, rapporteringsstandarder och processtandarder. De bör dock inte ses som regler, checklistor eller mätinstrument utan mer som ett hjälpmedel till att arbeta med hållbarhet (Nilsson & Olve 2013).
Principbaserade standarder
FN:s Global Compact och FN:s principer för ansvarsfulla investeringar är exempel på principbaserade standarder för hållbarhet. Det är riktlinjer med avseende till sociala och miljörelaterade problem som företag kan använda sig av. Dessa är inte tvingande för företag utan de väljer om de vill ta hänsyn till dessa principer (Gilbert et al. 2011)
16 Certifieringsstandarder
Det finns ett flertal certifieringsstandarder som företag kan få. Till exempel finns ISO-standarder som intygar att företaget uppfyller vissa kriterier (Gilbert et al. 2011). En utav dessa är ISO 14001. Denna standard är kriterier för ett miljöledningssystem. Standarden har en uppsatt ram för hur företag kan arbeta med miljöfrågor men det finns inga krav på att företagen ska åstadkomma fastställda prestationsmått inom miljö (ISO 2013). En annan standard är SA8000 för socialt ansvarstagande. Den omfattar kontroll och övervakning av produktion mot bestämda kriterier. Externa observatörer ser till att dessa kriterier uppfylls (Gilbert et al. 2011).
Tidigare forskning visar att företag som inte engagerar sig för att bli certifierade inte gör det för att det ses som en kostnad. Detta gäller främst tjänsteföretag. Vissa företag påstår att de ändå överensstämmer någorlunda bra med kriterierna för ISO 14001 men ser certifieringen som en onödig kostnad och den anses inte vara en prioritet i företagets CSR strategi (Arjaliès och Mundy 2013).
Rapporteringsstandarder
Rapporteringsstandarder är ramar för ekonomisk, social och miljömässig redovisning. Det underlättar för företag vid redovisning av icke-finansiella mått. Det är av intresse för företag att kunna kommunicera deras påverkan på sociala och miljöfrågor till intressenter, framförallt möjliga investerare.
Exempel på en rapporteringsstandard är GRI, Global Reporting Initiatives (Gilbert et al. 2011). GRI publicerar riktlinjer för hållbarhetsredovisning. De har en strävan att inom sitt specialområde (redovisning av hållbarhet), framstå som ett internationellt ledande normgivningsorgan. GRI definierar inte målet med redovisningen utan förlitar sig på att intressenterna ska ta egna initiativ och driva hållbar utveckling i organisationen. De olika riktlinjer är vagt formulerade och detta gör att det blir svårare att precisera och uppnå ömsesidig förståelse kring hållbar utveckling samt hur detta ska uppnås i praktiken (Westermark 2013).
Processtandarder
Dessa standarder skiljer sig från de tidigare tre då de omfattar hur en organisation ska arbeta mot hållbarhet. Ett exempel är ISO 26000 som inte är en certifieringsstandard utan en vägledningsstandard för att arbeta med socialt ansvar (Gilbert et al. 2011).
17
3. Metod
3.1. Metodval
Att arbeta för hållbarhet har blivit allt mer förekommande i organisationer och vi vill få en djupare förståelse för hur det praktiskt genomförs. En lämplig metod för detta är att genomföra kvalitativa djupintervjuer (Jacobsen 2002).
Syftet med den kvalitativa forskningsintervjun är att förstå och sätta sig in i företaget samt informantens vardagsvärld (Kvale & Brinkmann 2009). För att utforska vårt syfte kommer vi således att genomföra en kvalitativ forskningsansats.
3.2. Urval
Intervjuerna har genomförts hos företag som varierar i storlek och verkar i olika branscher. Vi begränsade urvalet till företag i Mellansverige och valde sedan slumpmässigt ut sex, enligt oss, intressanta företag. Vi uppfyllde alltså kriteriet bredd vid urvalet (Jacobsen 2002).
Vi har undersökt relativt få enheter och är intresserade av vad den enskilda individen har att säga ur företagets synvinkel. Ett större urval hade gett en mer representativ bild av verkligheten, men då varje intervju är djupgående och genererar mycket information så skulle ett högre antal intervjuer bli för tidskrävande och därmed orimligt. Därför har vi genomfört sex stycken intervjuer. Vid varje intervju har en till tre informanter deltagit från respektive företag. Vi har valt att först och främst intervjua ekonomichefer men även några kontorschefer, redovisningschefer samt miljösamordnare. Valet har grundats utefter vår intervjuguide eftersom vår intention var att få så informativa svar som möjligt.
3.2.1.Information om företagen och informanterna
Eftersom vi är ute efter företagets perspektiv har vi valt att döpa de olika företagen till bokstäver mellan A-E och inte efter respektive informant. Vi vill ta reda på företagets ståndpunkter och ställningstaganden och inte informantens individuella åsikter.
Företag A
Företaget är ett revisions- och konsultföretag som finns i många länder, och ett av de större kontoren i Sverige är stationerat i Mellansverige. I Sverige
18 omsatte företaget över en miljard år 2012. De två respondenterna har arbetat i branschen i 13 år respektive 19 år och i företaget i 11 år respektive 13 år.
Företag B
Företag B är ett svenskt tjänsteföretag i IT branschen. De erbjuder olika lösningar inom IT samt digital marknadskommunikation. Företaget har över 20 års erfarenhet och har kontor på fyra olika orter i Sverige, där en av dem ligger i Mellansverige. Under år 2012 omsatt företaget över 140 miljoner kronor. Vår respondent har arbetat i företaget sedan sju år tillbaka men har verkat inom branschen i över 20 år.
Företag C
Företag C verkar inom revisions och redovisningsbranschen. De ger även kvalificerad rådgivning kring finansiella områden. De är världsledande och finns i 157 olika länder. I Sverige finns dem på 130 olika orter och har flera kontor i Mellansverige. Under 2011 omsatte företaget över 440 mkr.
Respondent har arbetat här sedan 12 år tillbaka men har över 27 års erfarenhet i branschen.
Företag D
Företag D är ett tillverkande företag som finns i flera länder i Norden med huvudkontor i Mellansverige. Företag omsätter ungefär 1,5 miljarder kr.
Respondenten har arbetat på företaget i sju år.
Företag E
Företag E är en koncern som verkar i flera olika branscher, allt ifrån sjöfart till handel. Företaget har funnits i drygt 150 år och är internationellt. Under 2012 omsatte företaget nästan tre miljarder kronor. Våra respondenter på detta företag har arbetat där i 9 år respektive 5 år.
Företag F
Det här är ett lokalt företag som funnits i över hundra år och ägs av en kommun i Mellansverige. Företaget arbetar bland annat med storskalig produktion. Företaget omsatte ungefär 900 miljoner år 2012. Våra två respondenter har arbetat på företaget i 17 och 12 år.
3.3. Datainsamling
När vi valt ut företag var nästa steg att ringa och fråga om den önskade respondenten hade tid att ställa upp på en intervju. När vi fick ett ja från samtliga företag så skickade vi ut ett informationsblad om pågående studie i ett
19 bekräftelsemail. Vi valde att genomföra intervjuerna genom att träffa respondenterna personligen. Detta resulterade i att vi besökte respondenterna på deras arbetsplats, förutom ett företag som vi träffade på Karlstads universitet. Inför intervjun skapade vi en samtyckesblankett som de fick fylla i innan intervjuns början för att återigen bekräfta deras deltagande.
Vi har genomfört semistrukturerade intervjuer. Det innebär att intervjuaren har en intervjuguide som utgångspunkt men att intervjuaren kan lägga till följdfrågor, ändra ordalydelsen eller avvika ifrån frågornas ordning. Detta gör att respondenten har stor frihet att utforma svaren på sitt eget sätt (Bryman &
Bell 2013). Vår intervjuguide bestod av 17 frågor och de använde vi som utgångspunkt för intervjuerna. Alla respondenter har fått frågor utifrån samma intervjuguide.
Alla respondenter fick ta ställning till om de ville vara anonyma eller inte. Ett företag valde att få vara anonymt, därför har vi valt att låta alla företag vara anonyma. Med respondenternas godkännande har vi ljudinspelat alla intervjuer för eget syfte. Detta för att underlätta vårt arbete med att sammanställa alla intervjuer så att vi inte utelämnar någon viktig detalj.
3.4. Databearbetning
När alla intervjuer var gjorda transkriberade vi alla var för sig ordagrant.
Därefter plockade vi ut de intressanta delarna. För att förenkla den insamlade informationen, få en överblick av olika fenomen och för att kunna jämföra datan från olika intervjuer har vi delat in den i olika kategorier (Jacobsen 2002).
Vi har delat in informationen i olika teman utifrån olika delar av teorin. Detta på grund av att företagen inte svarat på intervjufrågorna i kronologisk ordning, men vi ville ändå samla all information inom samma ämne under en rubrik.
Slutligen försöker vi koppla samman empirin med teorin för att se om det finns något samband och detta mynnar ut i vår analys.
3.5. Studiens trovärdighet
Att vi använt oss av en bredd vid urvalet behöver inte betyda att urvalet är representativt. Det kan vara så att slumpen gjort att urvalet inte speglar hela populationen (Jacobsen 2002). Dessutom har vi har ett fåtal företag från varje bransch vilket måste tas med i beräkningen eftersom det också påverkar trovärdigheten. En fullständig generalisering går ej att göra på grund av det lilla urvalet (Bryman 2011). Det måste också beaktas att respondenterna kan svara på det sätt de vill framställa sig själva eller sitt företag.
20 För att få tillförlitlighet vid tolkningen av svaren i intervjuerna har vi båda tolkat dem. I användandet av kvalitativ metod kan inte en fullständig objektivitet uppnås, men den är inte heller subjektiv (Kvale 1997). Genom att vi båda tolkat svaren har vi undvikt en för hög grad av subjektivitet. Under intervjutillfället ljudinspelades samtalet och sedan transkriberade vi den i sin helhet för att få en ökad tillförlitlighet och minimera risken för slarv (Jacobsen 2002).
För att öka studiens trovärdighet har vi förhållit oss till att inte plocka ut citat ur sitt sammanhang. Detta för att inte missvisa eller manipulera läsaren på något sätt.
21
4. Empiri
De sex intervjuer som genomförts ligger till grund för studiens empiri. Här presenteras datan som informanterna givit. På grund av att respondenterna inte svarat på intervjufrågorna i kronologisk ordning har datan inte kunnat presenteras utifrån intervjuguiden. Vissa av intervjufrågorna är öppna och svaren har varierat i stor grad. Varje intervju har varit ett samtal där ämnena diskuterats. Informanternas svar har därför delats in i olika teman;
ekonomistyrning, styrmedel som används för CSR, mål och slutligen hållbarhet ur ett lönsamhetsperspektiv.
4.1. Ekonomistyrning
De sex företag som förekommer i rapporten har alla olika former av styrning.
Det är inget företag som endast har ett specifikt styrningssätt utan varje företag har en blandning. De mest omtalade och förekommande bland företagen är resultatstyrning och budgetstyrning. “Man planerar, budgeterar och styr mot lönsamhet hela tiden. Det är så annars går det inte. Det är för att ha kontroll och skapa värde åt aktieägarna. Då får man den långsiktighet vi jobbar mot” (Företag E).
Alla företag har någon typ av personalstyrning då de anser att det är av stor vikt att vidareutbilda all personal kontinuerligt. Även kulturstyrning finns i alla företag då de har gemensamma värderingar som alla ska förhålla sig till. Några av företagen berättar att de har nedskrivna värderingar som de tydligt följer.
Andra informanter säger att de inte är lika väl medvetna om vilka värderingar företaget står för.
Något som har påverkan på ekonomistyrningen är lönsamhet.
Var tredje år sätts en affärsplan för hela byrån och den bryts ner på kontorsnivå. Vi har vissa tillväxtmål om hur många vi ska vara och hur mycket nya kunder vi ska kunna få in. Vi jobbar givetvis för lönsamhet [...]
Lönsamheten är viktigare än tillväxten. (Företag A)
Företag C säger också:
det är så att vi följer upp vår verksamhet på olika delar, dels så har vi då hur man tittar effektivitet på anställda […] Sen så har varje anställd säljmål och sedan har vi faktureringsmål eftersom det med kapitalbildning är viktigt[…]
Sedan har vi resultatmål på kontoret och då tittar vi dels på nettoomsättning.
(Företag C)
22 Företag B berättar om att storleken på företaget har betydelse för styrningen:
“Styrmodeller och ekonomiska uppföljningar blir viktigare ju större företaget blir”.
Flera företag nämnde även olika nyckeltal som de grundar sina beslut på. Det var främst finansiella nyckeltal men ett par företag har även flera hållbarhetsnyckeltal. “Vi mäter t.ex. andelen försäljning av certifierade produkter, energiåtgång per producerat kg produkt. Vi har ganska många hållbarhetsnyckeltal” (Företag D). Alla hållbarhetsnyckeltal publiceras inte utan syftet är att mäta, kontrollera och förbättra sig självt kontinuerligt. I tjänstebranschen är debiteringsgrad ett vanligt förekommande nyckeltal.
4.2. Formella styrinstrument
Någon form av formella styrinstrument för hållbarhet finns på alla företag som undersökts. Företag A konstaterar: ”Det är viktigt att arbeta med CSR- frågor. Det attraherar både kunder och medarbetare, det är viktigt att ha en miljöpolicy”. Denna åsikt förenar samtliga företag och de flesta tar upp att de har en miljöpolicy och en uppförandekod. Företag B säger att de har en miljöpolicy att följa men att det inte görs någon uppföljning på detta:
Vi har någon typ av miljöpolicy, som vi följer [...] Men man ska ju egentligen vara certifierad för då har man ju krav på sig, att man ska ha ett kontinuerligt miljöarbete för att man ständigt ska förbättra sig. I och med att vi inte är certifierade så gör vi ju inte den uppföljningen.
(Företag B)
Flera företag har en tjänstebilspolicy, Företag D berättar “vi klimatkompenserar för flygresor, vi har en tjänstebilspolicy, med 120 gram”.
Vikten av miljövänlig transport är omtalat i alla företag.
På företagen finns också bestämmelser för hur personal ska behandlas. På alla företag finns sjukvårdsförsäkring och hälsokontroller. “Arbetsmiljön är kanske en av de viktigaste bitarna för oss, för alla våra resurser är ju personal. Så skulle vi inte ha någon hållbar strategisk plan för hur vi hanterar vår personal så skulle vi vara utan personal här efter ett tag” (Företag B).
Enligt lag måste företagen arbeta aktivt med jämställdhet och många företag har infört en egen jämställdhetspolicy. “Även där har vi några styrande dokument när det gäller jämställdhetstänkandet, vi håller till exempel på med
23 att göra en lönekartläggning för att se om det finns omotiverade skillnader mellan män och kvinnor” (Företag D). I Företag A är övervägande del kvinnor men i resterande företag är det en övervägande del män. Företagen vittnar om att i företagsledningar, styrelser och chefspositioner är kvinnorna inte tillräckligt representerade. Företag A berättar vidare: “Samma förutsättningar oavsett kön [...] det handlar inte om kön utan prestation” (Företag A).
4.3. Informella styrinstrument
Informella styrinstrument finns på alla företag. Flera av företagen berättar om värdeord, en värdegrund eller liknande där de definierat olika värderingar som sedan genomsyrar hela företaget.
På de lokala kontoren säger företagen att de försöker tänka på miljön. ”Vi har frukt uppe på kontoret och då köper vi ekologisk frukt. Och vi kanske hyr bilar emellanåt och då tänker vi att vi ska använda miljöbilar” (Företag B).
Företag A berättar också: ”Fikat försöker vi köpa ekologiskt och miljömärkt.
Kaffet är Fairtrade-märkt. Vi försöker minska vår papperskonsumtion och försöker mer och mer dokumentera elektroniskt för att slippa dessa utskrifter”. Företagen berättar vidare om hur de försöker göra så gott de kan på kontoren för att tänka hållbart. De menar att vikten av att arbeta med hållbarhet varierar mellan de olika branscherna, ett av företagen som är i tjänstebranschen säger:
vad man skulle kunna göra mer av, är faktiskt det här med miljöaspekterna, vi skulle kunna vara tydligare med det här. Samtidigt så inser vi ju att det är svårt för oss att hitta stora miljöförbättringar, men ibland kan ju det lilla steget vara väl så viktigt i och för sig, men det är viktigare för bruket här ute att de gör en stor insats på detta, med utsläpp till exempel, än att vi går ifrån ett annat typ av vitt papper till ett annat papper, även om vi bidrar på vårt sätt då. (Företag B)
Företag C, som också är i tjänstebranschen, säger: ”I och med att vi är ett tjänsteföretag så har vi knappast de ekonomiska drivkrafterna med miljöarbetet”.
Två av företagen berättar också att istället för att ge julklappar till de anställda så skänker de pengar till välgörande ändamål. Ett annat företag berättar att de visar samhällsansvar genom att sponsra små lokala idrottsföreningar. Företag C berättar att: “Vi försöker så gott som vi kan för att vara en aktiv del i samhället och vi har också volontärarbetat. De som vill i företaget kan få åka på volontärarbete utomlands”.
24 Företag E berättar att en påverkande faktor till hur mycket de arbetar för hållbarhet är kunden: “Det är väldigt kundstyrt det här. Det hänger ihop med ekonomin, vill kunden ha hållbarhet så måste vi ha det annars finns vi inte”.
4.4. Informativa instrument
Alla företag har påbörjat en dialog kring hållbarhet. Vissa företag berättar att de har integrerat hållbarhet i verksamheten medan andra säger att de endast tagit upp en diskussion kring ämnet. Företag A berättar att det främst är det externa trycket som har fått företagsledningen att inse vikten av att ha ett resonemang kring hållbarhet.
Vi jobbar väldigt mycket med CSR-frågor. För 1,5 år sedan hade vi en gemensam aktivitet där hela byrån diskuterade CSR-frågor. 1000 medarbetare delades in i olika grupper för att diskutera olika CSR-frågor som till exempel miljöpåverkan, etik, medarbetare och vad vi som arbetsgivare ska tänka på för att medarbetare ska stanna kvar. [...] Det som triggade igång detta CSR-arbete var att företagsledningen vaknade upp och insåg att det är viktigt att arbeta med CSR-frågor.
Det attraherar både kunder och medarbetare. (Företag A)
Företag D har inom företaget skapat en grupp som arbetar med att upprätthålla en kontinuerlig dialog kring hållbarhet.
Vi har inom bolaget en grupp som heter hållbarhetsgruppen som är tvärfunktionell och de jobbar med att väldigt aktivt driva hållbarhetsfrågorna i organisationen. Att man får upp en kännedom i organisationen om hållbarhetsfrågorna. Vi jobbar väldigt aktivt med det här och det ligger också litegrann i vår kultur kring det här med långsiktighet, kring det här med ansvar och så vidare, det går hand i hand med hållbarhetsfrågor. (Företag D)
Förutom en dialog kring hållbarhet finns andra informativa instrument.
Vidareutbildning är något som alla företag prioriterar. Alla delar åsikten om att det är viktigt att vara uppdaterad och ständigt förbättra sin befintliga kompetens inom verksamheten. Några av företagen har utbildningar inom hållbarhet. Företag C är ett av företagen som utbildar sin personal inom hållbarhet. “Vi jobbar med en kod om hur vi ska förhålla oss och vi får med jämna mellanrum utbildningar inom detta område” (Företag C).
25 4.5. Standardisering
Tre av företagen är certifierade. De har bland annat certifieringarna ISO 9001, ISO 14001 samt ISO 14003. Ett av företagen har även ett antal produktcertifieringar, som Krav och Fairtrade. Företaget berättar om hur deras kunder efterfrågar certifieringar:
vi har ett affärsområde som vänder sig till restauranger, konferensanläggningar, offentlig verksamhet, hotellkedjor och allt vad det kan vara. Där har vi en väldigt hög andel certifierade produkter eftersom många av våra kunder också använder det i sin egen marknadsföring. Tittar vi däremot på affärsområdet som vänder sig till dagligvaruhandel och har vanliga privatpersoner som slutkonsument så är ju andelen certifierade produkter mycket lägre. Så i slutändan är det upp till kund och konsument. (Företag D)
Ett annat företag säger:
hade vi varit ett tillverkande företag så hade vi säkert, till hundra procent, haft någon certifiering [---] För ibland är det så att när vi ska vara med och lämna offerter i offentlig upphandling, vilket händer emellanåt, då kräver oftast de som handlar upp att man är certifierad i olika standarder, och då är det svårt att säga att vi inte är det. Samtidigt så märker vi också att just i den typen av verksamhet som vi håller på med så är inte det lika viktigt på tjänstesidan, för vi har så liten påverkan just när det gäller miljöpåverkan till exempel. (Företag B)
Företagen menar att efterfrågan och kundernas krav styr om företagen väljer att vara certifierade eller inte.
Företag F berättar om deras certifiering, ISO 14001:
Vi har det här miljösystemet där vi jobbar med ständiga förbättringar.
Det här är integrerat i företagets sätt att arbeta nu, vi har haft certifieringen ett antal år nu och för varje år blir det mer och mer integrerat och en naturlig del. Så man kan säga att de här bitarna går mer hand i hand än vad det gjorde från början. (Företag F)
En annan standard är hållbarhetsredovisning. Företag D har en hållbarhetsredovisning medan företag F inte har en egen utan är den del av kommunens. Företag E som är en koncern har i vissa delar av koncernen hållbarhetsredovisning, men detta återfinns inte i deras koncernredovisning.
De har även hållbarhetsnyckeltal men dessa redovisas ej utan är endast
26 avsedda för eget bruk. Ett av bolagen har berättat att de följer GRI:s riktlinjer vid redovisningen och ett annat följer FN:s principer.
4.6. Mål
Flera av företagen har satt upp mål inom CSR. Företag E berättar att de har olika miljömål, exempel på detta är att minska energiförbrukningen. I ett företag finns exempelvis tydliga mål för jämställdhet. Företag C beskriver:
Vi har tydliga mål. 38 % kvinnor i styrelsen, andelen kundansvariga har ökat från 25 % till 46 % de senaste åren. Tittar vi på delägare så var det år 2008 16 % kvinnor och i år är det 20 %. [---] Om några år tror jag det kommer vara fler för det är mer kvinnor som går in i det här yrket och blir kvar. Men jag tror att det har hjälpt att vi satt tydliga måltal om andelen kvinnor, för på något sätt blir det fokus på det.
Företaget berättar också att de satt upp aktiviteter för hur de ska nå dessa mål, men förklarar inte ingående vilka typer av aktiviteter de menar. Övriga företag har inga direkta mål inom jämställdhet. Företag B berättar: “Nej, vi har inte satt upp något mål att vi ska inom fem år vara 50/50”. Det som alla företag har är däremot visioner om hur de vill att de ska se ut.
Ett annat företag har satt upp mål för certifieringar. “Vi har som ambition att år 2016 ska alla våra produkter under eget varumärke ha någon form av certifiering” (Företag D).
4.7. Hållbarhet ur ett lönsamhetsperspektiv
Företagens syn på om hållbarhet är lönsamt i längden skiljer sig åt. De två tjänsteföretagen berättar att de i vissa avseenden ser hållbarhetsarbetet som en extra kostnad. ”För att kunna tänka hållbarhet måste vi vara lönsamma”
(Företag A). Företag E berättar: “Det är alltid motsättningar mellan pengar och hänsyn”. Medan ett av de tillverkande företagen ser hållbarhetsarbetet som en självklarhet och en kostnadsminskning.
Oftast är det ju så att hållbarhet syftar till att minska resursåtgången, och då blir det ju regel också billigare. Om man gör av med mindre drivmedel i tjänstebilar då blir det också billigare, och bättre för miljön. Så jag tycker att många hållbarhetsmål är ju helt i linje med traditionell företagsekonomi (Företag D).
27
5. Analys
Alla företag har insett betydelsen av hållbarhet och hur viktigt det är att tänka hållbart. I vilken grad företagen i praktiken agerar för att främja hållbarhet varierar, även om de flesta säger att de tänker miljömässigt och långsiktigt. I empirin redovisas att de flesta företag verkar ha värderingar som främjar hållbarhet även om det inte alltid finns några egentliga regler eller bestämmelser kring detta.
Oavsett vilken form av ekonomistyrning företagen har så kan CSR integreras.
De flesta har en blandning av styrningsformer och har i någon grad vävt in hållbarhet i sin ekonomistyrning. Enligt Frostenson (2010) finns informella och formella styrmedel för CSR, i empirin framkommer att alla företag har båda dessa former. Formella styrmedel är mer omfattande i några av företagen.
Till exempel är miljö- och jämställdhetspolicyer mer utvecklade i några av företagen. Hur viktigt det är att följa de formella styrmedlen varierar eftersom alla inte gör en uppföljning på om de följs. Frostenson (2010) menar också att företag kan använda sig av informativa styrmedel. Empirin visar att alla företag har en dialog kring CSR, hur kontinuerligt denna dialog hålls är dock varierande. Alla företag utbildar sin personal men alla utbildar inte inom hållbarhet.
Ellis-Chadwick & Jobber (2013) menar att intressenterna till ett företag är de som ligger till grund för om företag arbetar med CSR. Om intressenterna efterfrågar CSR så måste företagen arbeta med det för att på så sätt skapa legitimitet. Deegan (2002) menar att legitimitetsteorin överlappar intressentteorin eftersom legitimitet skapas då företag lever upp till intressenternas förväntningar. I empirin framkommer att det är så företagen resonerar. Om intressenterna kräver att företaget arbetar med hållbarhet så är det en förutsättning för att skapa ekonomisk framgång. Att arbeta med CSR är därmed mer självklart på vissa företag än andra, eftersom vissa företag har ett större externt krav än andra. Hur stora kraven är tycks skilja sig åt mellan olika branscher, empirin visar att ett tillverkande företag har större krav från intressenter än vad exempelvis ett tjänsteföretag har. För att ta certifieringar som ett exempel så berättar tjänsteföretagen att de inte behöver några certifieringar eftersom de får kunder ändå, medan de tillverkande företagen måste ha certifieringar för att få kunder. Även här stärks att Ellis-Chadwick &
Jobbers (2013) teori om att intressenterna styr om ett företag arbetar med CSR.
28 Gilbert et al. (2011) tar upp fyra standarder som företag kan arbeta med, och dessa är principbaserade standarder, certifieringsstandarder, rapporteringsstandarder och processtandarder. Det vanligaste verkar vara att företag använder sig av certifieringsstandarder. Hälften av företagen som förekommer i denna studie, inklusive delar av företag E som är en koncern, använder sig av certifieringsstandarder. Dessa företag har certifieringar till stor del för att kunden kräver det. Certifieringarna ger företagen en fördel i affärsverksamheten eftersom det är ett bevis på att företaget arbetar med exempelvis miljö, som i fallet med ISO 14001. Arjaliès & Mundy (2013) menar att tjänsteföretag ser ISO 14001 som en onödig kostnad och i vår studie framkommer det att tjänsteföretagen gör det. I vår studie var rapporteringstandarden ej vanligt förekommande då majoriteten av företagen inte har någon hållbarhetsredovisning. Ett företag använder sig av principbaserade standarder medan inget av företagen använder sig av processtandarder.
Buchholtz och Carroll (2003) menar att det finns fyra olika ansvarsområden inom CSR; ekonomiskt ansvar, legala ansvar, etiska ansvar och filantropiska ansvar. När vi diskuterat CSR med företagen tycks fokus ligga på dels etiska aspekter men främst på miljö- och klimatfrågor. Möjligen kan miljö sorteras in under etiskt ansvar, men i annat fall bör även det tas med som ett eget ansvarsområde. Miljö är en viktig aspekt och bör beaktas vid arbetet med CSR.
Eftersom miljö har visat sig vara av hög prioritet så anser vi inte att modellen är komplett.
Ett av de tidigare nämnda ansvarsområdena är filantropiskt ansvar (Buchholtz
& Carroll 2003). Några av företagen tar sitt samhällsansvar genom att stötta välgörande ändamål och sponsra lokala idrottsföreningar. Andra visar sitt ansvar genom att stötta organisationer som startar nya företag samt att de föreläser på både universitet och gymnasieskolor.
Etiskt ansvar är något som är väldigt omtalat och alla företag arbetar med etik.
Enligt Buchholtz och Carroll (2003) så innebär etiskt ansvar att företag bör ta hänsyn till normer, standarder och förväntningar som kunder, anställda och aktieägare anser är moraliskt rättmätiga. Vi kan konstatera att alla företag inte bara arbetar med att tillfredsställa kunden utan de arbetar även mycket med att anställda ska trivas och må bra. Att inte värna om de anställdas psykiska och fysiska hälsa är ohållbart i längden, både för individen och för företaget.
29 Den teori som återfinns i vår teoretiska referensram stämmer till största del överens med verkligheten och hur det är på företagen. Alla företag tar sitt ansvar på olika sätt och alla har olika mål inom CSR. Arbetet med CSR finns officiellt men det finns också inofficiellt, företagen stämplar det inte alltid som CSR utan det ses som en självklarhet.
30
6. Slutsats
6.1. Hur använder sig företag av ekonomistyrning för att styra mot hållbarhet?
För att ett företag ska integrera CSR i sin ekonomistyrning krävs det att det någon gång i framtiden kommer leda till finansiell vinst. Hur mycket företagen arbetar med CSR bestäms således av intressenterna. Deras önskemål blir företagens lag, för utan intressenternas godkännande kommer inte företagen anses vara legitima och därmed inte överleva. Intressentteorin (Ellis-Chadwick
& Jobber 2013) och legitimitetsteorin (Deegan 2002) stämmer således överens med vår empiri.
I vår studie visar empirin att företag har integrerat hållbarhet i sin ekonomistyrning. När företag arbetar med CSR har de störst fokus på etik och miljö. Det finns flera styrmedel för att styra mot hållbarhet. Alla företag använder formella, informella och informativa styrmedel men i olika stor utsträckning. Även vissa standarder används men det är mindre vanligt förekommande. Av empirin framkommer också att företag i flera situationer använder mål för att styra mot hållbarhet. Lönnsamhet är det som avgör vilka styrmedel som används.
6.2. Förslag till vidare forskning
Vår empiri bygger på ett fåtal kvalitativa intervjuer och kan ligga till grund för framtida kvalitativ forskning med ett större urval alternativt en kvantitativ studie.
Det skulle också vara intressant att djupare undersöka hur företag använder sig av de olika standarderna för styrande av CSR. Till exempel hur företag kan använda rapporteringsstandarder som ett medel för att styra mot hållbarhet.
31
7. Källförteckning
Abernethy, M.A., Chua, W. (1996). Field study of control system ‘Redesign’:
the impact of institutional process on strategic choice.
Contemporary Accounting Research, 13 (2), 569–606.
Arjaliès, D-L. & Mundy, J. (2013). The use of management control systems to manage CSR strategy: A levers of control perspective. Management
Accounting Research, 24 (4), 284–300.
Arwinge, O., Eklöv, G., Nilsson, F. (2013). Intern kontroll och ekonomistyrning- två sidor av samma mynt?. I Jannesson, E. &
Skoog, M. (red.) Perspektiv på ekonomistyrning. Stockholm: Liber.
Ax, C., Johansson, C., Kullvén H. (2009). Den nya ekonomistyrningen. Malmö:
Liber.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.
Bryman, A. & Bell, E. (2013). Företagsekonomiska forskningsmetoder. Malmö:
Liber.
Buchholtz, A. K. & Carroll, A. B. (2003). Bussines & society: ethics and stakeholder management. Mason, Ohio: Suoth-Western.
Cramer, J. (2006). Corporate social responsibility and globalisation: an action plan for business. Sheffield: Greenleaf
Deegan, C. (2002). The legitimising effect of social and environmental disclosures - a theoretical foundation. Accounting, Auditing &
Accountability Journal, 15 (3), 282-311.
Eiríkur Hull, C., Rothenberg, S. & Tang, Z. (2012). How Corporate Social Responsibility Engagement Strategy Moderates the CSR-Financial Performance Relationship. Journal of Management Studies, 49 (7), 1274-1303.
Ellis-Chadwick, F. & Jobber, D. (2013). Principles and practice of marketing.
Maidenhead: McGraw-Hill.
32 EU-kommissionen (2011). Communication from the commission to the european parliament, the council, the european economic and social committee and the committee of the regions. Bryssel: EU-kommissionen.
FN (1987). Report of the World Commission on Environment and Development: Our Common Future. Geneva, Switzerland: FN.
Frostenson, M. (2010). Att arbeta med CSR. I Nilsson, G. (red.) Bonnier ledarskapshandböcker: Ekonomistyrning. Stockholm: Bonnier Bussiness Publishing.
Gilbert, D. U., Rasche A. & Waddock S. (2011). Accountability in a Global Economy: The Emergence of International Accountability Standards. Business Ethics Quarterly, 21 (1), 23-44.
Gutiérrez, E. & Magnusson, M. (2014). Dealing with legitimacy: A key challenge for Project Portfolio Management decision makers.
International Journal of Project Management, 32 (1), 30–39.
Henri, J. (2006). Organizational culture and performance measurement systems. Accounting, Organizations and Society, 31 (1),77–103.
ISO (2013). ISO 14000 - Environmental management. [Elektronisk].
Tillgänglig:
http://www.iso.org/iso/home/standards/management- standards/iso14000.htm. [2013-12-13].
Jacobsen, D. I. (2002). Vad, hur och varför?: om metodval i företagsekonomi och andra samhällsvetenskapliga ämnen. Lund: Studentlitteratur.
Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund:
Studentlitteratur.
Leach, M. (2010). Dynamic Sustainabilities: Technology, Environment, Social Justice.
London: Earthscan.
McWilliams, A., Siegel, D. S. & Wright, P. M. (2006). Corporate Social Responsibilty. Journal of Management Studies, 43 (1), 1-18.
33 Merchant, K. A. & Van der Stede, W. A. (2007). Management control systems:
Performance measurement, evaluation and incentives. London: Prentice Hall.
Nationalencyklopedin. (2013). Ekonomistyrning. Tillgänglig:
http://www.ne.se/lang/ekonomistyrning [2013-11-15]
Nilsson, F. & Olve, N-G. (2013). Controller handboken. Stockholm: Liber.
Ottosson, M. & Parment, A. (2013). Hållbar marknadsföring. Lund:
Studentlitteratur.
Smith, P.A.C. (2012). The importance of organizational learning for organizational sustainability, Learning Organization, 19 (1), 4-10.
Westermark, C. (2013). Hållbarhetsredovisning: Teori, standarder och praktisk tillämpning. Lund: Studentlitteratur
34
Bilaga 1
Information om pågående studie
Vi vill tacka för ert deltagande i vår studie. Er intervju är värdefull för vår kandidatuppsats, vars syfte är att studera hur en organisation med ekonomistyrning som hjälpmedel kan styra mot hållbarhet.
Vi som genomför studien är Sara Forsberg och Solveig Ramallo, studenter vid Karlstad universitet. Vi läser vårt tredje år på ekonomiprogrammet.
Denna intervju kommer att ta cirka en timme. Du som intervjuas får vara helt anonym om så önskas. Om tillåtelse ges kommer intervjun att ljudinspelas för eget syfte. Ingen obehörig kommer att kunna ta del av inspelningen då informationen kommer att behandlas konfidentiellt.
Du kan när som helst välja att avsluta ditt deltagande i studien, utan att behöva motivera dig.
Vid önskemål kan vi skicka vår intervjuguide innan intervjutillfället.
Är det något övrigt ni funderar på så är det bara att höra av sig.
Med vänliga hälsningar,
Sara Forsberg, 0761 17 26 06 alt. sarafors105@student.kau.se Solveig Ramallo, 0700 91 52 22 alt. solvrama100@student.kau.se
Handledare: Inger Esperi, 054- 700 13 46 alt. inger.esperi@kau.se
35
Bilaga 2
Samtyckesblankett
Jag har tagit del av informationen om studien och jag ger tillåtelse att bli intervjuad.
Härmed ger jag samtycket till att bli intervjuad
Ort och datum:………...
Företag:………..
Namntecknig:………..
Namnförtydligande:………...
36
Bilaga 3
Intervjuguide
1. Hur länge har du arbetat inom denna bransch/ detta företag?
2. Vad har du för position/roll i företaget?
3. Vad använder ni er av för ekonomistyrning?
4. Varför har ni valt den formen av ekonomistyrning?
5. Har ni någon hållbarhetsredovisning?
6. Hur arbetar ni med CSR?
7. Har ni några styrinstrument eller processer för att arbeta mot hållbarhet?
8. Har ni vävt in hållbarhet på något sätt i er ekonomistyrning?
9. Har ni någon hållbarhetscertifiering?
10. Hur integrerar ni hållbarhetsarbetet i verksamheten?
11. Vidareutbildar ni er personal?
12. Utbildar ni personal inom hållbarhet?
13. Hur arbetar ni med arbetsmiljö och anställdas hälsa?
14. Hur tänker ni kring jämställdhet på företaget?
15. Hur arbetar ni för en bättre miljö?
16. Har ni något nyckeltal som speglar hållbarhet?
17. Finns det något du vill tillägga?
